Konsumenter ställs inför en ständigt ökande mängd information som påverkar deras beslutsprocess vid en köpsituation. Delar av denna problematik går under benämningen konsumentförvirring och delbegreppen homogenitet, överflöd och tvetydighet. Denna kvalitativa studie syftade till att undersöka lågengagemangsprodukter i livsmedelsbutiker och hur stimuli i form av produktattribut och butiksstimuli kan påverka konsumenters utformning av strategier för att minska förvirring. Undersökningen baserades på samtal utifrån tre fokusgrupper där resultaten visar att det inte kan fastställas något entydigt svar på denna fråga. Detta beror på att olika grader av engagemang och skiftande preferenser identifierades beroende på konsumenttyp och vilket produktsortiment som behandlades.

<p>Den här uppsatsen undersöker, utifrån en beskrivande idéanalys, <em>hur</em> begreppet nivågruppering har använts över tid i läroplanerna Lgr-1962, Lgr-1969, Lgr-1980 och Lpo-1994 samt förarbetena SOU 1961:30, SÖ-1967, SÖ-1978, SOU 1992:94. Med <em>hur</em> avser vi att eftersöka argument som talar <em>för</em>/<em>mot</em> nivågruppering generellt men även specifikt <em>för</em>/<em>mot</em> organisatorisk nivågruppering (utanför den heterogena klassens ram) samt <em>för/mot</em> pedagogisk nivågruppering (inom klassens ram).<strong> </strong>I läroplanerna och förarbeten till dessa eftersöks även om nivågruppering förespråkas eller avstyrks, samt vem som anses dra nytta av nivågrupperingen det vill säga läraren eller eleverna.</p><p>Undersökningen byggs på tidigare forskning kring nivågruppering och de vanligast förekommande argumenten <em>för </em>respektive <em>mot </em>som uppträder däri. Utifrån dessa argument görs ett analysschema men undersökningen omfattar även argument som inte uppträder i forskningsgenomgången.</p><p>I analysen framkommer (bland annat) att samtliga argument som uppträder i tidigare forskning återfinns i en eller flera förarbeten respektive läroplaner och att det största antalet av argumenten vänder sig <em>mot </em>nivågruppering (även om det finns många <em>för</em> nivågruppering också och främst vad gäller pedagogisk nivågruppering). Trots detta har nivågruppering använts och används fortfarande. En slutsats blir att det inte upplevs finnas några fungerande alternativ.</p><p>Nyckelord: differentiering, heterogenitet, homogenitet, läroplaner, nivågruppering</p>

Den här uppsatsen undersöker, utifrån en beskrivande idéanalys, hur begreppet nivågruppering har använts över tid i läroplanerna Lgr-1962, Lgr-1969, Lgr-1980 och Lpo-1994 samt förarbetena SOU 1961:30, SÖ-1967, SÖ-1978, SOU 1992:94. Med hur avser vi att eftersöka argument som talar för/mot nivågruppering generellt men även specifikt för/mot organisatorisk nivågruppering (utanför den heterogena klassens ram) samt för/mot pedagogisk nivågruppering (inom klassens ram). I läroplanerna och förarbeten till dessa eftersöks även om nivågruppering förespråkas eller avstyrks, samt vem som anses dra nytta av nivågrupperingen det vill säga läraren eller eleverna. Undersökningen byggs på tidigare forskning kring nivågruppering och de vanligast förekommande argumenten för respektive mot som uppträder däri. Utifrån dessa argument görs ett analysschema men undersökningen omfattar även argument som inte uppträder i forskningsgenomgången. I analysen framkommer (bland annat) att samtliga argument som uppträder i tidigare forskning återfinns i en eller flera förarbeten respektive läroplaner och att det största antalet av argumenten vänder sig mot nivågruppering (även om det finns många för nivågruppering också och främst vad gäller pedagogisk nivågruppering). Trots detta har nivågruppering använts och används fortfarande. En slutsats blir att det inte upplevs finnas några fungerande alternativ. Nyckelord: differentiering, heterogenitet, homogenitet, läroplaner, nivågruppering

Enligt viss svensk forskning råder stor homogenitet gällande forskning kring mobbning. Denna påpekar att endast ett fåtal forskare figurerar i de flesta vetenskapliga artiklar som fokuserat på mobbning. Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida denna homogenitet stod att finna i uppsatser skrivna på Högskolan i Gävle, skrivna inom samma ämnesområde. Detta genomfördes genom en inventering där uppsatserna analyserades och kategoriserades efter relevanta ämnesområden. Resultatet visade att det fanns stor homogenitet på flera punkter. Bland annat återkom tre forskare och en ickevetenskaplig källa frekvent i de flesta uppsatsernas definition av mobbning. Studien visade också att majoriteten av uppsatserna var skrivna av blivande lärare inom lärarprogrammet samt att det inom andra utbildningsprogram endast fanns ett fåtal uppsatser skrivna om mobbning.     Nyckelord: heterogenitet, homogenitet, inventering, mobbning, uppsatser,

EXAMENSARBETE CIVILEKONOMPROGRAMMET  Författare; Simon Gunnarsson &amp; Frida Stigsson Handledare; Anna Stafsudd  Examinator; Karin Jonnergård   Titel; Lika barn leka bäst- en kvalitativ och kvantitativ studie på styrelser i familjeföretag i Gnosjöregionen.    Bakgrund och problem; Det finns utförlig forskning kring styrelser, familjeföretag och styrelsens sammansättning. Fokuset inom tidigare forskning har ofta legat på kopplingen mellan styrelsens sammansättning och företagets finansiella prestation. Den del av forskningen som försöker förklara varför hetero- och homogenitet uppkommer har nästan uteslutande utförts på utländska företag. Genom denna studie vill vi därför bidra till att testa tidigare teorier och kunskap utifrån i en svensk kontext, med fokus på styrelser i familjeföretag i Gnosjöregionen.   Syfte; Att utifrån tidigare teorier och kunskap öka förståelsen för vad som påverkar hetero- och homogenitet i styrelser i familjeföretag i en lokal kontext    Metod; Denna studie har antagit en deduktiv ansats, där tidigare forskning om styrelsen, familjeföretag, kultur och kategoriseringsteorier varit utgångspunkt. Utifrån litteratur och teorier har vi format en analysmodell som kan förklara varför hetero- och homogenitet uppstår i styrelser i familjeföretag i Gnosjöregionen. Analysmodellen har legat till grund för den kvalitativa studie som genomfördes på familjeföretagare i regionen. Den kvantitativa delen av studien användes för att försöka förklara styrelsesammansättning i en större kontext genom att inkludera både Gnosjöregionen och Göteborgs kommun, för att ytterligare styrka argumenten om att kulturen är en avgörande faktor till uppkomsten av hetero- och homogenitet i styrelser.    Resultat och slutsats; Det finns inte endast en förklaring till varför de hetero- och homogena styrelsesammansättningarna uppstår. Förklaringen utgörs istället av en kombination av flera olika faktorer; kategoriseringar, värderingar och kultur. Tillsammans utgör dessa en omedveten påverkan på ägarens val av styrelseledamöter, vilket kan förklara varför vissa individer väljs före andra. / MASTER THESIS IN BUSINESS ADMINISTRATION Author; Simon Gunnarsson &amp; Frida Stigsson Supervisor; Anna Stafsudd Examiner; Karin Jonnergård Title; ”Birds of a feather flock together” a qualitative and quantitative study on the boards of director in family business in the Gnosjö area. Background and problem; Substantial research has been done concerning board of directors, family business and board composition. However the prior research has been focusing on the connection between the board composition and firm performance. The research that aims to explain why hetero- and homogeneity appears in board compositions has almost exclusively been done on firms outside Sweden. The goal with this research is therefore to contribute to existing literature by testing the international theories and literature in a swedish context, focusing on boards in family business in the Gnosjö area. Purpose: To increase the knowledge on what reasons affect hetero- and homogeneity in boards in family firms in a local context by using already existing theories and literature. Method; This research took a deductive approach, where existing research about boards, family firms, culture and categorization has been the basis. From the research we formed a model of analysis, that helps explain why hetero- and homogeneity appears in boards in family firms in the Gnosjö area. This model of analysis was the foundation the qualitative research was built upon. The quantitative section of the research aimed to explain board composition in a bigger context combining the Gnosjö area and Göteborgs municipality, to further strengthen the argument of culture being a factor in contributing to hetero- and homogeneity in boards. Results and conclusion; The conclusion of this research has been that there is not just one reason for why hetero- and homogeneity appears in board compositions. The reason v is rather a combination of multiple factors; categorization, family values and culture. These factors combined affect the owners choice of directors, which can also explain why some individuals get chosen before others.

Titel: Hetero, homo eller lite av varje? –En studie som behandlar paradoxen som uppstår när organisationer vill vara både heterogena och homogena. Författare: Josefine Fält, Joanna Sarvanidis &amp; Gabriella Ståhl Institution: Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan Program: Human Resource Management Kurs: Företagsekonomi III - Organisation, Examensarbete (kandidat) Handledare: Kjell Arvidsson Examinator: Mikael Lundgren Syfte: Med denna uppsats vill vi skapa förståelse för hur organisationer arbetar med mångfald och kulturstyrning för att hantera paradoxen i heterogenitet och homogenitet som uppstår när organisationer strävar efter att vara både innovativa och effektiva. Syftet är även att identifiera konkreta förslag på hur organisationer i praktiken kan arbeta med mångfald och kulturstyrning. Metod: Vi har valt att göra en kvalitativ flerfallstudie med inslag från både deduktiv ansats och induktiv ansats. Slutsats: I vår slutsats kom vi fram till att organisationer arbetar med mångfald och kulturstyrning på olika sätt. Vi presenterar förslag på hur organisationer skulle kunna arbeta på liknande sätt för att uppnå både innovation och effektivitet. Nyckelord: Heterogenitet, homogenitet, mångfaldsarbete, kulturstyrning, innovation och effektivitet. / Title: Hetero, Homo or a bit of both? –A study addressing the paradox that occurs when organizations want to be heterogeneous and homogeneous. Authors: Josefine Fält, Joanna Sarvanidis &amp; Gabriella Ståhl Program: Human Resource Management Course: Business Administration III - Organization (bachelor thesis) Supervisor: Kjell Arvidsson Examiner: Mikael Lundgren Purpose: The purpose of this study is to understand how organizations works with diversity and culture management in a way that handles the paradox between heterogeneity and homogeneity, in their search for innovation and efficiency. We also want to identify suggestions for how organizations can work with diversity and culture management. Methodology: We have made a qualitative multiple case study with elements from both the deductive approach and inductive approach. Conclusions: We have come to the conclusion that organizations work with diversity management and culture management in different ways. We present suggestions on how organizations could work in a similar way to achieve both innovation and efficiency. Key words: Heterogeneity, Homogeneity, Diversity management, Culture management, innovation and efficiency.

The purpose of this study is to investigate underlying factors that create and maintain homogeneity in the advertising industry, and how those who produce advertising relate to this. The study is based on an intersectional perspective in order to reach a deeper understanding of how inequality is created in the advertising industry. The study's empirical data has been collected based on six qualitative interviews with women who work at different advertising agencies in Stockholm. Our results show that high financial, social and cultural capital affects the work opportunities favourably, and contributes to the industry's homogeneity. The term habitus has been used to locate and create an understanding of how homogeneity is created and reproduced. Furthermore, current norms and values ​​within the industry have been identified and have created an understanding for the appearance of the homogenity. The result also shows that the advertising as a product, and the informants' experiences of their own workplace are affected by the industry's homogeneity, which has led to the argumention for a greater diversity among the employees. Advertising has a position of power in today's consumer society where they have influence over people's self-identities, which has led to the argument for a greater diversity among employees would had been favorable for everyone in order to be to feel represented, but also that the homosocial reproduction where men currently possess positions with more power should be broken in order to create a more equal industry which in turn can be a step towards a more equal society. / Syftet med uppsatsen är att ta reda på vilka processer som samverkar i skapandet och upprätthållandet av homogenitet i reklambranschen, utifrån ett intersektionellt perspektiv. Studiens empiri har samlats in utifrån sex kvalitativa intervjuer med kvinnor som arbetar på olika reklambyråer i Stockholm. Vårt resultat visar på att det krävs ett högt ekonomiskt, kulturellt och socialt kapital för att få jobb inom branschen. Begreppet habitus har används för att lokalisera och skapa en förståelse kring hur homogenitet skapas och reproduceras. I uppsatsen har det också identifierats att de olika könen befinner sig inom olika makt- och möjlighetsstrukturer inom branschen, vilket bland annat förklarats utifrån homosocial reproduktion. Resultatet visar att reklamprodukten och informanternas upplevelser av den egna arbetsplatsen påverkas av branschens homogenitet. Uppsatsen har skapat en insikt om att reklamskaparna har en maktposition i dagens konsumtionssamhälle där de besitter inflytande över människors självidentiteter. Därmed har det argumenterats för att det krävs en större mångfald bland de anställda för att bekämpa stereotypiserad reklam och låta alla känna sig representerade. Det har också framkommit att den homosociala reproduktionen där män i dagsläget besitter positioner med mer makt behövs brytas för att skapa en mer jämställd bransch som i sin tur kan vara ett steg mot ett mer jämställt samhälle.

Uppsatsen avser undersöka attityder till utomeuropeisk invandring i sex europeiska länder: Sverige, Norge, Danmark, Nederländerna, Frankrike och Storbritannien. Attityder till invandring undersöks utifrån de två begreppen essentialistisk homogenitet och kulturell homogenitet samt syn på invandrare. Även ett komparativt perspektiv tillämpas för att undersöka huruvida det finns skillnader i attityder mellan olika länder. Uppsatsens bakgrundsavsnitt ger en kort genomgång av immigrationshistoria och dagens invandrarstruktur samt ländernas olika förhållningsätt i mottagandet av invandrare. Därefter diskuteras uppsatsen teoretiska bakgrund i kulturforskning och postkolonialism, följt av den tidigare forskningen som genomförts på området attityder till invandring. I metodavsnittet beskrivs datamaterialet som är hämtat från European Social Survey, sedan förklaras de mått som avser att mäta attityder till invandring utifrån essentialistisk- och kulturell homogenitet samt syn på invandrare. Vilket följs av en diskussion om reliabilitet och validitet i uppsatsen och sedan en beskrivning av analysmetoden för denna studie, OLS-regression. Vidare ges en deskriptiv beskrivning av urvalet utifrån de variabler som ingår i analysen, uppdelat efter land. Därefter följer resultat och analys som visar att det förekommer en liten skillnad i attityder mellan länderna. Individer i Nederländerna, Frankrike och Storbritannien uppvisar i genomsnitt en mer negativ attityd till utomeuropeisk invandring än individer i Sverige, Norge och Danmark. Kulturell homogenitet visade sig ha ett positivt samband med attityder till invandring. De som föredrar kulturell homogenitet tenderar att ha en mer negativ attityd till invandring. Även essentialistisk homogenitet samvarierar med attityder till invandring, det vill säga att de som värdesätter essentialistisk homogenitet tenderar att ha en mer negativ attityd till utomeuropeisk invandring. Syn på invandrare har också en positiv effekt på attityder till invandring, det vill säga att de som har en mer negativ uppfattning av invandrare tenderar att ha mer negativa attityder till utomeuropeisk invandring.

The purpose of this study has been to investigate how teachers are affected by a homogeneous group of students in their daily life as Social Science teachers, and how student’s position in the classroom impact their behaviour and attitudes. In order for us to answer this study’s research questions, two interviews with currently active teachers have been conducted, and students at two noticeably different schools have been asked to answer a survey. The study has been impacted by the fact that students were not in school answering the questionnaire, but instead at home participating in remote learning. Therefore, the number of students responding to the survey is lower than expected. However, the collected data, from both the survey and the interviews have been analysed through Bourdieu's theory of habitus, capital and fields, as well as alienation.The conclusions reached from this study are that teachers, in different ways, are affected by their homogeneous groups of students. The students, in turn, are affected by a lack of heterogeneity, and the absence of “the other” in their classroom. Thus, alienation can be identified in both schools, but it is expressed differently depending on the school culture.

Föreliggande arbete diskuterar hur gymnasieskolor konsturerar bilder av sig själva och sina elever i sin marknadsföring inför gymnasievalet. Marknadsföringsbroschyrer från tre fristående och två kommunala gymnasieskolor i Malmö stad har undersökts. Fokus ligger främst på hur broschyrerna konstruerar bilder av en framgångsrik skola och en framgångsrik elev. En utgångspunkt i analysen är att gymnasievalet i allt högre utsträckning kommit att bli ett livsstilsval. Därför undersöks vilka identiteter och livsstilar skolorna tillskriver sina elever och idealiserar genom att sammankoppla dem med framgång. En kritisk textanalys har gjorts av broschyrerna utifrån textanalytiska verktyg som ingår i Hellspong och Ledins (1997) textmodell. Resultaten visar att både konstruktioner av den framgångsrika skolan såväl som av den framgångsrika eleven bygger på två huvudkategorier; antingen baseras framgång på akademiska meriter eller på entreprenöriella förmågor. Oavsett kategori, genomsyras samtliga broschyrer av en stark tilltro till individens egen förmåga att förverkliga sig själv samt en livsstil som präglas av ständig utveckling och sysselsättning. Resultaten visar även att skolorna skildrar ett homogent elevunderlag där den ideala eleven är ljushyllt och har en stark socioekonomisk bakgrund; ett ideal som i många fall inte stämmer överens med skolornas faktiska elevunderlag.