This study investigates how senior year high school students experience their vocalparticipation in the subject of social science and how these experiences may differ from anintersectional perspective. The study will also present some measures to counteract theprevailing differences depending on the student's gender, ethnicity, and class affiliation. Tocollect the empirical material, the study used a qualitative method. The results show thatstudents, regardless of gender, ethnicity, and class affiliation, are very satisfied with theircurrent vocal participation. However, most students still see themselves as silent during thelessons, most remarkable was the large proportion of the working-class students compared tothe middle-class students who expressed themselves as silent. Of the few students whoexpressed dissatisfaction, all were of the female sex. This could be explained by existinghegemonic structures within the classroom that do not give these students enough room toparticipate vocally. This study shows that the teacher has an important role in resolving thecurrent problems.

Denna studie undersöker Olika Förlags bokpaket som riktar sig mot förskolan. Syftet är att se hur fördelningen mellan olika sociala kategorier ser ut samt hur dessa skildras ur ett intersektionellt perspektiv. Bilderböckernas ikonotext har utgjort grunden för analysen vilket innebär det samspel som sker mellan text och bild. Studien är en överblick av bokpaketet där huvudkaraktärerna har kategoriserats och tre av böckerna har valts ut och analyseras mer närgående utifrån de sociala kategorier genus, familjekonstellationer, hudfärg och funktionsvariation. Resultatet visar att könsfördelningen mellan huvudkaraktärerna inte är jämställd då 16 huvudkaraktärer är flickor och åtta är pojkar. En huvudkaraktär har hen som pronomen och fyra har obestämda kön. Det finns en stor variation bland de olika familjekonstellationer som representeras där ensamstående föräldrar utgör den största kategorin. Heterosexuell kärnfamilj förekommer i två böcker och samkönad kärnfamilj förkommer i tre böcker. Böckerna har en stor mångfald när det gäller karaktärernas hudfärg men endast tre av huvudkaraktärerna har någon funktionsvariation.

Den könssegregerade arbetsmarknaden och de könssegregerade gymnasieutbildningarna kan hänga ihop. En grupp unga män har fått berätta om sina val till kvinnodominerade gymnasieutbildningar samt hur de uttrycker maskulinitet i förhållande till det. Vårt syfte har varit att undersöka hur unga män prata om sina normbrytande gymnasieval och hur de pratar om att uttrycka maskulinitet. Vårt syfte har också varit att undersöka vad det är som gör en man respektabel. Med en kvalitativ metod och analys genom begreppen: intersektionalitet, respektabel och maskulin hegemoni har vi kommit fram till slutsatser för vårt syfte. Analysen visar på en ojämlikhet i det svenska samhället när det gäller kön, och etnicitet i samband med utbildningar och arbetsmarknaden. Vissa unga män berättar om ett behov att anpassa sig mer än andra för att få arbete. Det kan handla om att de unga männen känner att de måste studera flitigare och prestera bra på praktikplatsen för att få en bra referens, vilket de hoppas leder till arbete. Andra unga män pratar istället om att åka utomlands för att leva och arbeta i värmen för att komma bort från det vanliga svenssonlivet. Vi diskuterar om de unga männen väljer på att vara eller inte vara en svensson.

The purpose of this essay is to analyze how three history textbooks written for Swedish upper secondary school construct the identities of gender, ethnicity, social class and sexuality in one historical era. The analysis is based on an intersectional theoretical perspective, as a further dimension of a gender perspective. The Swedish curriculum, Gy2011, highly values its core concepts, such as equality, inclusivity and anti-discrimination, previous research shows that textbooks have failed to meet these standards.The analysis shows that there has been some development in how ethnicity is represented, gender is still mainly a male representation, social class is constructed mainly in conflict and sexuality is heavily obscured. The various identities intersect, in some occurrences, mainly gender and ethnicity, and gender and class.

SammanfattningTitel: Vad spelar det för roll? Det är ju bara en bok...Författare: Sofie Nilsson och Jenny Olsson Barnlitteratur är idag och sedan en lång tid tillbaka en viktig del av förskolans pedagogiska material. Lena Kåreland och Agneta Lindh-Munther (2005) skriver att ny litteratur har svårt att ta sig in i förskolans bokhylla. Detta medför att förlegade normer och värderingar i äldre litteratur fortfarande förmedlas på förskolan. Vi tänker genom detta att vår studie blir relevant och att det blir ett intressant ämne att undersöka. Problemområdet i vår uppsats är hur budskap och normer förmedlas via barnlitteratur då vi vill öka medvetenheten hos pedagoger att kritiskt reflektera över det vi läser med och för barnen. Vi har gjort en diskursanalys och med hjälp av ett intersektionellt perspektiv och genusteori har vi undersökt och synliggjort hur olika normer och budskap framkommer i äldre och nyare utgåvor av Askungen och Rödluvan. Vi analyserar våra valda böcker med hjälp av fyra teoretiska begrepp. Begreppen är klass, genus, kön och etnicitet.Uppsatsens resultat visar att klassiska Askungen och Rödluvan förmedlar äldre och förlegade normer. Nya Askungen och Rödluvan förmedlar normer och budskap som går att se idag, och som vi tänker utmanar de äldre normerna. Vi menar då att det blir viktigt att samtala med barnen om vad litteraturen säger oss och bidra med tankar som utmanar normer och värderingar. Detta för att barnen ska få förståelse för att olikheter är något som finns runt omkring oss då alla inte är stöpta i samma form.

Denna uppsats undersöker hur en roman transformerats till film utifrån ett intersektionellt perspektiv. Detta har gjorts med avstamp i frågeställningar rörande hur kön och ålder framställs i romanen samt hur adaptionen påverkat framställningen av dessa kategorier, utifrån porträtterandet av karaktärerna och deras utveckling i filmmediet. Undersökningen har genomförts med intermedial och intersektionell analys som metod. Studiens resultat visar hur ålder och kön samspelar i framställningen av normer som präglar romanens karaktärer samt hur generationer och vägledande förebilder även framkommer som betydelsefulla för karaktärerna i deras utveckling. Resultaten visar även att normerna är liktydiga i roman och film men att transformeringen och adaptionen kan ha påverkat hur vissa skillnader framställs i karaktärernas beteenden och i uppfattningen av deras ageranden.

No description available.

Few subjects have been debated and affecting our society as much as shootings and gang related crimes recently. Sweden is no longer portrayed as the “little land just right”, but instead as a society with increasing social economic diversity, criminality and shootings with lethal outcomes. One of the country's most influential artists Yasin is both celebrated for his music and convicted for his actions related to gang criminality. The study is focusing on researching how masculinity and intersectionality is portrayed from a selection of Yasin's songs released between 2015 - 2021. The case study contributes to an increased understanding and a wider perspective about how gangster rap portrays violence, criminality and social alienation. Masculinity and intersectionality constitute the theoretical framework of the study. The lyrics were thoroughly analyzed by using critical discourse analysis and the analytical tools lexical choice, emotionally charged word and intertextuality with the purpose of finding hidden power relations and discursive themes. The result of the study shows seven prominent discursive themes related to intersectionality and masculinity. Discourses about violence, inequality, drugs, social alienation and police contempt correspond with previous research and commonly appearing discourses in the genre. Yasin contributes to the maintenance of oppressing women and the glorification of a criminal lifestyle characterized by violence, power and money. However, there is a clear breaking point around 2019 where there are two prominent themes where Yasin is portrayed as more vulnerable and exhibits a clear distance from the criminal life that has been a part of him and his music. / Få ämnen har tagit så mycket plats i den samhälleliga debatten som skjutningar och gängkriminalitet den senaste tiden. Sverige framställs inte längre som Landet Lagom utan i stället som ett samhälle med ökande klassklyftor, kriminalitet och dödsskjutningar. En av landets mest inflytelserika artister, Yasin, är både prisad för sin musik och dömd för sina handlingar kopplade till gängkriminalitet. Studien fokuserar på att undersöka hur maskulinitet och intersektionalitet skildras i ett urval av Yasins låtar mellan 2015 - 2021. Fallstudien bidrar till ökad kunskap om hur gangsterrap skildrar våld, kriminalitet och utanförskap. Studiens teoretiska ramverk utgår från kritisk diskursanalys, maskulinitet och intersektionalitet. Utifrån metoden kritisk diskursanalys och analysverktygen lexikala val, värdeladdade ord och intertextualitet har texterna analyserats i syfte att noggrant undersöka vilka diskursiva teman och dolda maktrelationer som går att utvinna ur texterna. Studiens resultat visar sju framträdande diskursiva teman kopplade till intersektionalitet och maskulinitet. Diskurser om våld, kvinnoförakt, droger, utanförskap och polisförakt överensstämmer med tidigare forskning kring vanligt förekommande diskurser inom genren. Yasin bidrar till ett upprätthållande av kvinnoförtryck och glorifiering av ett kriminellt liv präglat av våld, makt och pengar. Däremot identifieras en tydlig brytpunkt runt 2019 där två diskursiva teman identifieras. Yasin framstår som alltmer sårbar och uppvisar ett avståndstagande till den kriminella livsstilen som tidigare varit hans liv och musik.

One of the most popular and one of the most controversial contemporary artists is Kanye West. Both in his lyrics and in social and news media he expresses a vast variety of opinions and thoughts, and through that he has made himself a spokesperson in a lot of different cultural areas and communitys.  This study aims to show how themes connected to the Christian identity as well as the afro-american identity is represented in the lyrics of Kanye West, which has led to the following questions: 1) Which Christian themes can be identified in the lyrics of the albums The Life Of Pablo (2016) and Jesus Is King (2019)? 2) Which African themes can be identified in the lyrics of the albums? And 3) How can the interaction between expressions of Christian and African American identity be understood from an intersectional perspective? To answere theese questions a content analysis has been made, where two Christian themes (Spiritual change and rebirth and the narrative identity as a preacher) was identified as well as two afro-american themes (Slavery and materialism and conspicuous consumption). On top of that an intersectional theorethical perspective was added on which showed that the lyrics on the albums provided expressions of uniqe experiences through the intersection between the identities.

Denna studie har undersökt tingsrättens diskursiva framställning av substansbrukande kvinnor i våldtäktsmål, för att synliggöra vilka ideologiska maktaspekter som förekommer i domstolens praxis. Vidare har studien syftat till att klarlägga huruvida Sveriges domstolar kan förstås som upprätthållare av ojämlika maktförhållanden genom att ge uttryck för subjektiva normer och värderingar i vad som skall vara objektiva bedömningar. Studiens teoretiska och metodologiska utgångspunkt har varit Faircloughs kritiska diskursanalys med tillhörande analysmodell. Det empiriska materialet har bestått av 14 tingsrättsdomar. I kombination med ett intersektionellt genusperspektiv samt teorin om ideala offer har studien fokuserat på skärningspunkten mellan femininitetsnormer och substansbruk som social status. Resultatet visar att domskälens språkbruk kan motsvara ideologiska och stereotypa föreställningar om genus, substansbruk samt våldtäktsmyter, vilka kan tolkas bidra till att substansbrukande kvinnors offerskap misskrediteras och ifrågasätts i högre grad än kvinnor som konstruerats som mer idealiska offer. Studien visar att den diskursiva praktiken kan bidra till att producera och reproducera hegemoniska diskurser som undergräver substansbrukande kvinnors tolkningsföreträde i rätten. Resultatet indikerar på förekomsten av strukturell diskriminering, vilket i längden hotar att förringa rättssystemets objektivitetsideal samt principen om allas likhet inför lagen.