Fysisk inaktivitet är ett utbrett problem i dagens samhälle och förutsättningarna för fysisk aktivitet skiljer sig mellan olika grupper. Likaså skiljer sig nyttjandet av idrottsanläggningar med vissa underrepresenterade grupper. Därav ter det sig vara av hög samhällsrelevans att undersöka hur aktörer i kommunal regi arbetar för att alla ska kunna vara fysiskt aktiva. Syftet med studien är därför att belysa förutsättningar för fysisk aktivitet på idrottsanläggningar i kommunal regi utifrån ett intersektionellt perspektiv. Intersektionellt perspektiv kan synliggöra faktorer som påverkar individers förutsättningar för fysisk aktivitet, såsom utbildningsgrad och socioekonomisk status, faktorer som ofta negligeras i hälsoinsatser. I studien har fem informanter från olika idrottsanläggningar samt verksamheter intervjuats. Informanterna arbetade som enhetschefer, gruppledare eller utvecklingssamordnare och ansågs därav besitta relevant kunskap samt erfarenhet. Studiens resultat visade olika aspekter av hur ansvarig personal för idrottsanläggningar i kommunal regi arbetar för främja förutsättningarna för att alla ska kunna vara fysiskt aktiva. Resultatet innebar tre kategorier, utveckling i samverkan, trygghetsfrämjande och tillgänglighetsinriktat arbete. Utveckling i samverkan innebär att kommunen samarbetar med olika samhällsaktörer genom olika kommunikationsmedel. Kategorin trygghetsfrämjande innefattar riktade insatser åt en ökad trygghetskänsla på idrottsanläggningarna och tillgänglighetsinriktat arbete innebär arbetet för att skapa tillgänglighet för alla. Studiens slutsats innebär att ansvarig personal lägger stor vikt vid att se över förutsättningarna för att alla ska kunna vara fysiskt aktiva men att det samtidigt är en stor utmaning som påverkar deras arbete.

In this study we have examined the image of Sweden and its perceptions of reality in relation to newly arrived immigrants. In order to do so, we used a book named “Om Sverige” and information from the projects “Va Med!” and “Va Med-UNG!”. The material is used in the societal orientation for newly arrived immigrants in order to help them establish themselves in Swedish society. With the help of intersectionality, categorisation and stereotyping we have performed a discursive analysis studying a selected few topics: children, gender, ethnicity, and traditions and norms. Questions that were to be answered in this essay were what image and realities the books want to mediate, if there are any risks of categorisation and stereotyping in the books, and how the book can be understood through an intersectional point of view.   The results of our study were that, although it described the injustices still present in Swedish society, the material mainly mediated an image and reality of Sweden as equal and progressive in many areas. In our final discussion, we suggest further research concerning the immigrants’ perceptions of descriptions in the material used in the societal orientation.

Jämställdhetsintegrering är idag den främsta strategin för att uppnå det politiska målet om jämställdhet inom statlig verksamhet och politik. En vidareutveckling av strategin innehåller ambitionen att använda ett intersektionellt perspektiv på jämställdhet. Än är forskningen begränsad om hur dessa ambitioner faller ut i praktiken. I den här studien undersöks därför hur intersektionalitet används inom ramen för jämställdhetsintegrering och vilken transformativ potential som användningen medför. I fokus för studien står den svenska biståndsmyndigheten Sida. De grundläggande idéerna bakom jämställdhetsintegrering härstammar från det biståndspolitiska området och i internationella jämförelser framkommer det svenska arbetet med strategin ha påbörjats tidigt. Sidas användning av intersektionalitet undersöks utifrån en organisering av intersektionalitetsbegreppet i tre teman: heterogena genuskategorier, dynamiskt samspel och relationell makt. Dessa teman speglar större akademiska diskussionspunkter och hjälper till att undersöka intersektionalitetsbegreppets transformativa potential.  Undersökningen visar att Sidas jämställdhetsanalyser endast delvis utgår ifrån ett intersektionellt perspektiv på jämställdhet. Resultaten ligger i linje med tidigare kritisk jämställdhetsforskning om jämställdhetsintegrering som visar att implementeringen av strategin ofta är inkonsekvent. Studien visar att Sida vid flera tillfällen riskerar att befästa, istället för att utmana, ojämlika maktordningar. Ett fåtal gånger används emellertid intersektionalitet på sätt som riktar en kritisk udd mot ojämlika maktordningar. Resultaten indikerar således att användningen av ett intersektionellt perspektiv har möjlighet att förse jämställdhetensintegrering med en mer kritisk maktanalys.

Sammanfattning Läroboken dominerar undervisningen i skolan. I dessa konstrueras den ideala eleven genom diskurser och maktbärande relationer. I lärarrollen är det viktigt att kunna förstå och kritiskt kunna granska läromedels påverkan på de traditionella stereotypiska rollerna, och hur ideal skapas. Intersektionaliteten låter oss undersöka de maktbärande ordningar vilka samspelar för att skapa idealet. Genom diskurser kan maktbärande ideal avslöjas i läromedel i idrott och hälsa. Syftet med studien är att undersöka konstruktionen av den ideala eleven i läromedel i idrott och hälsa, och hur maktrelationer upprätthålls i termer av ett intersektionellt perspektiv. Syftet är även att undersöka hur idealet, eventuellt, har förändrats över tid. Frågeställningen lyder: Vilka maktbärande faktorer kan identifieras i konstruktionen av den ideala eleven i läromedlen och hur, eventuellt, förändras dessa faktorer över tid? Tre läromedel i idrott och hälsa, i gymnasiet, från åren 1988, 1994 samt 2012 har undersökts. Dessa har analyserats genom diskursanalys ihop med ett sökande efter ideal, utifrån ett intersektionellt perspektiv. Läromedlen som undersökts spelar en stor roll i att stärka konstruktionen av den ideala eleven. Genus är en av de tydligaste maktbärande faktorerna. Andra identifierade faktorer är kroppens vikt, storlek, hudfärg och fetthalt. Dessa ställs kontinuerligt mot det andra könet. Även utseendet ställs mot det andra könet. Den "ideala eleven", vilken är en ljushyad man, är smalare om höfterna än kvinnan samt har tydligare muskler. Vilken typ av fysisk aktivitet den "ideala eleven" utövar påverkar också, samt vilken kondition denne är i. De förändringar som skådats i förhållande till det tidsspann som skiljer läromedlen åt är små. Angående vad som anses manligt respektive kvinnligt synliggörs på liknande sätt i samtliga läromedel. Den etniska mångfalden har genomgått en minimal utveckling, medan synliggörandet av avvikelser inom sexualitet och funktionalitet inte genomgått någon utveckling alls. Den "ideala eleven" konstrueras av samma maktbärande faktorer år 1988, som år 1994 samt år 2012.

I denna studie har en kritisk textanalys med genusperspektiv gjorts på Sverigedemokraternas partiprogram. Syftet var att undersöka om Sverigedemokraternas språk i partiprogrammet lever upp till sina jämställdhetsambitioner och undersöka vilka föreställningar om kön som framträder. Då kön är kopplat till sexualitet har analysen även gjorts utifrån ett intersektionellt perspektiv för att kunna problematisera heteronormativitet. Detta för att se hur familjen representeras i partiprogrammet. Texten har analyserats på den textuella och den ideationella nivån, på den textuella nivån har det undersökts hur kön markeras i texten och på den ideationella nivån har inferenser och presuppositioner analyserats för att se hur kön och familj framställs. Resultatet visar att Sverigedemokraternas språk inte lever upp till jämställdhetsambitionerna, trots att språket är könsneutralt. Kvinnor och män framställs ha medfödda olikheter vilka kan leda till skillnader i livsval och beteenden. Med en sådan syn på kön kan de medfödda olikheterna vara en förklaring på varför fler män har chefspositioner. Sverigedemokraterna antyder även att vi har ett fritt val, vilket betyder att kvinnor och män väljer sina positioner i samhället, därmed finns ingen könsmaktsordning eller makstrukturer. Dessutom upprätthåller de en heternormativitet då de anser att barn bör växa upp med föräldrar av motsatt kön.

Syftet med denna studie är att undersöka begreppet intersektionalitet samt föra en diskussion kring användningen av detta begrepp i relation till ämnesplanen i religionskunskap på gymansienivå. Studien utgår ifrån tre frågeställningar; Hur ser den historiska utvecklingen för begreppet intersektionalitet ut? Hur används begreppet intersektionalitet inom den samtida svenska forskningen samt hur kan det intersektionella perspektivet i ämnesplanen tolkas i relation till den aktuella forskningen? I studien har litteratur sökts och valts ut dels utifrån dess relevans i relation till studiens frågeställningar. Litteratursökningen resulterade i 16 olika artiklar och bokkapitel som på olika sätt behandlar begreppet intersektionalitet. Studien är indelad i tre delar, där varje artikel presenterats separat. Varje del i undersökningen avslutas med en jämförande analys vars syfte är att hitta likheter och skillnader i artiklarnas framställning av begreppet intersektionalitet och det intersektionella perspektivet. Studien avslutas med en diskussion där resultatet från undersökningen sätts i relation till Skolverkets framställning av det intersektionella perspektivet i ämnesplanen för religionskunskap på gymnasienivå samt dess kommentarmaterial.

The aim of this paper is to examine how religious individuals are portrayed depending on their gender, sexuality and ethnicity in digital teaching material for upper secondary school. How is the relationship between a person's religious faith, gender, sexuality and ethnicity portrayed? What kind of perceptions does this description create of the importance of religion for the individual and society? How can an intersectional analysis help to understand the perception of the importance of religion for the individual and society? The study is based on a documentary from Utbildningsradion, that is part of Swedish public service. Within Swedish public service the productions should be independent of political and commercial interests and provide a nuanced picture of the world and with an awareness concerning issues of gender, sexuality and ethnicity. The documentary is produced as educational material for upper secondary school and comes with material that the teacher can use with their class to learn about and discuss religion. The study shows that the documentary is characterized by a secular and relativistic perspective that covers discussions about religion in the Swedish media and the education system. From this secular perspective, can one discern that the documentary does not portray religion in Sweden, instead it is gazing out to the outside world to identify religiosity. The study also shows that religiosity is portrayed very differently depending on the individual's ethnicity, sexuality and gender. Islam is portrayed as the most problematic religion in contrast to Christianity, Judaism, Hinduism and Buddhism portrayed as more harmonious traditions. Terrorism and oppression of women with connection to religion is only visible within Islam, furthermore resistance from women is only described within Muslim contexts.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i en ambition att undersöka vad det kan innebära att leva i en hederskultur i Sverige under 2000-talet. Vi redogör för tidigare forskning och litteratur om heder och hederskulturer som genomförts i Sverige, och genomför en textanalys av intervjuer med unga män och kvinnor om deras erfarenheter av heder och hedersproblematik. Intervjumaterialet har kodats, tematiserats och summerats för att sedan analyseras med hjälp av teorier på mikro-, meso- och makronivå för att synliggöra hur hedersrelaterade normer och traditioner skapar förutsättningar och begränsningar för individen i dess dagliga liv. Uppsatsen visar att individer som lever i hederskulturer påverkas av den syn som finns på kvinnans sexualitet, äktenskapets centrala funktion, och de väletablerade könsroller som förekommer i hederskulturer. Uppsatsen visar även att både den enskilde och dess familjs rykte spelar en central roll i hur individer väljer att agera i för kollektivet synliga sammanhang. Olika former av begränsningar är återkommande: individer upplever att de måste ljuga och undanhålla information från familj och vänner för att förhindra att deras rykte tar skada. Främst kvinnor upplever begränsningar i förhållande till sin sexualitet, men uppsatsen visar även att homosexuella män kan uppleva en skam över sin sexualitet i förhållande till familjens heder. Intervjumaterialet synliggör även hur äktenskapet kan förstås som ett ekonomiskt system där framförallt kvinnan byts bort mot ekonomiska eller symboliska resurser.

Syftet med denna uppsats är att utifrån ett intersektionellt perspektiv samt en diskursanalytisk metod skapa förståelse för hur diskurser av maktstrukturer är synliga i svensk klimatpolitik. Det empiriska material som ligger till grund för studien utgår från den europeiska såväl som den svenska strategin för Grön Infrastruktur, samt Norrbottens handlingsplan för Grön Infrastruktur. Diskurserna avgränsas till att undersöka hur kön, klass, etnicitet samt icke-mänskligt annat är såväl explicit som implicit synligt i dokumenten. För att uppnå syftet undersöktes vilka diskurser som framträdde i det valda materialet, samt hur de kunde analyseras utifrån en intersektionell teori, vidare undersöktes vilka intressen som speglades i materialet, samt vilka konsekvenser det leder till. Uppsatsens resultat visar att svensk klimatpolitik baseras på en övergripande dominerande diskurs där ojämlika sociala förhållanden reproduceras och upprätthålls. / The aim of this essay is to create an understanding of how discourses of power structures are visible in Swedish climate policy, using a discourse analysis and an intersectional perspective. The empirical material underlying the study is based on the European as well as the Swedish strategy for Green Infrastructure and therewith Norrbotten´s Action Plan for Green Infrastructure. The discourses are delimited to investigate how gender, class, ethnicity and non-human others are both explicitly and implicitly visible in the documents analyzed.In order to full fill the purpose of the essay it was examined which discourses that appeared in the chosen material as well as how the discourses could be analyzed from an intersectional perspective. Furthermore, the paper asked which interests that were reflected in the material and what consequences that might result in. The result of the essay shows that Swedish climate policy is based on an overall dominant discourse where uneven social conditions are reproduced and maintained.

Uppsatsen utgår från en intersektionell granskning av ett stadsutvecklingsprojekt icentrala Göteborg och har formen av en fallstudie. Det intersektionella perspektivetsyftar till att skapa en helhetsförståelse för hur olika former av förtryck skapas iskärningspunkten mellan maktrelationer baserade på olika diskrimineringsgrundersom till exempel kön, klass, hudfärg och ålder. Utifrån en intersektionell och feministiskutgångspunkt har vi granskat planhandlingar och genomfört intervjuer inom fallstudienför att problematisera stadsutvecklingsprocessen. Intersektionalitet kan användasför att problematisera de begrepp som används, hur tolkningar och prioriteringargörs och användas för att granska, men även komma med förändringsförslag förplaneringsprocessen i sin helhet. Uppsatsens huvudsyfte har varit att ta reda på vadett intersektionellt perspektiv på stadsutveckling kan tillföra för ny kunskap och hur denkunskapen kan påverka planeringen av staden. Det intersektionella perspektivet påfallstudien har lett fram till ett antal lärdomar. Vi menar att det intersektionella perspektivetbidrar till en helhetsförståelse av samhället som går att implementera i alla skalor avstadsutvecklingsprocessen. Eftersom den intersektionella förståelsen är central för helaplaneringsprocessen menar vi att den måste finnas med från start. Vi har sett att intetidigt ha förståelse och kunskap om maktstrukturer utifrån ett intersektionellt perspektivskapar begränsningar och förhindrar att planera en rättvis stad för alla. Därför är enslutsats av denna uppsats att understryka vikten av att implementera det intersektionellaperspektivet under hela planeringsprocessen, och aldrig någonsin reducera frågan omrätten till staden till ett sidointresse. / The thesis is based on an intersectional examination of an urban development projectin central Gothenburg. The intersectional perspective aims at creating a comprehensiveunderstanding of how different forms of oppression are created in the intersectionsof power relations based on different grounds of discrimination such as sex, class,skin color and age. From an intersectional feminist point of view, we have reviewedplanning documents and conducted interviews in the case study to problematize theplanning process. The main purpose of the thesis has been to find out what kind of newknowledge an intersectional perspective on urban development can create and how thatknowledge can influence urban planning. The intersectional perspective on the casestudy has led to some lessons learned. We mean that the intersectional perspective isan overall understanding of society that can be implemented in all scales of the urbandevelopment process. It can be used to examine how concepts are being used andhow interpretations and priorities are being made. The intersectional perspective alsoprovides a tool for examine, but also suggest improvements to, the planning process.Since the intersectional understanding is central to the entire planning process, wemean that it must be included from the beginning. We have seen that if there, in theearly planning phase, is a lack of understanding and knowledge of power structuresfrom an intersectional perspective it creates limitations and prevent planning a equalcity for everyone. Therefore one conclusion of this thesis is to stress the importance ofimplementing the intersectional perspective throughout the planning process, and neverreduce the question of the right to the city to a sideline.