Since 2005 the International Accounting Standards Board (IASB) has prescribed a mandatory requirement that all ‘Publicly Consolidated Entities’ abide by the ‘International Financial Reporting Standards’ (IFRS). However, due to a difference in institutional elements, between countries, differences in financial reporting are still possible. This essay aims to identify such differences between Swedish and British companies in their adaptation of the IFRS, specifically differences in; ‘Disclosure Requirements for Goodwill’ specified in ‘IAS 36 p 134’. By performing a content analysis that graded 60 companies’ financial reporting within the Stockholm OMX (Large Cap) and the London Stock Exchange (FTSE100) it has been quantifiably concluded that differences are significant within this analysis.

År 2005 implementerades IFRS 3 och IAS 36 i Sverige. I och med detta genomför företag nedskrivningsprövningar av goodwill. Dessa kan inbegripa nuvärdesberäkningar av framtida kassaflöden. Forskarna Carlin och Finch utförde år 2009 en studie på australiensiska börsnoterade företag för att undersöka om diskonteringsräntor, vilka används vid en nedskrivningsprövning, sätts opportunistiskt. Studien genomfördes genom att de visade på förekomsten av avvikelser mellan diskonteringsräntan som företagen redovisat och en av forskarna estimerad teoretisk diskonteringsränta beräknad genom the Capital Asset Pricing Model [CAPM]. Carlin och Finch hävdar att användandet av diskonteringsräntor vilka avvek mer än 150 räntepunkter från de teoretiska diskonteringsräntorna inte kan förklaras av estimeringsfel och därmed är i linje med opportunistiskt beteende. Det har presenterats olika former av opportunism som förklaring till dessa avvikande diskonteringsräntor. Dessa inbegriper opportunistiskt beteende genom earnings managagement i form av big bath och income smoothing. Denna studie undersöker om avvikande diskonteringsräntor förekommer och om förklaringarna presenterade av Carlin och Finch har bärighet år 2010 för företag noterade på Nasdaq OMX Stockholm. Detta genom att använda samma metod som Carlin och Finch gällande beräknandet av teoretiska diskonteringsräntor för att sedan relatera detta till resultatutveckling och faktiskt utförd goodwillnedskrivning. Denna studie visar att avvikelser mellan företagens redovisade och en genom CAPM beräknad teoretisk diskonteringsränta tycks vara vanligt förekommande och att avvikelser som kan förklaras av big bath förekommer, detta tycks dock vara ovanligt. Ingen avvikelse mellan redovisad och teoretisk diskonteringsränta kan påvisas som kan förklaras av opportunistiskt beteende genom income smoohting i syfte att dämpa resultat. Vidare framför denna studie kritik av tidigare studiers slutsatser om förekomst av agerande i linje med opportunism då redovisad diskonteringsränta avviker från en genom CAPM beräknad diskonteringsränta. / In 2005 IFRS 3 and IAS 36 were implemented in Sweden. As of this companies perform impairment testing of goodwill. These impairment tests may include discounted cash flow analyses. The researchers Carlin and Finch conducted a study in 2009 of Australian listed companies to investigate if the discount rates used in these impairment tests possibly were used opportunistically. They did this by demonstrating deviations between the discount rates that companies reported and discount rates calculated by the researchers using the Capital Asset Pricing Model [CAPM]. Carlin and Finch argues that reported discount rates that deviated more than 150 basis points from the estimated discount rates cannot be explained by estimation error and is thus consistent with opportunistic behavior. Explanations were presented by Carlin and Finch concerning the occurrence of these deviations. These include earnings management in the form of big bath and income smoothing.   This study examines whether deviating discount rates occur and if the explanations presented by Carlin and Finch can be documented for companies listed on Nasdaq OMX Stockholm in 2010. This is conducted by using the same method as Carlin and Finch regarding the calculation of the discount rates. Further this is related to earnings and actual performed goodwill impairments. This study shows that deviations between reported discount rates and theoretical discount rates, estimated by CAPM, are prevalent and that these deviations may have been motivated by big bath, though this appears to be unusual. No deviations between reported and theoretical discount rates can be shown that can be explained by opportunistic behavior by conducting income smoothing to dampen earnings. Furthermore, in this study criticism is put forth of earlier studies’ conclusions concerning behavior consistent with opportunism explaining deviations between reported and theoretical discount rates calculated using CAPM.

Bakgrund: Sedan IFRS infördes år 2005 har goodwill fått en allt mer betydande roll i svenska börsnoterade företag. Idag utgör goodwill majoriteten av köpeskillingen vid rörelseförvärv, vilket går emot grundtanken hos de nuvarande redovisningsstandarderna. Redovisningen av rörelseförvärv enligt IFRS ger företagsledningen stor frihet att använda sitt egna omdöme. Detta har av många påpekats ger plats för opportunistiskt agerande och möjligheter för företag att strategiskt kunna fördela större summor till goodwill. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka huruvida företagens skuldsättningsgrad, storlek och lönsamhet påverkar andelen av köpeskillingen som allokeras till goodwill vid rörelseförvärv. Vidare är syftet att undersöka om företagsledningen i svenska noterade bolag agerar opportunistiskt vid köpeskillingallokeringen i samband med rörelseförvärv. Metod: För att uppnå studiens syfte har en kvantitativ metod använts. I studien undersöks  194 rörelseförvärv gjorda av företag noterade på Large Cap och Mid Cap under perioden 2011-2014. Detta gjordes för att undersöka sambandet mellan företagens skuldsättningsgrad, storlek och lönsamhet och andelen av köpeskillingen som allokeras goodwill. Detta har testats med hjälp av regressionsanalyser. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att företag med lägre lönsamhet tenderar att fördela en större andel av köpeskillingen till goodwill jämfört med företag med högre lönsamhet. Resultatet påvisar även att mindre företag tenderar att allokera en större andel av köpeskilling till goodwill jämfört med större företag. Studien finner dock enbart svaga belägg för att skuldsättningsgrad kan vara en påverkande faktor. Resultatet ger följaktligen indikationer på att företagsledningen agerar opportunistiskt i samband med köpeskillingsallokeringen. / Background: Since adopting IFRS in 2005, goodwill has gained an increasingly significant role in Swedish listed companies. Today, goodwill makes for the majority of the purchase price in business acquisitions, which goes against the basic idea of the current accounting standards. Accounting for business acquisitions under IFRS gives management greater discretion and more room to use their own judgement. This has been pointed out by many to provide room for opportunistic behavior and the opportunity for companies to strategically allocate larger sums to goodwill. Purpose: The purpose of this paper is to examine whether the companies’ leverage, size and profitability affect the percentage of the purchase price allocated to goodwill. Furthermore, the purpose is to examine whether managers in Swedish listed firms act opportunistically in the case of purchase price allocation associated with business acquisitions. Method: To achieve the purpose of the study a quantitative method is used. This study examined 194 business acquisitions made by companies listed on the Large Cap and Mid Cap during the period 2011-2014. This was done to examine the correlation between firm leverage, size and profitability and the proportion of the purchase price allocated to goodwill. This has been tested using regression analysis. Results and conclusion: The results of the study show that companies with lower profitability tend to allocate a greater proportion of the purchase price to goodwill compared with companies with higher profitability. The results also show that smaller companies allocate a larger proportion of the purchase price to goodwill compared with larger companies. The study finds, however, only weak evidence that leverage can be an influencing factor. These results therefore provide indications that management uses their discretion to act opportunistic in the purchase price allocation process.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan redovisad nedskrivning av goodwill och börsvärdet hos företag noterade vid London Stock Exchange mellan 2009 och 2012. Inledning: EU införde 2005 en ny standard för koncernredovisning. Syftet med den nya redovisningsstandarden, IFRS 3, är att öka relevansen, pålitligheten och jämförbarheten i den finansiella rapporteringen. Detta medförde bland annat att posten goodwill inte längre får skrivas av enligt plan, utan årligen ska testas för eventuell nedskrivning. Metod: För att fylla studiens syfte har vi använt oss av en kvantitativ undersökning, där relevant data har samlats in via marknadsdata och analysverktyget Bloomberg. Studien genomfördes på de största företagen registrerade på London Stock Exchange med undantag för de företag som inte hade den data som krävdes för att vara relevanta för studiens syfte. Svaren analyserades genom multipel regressionsanalys samt deskriptiv statistik framställda i statistikverktyget Minitab. Slutsats: Undersökningen visade att det finns ett statistiskt signifikant negativt samband mellan nedskrivning av goodwill och börsvärde. Detta tyder på att investerare anser att en nedskrivning av goodwill är ett tecken på att börsvärdet försämrats. Resultatet kan tolkas som att investerare litar på företagsledningens förmåga att värdera goodwillpostens storlek. / Purpose: The purpose of this study is to investigate if there is a correlation between reported goodwill impairment and market value for companies listed on the London Stock Exchange between the years 2009 and 2012. Introduction: A new accounting standard was introduced in the EU in 2005, which meant a new standard for mergers. The goal of the new accounting standard, IFRS 3, is to increase the relevance, reliability and comparability in financial reporting. This resulted in a change where goodwill no longer will be amortized, but tested annually for impairment. Method: To fulfil the purpose of this study, we used a quantitative method where secondary data was collected from the market data and analyst tool Bloomberg. The study was conducted on the largest companies listed on the London Stock Exchange, except for the firms that did not have the data relevant for the purpose of the study. The responses were analysed by multiple regression analysis and descriptive statistics analysis, both produced by the statistical software Minitab. Conclusion: The findings indicate a statistical significant correlation between the impairment of goodwill and decrease in share price. This suggests that investors believe that goodwill impairment is indicative of a decrease in expected present value of future returns, i.e. decrease in share price. The result can be interpreted as evidence that investors rely on the corporate management's ability to value the firm’s goodwill.

Die vorliegende Dissertationsschrift umfasst die bilanzielle Behandlung des Goodwills nach internationalen Rechnungslegungsstandards. Dabei werden akademische und praxisnahe Fragestellungen berücksichtigt. Der Grundlagenteil illustriert vorhandene Ermessensspielräume für die Bilanzierenden im Rahmen der Ermittlung beizulegender Zeitwerte und Werthaltigkeitsprüfungen. Weiterführend werden zur Goodwill-Bilanzierung bestehende Lücken in den Rechnungslegungsstandards bzw. im einschlägigen Schrifttum identifiziert und diskutiert. Im Ergebnis soll die Dissertation einen Beitrag zur kritischen Würdigung ausgewählter Aspekte der Goodwill-Bilanzierung auf Basis der internationalen Rechnungslegungsstandards leisten und gezielt Lösungsvorschläge und Verbesserungsmöglichkeiten aufzeigen.

Studien undersöker hur svenska börsnoterade bolag med en väsentlig andel goodwill i relation till det egna kapitalet, efterlever upplysningskraven enligt IAS 36. Hanteringen av goodwill har sedan implementering av IFRS varit en kontroversiell tillgång. Många forskare har kritiserat att bolag inte genomför löpande avskrivningar, utan istället väljer att göra nedskrivningsprövningar löpande. Gauffin och Nilsson (2021) har exempelvis kallat hanteringen av goodwill för en tickande bomb som behöver hanteras. I denna undersökning har åtta utvalda bolag med andel goodwill i relation till eget kapital på över 50-% studerats samt hur dessa bolag efterlever IAS 36 upplysningskrav. Undersökningen har gjorts genom en innehållsanalys där årsredovisningar har studerats samt satts i relation till företagsspecifika faktorer som skuldsättning, lönsamhet och storleken på goodwill. Resultatet av studien indikerar att även fast bolagen innehar en andel goodwill vilken bedöms som väsentlig, finns det brister i deras efterlevnad. Den delen av IAS 36 som är mest eftersatt i relation till efterlevnad är känslighetsanalysen. Detta är något som även tidigare studier i ämnet belyst och som kan kopplas till att den delen kräver mer bedömningar samt fler subjektiva antaganden. Slutsatsen är att känslighetsanalysen är en del som bolagen behöver förbättra, alternativt att IASB behöver justera regelverket för att göra det mindre subjektivt. / The study examines how Swedish listed companies, with a significant proportion of goodwill in relation to equity, comply with the disclosure requirements in accordance with IAS 36. The management of goodwill has been a controversial asset since the implementation of IFRS. Many researchers have criticized that companies do not conduct ongoing depreciation, but instead choose to perform impairment tests on an ongoing basis. Gauffin and Nilsson (2021), for example, have called the handling of goodwill a ticking bomb that needs to be sorted. In this study, five selected companies with a share of goodwill in relation to equity of more than 50-% have been studied and how these companies comply with IAS 36 disclosure requirements. The survey has been conducted through a content analysis where annual reports have been studied and put in relation to company-specific factors such as indebtedness, profitability and the size of goodwill. The results of the study indicate that even though the companies hold a share of goodwill, which is considered significant, there are shortcomings in their compliance. The part of IAS 36 that is most neglected in relation to compliance is the sensitivity analysis. This is something that also previous studies in the subject have highlighted and that can be linked to the fact the sensitivity analysis requires more assessments and more subjective assumptions. The conclusion is that the sensitivity analysis is a part that the companies need to improve, or that the IASB needs to adjust the regulations to make it less subjective.

Revisionsbranschen domineras av de fyra stora byråerna vilka tillsammans står för en majoritet av de utförda revisionstjänsterna. Då byråerna verkar under samma förutsättningar blir det relevant att undersöka om de svarar på omgivningen på ett likvärdigt sätt. För att få en lämplig jämförelsegrund ansågs granskningsprocessen av nedskrivningsprövningen i samband med goodwill som ett lämpligt studieobjekt. De som upprättar prövningen är skyldiga att tillämpa IAS 36, vilket är en standard som har varit omdiskuterad i tidigare forskning för dess subjektivitet. Kritiken som har framförts är att standarden anses inrymma svårverifierade antaganden och finansiella beräkningar vilka ligger utanför revisorns kompetensområde. En goodwillnedskrivning kan även uppfattas som en negativ signal av aktiemarknaden, vilket minskar företagens incitament till att genomföra en nedskrivning. Granskningen av prövningen kan därmed bli en känslig fråga för revisionsbyråerna vilka ska agera opartiskt men samtidigt måna om ett fortsatt förtroende från klienterna. Studiens syfte är att redogöra för hur de fyra stora revisionsbyråernas granskningsprocesser ser ut vid nedskrivningsprövning i samband med goodwill. Subjektiviteten som redovisningsstandarden IAS 36 medför motiverar en jämförelse av hur byråerna hanterar subjektiviteten. Studien avser även att förklara om det föreligger skillnader i hanteringen.  Studien använder institutionell teori som referensram och baserat på teorin har även en analysmodell utvecklats. För att uppfylla studiens syfte och besvara forskningsfrågorna har en kvalitativ metod tillämpats med en abduktiv forskningsansats. En intervjuguide utformades baserat på det resultat som erhölls från en pilotintervju, där den semistrukturerade intervjuformen ansågs tillföra tillräckligt med information för att nå jämförbarhet. Därmed kunde studien identifiera skillnader och likheter, men även tillföra andra aspekter vilka ökar förståelsen för de institutionella faktorerna. Sammanlagt genomfördes nio intervjuer. I analysen framträdde granskningsprocessen som en förhållandevis homogen process. En skillnad som framträdde var byråernas utbildningsstrategi inom värderingskunskap för revisorer. Analysmodellen bidrog även till att identifiera fyra nya institutionella faktorer vilka inverkar på granskningsprocessen: osäkerhet, professionalitet och affärsmässiga överväganden samt frikoppling, samtidigt bidrog modellen till att två faktorer kunde exkluderas: branschspecialisering och samverkan mellan byråerna. Samtliga byråer hanterar komplexiteten och subjektiviteten genom att internalisera standarderna i internmetodiken vilken även styr arbetsfördelningen och granskningsprocessen. Studien kom fram till slutsatsen att revisorernas insikt i värderingsfrågorna är grundläggande, för att kunna dra nytta av värderingsspecialisternas kompetenser och reducera subjektiviteten. Det identifierades även att en frikoppling föreligger vid hanteringen av skatt i samband med nedskrivningsprövningen, vilken har utvecklats till en vedertagen praxis mellan byråerna. / The audit industry is dominated by the big four which together account for most of the audit services performed. As the firms operate under the same conditions, it becomes relevant to examine whether they respond to the environment in an equivalent way. To obtain a suitable basis for comparison, the audit process of the impairment test of goodwill was considered a suitable object of study. Those preparing the test are required to follow IAS 36, which is a standard that has been debated in previous research for its subjectivity. The criticism that has been made is that it is considered to contain assumptions which are considered difficult to verify and financial calculations which are outside the auditor's area of ​​expertise. A goodwill write-down can also be perceived as a negative signal by the stock market, which reduces the companies' incentive to carry out a write-down. The audit of the impairment test can thus become a sensitive issue for the auditing firms, which must act impartially but at the same time are concerned about continued trust from the clients. The purpose of the study is to give an account of the audit processes of the big four audit firms in the case of impairment testing in connection with goodwill. The subjectivity that the accounting standard IAS 36 entails justifies a comparison of how the firms handle subjectivity. The study further intends to explain whether there are differences in handling. The study uses institutional theory as a frame of reference and based on the theory, an analysis model has also been developed. To fulfill the purpose of the study and answer the research questions, a qualitative method has been applied with an abductive research approach. An interview guide was designed based on the results obtained from a pilot interview, where the semi-structured interview form was considered to add enough information to reach comparability. Therefore, the study was able to identify differences and similarities, but also add other aspects which increased the understanding of the institutional factors. A total of nine interviews were conducted. In the analysis, the audit process emerged as a relatively homogeneous process. One difference that emerged was the firms training strategy in valuation knowledge for auditors. The analysis model also helped to identify four new institutional factors which influence the audit process: uncertainty, professionalism, business considerations and decoupling, at the same time the model helped to exclude two factors: industry specialization and cooperation between the firms. All firms manage the complexity and subjectivity by internalizing the standards in the internal methodology, which also controls the division of labor and the audit process. The study concluded that the auditor’s insight into the valuation issues is fundamental, to benefit from the valuation specialist’s skills and reduce subjectivity. It was also identified that a decoupling exists in the handling of tax in connection with the impairment test, which has developed into an accepted practice between the firms.

The standard concerning the impairment testing for goodwill is often considered to be one of the most difficult standards in IFRS to comply with, which is largely due to the subjective and complex nature of the standard. Despite, the obvious issues with the standard it has remained fairly unaltered since its implementation back in 2005. The purpose of this research was to investigate to what extent companies listed on NASDAQ OMX Stockholm comply with the disclosure requirements in IAS 36, paragraph 134. This research also intended to answer whether there is an association between the companies’ compliance level and certain company characteristics, more specifically company size, profitability, goodwill intensity and industry type. The study also considered how time affected the compliance level. We devised hypotheses for each of the company characteristics, and these were formulate with both previous research and theory in mind. The theories that were utilized in this study were the agency theory, the political cost theory and the cost-benefit theory. The hypotheses that lacked a concrete linkage to one of the theories were instead justified using the reasoning’s found in pre-existing disclosure studies. The necessary data was collected from companies’ annual reports, which we accessed from either Business Retriever or directly from the companies’ official websites. An own interpretation of IAS 36, paragraph 134 was made in order to able to assess each company on equal terms. The collected data was then transferred to a disclosure index in order to get a compliancy score for each company investigated. The empirical findings of this research showed that two out of five hypotheses were significantly associated with the companies’ compliance level. The analysis rejected hypotheses related to profitability, goodwill intensity and industry type. The findings however showed that both year and company size are associated with the compliance level. The positive association between compliance and year, implies that compliance increases as companies get more accustomed to the standard. The findings further suggest that larger companies comply better with standard because they are under more political pressure and more inclined to please their stakeholders.

Betydelsen för redovisning av immateriella tillgångar har på senare tid kommit att öka. Det beror mycket på att det anglosaxiska synsättet, som kräver att finansiella rapporter skall ge en rättvisande bild, har blivit allt mer utbrett. Immateriella tillgångar kan klassificeras i olika grupper, en av dem är intellektuella tillgångar som innefattar varumärken, patent och upphovsrätter. År 2005 infördes IAS-förordningen i Sverige. Det innebar att alla koncerner skulle tillämpa IFRS/IAS i sin redovisning. De standarder som berör redovisning av intellektuella tillgångar är IAS 38 Immateriella tillgångar och IAS 36 Nedskrivningar.Uppsatsens syfte är att analysera redovisningsstandarder för att visa om redovisning av intellektuella tillgångar ger en rättvisande bild då IAS 38 och IAS 36 tillämpas. För att uppfylla uppsatsens syfte har en huvudfråga och två delfrågor formulerats. Huvudfrågan lyder: Hur uppfattas standarder för redovisning av intellektuella tillgångar kopplade till en rättvisande bild? Delfrågorna har formulerats enligt följande: Hur redovisar företag sina intellektuella tillgångar? Hur definieras och tolkas begreppet rättvisande bild?Vi har ett hermeneutiskt förhållningssätt och har valt en kvalitativ metod. En empirisk undersökning har genomförts genom att intervjua redovisningsspecialister samt även personer som arbetar med koncernredovisning. Resultatet av den empiriska undersökningen har sammankopplats med uppsatsens teoretiska referensram och analyserats utifrån formulerade forskningsfrågor.Efter genomförd analys har vi dragit följande slutsatser. Företag specificerar inte sina intellektuella tillgångar i balansräkningen, utan endast i tillhörande noter. Redovisningen i noterna är för övrigt bristfällig. Begreppet rättvisande bild har en vag definition och tolkas subjektivt. Respondenternas definition av begreppet är att ge en så korrekt bild av verksamheten som möjligt. Vidare har en slutsats dragits om standarderna, de anses vara svåra men bra. Slutligen kan vi konstatera att standarderna ger en rättvisande bild av intellektuella tillgångar. / Uppsatsnivå: D

Harmonisering av redovisningen har blivit allt viktigare då den finansiella marknaden har globaliserats. Därmed har IASBs främsta mål varit att öka jämförbarheten i den internationella redovisningen, vilket resulterade i att från och med räkenskapsår som börjar den 1 januari 2005 var svenska bolag tvungna att tillämpa IFRS i sina koncernredovisningar. Syftet med införandet har varit att minska skillnader inom redovisningen mellan länder. Redovisning av den immateriella tillgången goodwill, är en del av harmoniseringsprocessen då goodwill enligt IFRS 3 från och med år 2004 inte längre skall skrivas av, utan årligen testas om det föreligger ett nedskrivningsbehov. En eventuell nedskrivning sker enligt IAS 36 om det bedömda verkliga värdet understiger det bokförda värdet. När bolag skall testa om det föreligger ett nedskrivningsbehov för redovisad goodwill skall de följa upplysningskraven i IAS 36 p. 134 vilket vägleder processen genom beaktande av upplysningskraven.Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska börsnoterade bolag följer upplysningskraven i IAS 36 p. 134 när de lämnar information om de uppskattningar som används för att beräkna återvinningsvärde för kassagenererande enheten (eller grupper av enheter) med goodwill. I upplysningskraven ingår även en delpunkt för immateriella tillgångar vilken denna studie avgränsats ifrån. Undersökningen omfattade alla bolag noterade på Nasdaq OMX Stockholm per den 2 januari 2012 med årsredovisning för räkenskapsår 2010. En bortfallsanalys upprättades och därefter föll flera bolag bort, vilket resulterade i att undersökningens urval utgjordes av sammanlagt 176 bolag. Studien har huvudsakligen utförts med en kvalitativ metod då vi utgått från standarden IAS 36 p. 134. Vi har sedan valt att tolka den på egen hand och med hjälp av ytterligare standarder från IAS 36 och ekonomisk litteratur. Informationen i de undersökta bolagens finansiella rapporter och standarder från IFRS/IAS som berör goodwill har legat som grund för undersökningen. Studien speglas även av en kvantitativ metod då vårt val av urval är stort och att det går att generalisera vårt givna resultat.Undersökningen resulterade i ett blandat resultat eftersom att en del upplysningskrav var uppfyllda i hög utsträckning medan andra i låg utsträckning. Det upplysningskrav som efterlevts i högst utsträckning är IAS 36 p. 134 c, där bolagen skulle lämna information om hur de fastställt återvinningsvärdet. Upplysningskravet som uppfylldes i minst utsträckning i förhållande till det totala urvalet är IAS 36 p. 134 div, där bolagen skulle ange den tillväxttakt som de extrapolerat kassaflödesprognoserna bortom den prognostiserade perioden på. Högst uppfyllandegrad för samtliga upplysningskrav uppnådde Large Cap som representerar Sveriges största noterade bolag. Small Cap som representerar Sveriges minsta noterade bolag erhöll minst uppfyllandegrad för de samtliga upplysningskraven. Samtliga bolag på Nasdaq OMX Stockholm har sammanlagt uppfyllt 73,3 % av upplysningskraven i IAS 36 p. 134 a, c - f. Studiens resultat avseende efterlevnaden av upplysningskraven kan utifrån teoretiska utgångspunkter förklaras med, svårighet att tolka upplysningskraven i IAS 36 p. 134 samt viljan från företagen att lämna väsentlig information i de finansiella rapporterna. / Program: Civilekonomprogrammet