Det finns en skillnad mellan ledarskap och chefskap, det senare kan ofta ses ur ett merbyråkratiskt perspektiv och är alltid en utsedd roll. Ledarskap däremot kan vara en informell rolldär fokus kan ligga på att motivera och leda medarbetare. Dock är båda i starkt behov avvarandra för att nå framgång. Den organisatoriska världen har under de senaste åren haft enstark press på sina chefer och ledare där höga krav på kompetens och kvalitet har bidragit till attyrkesrollerna hamnat under en stor press. Som ett resultat har en större efterfrågan avvidareutbildningar för chefer och ledare skapats. En känd vidareutbildning för just chefer ochledare är Executive Master of Business Administration, (EMBA).DiMaggio och Powell menar att trots att organisationer vill vara unika finns en stor dragningmot homogenitet i det organisatoriska samhället och förklarar detta i sin teori om institutionellisomorfism. Tidigare forskning har studerat det organisatoriska livet med institutionell teori,men inte kombinerat med vidareutbildningar ur ett fenomenologiskt perspektiv som är aktuelltför uppsatsen i fråga. Genom att titta på vidareutbildningen EMBA som exempel är syftet attundersöka vad vidareutbildningar inom chef- och ledarskap förmedlar utöver enkunskapsteoretisk bas. Samtidigt är syftet att få en djupare förståelse för hur och varförvidareutbildningar inom chef- och ledarskap genom deltagarna bidrar till mer likaorganisationer. Uppsatsens metod bygger på kvalitativa intervjuer med nio deltagare som gåtten svensk EMBA-utbildning och har positionen chef i arbetslivet. En fenomenologisk ansats harvalts i undersökningen för att kunna förstå hur respondenterna har sett på sin utbildning och vaddet bidragit till i deras roll som chef. Ansatsen har även valts för att göra det möjligt att studeraur både ett individ- och samhällsperspektiv om det finns fenomen som kan förklara hurvidareutbildningarna genom sina deltagare bidrar till likformiga organisationer.Fenomenet, som genom undersökningen upptäckts ur individens och samhällets perspektiv, ärkontaktnäten. Kontaktnäten bidrar till ett fortsatt erfarenhetsutbyte deltagarna emellan även efterutbildningens slut. Det kan också fastställas genom empirin att värdet av EMBA är att få kännagemenskap med andra i liknande positioner och nätverken uppfyller chefernas sociala behov,som det kan finnas en avsaknad av i arbetslivet på grund av deras position. Resultatet avempirin samt teorin kan påvisa att vidareutbildningen EMBA bidrar till mer homogena cheferoch i sin tur mer likformiga organisationer.Undersökningen kan inte generaliseras till en större population. Det hade därför varit intressantför vidare forskning att genomföra en större undersökning, för att se om alla vidareutbildningarbidrar till mer homogena chefer och varför utbildningarna inte främjar olikhet.

Uppsatsens titel är ett citat: "Här luktar inte ens svett, här luktar det hora", som framförs av Polistidningen (nr 3, 1999), vilket tydligt visar på språkets jargong inom polisorganisationen. Genom att tillämpa kvalitativ innehållsanalys som metod för att undersöka tidningsartiklar har vi kunnat följa polisens jämställdhetsutveckling och upptäckt fler intressanta resultat. Från år 1957 till 2021 visar tidningsartiklar ett tydligt isärhållande mellan poliskåren och de kvinnliga posettliserna. På 70-talet och framåt började kvinnor höja sina röster och vi märkte en tydlig förändring i artiklarna. Samtalen kring jämställdhet och det faktum att kvinnliga poliser är här för att stanna gick sakta men stabilt framåt. Mot slutet av 80-talet svängde det över till en helt annan diskurs inom kåren, nu hade kvinnors nätverk utvidgats så att kvinnliga poliser runt hela världen delade med sig av varandras åsikter, erfarenheter och framtidsplaner. Sverige var en förebild eftersom det ansågs att jämställdhetsarbetet hade kommit långt här. Det empiriska materialet visar dock att när kvinnliga poliser utsatts för sexuella trakasserier har historiskt  få anmälningar gjorts. Att göra en anmälan kan innebära att de kvinnliga poliserna inte blir betrodda eller att det får negativa konsekvenser. Via artiklarna har den förkastliga jargongen inom poliskåren analyserats och hur kvinnliga poliser påverkats. Hur genus och könsmakt konstrueras och uttryckts har identifierat och studerats och resultatet visar på att polisorganisationen öppet sagt, “lite får man tåla”. Denna uppsats kan bidra till en ökad förståelse för hur genusfrågor hanteras inom poliskåren och hur dess interna processer och strukturer påverkar samhällets syn på kön och könsmakt.

Bakgrund och problem: Forskning kring ägares heterogenitet har lett till att ägare kan kategoriseras efter preferenser och strategier i bolagsstyrningen. Homogeniteten inom ägarkategorierna kan dock ifrågasättas både inom den egna nationella kontexten och över institutionella kontexter. Företagsgrupper är en ägarkategori vars homogenitet särskilt kan ifrågasättas på grund av skillnader i ägarstrukturer mellan länder och i Sverige. Trots det stora inflytande som företagsgrupper har i Sverige är det även en förbisedd och understuderad ägarkategori som med problematik kopplas ihop med familjeägande. Syfte: Att förklara företagsgruppers strategier och beteenden för att avgöra om dessa utgör en homogen ägartyp inom den svenska kontexten. Metod: Undersökningen med utgångspunkt i år 2021 har en deduktiv ansats med modeller som utvecklas utifrån tidigare forskning om ägartyper och dess beteende. Modellerna ifrågasätts dock genom liknande forskning med kontrasterande slutsatser. Slutsats: Företagsgrupper bör inte behandlas som synonymt med familj eftersom åtskiljande prefenser för styrelseersättning pekar på skillnader mellan ägartyperna. Företagsgrupper är homogena på gruppnivå när det gäller dess preferenser för ägaroberoende och styrelseersättning. På sfärnivå upptäcks dock en heterogenitet bland sfärerna i form av avvikande preferenser för styrelseersättning. / Background and problem: Research into the heterogeneity of owners has led to owners being categorized according to preferences and strategies in corporate governance. However, the homogeneity within the ownership categories can be questioned both within the own national context and across institutional contexts. Business groups are an ownership category whose homogeneity especially can be questioned due to differences in ownership structures between countries and in Sweden. Despite the major influence that business groups have in Sweden, it is an overlooked and understudied ownership category that is problematically linked to family ownership. Purpose: To explain the strategies and behaviors of business groups to determine whether these constitute a homogenous ownership type within the Swedish context Method: The study, which examines the year 2021, has a deductive approach with models that are developed based on previous research on owner types and their behavior. However, the models are questioned by similar research with contrasting conclusions. Conclusion: Business groups should not be treated as synonymous with family ownership because deviant preferences for board compensation point to differences between the ownership types. Business groups are homogeneous at the group level in terms of their preferences for board independence from owners and board compensation. At sphere level, however, a heterogeneity is detected among the spheres in the form of deviant preferences for board remuneration.

Bakgrund; Mångfald har under en lång tid varit ett högaktuellt begrepp inom näringslivet. Senaste åren har mångfalden i näringslivet fått mer uppmärksamhet, inte minst i bolagsstyrelser. En växande global marknad har lett till att mångfalden uppmärksammas alltmer. Förespråkarna för mångfald menar att det bidrar till bättre bolagsprestationer medan kritikerna menar att mångfald kan leda till försämrad kommunikation och försämrad konkurrensförmåga. Idag är Sverige ett heterogent land, kan heterogeniteten återfinnas i svenska styrelser och kan olika ägartyper förklara mångfalden i styrelsen.  Syfte; Uppsatsens syfte är att förklara om och i så fall hur olika ägartyper kan påverkamångfalden i bolagsstyrelser på den svenska börsmarknaden. Metod; Uppsatsen har en deduktiv forskningsansats, där en modell är grunden som förklarar hur mångfalden utgår ifrån agentteorin, resursberoendeteorin, upper echelon teorin, legitimitetsteorin och gruppkonfliktteorin. Kvantitativa forskningsmetoden bygger på svenskstyrelse-, ägar- och finansiell data från 2021.  Slutsatser; Uppsatsen kan konstatera att ägartyper inte kan förklara mångfalden i styrelsen. Uppsatsen ser istället homosocial reproduktion och upper echelon teorin som en möjlig förklaring till att styrelser ser ut som de gör. Styrelser i Sverige är homogena och det krävs stora förändringar för att de skall spegla svenska samhället på bättre sätt. / Bakground; Diversity has for a long time been a topic of discussion. In recent years, diversity in the business community has received more attention, not least in company boards. A growing global market has led to increasing attention to diversity. Proponents of diversity believe that it contributes to better corporate performance, while critics believe that diversity can lead to impaired communication and impaired competitiveness. Today, Sweden is a heterogeneous country, the question is if heterogeneity can be found in Swedish boards and if different types of ownership can explain the diversity of the board. Purpose; The purpose of the thesis is to explain if and how different types of owners can explain the diversity of board of directors in the Swedish stock market. Method; The thesis has a deductive research approach, where a theoretical model is the basis that explains how diversity is based on agent theory, resource dependency theory, upper echelon theory, legitimacy theory and group conflict theory. The quantitative research method is based on Swedish board-, ownership- and financial data from 2021. Conclusion; The thesis can state that ownership types can not explain the diversity of the board. The thesis instead sees homosocial reproduction and the upper echelon theory as a possible recruitment to make boards look the way they do. Boards in Sweden are homogeneous and major changes are required for them to reflect Swedish society in a better way.

Problem: Kvinnor har länge varit underrepresenterade i styrelsesammansättningar runt om i världen. Sverige är ett land som främjar likvärdighet och anses därför vara ett av världens mest jämställda länder. Andelen kvinnor i svenska styrelser har ökat under de senaste årtiondena, men trots detta är de svenska bolagsstyrelserna inte jämställda. Ibland används argumenten att fler kvinnor i styrelsen ökar lönsamheten och effektiviteten i bolaget i syfte att öka kvinnoandelen. Till följd av detta har det internationellt genomförts många studier för att undersöka om bolag med heterogena styrelser har bättre lönsamhet än bolag med homogena styrelser. Forskning har visat att heterogena styrelser samvarierar positivt med bolagens lönsamhet. Men det finns även forskning som visat negativa resultat eller ingen samvariation alls mellan heterogena styrelser och bolagens lönsamhet. Syfte: Studiens huvudsyfte är att analysera hur andelen kvinnor i svenska styrelser samvarierar med bolagens lönsamhet. Arbetet omfattar åren 2011, 2012 och 2013 för att visa hur utvecklingen har sett ut över tid. Studien syftar även till att jämföra tidigare internationella studier med svenska förhållanden, där den med hjälp av kulturdimensionsteori som försöker förklara de nationella kulturskillnader som föreligger. Metod: En kvantitativ metod har tillämpats för att studera bolagens lönsamhet med hjälp av finansiella nyckeltal i årsredovisningar. Bolagens lönsamhet har mätts i räntabilitet på totalt kapital och räntabilitet på eget kapital. Vidare har heterogena styrelser och homogena styrelser jämförts genom t-tester och korrelationsanalyser, för att undersöka sambandet mellan variablerna lönsamhet och andelen kvinnor i svenska bolagsstyrelser. Analys och slutsats: Studiens resultat visade att det inte finns något samband mellan heterogena styrelser och lönsamhet i svenska börsbolag. Studien visade även att Sverige har en högre andel kvinnliga styrelsemedlemmar än andra länder i världen. Detta kan förklaras med hjälp av kulturdimensionsteorierna maktdistans samt maskulinitet kontra femininitet som visar nationella kulturskillnader i näringslivet. / Problem: Women have for a long time been underrepresented on corporate boards all around the world. Sweden is a country that promotes equality and is therefore considered as one of the most equal countries. The percentages of women in Swedish boards have increased markedly in recent decades, but they are still far from equal. To increase the percentage of women on boards it is sometimes advocated that more women on boards increases the company’s profitability. As a result of this many international studies have investigated if companies with heterogeneous are more profitable than companies with homogeneous board. Research has shown that heterogeneous boards are positively correlated with firm profitability. Research has also shown negative results or no correlation between heterogeneous boards and firm profitability.  Purpose: This study's main purpose is to examine how the percentage of women in the Swedish boards correlates with the companies' profitability. The study covers the years 2011, 2012 and 2013 to show the development of board members over the years. Furthermore this study aims to compare previous international studies with Swedish conditions by comparing national cultural differences.      Method: A quantitative method has been applied to study the company's profitability with the help of financial ratios in annual reports. The company’s profitability has been measured in return on assets and return on equity. Furthermore heterogeneous boards and homogeneous boards have been compared with statistic t-tests and correlation analyzes to examine the relationship between the variables of profitability and the percentage of women in Swedish company boards. Analysis and conclusion: The results of the study showed that there is no correlation between heterogeneous boards and firm profitability in Swedish listed companies. The study also showed that Sweden has a higher percentage of female board members than other countries in the world. This can be explained by cultural dimension theories, power distance and masculinity versus femininity showing national cultural differences.

​​​​Studiens syfte är att belysa hur olika scener på en och samma teater samspelar och hur detta samspel kan bidra till såväl reproduktion som förändring av teaterns publik. Vår fallstudie är Kulturhuset Stadsteatern och deras försök att nå, för teatern, nya habitus till deras salonger. Detta besvaras via två frågeställningar: Hur arbetar Kulturhuset Stadsteatern för att inkludera ny publik? och Hur påverkas institutionen av förändringar på teaterfältet i Stockholm? Datan bygger på åtta intervjuer med anställda inom Kulturhuset Stadsteatern samt en intervju med en utomstående person som ingått i ett samarbete med en av deras ytterstadscener. De teoretiska utgångspunkterna är Pierre Bourdieus teorier om kulturella fält och habitus kompletterat med Howard Beckers Art Worlds där vi fokuserar på hans förståelse av hur konventioner påverkar handlingar i en konstvärld. Dessa teoretiska perspektiv bidrar till förståelsen för Kulturhuset Stadsteatern som institution samt deras inkluderingsarbete. Resultatet visar att inkluderingsarbetet som bedrivs av Kulturhuset Stadsteatern tar sin utgångspunkt i miljonprogramsområden samt Parkteaterns verksamhet. Inkluderingsarbetet fokuserar på skolteater och att producera scenkonst med ett “inifrånperspektiv”. Dock verkar en till synes närvarande paradox inom institutionen försvåra arbetet. Ekonomiska aspekter och trygghetsfaktorer baserat på konventioner gör förändringar på fältet svårt. Detta samtidigt som Kulturhuset Stadsteaterns habitus splittras, det vill säga att institutionens habitus skiljer sig beroende på var i Stockholm verksamheten befinner sig. Studiens bidrag till forskningsfältet består av en fallstudie som undersöker en teaterinstitution inifrån, med scener på olika platser och syfte att nå olika målgrupper. Detta kan bidra med förståelse kring hur en teaterinstitution arbetar för att bredda sin publik samtidigt som frågor om klass och etnicitet i Stockholm belyses.

Bakgrund och problem: Bakgrunden till denna studie ligger i bristen av mångfald i svenska företagsledningar. För att skapa en större förståelse för rekryteringen av individer till företagsledningen, kan det således vara av betydelse att studera de individer som tillsätter ledningen, det vill säga vd, styrelseordförande och styrelsen. Dessa ledande positioner förväntas påverkas av betydande händelser och erfarenheter i deras formativa år, och således bilda unika värderingar vilket kan påverka deras val av individer till företagsledningen. Det är därmed intressant att förstå om och i så fall hur ledande positioners generationstillhörighet kan förklara mångfalden i företagsledningen. Syfte: Studiens syfte är att förklara om och hur ledande positioner såsom vd:s, styrelseordförandens samt styrelseledamöters generationstillhörighet kan förklara mångfalden i företagsledningen.    Metod: Undersökningen utgår från befintlig teori och har en deduktiv ansats, med en teoretisk grund utifrån gruppkonfliktsteorin, sociala identitetsteorin, homosocial reproduktion, legitimitetsteorin och institutionella teorin. Hypoteser formuleras utifrån vd:s, styrelseordförandens och styrelsens generationstillhörighet för att studera om olika generationer har skilda värderingar som i sin tur kan förklara mångfalden i företagsledningen. Uppsatsen är kvantitativ och studerar samtliga svenska börsnoterade företag på large-, mid- och small cap för åren 2007 respektive 2017.    Resultat och slutsats: Det kan konstateras att ledande positioners generationstillhörighet inte kan förklara mångfalden i företagsledningen. Denna studie ser istället tendenser av homosocial reproduktion vid rekrytering av individer till företagsledningen. / Background and problem: The background to this study lies in the lack of diversity in Swedish top management teams. In order to create a greater understanding of the recruitment of individuals to the top management team, it can thus be of importance to study the individuals who appoint the management, that is, the CEO, the chairman of the board and the board. These leading positions are expected to be influenced by significant events and experiences in their formative years, thus forming unique values which can affect their choice of individuals to the top management team. It is therefore interesting to understand whether and, if so, how leading positions' generation affiliation can explain the diversity in top management teams.  Purpose: Our purpose is to explain whether and how leading positions such as the CEO's, the Chairman’s of the Board and the Board of Directors generation affiliation can explain the diversity in top management teams.   Method: The study is based on existing theory and has a deductive approach, with a theoretical basis based on group conflict theory, social identity theory, homosocial reproduction, legitimacy theory and institutional theory. Hypotheses are formulated on the basis of the CEO's, the Chairman's and the Board's generation affiliation in order to study whether different generations have different values which in turn can explain the diversity of the top management team. The thesis is quantitative and studies all Swedish listed companies on large, mid and small cap for the years 2007 and 2017.    Results and conclusion: It can be concluded that the leading positions generation affiliation can not explain the diversity in top management teams. Instead, this study sees tendencies of homosocial reproduction when recruiting individuals to top management teams.

Till följd av en växande medvetenhet om vikten av att agera hållbart, har det allmänna intresset för hållbarhet ökat över tid. Som en effekt av detta har företag drivits till att redovisa sitt arbete med hållbarhetsfrågor och sin påverkan på samhället, denna information sammanställs i så kallade hållbarhetsrapporter. Under år 2016 ändrades årsredovisningslagen (SFS 1995:1554) och kompletterandes med obligatorisk hållbarhetsrapportering för större företag (SFS 2016:947). Syftet med lagen var att ställa tydliga krav på vad en hållbarhetsrapport ska innehålla, vilket kan bidra till att innehållets variation minskar. Denna uppsats tar avstamp i ämnet hållbarhets-rapportering och berör den möjliga homogenitet som kan identifieras i bolags hållbar-hetsrapporter mellan åren 2008. 2015 och 2019. Företagen som uppsatsen utgår ifrån är SCA, Holmen och Sveaskog, vilka alla verkar inom den svenska skogsindustrin. Branschen har en betydande roll för Sveriges ekonomi och industrin har historiskt sett och än idag har en stor miljöpåverkan. Problemet angreps med hjälp av innehållsanalysen, vilken är en form av dokumentanalys som i det här sammanhanget hör till den kvalitativa metodologin. Vid analysen tillämpades teoretiska ramverk i form av legitimitetsskapande och institutionell teori för att stödja tolkningarna. Även ram- och regelverk, samt tidigare forskning inom ämne användes under analysprocessen. Granskningen av hållbarhetsrapporterna är avgränsat till avsnitten om miljömässigt-, socialt- och ekonomiskt ansvar, samt en mer övergripande bild över rapporterna. De teman som speciellt tagits i beaktning samman-ställdes i ett kodningsschema som går att finna i empirikapitlet. Slutsatserna som undersökningen mynnade ut i visar sig vara att företagen i stor utsträckning tycks ta efter varandras sätt att formge hållbarhetsrapporter. Den homogenitet som identifierats utifrån de kategorier som har behandlats i denna uppsats är att företagen över tid valt att sammanfoga sina rapporter, samt att samtliga företag övergått till att applicera GRI standarderna på Core nivå. Hållbarhetsrapporterna har även successivt gått från att vara mer självkritiska, till att bli mindre självkritiska. Vad som också är gemensamt för de olika företagens rapporter är att liknande aktuella samhällsämnen beskrivs, vilket kan förklaras genom företagens syn på legitimitet. / As a result of a growing awareness of the importance of acting sustainably, the general interest in sustainability has increased over time. As an effect of this, companies have been driven to report their work on sustainability issues and its impact on society, this information is compiled in so-called sustainability reports. During 2016, the Annual Accounts Act (SFS 1995: 1554) was amended and supplemented with mandatory sustainability reporting for larger companies (SFS 2016: 947). The purpose of the law was to set clear requirements for what a sustainability report must contain, which can contribute to reducing the variation in the content. This essay is based on the subject of sustainability reporting and possible homogeneity in different companies’ sustainability reports. The companies used as examples are SCA, Holmen and Sveaskog, all of which operate in the Swedish forest industry. The industry can be considered suitable as the forest industry has a significant role for Sweden's economy, at the same time as the industry has historically and even today has a major environmental impact. The problem is tackled with the help of the content analysis, which is a form of document analysis that, in this context, belongs to the qualitative methodology. During the analysis, theoretical frameworks were applied in the form of legitimacy creation and institutional theory to support the interpretations. Frameworks and regulations, as well as previous research in the subject, were also of great importance during the analysis process. The review of the sustainability reports is limited to the sections on environ-mental, social, and economic responsibility, as well as a more comprehensive picture of the reports. The themes that were especially considered were compiled in a coding scheme that can be found at the end of the essay in the form of an appendix. The conclusions that the survey led turned out to be that the companies to a certain extent seem to follow each other's ways of shaping sustainability reports. The homogeneity identified on the basis of the categories addressed in this thesis are that over time, companies have chosen to merge their reports, and that all companies move to applying the GRI standards at Core level. The sustainability reports have also gradually gone from being more self-critical, to becoming less self-critical. What is also common to the various companies 'reports is that similar current social topics are described, which can be explained by the companies' views on legitimacy.