Sammanfattning Den internationella redovisningen har genomgått stora förändringar under de senaste åren. Allt fler länder i världen använder sig numera av International Financial Reporting Standards (IFRS). Alla noterade företag inom EU måste tillämpa IFRS från och med 2005. Ett av de områden som förändrats under de senaste åren är redovisningsreglerna kring goodwill. Före år 2005 fick företag använda sig av olika metoder vid redovisning av företagsförvärv. Möjligheterna för företag att använda sig av olika redovisningsmetoder skapade enligt vissa forskare incitament att anordna transaktioner endast för att dra fördelar av skillnaderna som uppstod i de olika redovisningsmetoderna. Vid redovisning av goodwill ska företagen testa om ett nedskrivningsbehov föreligger. För att testa detta måste företagen använda sig av flera subjektiva uppskattningar och antaganden. Dessa antaganden kan öppna dörrarna för kreativ bokföring, vilket innebär att ledningen missleder intressenter om det ekonomiska läget. Nedskrivningar av tillgångar kan skapa incitament för kreativ bokföring i form av stålbad eller resultatutjämning, eftersom ledningen kan välja att göra nedskrivningar då deras resultat är ovanligt högt, resultatutjämning, eller ovanligt lågt, stålbad. Tidigare forskning har också visat att det kan förekomma skillnader i hur stor utsträckning små och stora företag använder sig av stålbad. Vårt syfte var att se om kreativ bokföring i form av stålbad påverkar ett företags beslut om nedskrivning av goodwill. Vårt delsyfte var att studera om en eventuell förekomst av stålbad förekommer i både små och stora svenska företag. Studien avgränsar sig till att studera förekomsten av stålbad i svenska koncerner för år 2008. Uppsatsen baseras på 203 publika koncerner som har haft goodwill som ingående balans under året 2008. Vi har gjort regressionstester för att testa om nedskrivningar av goodwill påverkas av stålbad och om det förekommer i små respektive stora företag. Studiens empiri visar att det finns ett statistiskt signifikant samband att stålbad påverkar ett företags beslut om en nedskrivning. Vi fann även statistiska signifikanta samband för att stålbad både förekommer i små och stora företag. Slutsatserna vi fann är därmed att kreativ bokföring i form av stålbad förekommer i företag som skriver ned goodwill och att det förekommer i både små och stora företag.

Since the year 2005 listed companies are supposed to use international accounting standards when they set up their group accountancy. One thing that has changed with the new standards is the accounting of goodwill and long-lived intangible assets. Earlier companies were supposed to write of their goodwill during the years they had expected the extra profit to arise. According to the new regulation, an impairment test shall be done annually, as well as when there is an indication of decreased value. According to IAS 36 point 134, the company shall provide information in their accountancy about the impairment test. The aim of this study is to find out if some companies may be willing to reveal less information in their accountancy, and if there are any factors that affect this. We will investigate if there is any relation between how much the three largest owners in each company hold both in equity- and vote share and how much information that is provided in the accountancy. We will also investigate if there is any relation between the expectations of returns from the market and how much information that is provided. The first hypothesis is: If companies are expected to get a high future cash flow, which implies a high market value in relation to book value of equity, then the company will reveal less information conveying much knowledge about the market to their competitors. The second hypothesis claim that if the three largest owners together holds a large equity- vote share, where small asymmetric information exists, then the company should want to disclose less information in their accountancy. In this research we analyse the accountancy of each company listed at the OMX exchange by 31 Dec 2005. To see how much information that is disclosed in the accountancy, we have chosen to analyse how and if the companies accomplish their accounting according to IAS 36 point 134. To be able to compare how much information the companies provided about this, we have created a score structure. Furthermore we have used SPSS to make a regression analysis, which should show if there are any relations. Our results however show that there is no relation between how much information that is given and how large the market value compared to book value of equity is. Neither did we find any relation between how large the three largest owners where and how much information that was provided. Our results differ from earlier studies. One cause for that might be that we only picked three variables, while their studies could have included a lot more variables. Our study only focuses on a small part of the accountancy; if we had analyzed the entire accountancy we might have arrived to a different result. The year 2005 was furthermore the first year that the companies were obliged to follow the standard, which also could have had a certain impact on the result.

Denna undersökning behandlar frågan om vilka faktorer som påverkar nedskrivningen av goodwill. Vi har valt tre faktorer utifrån redan existerande teorier och ställt upp hypoteser kring dessa med syfte till att kunna hitta samband mellan de och nedskrivning av goodwill. De undersökta faktorerna är lågkonjunktur, VD-byte och negativt resultat och urvalet av företag är hämtat från OMX Stockholm index för perioden 2006-2008. Företagens årsredovisningar har analyserats för att få fram nödvändig empiri och sedan har chi2- och Fisher-test utförts för att kunna testa trovärdigheten hos hypoteserna. Resultaten visar att goodwill endast skrivs ned vid negativt resultat.

Diplomová práce je zaměřena na aktuální problematiku vstupu Mezinárodních účetních standardů do českého právního prostředí jak z pohledu účetního tak i daňového. Po úvodu a daňové problematice následuje kapitola, která je věnována obecným rozdílům mezi IFRS a českou účetní legislativou. Mezi hlavní obecné rozdíly patří zejména Koncepční rámec, IAS 1 a IAS 8. Oblastí, která obsahuje zřejmě nejvíce odlišností a zároveň se týká téměř všech účetních jednotek je oblast dlouhodobého majetku, proto je této problematice věnována celá kapitola.

This diploma thesis deals with the issue of impairment tests of long-lived assets in the context of the International financial reporting standards with a particular focus on IAS 36 Impairment of assets. The thesis is divided into several parts which deals with the issue of measurement and recognition of assets and impairment test principles followed by specific procedures of impairment tests of individual long-lived assets as well as cash-generating units and goodwill. There is a continuous comparison with the Czech GAAP and US GAAP as well as analysis of information published in financial statements.

Background: The question on how to account for goodwill has long been a subject that causes big debates among actors within financial accounting. In 2004, the IASB released a new standard, IFRS 3 – Business Combinations, that changed the accounting for goodwill. The interpretation for goodwill impairments according to IAS 36 has led to findings in studies that show patterns of earnings management and that a possible gap exists between the standard setter’s basic aim of IAS 36 and what actually is done by the practitioners. Purpose: Examine what determines the amount of reported goodwill impairment for firms listed on the Nasdaq OMX Stockholm (OMXS). Method: To fulfil the purpose of the thesis, the authors takes a quantitative research approach by a using a multiple linear regression model. The regression model is based on proxies for economic impairment, earnings management and corporate governance mechanisms from previous literature (Stenheim & Madsen, 2016; AbuGhazaleh, Al-Hares, & Roberts, 2011; Riedl, 2004). The data used for the regression model has been collected from published annual reports of 69 firms listed on the Nasdaq Stockholm OMX (OMXS), between the years 20072016. Conclusion: The findings of the thesis show that the accounting behaviour of “Big Bath” is exercised for firms listed on the Nasdaq Stockholm OMX (OMXS). The proxies for economic impairment have, to some extent, an impact on the amount of reported goodwill impairment, but the majority of the proxies for corporate governance mechanisms does not affect the amount of reported goodwill impairment. These findings might suggest that the standard IAS 36, which regulates the accounting for goodwill, may not entirely fulfil its purpose of creating a more transparent financial reporting.

This diploma thesis deals with the reporting of non-current tangible assets in accordance with International Financial Reporting Standards and according to Czech accounting regulations. In the part devoted to IFRS is a detailed description of the approach the reporting of non-current tangible assets according to the standards: IAS 16, IAS 41, IFRS 5 and IAS 36. In the section devoted to Czech accounting regulations is the most valuable part comparison of the reporting in accordance Czech regulation and the reporting of non-current tangible assets in IFRS. The last part of this diploma thesis is the practical part, which deals with the analysis of selected company financial statements.

The purpose of this thesis is to determine if impairment of goodwill is a value relevant factor to the investors in the companies listed on the Stockholm Large Cap stock exchange. This paper focuses on the annual reports from the 100 largest companies listed on the exchange.   The empirical model used is Capital Market Research and Market Based Accounting Research which is derived from Positive Accounting Theory. Capital Market Research and Market Based Accounting Research are based on critical assumptions made in the Efficient Market Hypothesis which is why it has its own section in the theoretical chapter. The theoretical chapter contains extensive information regarding the components of goodwill, its uses in accounting and how it is meant to be dealt with.  The analysis connects our empirical findings with our empirical model in order to draw conclusions from the output gathered in Minitab. Our analysis shows that only small proportions of the large quantities of goodwill on the Swedish stock exchange are impaired on a yearly basis. We also find that impairment of goodwill does not have a significant impact on market value, however goodwill itself does.  Investors either do not view impairment of goodwill as value relevant, or the impairment was known beforehand and was therefore reflected in the price of the stock. Goodwill is considered value relevant most likely due to investors viewing the preeminence of goodwill as a sign that the company will draw benefit from the underlying assets for years to come.    We conclude that impairment of goodwill is not a value relevant factor to the investors in the Swedish stock exchange, but that goodwill, and increasing goodwill is. The paper ends with suggestions for further research. / Syftet med denna avhandling är att fastställa om nedskrivning av goodwill är en värderelevant faktor för investerarna på den svenska Large Cap-börsen. Denna avhandling fokuserar på årsredovisningarna från de 100 största bolagen som är noterade på denna börs.  De empiriska modeller som används är kapitalmarknadsforskning och marknadsbaserad redovisningsforskning, vilka båda härstammar från positiv redovisningsteori. Kapitalmarknadsforskning och marknadsbaserad redovisningsforskning baseras på viktiga antagande gjorda i den effektiva marknadshypotesen, som har sitt egna avsnitt under teorikapitlet. Teorikapitlet innehåller omfattande information gällande komponenterna i goodwill, dess användning inom redovisning samt hanteringen av goodwill.  Analysen kopplar samman våra empiriska fynd med vår empiriska modell i syfte att dra slutsatser kring resultaten som sammanställts från programmet  Minitab. Vår analys visar att förhållandevis små mängder av de enorma goodwillposterna på den svenska Large cap-börsen skrivs ner på årlig basis. Vi finner också att nedskrivning av goodwill inte har någon väsentlig påverkan på bolagets marknadsvärde, vilket däremot goodwillposten i sig har. Antingen så ser inte investerarna nedskrivning av goodwill som värderelevant eller så var nedskrivningarna kända i förväg och således redan inräknade i aktiens pris. Att goodwill i sig är betraktat som värderelevant beror troligen på att investerarna ser innehavet av goodwill som ett tecken på att bolaget kommer dra nytta av dessa underliggande tillgångar under de kommande åren.    Vi drar slutsatsen att nedskrivning av goodwill inte är en värderelevant faktor för investerarna på den svenska börsen, men däremot att goodwill och en ökning av goodwillposten är värderelevant. Uppsatsen avslutas med förslag till ytterligare forskning

Sammanfattning Datum: 2023-05-30 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet  Författare: Andreas Byström Wilhelm Stenlund                        97/09/12            02/04/09 Titel: Goodwillnedskrivning, en jämförelse mellan noterade och onoterade  företag. Handledare: Aija Voitkane  Nyckelord: Goodwill, Goodwillnedskrivning, IFRS, IAS36, Informationsasymmetri, Opportunism, Marknad, Noterade företag, Onoterade företag. Frågeställningar: Vilka variabler påverkar hanteringen av goodwillnedskrivning?  Finns det skillnader mellan noterade och onoterade företag vad gäller variablernas påverkan på goodwillnedskrivning?  Syfte: Studien syftar till att undersöka goodwillhanteringen i noterade och onoterade företag för att bidra med eventuell kunskap om diskrepans i redovisningspraktik som styrs av möjligheter till opportunism.  Metod: En kvantitativ forskningsmetod har använts, sekundärdata i form av årsredovisningar 2019–2021 har samlats in via databasen Retriever Business. Därefter har korrelations- och regressionsanalyser genomförts.  Slutsats: Studien konstaterar att det finns en positiv korrelation mellan att vara noterad och procentuell goodwillnedskrivning, samt att noterade företag jämfört med onoterade skriver ned högre andel av goodwill. I övrigt har inga signifikanta samband mellan de undersökta variablerna och goodwillnedskrivning upptäckts, varpå inga övriga skillnader mellan noterade och onoterade företag har kunnat konstateras. / Abstract Date: 2023-05-30 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr  Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University  Authors: Andreas Byström, Wilhelm Stenlund                   97/09/12              02/04/09 Title: Goodwillimpairment, a comparison between listed and unlisted companies.  Supervisor: Aija Voitkane Keywords: Goodwill, Goodwillimpairment, IFRS, IAS 36, Informationsasymmetri,  Opportunism, Market, Listed, Unlisted.  Research Questions: What variables are considered to affect the management of goodwill impairment? Are there differences between listed and unlisted companies in terms of the variable's impact on goodwill impairment?  Purpose: The study aims to investigate goodwillimpairment in listed and unlisted companies to contribute with possible knowledge about discrepancy in accounting practice that is governed by opportunities for opportunism.  Method: This study is based on a quantitative research method where secondary data has been collected through the database Retriever Business, the data has been collected via annual reports for year 2019–2021. Descriptive statistics has been analyzed in combination with correlation- and regression analysis through Rstudio.  Conclusion: The study states that there is a positive correlation between being listed and percentage write-down of goodwill, and that compared to unlisted companies, listed companies write down a higher percentage of goodwill. Otherwise, no significant relationships between the examined variables and goodwill write-downs have been discovered, whereupon no other differences between listed and unlisted companies have been ascertained.

<p>Under de senaste åren har det kommit fram exempel på att den ekonomiska information som företag lämnar ifrån sig inte alltid ger en rättvisande bild av företagets finansiella ställning och framtidsutsikter. Redovisningsskandalerna i Enron, Worldcom och Parmalat är bara några exempel. Som en följd av att finansiella rapporter ofta innehåller förfalskad eller förvanskad information har krav ställts på mer tillförlitlig och jämförlig rapportering.</p><p>Detta har lett till ett behov av en internationell harmonisering av redovisningsreglerna från företagens intressenter, vilka vill ha gemensamma regler för att bland annat kunna göra jämförelser mellan företag från olika länder och branscher och på så sätt fatta välgrundade investeringsbeslut.</p><p>EU har beslutat att alla noterade koncernföretag inom EU från och med 1 januari 2005 är skyldiga att upprätta sin koncernredovisning enligt de internationella redovisningsstandarderna: IFRS. De nya reglernas syfte är att skapa förutsättningar för en integrerad och effektiv kapitalmarknad genom att förbättra jämförbarheten av redovisningshandlingar på den inre marknaden. De nya reglerna ska också skapa förutsättningar för en gemensam redovisningsstandard världen över. I och med att den internationella jämförbarheten ökar genereras mer jämbördiga ”spelregler” i samband med företagsförvärv.</p><p>Syftet med uppsatsen är att, utifrån en illustrativ studie över fem utvalda årsredovisningar från år 2004, se hur företagen valt att förbereda sig inför de nya IFRS-reglerna, samt hur de tillämpas i årsredovisningarna. Vi vill se om redovisningen i det här förberedande läget har blivit mer öppen och upplysande samt om den ger en mer rättvisande bild av företagen.</p><p>I vår slutsats har vi kommit fram till att vi inte anser att redovisningen har blivit öppnare eller mer jämförbar i de studerade företagen efter införandet av IFRS. Detta beror till stor del på att värderingen av företagens tillgångar bygger på företagens egna subjektiva åsikter, vilket gör att de kan styra värderingen och resultatet dit de vill. Detta värderingsproblem tror vi även kommer att finnas i fortsättningen och det gör att korrekt värdering av företaget aldrig riktigt kommer att visas.</p>