År 2005 blev det obligatoriskt för noterade bolag inom EU att upprätta sin koncernredovisning enligt IFRS. Dessa internationella redovisningsstandarder har som mål att skapa jämförbara, transparenta, relevanta, tillförlitliga och begripliga finansiella rapporter vilka behövs för att fatta ekonomiska beslut. Användandet av IFRS ökar inte bara inom EU utan också länder utanför EU, så som Kanada, Ryssland och Japan. Vid införandet av IFRS gick många bolag från att redovisa avskrivning av goodwill, till att göra nedskrivningstest enligt IAS 36 p. 134 och skriva ned goodwill vid behov. Användningen av nedskrivning av goodwill istället för avskrivning kan ge en klarare bild av företagen för intressenter. Det existerar dock kritik mot hur IAS 36 p. 134 och dess föreskrivningar för nedskrivningar tillämpas i redovisningspraxis. Tidigare studier i ämnet harmonisering, har visat att arbetet med att skapa jämförbarhet i praxis inte alltid lyckas. Samtidigt är differentieringen mellan anglosaxiska och kontinentala redovisningssystem inte lika tydliga idag som de varit i det förflutna. Detta gör det intressant att undersöka harmoniseringen och jämförbarheten i redovisningspraxis i företag, med länder som inte är medlemmar i EU. Genom en komparativ studie mellan länderna Kanada, Ryssland och Japan undersöks till vilken grad de tillämpar IFRS och vilken skillnad som existerar mellan de olika länderna.Studien använder sig av ett abduktivt förhållningssätt och syftar till att göra en komparativ studie över hur 85 företag redovisar nedskrivning av goodwill i länderna Kanada, Japan och Ryssland. En kvalitativ ansats, med en komparativ design används i första hand eftersom denna studie syftar till att undersöka harmoniseringsprocessen och dess kontinuerliga utveckling.Resultatet i studien visar att företagen i de tre länderna skiljer sig åt i vilken utsträckning som de redovisar enligt IAS 36 p. 134, som behandlar nedskrivning av goodwill. De kanadensiska företagen följer i genomsnitt paragraferna under IAS 36 p. 134 bättre än de andra länderna, medan resultatet för de företag som tillämpar nedskrivning av goodwill visar att de japanska företagen följer underparagraferna bäst.Slutsatsen som kan dras är att beroende på ett lands redovisningstradition samt vilka redovisningsprocesser som länderna använder, så kommer företagen följa internationella redovisningsprinciper i olika utsträckning. / In 2005, it became mandatory for listed companies within the EU to prepare their consolidated financial statements in accordance with IFRS. These international accounting standards aim at creating comparable, transparent, relevant, reliable and comprehensible financial statements that are needed to make financial decisions. The use of IFRS increases not only within the EU but also in countries outside the EU, such as Canada, Russia and Japan. When introducing IFRS, many companies failed to write impairment tests under IAS 36, p. 134, and write down goodwill if necessary. The use of goodwill write-downs instead of depreciation can provide a clearer picture of the companies for stakeholders. However, there is criticism of how IAS 36, p. 134, and its provisions for impairment are applied in accounting practice.Earlier studies in the subject of harmonization have shown that the work of creating comparability in practice does not always succeed. At the same time, the differentiation between Anglo-Saxon and Continental accounting systems is not as clear today as they have been in the past. This makes it interesting to investigate the harmonization and comparability of accounting practices in companies, with non-EU countries. A comparative study between Canada, Russia and Japan examines the extent to which they apply IFRS and the difference that exists between the different countries.The study uses an abductive approach and aims to make a comparative study of how 85 companies report goodwill impairment in the countries of Canada, Japan and Russia. A qualitative approach, with a comparative design, is used primarily because this study aims at examining the harmonization process and its continuous development.The result of the study shows that companies in the three countries differ to what extent they report in accordance with IAS 36, p. 134, which deals with write-downs of goodwill. Canadian companies, on average, follow the paragraphs of IAS 36, paragraph 134, better than the other countries, while the results of the goodwill impairment show that the Japanese companies comply best with the under-paragraphs.The conclusion that can be drawn is that depending on the country's accounting tradition and the accounting processes used by the countries, companies will comply with international accounting principles to a varying degree.

The aim of this study is to investigate the relevance of goodwill impairment when predicting future cash flow regarding Swedish publicly listed companies on Nasdaq Stockholm. To investigate this, we serve to conclude the relationship between goodwill impairment and future cash flow and its incremental effect when predicting future cash flow.  To fulfill the purpose of the study we use an existing model developed by Bostwick, Krieger and Lambert (2016). The model is an expansion from an earlier model used for cash flow prediction, which was used before it was mandatory to do the annual goodwill impairment test. The model is used conducting a hierarchical regression and the data is mainly collected as secondary data from databases but also includes primary data from manually reviewing annual reports from the observed companies.  Due to the lack of significance we cannot conclude whether there is a positive or negative conjunction between Swedish publicly listed companies' goodwill impairments and future cash flow. Further there is no indication that goodwill impairment significantly aids in predicting future cash flow. We cannot conclude that goodwill impairment has neither a predictive value or confirmatory value, which implies that there is no relevance concerning Swedish publicly listed companies' goodwill impairments. / Syftet med studien är att undersöka relevansen hos nedskrivningar av goodwill vid prognostisering av framtida kassaflöde. Detta eftersom det övergripande syftet med finansiell rapportering ska vara att förse befintliga och potentiella investerare samt långivare och andra kreditgivare med användbar finansiell information vilket ska tjäna som beslutsunderlag.  Det empiriska underlaget består dels av sekundärdata hämtad från databaserna Retriever Business och Thomson Reuters Eikon, samt av primärdata från manuellt granskade årsredovisningar. För att studera relevansen hos nedskrivningar av goodwill vid prognostisering av framtida kassaflöden använder vi en regressionsmodell från en tidigare utförd studie på den amerikanska marknaden. Bostwick, Krieger och Lambert (2016) har utvecklat denna modell utifrån en studie gjord av Barth, Cram och Nelson (2001) där de expanderat den genom att inkludera goodwillnedskrivningar som en ytterligare variabel. Utifrån en multipel regressionsanalys ska det utläsas vilket prediktivt och bekräftande värde nedskrivningar av goodwill, tillsammans med övriga variabler, har vid prognostisering av framtida kassaflöde.  Genomförd regressionsanalys visar att nedskrivningar av goodwill inte har en stärkande effekt på förmågan att prognostisera framtida kassaflöde vid tillämpning av modellen framtagen av Bostwick et al. (2016). Studien kan inte visa att nedskrivningar av goodwill har ett prediktivt eller bekräftande värde vid prognostisering av framtida kassaflöde, således kan ingen relevans mellan dessa påvisas.

Die vorliegende Dissertationsschrift umfasst die bilanzielle Behandlung des Goodwills nach internationalen Rechnungslegungsstandards. Dabei werden akademische und praxisnahe Fragestellungen berücksichtigt. Der Grundlagenteil illustriert vorhandene Ermessensspielräume für die Bilanzierenden im Rahmen der Ermittlung beizulegender Zeitwerte und Werthaltigkeitsprüfungen. Weiterführend werden zur Goodwill-Bilanzierung bestehende Lücken in den Rechnungslegungsstandards bzw. im einschlägigen Schrifttum identifiziert und diskutiert. Im Ergebnis soll die Dissertation einen Beitrag zur kritischen Würdigung ausgewählter Aspekte der Goodwill-Bilanzierung auf Basis der internationalen Rechnungslegungsstandards leisten und gezielt Lösungsvorschläge und Verbesserungsmöglichkeiten aufzeigen.:I Goodwill-Bilanzierung nach internationalen Rechnungslegungsstandards – Gesamtdarstellung der kumulativen Dissertation 1. Übergeordneter Forschungszusammenhang 2. Übersicht der Manuskripte und Ergebnisse der Dissertation II Fair Value Accounting – The Case of Europe Communication AG 1. Manuskript – the case 2. Case learning objectives and implementation guidance 3. Teaching notes III Bleak Weather for Sun-Shine AG – A Case Study of Impairment of Assets 1. Manuskript – the case 2. Case learning objectives and implementation guidance 3. Teaching notes IV Plausibilisierungsmöglichkeiten einer Kaufpreisallokation nach IFRS § - Theoretische Grundlagen und Fallbeispiel 1. Problemstellung 2. Methoden zur Plausibilisierung der Bilanzierung von Unternehmenserwerben nach IFRS 3 3. Fallbeispiel 4. Zusammenfassung und kritische Würdigung V 10 Years Impairment-only Approach – Stakeholders‘ Perceptions and Research Findings 1. Introduction 2. Institutional background 3. Stakeholders’ perceptions of the impairment-only approach 4. Researchers’ findings regarding goodwill impairment 5. Discussion and avenues for future development 6. Conclusion VI Impairment of Goodwill and Deferred Taxes under IFRS 1. Introduction 2. Goodwill impairment as a consequence of DTL 3. Conceptual discussion and presentation 4. Proposals to alleviate the effects of DTL 5. Conclusions

Denna studie undersöker företagsspecifika ekonomiska faktorer och opportunistiska incitamentrelaterade faktorer hos företagsledare som är bestämmande för aktualisering av goodwillnedskrivning i den svenska kontexten. År 2005 implementerade International Accounting Standard Board principbaserade riktlinjer avseende redovisning av goodwill enligt IAS 36 mot tidigare systematiska avskrivningar av goodwill. Implementeringen avsåg att förbättra redovisning av goodwill genom att förse användarna av finansiella rapporter med mer värderelevant information avseende tillgångens underliggande prestation. Dock har det nya principbaserade reglementet kritiserats av forskare mot bakgrund av diskretionen som medföljer av IAS 36 vid nedskrivningsprövningar som kan ge upphov till opportunistiska incitament hos företagsledare. Undersökningen avgränsas till Nasdaq Stockholm i betraktande av att tidigare forskning visat inkonsekventa forskningsresultat avseende vilka faktorer som är bestämmande för goodwill nedskrivning samt att det föreligger få empiriska belägg och olika argument inom redovisningslitteraturen. Undersökningen utgörs av totalt 285 företag på Nasdaq Stockholm över fem undersökningsår, vilket efter täckningsfel och bortfall resulterar i 1090 företagsobservationer. Det empiriska resultatet tyder att företagsledare i den svenska kontexten under diskretionen som medföljer av IAS 36 agerar opportunistiskt för att uppnå eftertraktade resultat vid nedskrivningsprövningar, specifikt vid positionsbyte av den verkställande direktören och resultatutjämning vid abnormt höga resultat, och inte fullständigt följer företagsspecifika ekonomiska kriterier som följer av IAS 36 vid bedömning av kassagenererande enheters återvinningsvärde. Det subjektiva utrymmet vid nedskrivningsprövningar medför praktiska och teoretiska implikationer för användare av finansiella rapporter, utövare och normgivare. / This study examines factors associated to business specific characteristics and factors associated to opportunistic incentives by executives that are determining for actualization of goodwill impairment losses in the Swedish context. In 2005, the International Accounting Standard Board implemented principle-based guidelines regarding the recognition of goodwill in accordance with IAS 36 against previously systematic amortization of goodwill. The implementation was issued to improve the recognition of goodwill by providing users of financial reports with more value-relevant information regarding the asset's underlying performance. However, the new principle-based regulations have been criticized by researchers considering the discretion that follows with IAS 36 in impairment tests that may give rise to opportunistic incentives on the part of executives. The study is limited to Nasdaq Stockholm, owing to previous research showing inconsistent results regarding the factors that determine goodwill impairment losses and that there are few empirical evidence and different arguments in the accounting literature. The survey consists of a total of 285 companies on Nasdaq Stockholm over five examination years, which after coverage errors and omissions results in 1090 observations. The empirical result indicates that executives in Sweden under the discretion that are incorporated with IAS 36 act opportunistically to achieve coveted results in impairment tests, specifically in the change of position of the CEO and in managing of earnings by equalizing results in periods of abnormally high results, and do not fully follow business specific financials criteria that follows from IAS 36 when assessing the recoverable amount of cash generating units. The subjective scope of impairment tests entails practical and theoretical implications for users of financial reports, practitioners and normsetters.

The objective of the International Financial Reporting Standards (IFRS) is to provide useful information to the users of financial statements to assist in making economic decisions. To be useful, information has to be relevant and reliable, but the reliability of information suffers when the guidelines for the reporting of specific issues are not clear and managerial discretion arises. Write-offs are one of those accounting issues that are regularly related to earnings management. By now it is seen as common knowledge that write-offs, especially those on goodwill, do not reflect declines in asset value; rather, they are used as a device to manipulate financial reports. However, there is a striking lack of grounded theoretical research that can confirm this assessment. The aim of this dissertation is to provide valuable analytical and empirical insights on fixed asset write-offs under IFRS. In a first step, the practical implementation of IAS 36 in Europe has to be analyzed, which is best done empirically. Based on the findings from these empirical surveys, the most substantial questions remaining are subject to an in-depth analytical discussion. Since IAS 36 entails different measurement issues that have their origins in finance theory, this dissertation also aims to introduce some basic techniques from theoretical finance to accounting research. Lastly, as the analyses presented in this dissertation do not cover all open questions on fixed asset write-offs, the author hopes to encourage further research on this important topic.:1. Analytical and Empirical Analyses on Fixed Asset Write-Offsffs: An Overview... 1 2. Determinants of the Write-Off Decision under IFRS: Evidence from Germany... 20 3. What Drives Companies? An Analysis of Fixed Asset Write-Offs in Europe in the Context of Different Institutional Settings... 60 4. A Critical Analysis of the Requirements of IAS 36 - A Pre-Tax CAPM?... 134 5. A New Perspective on Fixed Asset Write-Offs - When is Earnings Management Optimal... 166

År 2005 infördes ett nytt regelverk inom redovisning för hantering av den immateriella tillgången goodwill vid namn IAS 36, som innebär att goodwill ska prövas för nedskrivning varje år. En nedskrivningsprövning ska upptäcka om en tillgångs redovisade värde inte längre överensstämmer med verkligt värde. Att värdena inte överensstämmer sker på bred skala under en ekonomisk kris. Regelverket har upptäckts tillåta en grad av subjektivitet som kan ge upphov till earnings management, manipulering av redovisade siffror, vilket är ett globalt problem och en viktig fråga inom etiken för finansiell redovisning. Syftet med den här studien är därför att undersöka nedskrivningen av goodwill hos ett urval av svenska börsnoterade företag under de två senaste stora ekonomiska kriserna, finanskrisen 2008–2009 och covidkrisen 2020 samt undersöka om det finns tecken på earnings management genom goodwillnedskrivningar. Författarna tillämpar en kvantitativ metod och en deduktiv ansats och ett antal anova-test samt t-test har utförts. Resultatet visar att det inte finns någon signifikant skillnad mellan företags beteende när det gäller nedskrivningar av goodwill mellan de två undersökta kriserna, och att det sker få nedskrivningar. Dessutom tyder resultatet på att det finns ett möjligt tecken på earnings management genom goodwillnedskrivning. / In 2005, a new regulatory system in accounting for handling the intangible asset goodwill, called IAS 36, came into effect, which means that goodwill should be tested for impairment annually. An impairment test must detect if an asset's reported value no longer corresponds to fair value. That the values do not correspond occurs on a wide scale during an economic crisis. The regulations have been found to allow a degree of subjectivity which can give rise to earnings management, the manipulation of reported figures, which is a global problem and an important issue in financial accounting ethics. The purpose of this study is therefore to investigate the impairment of goodwill in a selection of Swedish listed companies during the two most recent major economic crises, the financial crisis 2008-2009 and the covid crisis 2020, and see if there are signs of earnings management through goodwill write-offs. The authors use a quantitative method and have had a deductive approach. A number of t-tests and anova tests have been performed. The result shows that there is no significant difference between companies' behavior in terms of impairment of goodwill between the two investigated crises, and that there are few goodwill write-offs. In addition, the result suggests that there is a possible sign of earnings management through goodwill impairment.

Från år 2009 till år 2021 har den totala mängden goodwill för alla svenska börsnoterade bolag ökat från 490,4 miljarder kronor till 1 166,9 miljarder kronor, medan nedskrivningarna legat på en konstant låg nivå. Enligt regelverket IAS 36 är inflation, räntor och marknadsutsikter betydande faktorer som ska tas i beaktande vid värderingen av goodwill. Med hänsyn till det förändrade makroekonomiska läget som varit under år 2022, ämnar uppsatsen att undersöka om nedskrivningar av goodwill år 2022 skiljer sig från åren 2009–2021, samt vad som kan förklara de nedskrivningar som gjordes år 2022. För att besvara syftet användes en deskriptiv analysmetod för att samla in och analysera data för perioden 2009–2022, och för att kunna förklara nedskrivningarna som gjordes år 2022 genomfördes en fallstudie. Genom att sammanföra resultaten från de två analyserna kunde uppsatsens syfte besvaras med hjälp av tidigare forskning och teoretiska perspektiv. Populationen för den deskriptiva analysen gällande skillnader i nedskrivningar är svenska börsnoterade aktiebolag på Nasdaq OMX Stockholm Main Market som redovisar goodwill. Populationen för fallstudien är svenska börsnoterade aktiebolag på Nasdaq OMX Stockholm Main Market som genomfört en nedskrivning av goodwill år 2022. Uppsatsens resultat visar att ett företag har gjort en rekordstor nedskrivning år 2022 som är större än något annat års totala nedskrivning. Exkluderas detta företag finns det ingen större skillnad i nedskrivningarna år 2022 jämfört med åren 2009-2021. Företagen motiverar att deras nedskrivningar år 2022 huvudsakligen beror på förändringar i både den makroekonomiska miljön och i deras marknadsförutsättningar. Även om dessa förklaringar överensstämmer med regelverket, tyder resultaten på att företagen använt olika redovisningsval för att uppnå önskade resultat, vilket bekräftar det som tidigare forskning kommit fram till. Detta indikerar att företag fortsatt kan använda subjektiva bedömningar för att uppnå önskade resultat, trots betydande makroekonomiska förändringar år 2022. / From 2009 to 2021, the total amount of goodwill for all Swedish listed companies has increased from SEK 490.4 billion to SEK 1,166.9 billion, while impairments have remained consistently low. According to the IAS 36 framework, inflation, interest rates, and market outlook are significant factors to consider when valuing goodwill. Considering the changed macroeconomic conditions experienced in 2022, this paper aims to investigate whether impairments of goodwill in 2022 differ from the years 2009-2021, as well as identify the reasons behind the impairments made in 2022. To address the research purpose, a descriptive analysis method was used to gather and analyze data for the period of 2009-2022. Additionally, a case study was conducted to explain the impairments observed in 2022. By combining the results from both analyses, the research objective was accomplished through the utilization of previous research and theoretical perspectives. The population for the descriptive analysis regarding differences in impairments consists of Swedish listed companies on the Nasdaq OMX Stockholm Main Market that reported goodwill. The population for the case study comprises Swedish listed companies on the Nasdaq OMX Stockholm Main Market that have performed impairments of goodwill in 2022. The results of the essay reveal that one company has made a record-breaking impairment in 2022, surpassing the total impairments of any other year. However, when excluding this particular company, there is no significant difference in impairments observed in 2022 compared to the years 2009-2021. The companies justify their impairments in 2022 primarily based on changes in both the macroeconomic environment and their market conditions. Although these explanations align with the regulatory framework, the results indicates that the companies have used different accounting choices to achieve desired outcomes, which confirms findings from previous research. This indicates that companies are able to use subjective assessments to achieve desired results, despite the significant macroeconomic changes in 2022.

<p>Since the year 2005 listed companies are supposed to use international accounting standards when they set up their group accountancy. One thing that has changed with the new standards is the accounting of goodwill and long-lived intangible assets. Earlier companies were supposed to write of their goodwill during the years they had expected the extra profit to arise. According to the new regulation, an impairment test shall be done annually, as well as when there is an indication of decreased value. According to IAS 36 point 134, the company shall provide information in their accountancy about the impairment test.</p><p>The aim of this study is to find out if some companies may be willing to reveal less information in their accountancy, and if there are any factors that affect this. We will investigate if there is any relation between how much the three largest owners in each company hold both in equity- and vote share and how much information that is provided in the accountancy. We will also investigate if there is any relation between the expectations of returns from the market and how much information that is provided. The first hypothesis is: If companies are expected to get a high future cash flow, which implies a high market value in relation to book value of equity, then the company will reveal less information conveying much knowledge about the market to their competitors. The second hypothesis claim that if the three largest owners together holds a large equity- vote share, where small asymmetric information exists, then the company should want to disclose less information in their accountancy.</p><p>In this research we analyse the accountancy of each company listed at the OMX exchange by 31 Dec 2005. To see how much information that is disclosed in the accountancy, we have chosen to analyse how and if the companies accomplish their accounting according to IAS 36 point 134. To be able to compare how much information the companies provided about this, we have created a score structure. Furthermore we have used SPSS to make a regression analysis, which should show if there are any relations. Our results however show that there is no relation between how much information that is given and how large the market value compared to book value of equity is. Neither did we find any relation between how large the three largest owners where and how much information that was provided. Our results differ from earlier studies. One cause for that might be that we only picked three variables, while their studies could have included a lot more variables. Our study only focuses on a small part of the accountancy; if we had analyzed the entire accountancy we might have arrived to a different result. The year 2005 was furthermore the first year that the companies were obliged to follow the standard, which also could have had a certain impact on the result.</p>

<p>Denna undersökning behandlar frågan om vilka faktorer som påverkar nedskrivningen av goodwill. Vi har valt tre faktorer utifrån redan existerande teorier och ställt upp hypoteser kring dessa med syfte till att kunna hitta samband mellan de och nedskrivning av goodwill. De undersökta faktorerna är lågkonjunktur, VD-byte och negativt resultat och urvalet av företag är hämtat från OMX Stockholm index för perioden 2006-2008. Företagens årsredovisningar har analyserats för att få fram nödvändig empiri och sedan har chi2- och Fisher-test utförts för att kunna testa trovärdigheten hos hypoteserna. Resultaten visar att goodwill endast skrivs ned vid negativt resultat.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Den internationella redovisningen har genomgått stora förändringar under de senaste åren. Allt fler länder i världen använder sig numera av International Financial Reporting Standards (IFRS). Alla noterade företag inom EU måste tillämpa IFRS från och med 2005. Ett av de områden som förändrats under de senaste åren är redovisningsreglerna kring goodwill. Före år 2005 fick företag använda sig av olika metoder vid redovisning av företagsförvärv. Möjligheterna för företag att använda sig av olika redovisningsmetoder skapade enligt vissa forskare incitament att anordna transaktioner endast för att dra fördelar av skillnaderna som uppstod i de olika redovisningsmetoderna.</p><p>Vid redovisning av goodwill ska företagen testa om ett nedskrivningsbehov föreligger. För att testa detta måste företagen använda sig av flera subjektiva uppskattningar och antaganden. Dessa antaganden kan öppna dörrarna för kreativ bokföring, vilket innebär att ledningen missleder intressenter om det ekonomiska läget. Nedskrivningar av tillgångar kan skapa incitament för kreativ bokföring i form av stålbad eller resultatutjämning, eftersom ledningen kan välja att göra nedskrivningar då deras resultat är ovanligt högt, resultatutjämning, eller ovanligt lågt, stålbad. Tidigare forskning har också visat att det kan förekomma skillnader i hur stor utsträckning små och stora företag använder sig av stålbad.</p><p>Vårt syfte var att se om kreativ bokföring i form av stålbad påverkar ett företags beslut om nedskrivning av goodwill. Vårt delsyfte var att studera om en eventuell förekomst av stålbad förekommer i både små och stora svenska företag. Studien avgränsar sig till att studera förekomsten av stålbad i svenska koncerner för år 2008. Uppsatsen baseras på 203 publika koncerner som har haft goodwill som ingående balans under året 2008.</p><p>Vi har gjort regressionstester för att testa om nedskrivningar av goodwill påverkas av stålbad och om det förekommer i små respektive stora företag. Studiens empiri visar att det finns ett statistiskt signifikant samband att stålbad påverkar ett företags beslut om en nedskrivning. Vi fann även statistiska signifikanta samband för att stålbad både förekommer i små och stora företag. Slutsatserna vi fann är därmed att kreativ bokföring i form av stålbad förekommer i företag som skriver ned goodwill och att det förekommer i både små och stora företag.</p>