Bakgrund: Denna litteraturstudie grundar sig på tolv kvalitativa, empiriska intervjustudier.Samtliga artiklar handlar om diskriminering inom vården baserat på intersektionella grunder.Bakgrunden till det valda ämnet är att båda författarna anser att det råder en storkunskapsbrist i samhället överlag gällande intersektionalitet, och vilken betydelse deintersektionella grupperna har för hur en person blir bemött och/eller behandlad. Dettasammantaget gör att det är relevant att öka medvetenheten bland vårdpersonal omintersektionalitet eftersom man som personal inom vården möter olika typer av människormed olika bakgrund varje dag. Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta reda på vilket sättintersektionalitet påverkar hur patienter blir bemötta inom vården. Metod: Litteraturstudie avkvalitativ ansats innehållandes 12 artiklar. Databassökning gjordes i Cinahl och PubMed.Kvalitetsgranskning enligt SBU’s kvalitetsgranskningsmallar. Resultat: Litteraturstudienvisade att personer som tillhör en eller flera intersektionella grupper blir diskriminerade inomvården. Det har betydelse om du är man eller kvinna, svart eller vit, hetero eller homo,funktionsvarierad eller inte. Utifrån analys av samtliga studier framkom fyra huvudkategorier;rasism, funkofobi/sjukdomsstigma, kvinnohat och LGBTQIA+. Konklusion: Den slutsatssom kunde dras är att diskriminering på intersektionella grunder inom vården inte är heltovanligt. Dessutom är det vanligt att flera intersektionella grupper interagerar med varandrasamtidigt. Om du hör till en privilegierad grupp kommer du sannolikt att bemötas bättre, änom du tillhör en icke privilegierad. / Background: This is a literature study, based on twelve qualitative, empirical interviewstudies. All articles are about discrimination in the context of health care, and are based onintersectional grounds. The background to the chosen topic is that both authors deem thatthere is a great lack of knowledge in society regarding intersectionality, and how thetreatment of a person is depending on intersection. Therefore, it is of great relevance forhealth care professionals to become aware of this. As caregivers we will meet different typesof people with different backgrounds every day. Aim: The purpose of this study is to pointout the differences that exist in health care, regarding treatment of patients belonging tointersectional groups. Method: Literature review with a qualitative approach containing 12articles. The databases that were used was Cinahl and PubMed. Quality control was madeaccording to SBU quality assessment template. Findings: The literature study that peoplewho belong to one or more intersectional groups are discriminated not only in society but alsoin health care It does matter whether you are black or white, male or female, gay or straight,disabled or not. Four main categories emerged from analysing the articles. Racism,ableism/illness stigma, misogyny and LGBTQIA+. Conclusion: It is concluded thatdiscrimination based on intersectional grounds in health care is not unusual, and that it iscommon to belong to several intersectional groups at the same time. It is also suggested that if you belong to a privileged group, you are likely to be treated better than if you belong to anon-privileged group.

Föräldraskapsidealet i västvärlden har under de senaste decennierna på flera sätt intensifierats och blivit alltmer expert-orienterat. Idag finns det till exempel en hel uppsjö av handböcker fyllda med olika strategier och råd riktade till föräldrar. Barn och föräldraskap kan samtidigt sägas utgöra ett viktigt område inom fältet socialt arbete. Denna c-uppsats syftar att genom kvalitativ metod undersöka hur bilden av ett eftersträvansvärt föräldraskap idag presenteras i två svenska populärvetenskapliga handböcker för föräldrar. Materialet som ligger till grund för denna uppsats är två utvalda svenska populärvetenskapliga handböcker för föräldrar som kan anses vara populära i sin genre just nu. Med känsla för barns självkänsla (2015) av Petra Krantz Lindgren och Smart föräldraskap (2018) av Mattias Ribbing. Materialet har analyserats med hjälp av tematisk innehållsanalys och, förutom ett övergripande intersektionellt teoretiskt ramverk, teorierna kritisk vithetsteori, individualisering och Bourdieus begrepp kapital. Två huvudteman hittades i materialet: närvaro och utveckling. Det uttrycks i materialet som eftersträvansvärt att som förälder vara närvarande i form av att vara engagerad, beslutsam, resursstark, tillgänglig och lyhörd i relation till sina barn. Det framställs även som eftersträvansvärt att som förälder sträva efter utveckling i form av självutveckling men också genom att vilja vara en god förebild och utveckla sina barn i termer av lärande och framgång. Resultatet visar att de teman vi fann ger uttryck för en individualiserad syn på föräldraskap, där de eftersträvansvärda idealen inte tar hänsyn till samhälleliga maktstrukturer som individen lever under, såsom vithet och klass. Det eftersträvansvärda föräldraskapet presenteras istället i de utvalda handböckerna som ett dekontextualiserat ideal. Detta kan ses i linje med neoliberala tendenser som genomsyrar samhällsklimatet idag. Sett till vad tidigare forskning kommit fram till stämmer vårt resultat till stor del överens med denna men indikerar att det inom ämnet finns behov av fortsatt forskning. / In recent decades, ideals around parenting practices have in many western cultures intensified and become increasingly expert-oriented. Today, for example, there are a whole host of handbooks filled with different strategies and advice for parents. At the same time, the experiences of children and issues around parenting practices can be said to be important areas in the field of social work. This bachelor thesis aims to investigate, through qualitative methods, how the image of a desirable parenthood is presented in two Swedish popular science handbooks for parents. The material on which this essay is based is two selected Swedish parenting handbooks that can be considered popular in their genre right now. Med känsla för barns självkänsla (2015) by Petra Krantz Lindgren and Smart föräldraskap (2018) by Mattias Ribbing. The material has been analyzed using thematic content analysis and, in addition to an overall intersectional theoretical framework, critical whiteness theory, individualization theory and Bourdieu's concept of capital. Two main themes were found in the material: presence and development. It is expressed in the material as desirable that a parent be present in the form of being committed, decisive, resourceful, available and responsive in relation to their children. It is also presented as desirable as a parent to strive for development in the form of one’s own personal development but also in striving to be a good role model and helping one’s children to develop in terms of learning and success. The themes found throughout the material express an individualized view of parenting, where the ideals presented as desirable do not take into account the social power structures under which the individual lives, such as whiteness and class. Desirable parenting was instead presented in the selected handbooks as a decontextualized ideal. This can be seen in line with neoliberal tendencies that permeate the social climate of Sweden and many other Western cultures today. In relation to previous research, our results largely correspond to earlier findings, but indicate that there is a need for further research in this area.

Knutby Filadelfia är en liten pingstförsamling som de senaste 20 åren fått stort utrymme i svensk media. Efter avslöjande om stora missförhållanden som gått så långt att sexuella övergrepp utfördes på en minderårig tjej löste församlingen upp sig själv 2018. Efter det har före detta medlemmars berättelse kommit upp till ytan, och de berättar en historia som församlingsledningen in i det sista försökte undanhålla. Detta arbete kommer men en narrativ analys, komparativt undersöka hur de före detta medlemmarna upplevt sin tid i församlingen. Det är medlemmarnas egenberättade narrativ, presenterade i olika offentliga medier som ligger till grund för undersökningen. Det kommer ske ur ett religionspsykologiskt perspektiv, då undersökningen sker på individnivå, samtidigt har ett genusperspektiv applicerats på frågeställningarna genom hela arbetet. Resultatet visar på att maktstrukturer som kommer belysas genom intersektionella arbetsmetoder har spelat stor roll för händelseförloppet inom församlingen. Av de medlemmar som deltar i denna undersökning finns både offer och förövare, vissa har accepterat det som hänt, andra inte. Något som står klar efter genomför undersökning är att det är kvinnorna som grupp som genomlevt den värsta prövningen.

Det här är en uppsats som har till syfte att undersöka fyra stycken muslimska kvinnors värdeomdömen med en utgångspunkt från islam och vad islam samt andra faktorer spelar för roll i deras identitetskonstruktion. Jag kommer att presentera tidigare forskning som gjorts inom fältet.Det kommer att framgå av analysen i uppsatsen att kvinnorna har flera olika identitetskonstruktioner. För att få fram deras identitetskonstruktion så har jag använt mig av idéanalys där jag plockar ut det värderande från deras svar som de har gett på intervjufrågor från ett källmaterial jag har använt där författaren har intervjuat olika muslimska kvinnor från olika länder. För att sedan kunna förstå sambandet mellan de olika identiteterna så har jag använt mig av en intersektionell teori.I diskussionen kommer jag att diskutera hur en identitetskonstruktion kan se ut som har framkommit av analysen och koppla detta till tidigare forkning.

Denna intervjustudie har haft syftet att undersöka hur lärare som undervisar i religionskunskap på gymnasienivå förhållet sig till att deras undervisning ska ge eleverna möjlighet att analysera religion i relation till identitet samt redogöra för hur religioner förhåller sig till kön, etnicitet, sexualitet och socioekonomisk bakgrund. Studien syftar också till att undersöka hur lärarnas beskrivning av den egna undervisningen går att förstås utifrån tre olika perspektiv, vilket är intersektionalitet, normkritik och ett interkulturellt perspektiv. Resultatet av studien visar på att religion och identitet är något som lärarna upplever som viktigt men också komplex samt att det finns flera faktorer som försvårar genomförandet av religionsundervisningen när det kommer till religioners förhållande till identitet.

Studiens syfte är att beskriva och analysera hur förskollärare berättar om sitt arbete med att skapa en verksamhet som inkluderar alla barn, vilket kan vara svårt i praktiken. Studien synliggör även hur pedagoger anpassar förskolan för att skapa en inkluderande verksamhet samt vilka normer som bli synliga i deras arbete. En central del handlar om att synliggöra barn med normbrytande funktionalitet och hur förskollärare anpassar verksamheten utefter dessa barn.  Studien är kvalitativ och bygger på semistrukturerade intervjuer. Materialet utgörs av fem intervjuer med förskollärare. Studien utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och har en normkritiskt ansats, makt och normer är därför två centrala begrepp som haft betydelse för de analyser vi gjort. Studien synliggör olika normer som har betydelse för verksamheten som socialt sammanhang, ett sammanhang som vår studie visar är att det ständigt krävs reflektioner och anpassningar för att inkludera alla barn.  Det vi uppmärksammade under studien var en osäkerhet angående det normkritiska arbetet i förskolan, förslagsvis behövs det en vidare forskning inom detta ämne för att bidra med mer kunskap och förståelse för hur pedagogerna inom förskolan ska arbeta utefter ett normkritiskt perspektiv.

The purpose of the study has been to apply a gender perspective to analyze and discuss how men are perceived in preschool. Based on previous research, we have identified that there is a stigma or notion that men are a potential threat. In the essay, we will discuss how the notion of men in preschool are constructed and how it affects the division of labor from a gender perspective. We have conducted discussions both at an individual level, group and community level that extend nationally and internationally. We have studied the development of preschool and seen a pattern that it has been a female-dominated profession since young children's institutions were founded in the 19th century. Our study is based on a social constructivism and intersectionality theory in our analysis and results. The focus has been on guardians' ideas about how they experience male educators in preschool. We have discussed concerns about men and how trust is created. We have done this study with a qualitative research method where we conducted six interviews with informants who are parents of children who attend or have attended the Swedish preschool.

Stadens utformning domineras av värderingar och normer som präglar vårt sätt att vara, leva och röra oss i staden. På senare år går det att se en ökad trend av kortvariga projekt som ett sätt att hantera frågor som ojämlika platser i staden. Syftet med denna studie är att undersöka lokala projekt i Botkyrka kommun och Malmö stad och dess påverkan på maktrelationer betraktat ur ett intersektionellt - perspektiv, samt studera projektpolitikens möjligheter att uppnå långsiktig förändring av maktrelationer. Carol Bacchi´s What´s the problem represented to be? -approach kommer att användas för att besvara studiens frågeställningar som syftar till att redogöra för olika problemrepresentationer, effekterna av projektens problemrepresentationer samt projektpolitikens förändringspotential. Resultatet som presenteras visar på att olika problemrepresentationer leder till olika sätt att förhålla sig till dialogprocessen i de olika projekten. Möjlighet till politisering skapar potential för en långsiktig förändring av maktförhållanden i staden genom att tydliggöra för motsättningar och konflikter. Tenderar projekt att endast lyfta den ”rätta” bilden genom marknadsföring resulterar det snarare i en avpolitiserande praktik.

Syftet med studien har varit att undersöka hur maktstrukturer påverkar inkludering och exkludering av kvinnor i ledande befattningar inom svenskt näringsliv. Studien har sökt svar på vilken betydelse identiteter så som kön, klass och etnicitet har för möjligheten att inkluderas inom ledande befattningar i svenskt näringsliv. Studien har också undersökt vilka utestängningar som kan ske på grund av identiteter så som kön, klass och etnicitet. Den har även sökt svar på om klass och klasstillhörighet påverkar möjligheten att ta sig ovanför glastaket. Utöver detta har studien även undersökt hur subjekten själva upprätthåller olika maktstrukturer. Med utgångspunkt i intersektionell analys har studien undersökt hur ojämlikhetsregimer, maskulinitetsnormer och social mobilitet påverkat kvinnors möjligheter att röra sig ovanför glastaket. Metoden som användes var kvalitativ. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har sju kvinnor intervjuats och analysen har en narrativ anstas då kvinnornas livsberättelser stått i fokus. I analysens första avsnitt, Den inte så raka vägen, diskuteras att det inte alltid är så lätt att ta sig bortom eller ovanför glastaket. Studien problematiserade maskulinitetsnormer (Connell, 2008) och ojämlikhetsregimer (Acker, 2011) i förhållande till att stängas ute eller att inte komma in och att behöva anpassa sig att ta sig in i dessa rum. I detta avsnitt diskuterades även nycklar för att komma in. I analysens andra avsnitt, Att veta sin klass, diskuteras hur klassmekanismer är inbäddade i informanternas livsberättelser. Här diskuteras också vad det innebär att göra en klassresa och hur det påverkat informanternas sociala mobilitet i svenskt näringsliv. Här diskuterades också klass som en dimension av etnicitet och även könsidentitet som en dimension av klass. Det som framträdde i studien var att alla informanter relaterade till sin klass och sin klassidentitet. Både utifrån var de kom ifrån och var de befinner sig idag. Den sociala mobiliteten blev tydligt framträdande studien, något jag kanske inte hade räknat med när jag började min magisteruppsats. I det tredje avsnittet i analysen, Könade upplevelser, problematiseras huruvida kroppen har betydelse för kvinnors inkludering i näringslivet och deras möjlighet till att röra sig uppåt i karriären. Här belystes även ambivalenser kopplat till informanternas könade upplevelser. Här framkom det att kroppen har betydelse för informanternas möjligheter att röra sig uppåt eller ovanför glastaket. Både i den bemärkelsen att andra kan se kvinnorna som "annorlunda" eller utanför normen, men också att kroppen är en faktor kopplat till objektifiering. Resultatet i studien påvisar att det finns olika maktförhållanden som bidrar till ojämlikhet. Identiteter så som kön, klass och etnicitet påverkar dessa institutioner som upprätthåller maskulinitetsnormer och ojämlikhetsregimer. I studien kan det ses att utestängningar kan ske på grund av identiteter så som kön, klass och etnicitet. Klass och klasstillhörighet i relation till etnicitet och könstillhörighet påverkar också möjligheten att ta sig ovanför glastaket. Det finns också exempel i studien som påvisade att om informanterna gjorde motstånd mot rådande normer eller maktstrukturer påverkade detta deras möjligheter att röra sig ovanför glastaket. Sammanfattningsvis visar studien att, för dem som tagit sig förbi, är det skört att befinna sig ovanför glastaket. / <p>2020-06-10</p>

Böckerna om ABC-klubben används frekvent av elever i de lägre skolåren i den svenska skolan. Studien ämnar att utifrån ett intersektionellt perspektiv undersöka frekvensen av representation hos kategorierna genus, etnicitet och funktionsvariation i läseböcker för lågstadiet, samt undersöka på vilka sätt dessa kategorier framställs genom karaktärernas representation i text och bild. Studiens frågeställningar är: Vilka kategorier, som framställs genom karaktärernas representation, är mest frekvent förekommande och får mest utrymme i böckerna om ABC-klubben? Hur framställs kategorierna genus, etnicitet och funktionsvariation genom karaktärernas representation i böckerna om ABC-klubben? Utifrån studiens syfte och frågeställningar diskuteras på vilka sätt innehållet i böckerna erbjuder identifikation och meningsskapande för elever i de lägre åldrarna. I föreliggande studie tillämpas en kvantitativ och kvalitativ multimodal innehållsanalys av böckerna Den magiska kulan (Wänblad, 2011a), Diamantjakten (Wänblad, 2011b) och Nyckeln till skatten (Wänblad, 2012). De teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för studiens analys och resultat är Critical literacy som används som en övergripande teori, intersektionalitet som används i förståelsen för hur de olika kategorierna genus, etnicitet och funktionsvariation aktualiseras och samspelar, samt multimodalitet som innefattar analys av text och bild. Studiens resultat påvisar att kategorin kvinnligt genus och kategorin vit etnicitet, som framställs genom karaktärernas representation, är överrepresenterade i de tre böckerna om ABC-klubben. Dessutom visar resultatet att kategorin funktionsvariation, som framställs genom karaktärernas representation, är näst intill obefintlig. De karaktärer som tillhör kategorierna etnicitet icke-vit, manligt genus och funktionsvariation får mindre utrymme. Stereotypiserade och nyanserade framställningar av kategorierna genus, etnicitet och funktionsvariation påvisas genom karaktärernas representation. I diskussion kring studiens resultat har begrepp som representation, makt, hierarki, stereotyp, meningspotential, vi och de andra samt norm och normavvikande varit betydelsefulla.