Studien granskar medvetenheten om queerperspektivet i läroböcker utifrån synliggörande av hbt, heteronormativitetsmedvetenhet och vilka läsningar texterna förbereder för. Läroböckerna som analyserats är avsedda för gymnasiet och har ett tematiserat upplägg där vi valt att fokusera på kärleks- och relationsteman. Texterna i läroböckerna är analyserade utifrån en queerteoretisk ansats och baseras på en kvalitativ analys. Studien är gjord utifrån en queer läsart som ligger till grund för arbetets läsningar. Resultaten visar att läroböckerna har en vilja att synliggöra homosexualitet men utesluter bisexualitet och transpersoner. I de flesta fall synliggörs homosexuella personer som något avvikande och de skiljs från de heterosexuella personerna. Läroböckerna har även en relativt hög grad av texter som är obestämda i sin tolkning där både hbt-personer och heterosexuella kan känna igen sig. Det gäller framför allt i litterära citat. Dock ändras dessa förutsättningar för många av citaten när lärobokstexter förutsätter och skapar vissa tolkningar utifrån en stark heterosexuell norm. På detta sätt exkluderas hbt-personer. Utifrån en queerteoretisk syn finns det tendenser till att läroböckerna strider mot värdegrunden. Det gäller framför allt i exkluderandet av hbt-personer. Det finns en vilja hos läroböckerna att synliggöra hbt-personer men det är fortfarande kopplat till en stark heteronorm.

Gruppen homosexuella har en sämre psykisk hälsa än gruppen heterosexuella vil-ket kan bero på en strukturell diskriminering i samhället. Enligt forskning finns det sjuksköterskor som skulle välja att inte vårda homosexuella patienter om möj-ligheten fanns. Därav syftet med denna studie: att undersöka lesbiska kvinnors erfarenheter av bemötande inom hälso- och sjukvård i relation till sexuell identi-tet. Vidare frågeställningar är om och hur sexuell identitet är relevant i vårdmötet samt vilket bemötande som är önskvärt enligt informanterna. Metoden för studien är att genomföra en induktiv intervjuundersökning, där ett urval av sex lesbisk kvinnor med erfarenhet av slutenvård ingår. Materialet analyseras genom inne-hållsanalys. Analysen utmynnar i fyra huvudkategorier: personalens förhållnings-sätt till patienten och normen; patientens förhållningssätt till personalen och nor-men; den sexuella identitetens relevans samt önskvärt bemötande och önskade åtgärder. I resultatet framgår att vårdpersonal i stor utsträckning har ett hetero-normativt bemötande vilket leder till negativa erfarenheter för lesbiska patienter. Detta heteronormativa bemötande gör att patienternas sexuella identitet blir rele-vant i vårdmötet. Det önskvärda bemötandet består framförallt av en öppenhet och att inte utgå från att alla patienter är heterosexuella. / Homosexuals as a group has mental health problems to a greater extent than het-erosexuals as a group, witch could be due to a structural discrimination in society. According to research there are nurses who would avoid caring for homosexual patients if the option existed. Therefore the aim of this study: to investigate les-bian womens´ experiences of encountering related to sexual identity. Further questions are if and how sexual identity is relevant in the health care encounter and what the desired encountering is according to the informants. The method for the study is an inductive interview study, with a sample of six lesbian women with experience of hospital in-care. A content analysis is used to analyse the data. The analysis concludes with four main categories: the staffs´ way of relating to the patient and the norm; the patient`s way of relating to the staff and the norm; the relevance of sexual identity in the health care encounter and the desired encoun-tering and desired measures. The findings show that health care providers have a heteronormative approach to a great extent, witch generates negative experiences for the lesbian patients. This heteronomative approach makes the sexual identity relevant in the health care encounter. The desired encountering mainly consists of an openness and not assuming that all patients are heterosexual.

This paper aims to analyse heteronormativity and queer characters in the game World ofWarcraft and its accompanying literary works Exploring Azeroth: The Eastern Kingdoms,Shadows Rising, and ”Terror by Torchlight” by comparing how they differ between the gameand the books. To accomplish this, the paper focuses on the characters Flynn Fairwind andMathias Shaw and their budding relationship. Through the analysis, I establish the world ofWorld of Warcraft as heteronormative, and continue by discussing what roles queer charactersplay and how they differ from heteronormative characters. The paper concludes that queercharacters play smaller roles focused on tension-relieving comedic moments that tend to getwritten out of the story as their storylines conclude. It also finds that the relationship betweenFlynn and Mathias is treated as a character in its own right and that the two characters gettheir own voices amplified through the relationship. / <p>Alternativt författarnamn: Alex Linhem</p>

Research has shown that the lgbtq community not always feels included and represented in the library’s collections and services. In the last 10 years the public libraries in Sweden have started active work towards the lgbtq community in changing this exclusion byengaging the lgbtq community in library services. One way to do that is to make the libraries undergo a process to get a lgbtq-certificate which many libraries in Sweden have done. The libraries in Umeå and Västerbotten have undergone a lgbtq-certificate process that recently hasbeen completed. This study has examined how the librarians in Umeå have experienced the process of getting the certificate. The result shows that libraries through their democratic mission have good pre-conditions to work towards lgbtq-people. The librarians experience that their knowledge about lgbtq has improved during the process, and the knowledge is expressed through increased insights about the needs of the community. The challenge the libraries in Umeå have after the process of getting the certificate is to manage the knowledge inside the organizations. The results show that there has been an increased cooperation between the libraries in Umeå in how they should work towards the lgbtq community, and that the work is less bounded to one person. The libraries now must work on how to manage the knowledge acquired as a result of the certificate process in each library in an effective way.

The purpose with this essay has been to analyze and discuss how Nils Quensel in conjunction with the Kejne-affair was portrayed in Swedish newspaper articles during the 1950’s, and also to show how the heteronorm is expressed in the articles' portrayals of Quensel. The essay has used a qualitative text analysis as a method. The essay is also based on queer theory with a focus on the concept of heteronormativity. The essay's questions dealt with how Quensel is portrayed in the newspapers and how the heteronorm is expressed. The second question was about how the papers differ in how they have written about Quensel. This essay has shown that there are differences and also similarities when it comes to how a person can be portrayed in newspapers with different political orientations, and also how big a role the media, in this case the Swedish press, play and have played in society. Generalizations are made based on how a newspaper chooses to portray a person and which also affects the public and society's norms, which in turn affects how people see themselves and others. This essay has also shown the importance of source criticism as the essay is a living example of how false accusations can have major consequences not only for the affected person but also for other people in the society. Telling and teaching younger children early how the media works and what consequences the media can have on people is therefore of great relevance.

HBTQIA+-personers ökade risk för psykisk ohälsa är nära kopplad till minoritetsstress, vilket innebär att dessa personer ofta utsätts för kränkningar, hot och diskriminering. Detta resulterar i en märkbar skillnad i upplevd psykisk ohälsa jämfört med personer som inte identifierar sig som en HBTQIA-person, då samhället övervägande formas efter en heteronormativ modell. Skolan, som spelar en stor roll i ungdomars liv och hälsa, ska enligt skollagen aktivt arbeta med inkludering. Genom att aktivt arbeta med detta kan skolan spela en central roll i att minska de negativa konsekvenserna av minoritetsstress och därigenom främja en positiv psykisk hälsa för HBTQIA+-elever. Detta stödjer inte bara deras individuella välmående utan bidrar även till att skapa en inkluderande och respektfull skolmiljö för alla elever. Tidigare forskning visar även på att det finns en viss problematik i att skapa en inkluderande miljö inom skolan. Syftet med vår studie är därför att undersöka vilka hinder och stödjande faktorer som påverkar gymnasielärares förmåga att skapa en trygg och inkluderande miljö för HBTQIA+-elever inom skolan. För att besvara studiens syfte har studien använt sig av en kvalitativ metodansats, där semistrukturerade intervjuer med fem gymnasielärare har utförts. En tematisk analys har använts för att analysera det insamlade datamaterialet, totalt identifierades fyra huvudteman och nio underkategorier. Studiens resultat visar på utmaningar inom skolan kring inkludering av HBTQIA+-elever, där ansvaret ofta vilar på enskilda lärare i stället för på en proaktiv organisatorisk nivå. Skolan visar sig vara reaktiv och saknar tydliga riktlinjer för normkritik och inkludering. Ett ytterligare resultat tyder på att en heteronormativ kultur är framträdande och formar skolmiljön. Det är viktigt att notera att dessa resultat grundar sig på lärarnas perspektiv och erfarenheter inom skolsystemet. Slutsatsen framhäver behovet av utbildning på både individuell och organisatorisk nivå som avgörande för att motverka denna kultur. En ytterligare indikation understryker vikten av att skolledningen behöver vara mer aktiv i inkluderingsarbetet, och en kontinuerlig implementering av detta arbete över året är önskvärd för att skapa en varaktig inkluderande miljö. Studien poängterar vikten av organisatoriskt ansvar och systematiska insatser för att skapa en enhetlig och långsiktig inkluderande skolmiljö.

This study aims to investigate how LGBTQI individuals have experienced the visibility of LGBTQI perspectives in religious education and how religious educators can integrate LGBTQI perspectives into teaching to ensure an inclusive learning environment for all students. To address the research questions, semi-structured interviews were chosen as the data collection method, followed by thematic analysis of the collected material. The results of the study indicate that LGBTQI individuals have experienced negative portrayals of LGBTQI perspectives in education. All LGBTQI individuals emphasize an experience of heteronormalized religious education and express the need for modernization of teaching practices. Furthermore, the results show that language plays a significant role in integrating LGBTQI perspectives into religious education. Religious educators point out that the existing curriculum documents are clear enough to enable teaching about LGBTQI perspectives and religion. However, they also highlight that school textbooks often inadequately address the subject, requiring educators to seek and utilize additional materials to enhance their teaching. Another perspective that emerges is the importance of integrating norm-critical pedagogy. All religious educators stress the importance of creating an atmosphere where students are encouraged to have open and respectful discussions about LGBTQI perspectives and religion. Finally, the study's results are discussed in relation to previous research and the theoretical framework of the study.

Examensarbetets syfte är att undersöka påståendet om att homosexuella mäns identitet inte bör representeras i tragedi, på grund av genrens maskulina ideal. Istället bör representationen ske i melodram då genren relaterar till feminina värden. Textanalysen av två teaterpjäser, tragedin The River and the Mountain (Uganda, 2012) och melodramen The Boys in the Band (USA, 1968), visar att tragedin står för en essentialistisk (biologisk) syn på sexuell identitet medan melodramen står för en konstruktivistisk (kulturell och social). Kunskap om homosexuell kultur kan inte ses som en nödvändighet för en homosexuell identitet. Tragedi bör därför inte avfärdas som en politiskt svag genre att representera homosexuella män i. Vad som dock saknas i tragedin är gestaltandet av sexuellt begär mellan män, något som historiskt varit politiskt viktigt i teater om manlig homosexualitet. / The aim of this thesis is to investigate the claim that homosexual men should not be represented in tragedy, because of the genres masculine ideal. Instead, the representation should take place in melodrama since this genre relates to feminine values. The text analysis of two plays, the tragedy The River and the Mountain (Uganda, 2012) and the melodrama The Boys in the Band (USA, 1968), shows that tragedy uses an essentialist (biological) view on sexual identity while the melodrama uses a constructionist (cultural and social) view. Knowledge about gay culture cannot be seen as a necessity for a gay identity. Tragedy should therefore not be dismissed as a politically weak genre for the representation of homosexual men. What is missing from tragedy is the depiction of sexual desire between men, something that has been politically important in the history of theatre about male homosexuality.

The aim of the study is to examine how discourses about masculinity and femininity are represented in the reality show RuPaul's Drag Race (RPDR) and how they have changed over time. We will investigate this through our research questions: how is heteronormativity expressed within discourses of masculinity and femininity, how does the production construct intersectional struggles within the show, and how do discourses of inclusion and exclusion appear in the program? The material of the study consists of episodes from two different seasons: season 7 and 14. The episodes were selected based on which contained the most themes regarding gender and gender discourse. Scenes from every episode were also selected based on the same criteria. The theoretical framework of the study is composed of research regarding drag culture and reality TV, which was complimented with research specifically on RPDR. We have also used theories concerning gender from e.g. Butler and Edgar, Hill Collins and Bilges works on intersectionality, and representation theory from primarily Hall et al. This essay uses multimodal critical discourse analysis (MCDA), since the study examines multimodal content. The analysis tools that are used focus on linguistic, visual and production related elements to illustrate our findings. The results show that the program conveys a binary notion of gender, which aligns with heteronormativity. The show also reproduces stereotypes and gender norms for women, whereas it challenges gender norms for men. Additionally, the show constructs intersectional conflicts, specifically regarding age and size. These show an ideal that the series produces, which can both be applied to drag queens and women. Lastly, the show positions itself as a safe space for people that have been excluded by their families and/or society. The shows cast functions as a new, chosen family for the contestants. However, the show also uses the contestants that are included through emotional labour and tragedy porn. This is especially significant in contestants that are a minority in the program, e.g. trans- or heterosexual people.

The purpose of this essay was to investigate the exposure to intimate partner violence among individuals in same-sex relationships, the consequences of such violence and the help-seeking process. The research focused on exploring the underlying causes, consequences of violence and what the help-seeking process looks like for individuals in same-sex relationships. Qualitative and quantitative studies were analyzed. Three perspectives: intersectionality, power, and heteronormativity were adopted to interpret the results. A qualitative content analysis revealed six themes: gender norms, minority stressors, physical and psychological violence, heteronormative expectations and help-seeking. Factors contributing to intimate partner violence in same-sex relationships included heteronormativity, societal perceptions of gender norms, minority stress, and internalized homophobia. Consequences of violence included isolation, poor physical and mental health. Power imbalances and the help-seeking process were linked to these outcomes. Conclusions of this essay highlighted the importance of understanding the complexity arising from a heteronormative perspective on intimate partner violence, affecting both perpetrators and victims. Additionally, the study emphasized the significance of support for victims in same-sex relationships, highlighting the current limitations in available support systems. / Syftet med denna uppsats var att undersöka utsattheten för våld i nära relation för individer i samkönade relationer, konsekvenserna av våldet samt hur hjälpsökande-processen ser ut. I fokus för uppsatsen hamnade forskningsfrågorna: Vilka är de bakomliggande orsakerna till våldsutsattheten för individer i samkönade relationer, vilka konsekvenser våldet kan leda till samt hur hjälpsökande-processen ser ut för individer i samkönade relationer. Kvalitativa och kvantitativa studier analyserades. Som utgångspunkt för att tolka resultaten antogs tre olika perspektiv: det intersektionella perspektivet, makt samt heteronormativitet. Genom en kvalitativ innehållsanalys framkom det sex teman: könsnormer, minoritetsstress, fysiskt och psykiskt våld, heteronormativa förväntningar samt hjälpsökande. De bakomliggande orsakerna till en utsatthet visade sig bland annat kunna vara heteronormativitet och samhällets uppfattning kring könsnormer, minoritetsstress och internaliserad homofobi. Konsekvenserna av våldet visade sig vara isolering, sämre fysisk och psykisk hälsa. Det framkom även att maktobalans och hjälpsökandeprocessen var kopplat till konsekvenserna. Slutsatser som kunde dras från denna uppsats var vikten att förstå komplexiteten som uppstår till följd av en heteronormativ syn på våld i nära relationer samt att denna syn påverkar både våldsutövare och våldsoffer. Ytterligare en slutsats var betydelsen av stöd till våldsoffer i samkönade relationer samt hur bristfälligt stödet är i dagsläget.