Syftet med denna uppsats har varit att bidra med ökad förståelse av spirituellt våld och hur utsatta kvinnor kan bemötas samt kartlägga vilken kunskap som finns nationellt och internationellt. Studien baseras på en intervju av en kvinnojour som är insatt i spirituellt våld och med hjälp av hermeneutik som metod har intervjumaterialet analyserats och meningsbärande citat plockats ut. I den teoretiska referensramen har ett intersektionellt perspektiv använts, för att synliggöra maktrelationen mellan könen och maktrelationen mellan den utsatte och myndigheter eller organisationer. Resultatet har visat att kvinnor som utsätts för spirituellt våld får svårare att träda fram i ett sekulariserat samhälle där religion och heliga skrifter många gånger anses som strunt. Resultatet visar även att den internationella forskningen och kunskapen är mer omfattande medan den nationella forskningen och kunskapen inom området spirituellt våld är mycket begränsad.

Malmö högskolaMedie- och kommunikationsvetenskap 180 pSammanfattningChamila Olofsson ”Hur görs kön”?Examensarbetets syfte är att undersöka hur kön/genus konstrueras i bild på Dagens Nyheters kultursidor. I huvudfrågan läggs särskilt fokus på intersektionalitet mellan kön/genus, klass, sexualitet, etnicitet och ålder. Undersökningen omfattar både en övergripande kvantitativ granskning och en djupgående kvalitativ analys. Utifrån ett poststrukturalistiskt feministiskt perspektiv och med hjälp av semiologisk och retorisk bildanalys har jag granskat sex fotografiska porträttbilder. Svaren visar att trots en nästintill jämn fördelning av kvinnor och män på Dagens Nyheters kultursidors framsidor, betyder inte det automatiskt att representationen är jämställd. Mina resultat visar bland annat att det är en viss typ av social klass som får komma till tals och det finns skillnader i ålder då kvinnor är mer synliga i lägre åldrar och män är mer representerade ju högre upp i åldrarna vi kommer. Det finns framträdande skillnader i den visuella retoriken vad gäller hur kvinnor respektive män framställs, kvinnorna ler och tittar in i kameran och de agerar passivt i bild medan männen är allvarliga, upptagna och agerar aktivt i bild.

SammanfattningUppsatsen fokuserar på ensamkommande barn i Sverige som lever under hot om avvisning till Malta, samt på ensamkommande barn som blivit överförda till Malta. Barnen som deltar i uppsatsen är av Migrationsverket avgjorda som dublinärenden i enlighet med Dublinförordningen . Syftet med uppsatsen är att tillsammans med barnen skapa kunskap, om barnens vardagsliv här i Sverige under avvisningshot, och om barnens vardagsliv på Malta som avvisade. Det handlar om att synliggöra barnen som aktörer i vardagen vilket är inspirerat av ett intersektionellt perspektiv. I uppsatsen återfinns intersektionalitetens främsta värde i dess koppling mellan makt och ojämlikhet och individens möjlighet att agera som subjekt inom ramen för samhällets strukturer, institutionella praktiker och rådande ideologier. Genom ett intersektionellt perspektiv förstås världen som uppdelad i kategorier, vilka produceras och reproduceras i maktrelationer. Uppsatsen innehåller även en jämförelse av situationen för barnen i Sverige respektive på Malta. Jämförelsen ger fördjupad kunskap genom att relatera barnens situationer till varandra. En vidare ambition med uppsatsen är viljan att förändra, vilket inbegriper att arbeta för ett ökat erkännande och institutionellt utrymme för marginaliserade grupper. Uppsatsen genomsyras även av en syn på kunskap som något som skapas av författaren och barnen tillsammans, och barnen har bland annat deltagit i kunskapsproduktionen genom att fotografera sin vardag. Gemensamt för barnens vardag i Sverige respektive på Malta är att flykten och vad de lämnat bakom sig alltid finns med dem. Till följd av barnens utsatta boende- och sociala situation är villkoren i vardagen svårare för barnen på Malta, även om de, till skillnad från barnen i Sverige, har tillfälliga uppehållstillstånd. Uppsatsen synliggör att trots barnens skilda villkor i vardagen är deras strategier inom ramen för ett begränsat handlingsutrymme liknande. I barnens berättelser framkommer att deras grundläggande rättigheter kränks till följd av harmoniseringen av EU:s flyktingpolitik. Det visar på behovet att arbeta för att stärka barns röst i diskussioner om EU:s flyktingpolitik. / AbstractThe thesis is focusing on the issue of unaccompanied children living in Sweden under threat of deportation to Malta as well as children who have been transferred to Malta. The Swedish Migration Board defines the children who participate in this thesis as case subjects in accordance with the Dublin Regulation . In cooperation with the children in question, it is the purpose of the thesis to spread awareness of the everyday lives of the children living in Sweden under threat of deportation as well as the everyday lives of the children deported to Malta. Inspired by an intersectional perspective, the thesis aims to make the children visible as actors in the everyday life. The foremost value of the intersectionality lies in its correlation between power and inequality and the individual’s ability to act as a subject within the framework of our society, institutional practices and prevailing ideologies. Through an intersectional perspective, the world is seen as divided into categories, which are produced and reproduced in power relations. The thesis also contains a comparison of the situation of the children in Sweden and Malta. The comparison provides a deeper insight by relating the children’s situations to each other. A further aim of the thesis is to make a change by for instance working for an increased recognition of and institutional arena for marginalized groups. A fundamental part of the thesis is the notion that the author and the children create knowledge through collaboration. The children have for instance contributed to the knowledge production by taking pictures of their everyday life. The children’s escape and what they left behind are always with them in their everyday lives, whether in Sweden or Malta. As a consequence of the exposed housing and social situation, the children in Malta are naturally faced with greater difficulties in their everyday lives than the children in Sweden even though the former, unlike the children in Sweden, hold temporary residence permits. The thesis highlights the fact that despite the different conditions in their everyday lives, the children show similar coping strategies within a very limited scope for manoeuvre. The stories and experiences told by these children convey that their fundamental rights are violated as a consequence of the harmonization of EU refugee policies. This clearly demonstrates the need for a stronger advocacy to make the voices of the children heard in discussions on the EU refugee policy.

Textbooks is a common tool in education, and therefore a textbooks’ quality will influence teaching. This study aimed to study the representation of gender, class, and ethnicity in two textbooks for International Economics (in this study referred to as L1 and L2) at a high school level. The study applied an intersectional theory, as well as a common sense theory. The chosen method for the study was a critical multimodal discourse analysis. The study showed that L1 mostly put males in a subject position in both text and pictures, while L2 both presented females and males as subjects. Class was mostly represented through the classification of “the poor” and “the rich” in the texts in both textbooks, but L2 also included “the middle class” in its representation. It should also be noted that L2 showed a diversity of class representation in pictures, while L1 mostly showed people in a middle class position in pictures. Both textbooks used a Western point of view. While both textbooks emphasized the importance of diversity, L2 was the only textbook that showed this consistently in both text and pictures. From an intersectional perspective, it can be stated that both textbooks present power systems where Western culture, “the rich” and masculinity is prized over other categories. L1 does not problematize these power systems. L2 approaches an intersectional discussion throughout the textbook by problematizing how different categories reinforce or limit power. These representations can affect the didactic aspect of teaching. L1 requires teachers to supplement the content with a norm critical perspective, while L2 requires teachers to encourage discussions that problematize power systems. However, L2 should be seen as a good starting point while shaping students into democratic, critical citizens.

Uppsatsen syftar till att uppmärksamma hur karaktären Leif i Åsa Linderborgs bok Mig äger ingen (2007) förhåller sig till olika förväntningar som finns på honom utifrån det som värderas som manligt och kvinnligt. Närläsning som metod har använts för att uppmärksamma manliga och kvinnliga egenskaper. Nikolajevas (2017) motsatsschema ligger som grund för att synliggöra hur genus skildras i litteratur utifrån traditionella könsstereotyper och genusperspektivet utgår från Hirdman (1988). Olika perspektiv och förhållningsätt presenteras i analysen i relation till tidigare forskning. Till hjälp används Goffmans (2014) perspektiv om roller och Lykkes (2003) definition av intersektionalitet för att visa Leifs komplexitet. Slutsatsen visar att det finns en utmaning i att fastställa egenskaper då en och samma karaktär både kan följa och bryta mot traditionella könsnormer. Boken Mig äger ingen, kan användas i svenskundervisningen för att uppmärksamma och ifrågasätta hur genus förmedlas i litteratur. Nyckelord: Åsa

Gang violence has been a significant problem in Sweden in the past few years. The issue has magnified, now extending its grasp to the youth, exacerbating the challenge even further. This leaves negative consequences for both the pupils, teachers and the school. The purpose of this study was to examine how social studies teachers in the upper secondary school describes youths involved in gang activities. Also, the study enlightens the reader on the preventive work carried out by teachers to reduce the risk of pupils being drawn into criminal networks. Before conducting the reachers, this study examines what previous rescuers have said about this matter. Furthermore, our chosen method is the qualitative method in which we conduct interviews. The interviews are done with social studies teachers that teach in the upper secondary school, where we ask them about the research questions. Moreover, we analyze the results with the help of three different theories, these are the labeling theory, the social bond theory and the strain theory. Also, we consider the intersectionality perspective during our analysis. In relation to the results, our research showed that there are several behaviors that can showcase that a pupil is at risk of being drawn into criminality. Some of these identified factors were behavioral changes, being absent from school and lack of engagement in schoolwork. Regarding the work teachers do to prevent pupils being drawn into criminality, our research showed that the most central element of the preventative work conducted by teachers was establishing a strong bond with the pupils. To sum this up, our study can bring further understanding of the behaviors exhibited by students at risk of involvement in gang activity, as well as identify effective preventive measures made by teachers to reduce this risk.

Syftet med studien var att undersöka om könsfördelningen i arbetsgrupper kan predicerasexuella trakasserier, samt om medarbetares upplevelser av sexuella trakasserier kan korrelera med medarbetarnas psykiska välbefinnande. Enkäten lades ut på sociala medier och inbjudan nådde ut till 569 personer, varav 47 enkätsvar samlades in och 44 av dem var fullständiga. Resultatet visade ett måttligt positivt samband mellan andelen män i arbetsgruppen och upplevda sexuella trakasserier. Resultatet visade även ett starkt negativt samband mellan upplevd psykiskt välbefinnande och upplevda sexuella trakasserier. Andelen män i arbetsgruppen visade sig vara en riskfaktor för upplevda sexuella trakasserier på arbetsplatsen, där fler män i arbetsgruppen kan ge en ökad utsatthet. Exponering för sexuella trakasserier kan öka risken för försämrad psykiskt välbefinnande.

Background: In 2014, 1.2 million people died from HIV related causes around the world. Colombia ranks second in HIV prevalence in Latin America and the number of people infected with HIV in Colombia increases. One of the reasons for the increase is the stigmatization and discrimination against patients infected with HIV that exists. Nurses are human beings, influenced by their surroundings, with personal beliefs and preconceptions and may, if not being aware of these preconceptions and personal beliefs, help supporting stigmatization and discrimination.  Aim: The aim with this study was to describe how Colombian nurses view upon caring for patients with HIV.  Method: A qualitative approach was being used in this empirical study. The data was collected through semi-structured interviews with six Colombian nurses at an infection unit in a university hospital. The interviews were transcribed and later analysed by using a qualitative content analysis.  Results: The findings resulted in three major themes: Nurses’ reflections on attitudes towards HIV, The role and responsibilities of a nurse and Nurses’ thoughts regarding the patients, the disease and the profession. The first theme illustrates how the nurses reflect upon the attitudes within the society, the patients’ family and the patients’ attitudes towards themselves. The second theme describes how the nurses worked with patients with HIV. In the third theme, the nurses reflect upon their previous experiences, the future and the profession.  Discussion: Based on the result from the interviews, the factors influencing ones’ values and preconceptions were discussed. Some of these factors are religious and moral beliefs, lack of education and experience. / Bakgrund: 2014 avled 1,2 miljoner människor i världen av HIV-relaterade orsaker. Colombia återfinns på andra plats i Latinamerika vad gäller antal personer smittade med HIV och antal smittade i Colombia ökar. En orsak till ökningen är den stigmatisering och diskriminering av patienter smittade med HIV smittade som existerar. Sjuksköterskor är människor, influerade av sin omgivning, med personliga åsikter, värderingar och förförståelse. Om sjuksköterskan inte är medveten om sina värderingar och sin förförståelse, kan det bidra till stigmatisering och diskriminering. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors syn på att vårda patienter med HIV.  Metod: En kvalitativ ansats användes i denna empiriska studie. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sex colombianska sjuksköterskor på en infektionsklinik på ett universitetssjukhus. Intervjuerna transkriberades och analyserades sedan med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: I resultatet framkom tre huvudteman: Sjuksköterskors reflektioner angående attityder till HIV, Sjuksköterskans roll och ansvarsområden och Sjuksköterskors tankar angående patienterna, sjukdomen och professionen. Det första temat behandlar hur sjuksköterskorna ser på attityderna i samhället, i patients familj, samt patientens egna attityder. Det andra temat beskriver hur sjuksköterskorna arbetade med patienter med HIV. I det tredje temat reflekterar sjuksköterskorna kring tidigare erfarenheter, framtiden samt professionen.  Diskussion: Baserat på resultatet från intervjuerna, diskuterades de faktorer som påverkar ens värderingar och förförståelse. Några av dessa faktorer är religiösa och moraliska värderingar, brist på utbildning och erfarenhet.

Syftet med föreliggande studie är att belysa och analysera interaktion mellan pedagoger och barn på en fritidshemsavdelning med fokus på maktförhållanden. Som empirisk grund för arbetet ligger de observationer vi har gjort på ett fritidshem. För att analysera våra observationer har vi använt oss av positioneringsteori och intersektionell teori.En av studiens slutsatser är att olika pedagoger positionerar sig själv och barnen på olika sätt. Vi lyfter fram exempel på fyra olika pedagogpositioner. Dessa kallar vi en auktoritär, en kommunikativ, en närhetsskapande och en fostrande pedagogposition. Studien visar vidare att pedagogerna återkommande utmanar överordnade, underordnade och likvärdiga positioneringar bland barnen. Vi kallar detta för pedagogiska repositioneringar, och vi tolkar det som ett sätt att försöka utjämna ojämlika förhållanden i barngruppen. Olika kategoriseringar som kön, ålder och etnicitet verkar spela roll för vilka positioner som finns tillgängliga både för barn och pedagoger. Ytterligare ett resultat av studien är att kulturella berättelser, så kallade storylines, ofta verkar utgöra ramar för vilka handlingar och tolkningar som är tillgängliga för de inblandade. Dessa kan verka begränsande och befästande av positioner. / The purpose of this study to analyze interaction between educators and children at an after- school programme, focusing on power relations. To create the empirical data for this Bachelor's thesis we have performed observations at one after- school programme. The theoretical framework we used for the analysis is a combination of positioning theory and intersectional theory.Among our results we find that different educators position themselves and the children in different ways. We present and discuss four main pedagogical positions for educators that we identified in our field work. These are: an authoritarian educator position, a communicative educator position, an intimacy creating educator position and a fostering educator position. The study showed that the educators recurringly challenge superior, equal and subordinate positions among the children. We choose to call this phenomena pedagogic repositioning. It is understandable as an intent to remediate unequal relationships between children. In the study patterns emerge of how categories such as gender, age and ethnicity has importance for a person's available positions and repertoire of actions. Another result is that cultural stories called storylines often limits the actions and interpretations of the studies’ participants.

Abstract   Autobiographies by politicians are growing as a genre in Sweden and since 1991 female politicians have gradually become active writers in the genre. This thesis is concerned with the effect of gender on how autobiographies by politicians are being received in editorials and reviews in Swedish daily press. By using theories by Judith Butler, Paulina de los Reyes, Raewyn Connell and John Chr. Jørgensen both a quantitative and a qualitative study are carried out. Based on an analysis of editorials and reviews of all political autobiographies published 1991–2013, I find that male politicians get both a higher number of and longer editorials and reviews than female politicians. This difference is growing over time. In addition to the quantitative study, the thesis also provides an intensive study of editorials and reviews from six selected autobiographies. The specific focus in this part is how questions of gender and gender-equality are treated; how and to what extent the background and personal life of the writing politician are described and if the autobiography is valued based on literary values and/or the reviewers personal opinions. I find that gender does have an impact on all these subjects and that it intersects with mainly class concerning the background and personal life of the politician.