Syfte: Syftet med studien är att i en modell tydliggöra sambanden som ger de bästa förutsättningar för att få ett lyckat IT-projekt, sett ur både ledningens, projektets, chefernas och användarnas perspektiv. Vårt arbete tar upp frågan kring varför IT-projekt ofta anses misslyckade och vad som går att göra för att undvika detta. En viktig faktor som ofta anges som orsak till misslyckande är att man sett IT-projekt som ett teknikprojekt, vilket i sin tur lett till att ledningen inte sett sig kunnig inom området och lämnat över hela ansvaret till IT-sidan. Följden av det har då blivit att det inte funnits någon röd tråd mellan ledning, projekt och användare och resultatet blev inte det användarna förväntat sig. Vi anser att IT-projekt är speciella, men att just den anledningen gör att man måste se till hela problembilden. Skillnaden mellan ett IT-projekt och andra sorters projekt är att resultatet ofta påverkar fler områden än det som själva projektet avser och leder ofta till ändrade arbetssätt och ibland även till behov av organisationsförändring. Vår hypotes är att anledningen till att IT-projekt misslyckas ofta beror på bristande insikt om den förändringsprocess som projektet innebär.   Metod: Vi har utgått från egna erfarenheter inom området, gjort intervjuer, läst litteratur och letat på internet. Teoriavsnittet är indelat i fyra områden. De tre första områdena representerar de tre delar som vi anser vara viktiga pusselbitar för att få en ”röd tråd” i arbetet och det är IT-strategi, projektarbete och förändringsprocess. Det fjärde området är kommunikation och det löper genom alla de övriga tre områdena.    Resultat & slutsats: I analysen tar vi stegvis upp vad som är viktigt för att resultatet av ett IT-projekt ska bli så nära målbild som möjligt. I slutsatsen har vi gjort en modell som stöd för de olika stegen och även tagit upp fem ”att tänka på ”punkter. Vad som är gemensamt för dessa punkter är att det är viktigt att alla tar sitt ansvar under ett IT-projekt och att det innebär att ha nära dialog med användarna och de som berörs av IT-projektet. Det innebär också att se till att chefer i olika led får de förutsättningar som behövs för att vara stöd i hela processen, men också att de förstår att de har ansvar för hur väl resultatet tas emot i organisationen.   Förslag till fortsattforskning: Vår slutsats har tagit hänsyn till hela problembilden, men det vore intressant att i ett annat arbete fördjupa arbetet kring varför ledningen släpper allt ansvar vid IT-projekt.   Uppsatsens bidrag: En modell som kan användas som stöd för att lyckas med IT-projekt

In this essay I have chosen to explore how computers are used in preschools. The study was done as a survey. How does preschool seize the children´s culture? In today´s society ICT and computers are a big part of children´s everyday life and reflects on their upbringing. Since I am using computers as a pedagogical tool in teaching the children at my preschool, I find this topic interesting to explore. Are the teacher´s using computers for an educational purpose with the children at preschools or are they using it in other ways? Do the teachers think they have the required knowledge to computers usage in teaching the children in a pedagogical way? What is the teacher´s attitude towards computers in preschool? The essay starts with a introductorial background section where I talk about my own experiences of using computers with the children in my preschool, and then referring to the society then and now, school law, curriculum, teachers' computer skills, media situation amongst children and young people, computer use in preschools/schools and health effects. I have composed a survey based on the answers of 50 teachers in 30 different preschools and in nine different municipalities. The result of the survey is reported and concludes with a part of discussion, where the results are put up against the introductorial background section. The essay concludes with a summary and my own conclusions. The main results of the survey show that teachers in preschool believe that computers can be used for an educational purpose with the children in many different ways of teaching. They consider that they need more knowledge and training in how to do it. According to the teachers, computers are used as a kind of babysitter, where the children sit and play games without the presence of an adult.

Kompetens inom informationsteknologi är någonting som är av stor vikt i bibliotekarieyrket. Kunskapen är till stor del beroende av hur information om mindre och kontinuerliga uppdateringar och förändringar inom hårdvara och mjukvara nårpersonal i informationsdisk. Den här utvärderingen har utgått från tre huvudsakliga frågeställningar: [1] Hur når information om uppdateringar i mjukvara personalen i informationsdisken? [2] Hur når information om uppdateringar i hårdvara personalen i informationsdisken? [3] Hur ser personalen i informationsdisken och de ansvariga pådessa tillvägagångssätt och kan förbättringar göras? Intervjuer har gjorts med tre bibliotekarier och tre ansvariga inom IT-området. Utvärderingen visar att samtliga intervjuade bibliotekarier efterfrågar mer information kring förändringar i IT. En del i detta är ett behov av att ha tillgång till en IT-tekniker i huset i högre grad än vad som erbjuds för närvarande. Vid eventuella problem så kontaktar två av de tre intervjuade bibliotekarierna vaktmästaren i första hand istället för att göra en felanmälan till IT-teknikern, skälet är att de vill få snabbare hjälp och kunna erbjuda en bättre service till besökarna. Undersökningen har också visat att utbildningsinsatser och information till stor del läggs på större förändringar vilket gör att de mindre men mer frekventa ändringarna inte tas om hand. Det finns inte heller något ramverk för hur information ska förmedlas vilket har gjort att bibliotekarierna i undersökningen ser informationsflödet som nyckfullt. Rekommendationer för att trygga en framtida kompetens inom IT för bibliotekarierna i informationsdisken vid Stadsbiblioteket är främst att se över de antal timmar som IT-tekniker finns på plats och att utforma en verksamhetsplan för hur och när informationom förändringar i IT ska kommuniceras ut till personal. En eventuell plan bör fokusera på rapportering om ärendens avslut för att öppna för en förklaring till varför det inträffade.

<p>Vid tillfällen då det uppstår driftsstörningar i ett informationssystem (IS) kan personalen som ansvarar för drift och förvaltning av IS vara i behov av externt teknikstöd för att eliminera dessa störningar och därmed säkerställa verksamhetens tillgänglighet till IS (Brandt, 1998). Det som är av intresse i detta arbete är att undersöka hur personal i drifts- och förvaltningsorganisationen upplever datorrelaterad support från en extern serviceleverantör samt vilka faktorer som påverkar denna upplevelse.</p><p>Undersökningen har genomförts som en fallstudie med intervjuer som informationssamlande teknik. Resultatet visar på att kunderna i stort sett är nöjda med den support de erhåller men att det finns delar av dervicen som inte är helt tillfredsställande.</p>

<p>IT has become more evident in most organisations and has grown to be a part of the infrastructure rather than a tool for competitiveness. Therefore focus should now lie on how IT is adjusted to the business rather than on the usage of IT. To make the best use of IT in the business the CIO needs to start think more business-oriented instead of as before, technology-oriented. To develop the IT-department in that direction the IT-staff need to start cooperate with the business and gain knowledge about stakeholders, markets and the way of working for other staff members in the business.</p><p>With this as a basis, the purpose of this thesis is to investigate attitudes regarding cooperation between the IT-department and the business and if there is any difference if the CIO has business related background or not.</p><p>To fulfil the purpose a quantitative investigation with the help of surveys was conducted. The sample consisted of 18 companies with 100-200 employees in the area of Jönköping. The survey was sent to the CEO as a representative of the business and the CIO as a representative of the IT-department.</p><p>The result shows that 89 percent of the respondents have a business related background which implies that most companies have moved from being technology oriented to being more business oriented. Furthermore, almost all respondents, irrespective of background, believe that a business oriented background is required to understand the business better. From a general point of view the result shows that the background of the CIO does not have a significant importance on the cooperation between the IT-department and the business. This could be a result caused by the few respondents with a technology oriented background.</p><p>Furthermore the result shows that there are differences in the opinion between the CIO and the CEO. However, these opinions do not point in a specific direction meaning that there are no indications that a certain group of respondents consider the cooperation to work better or worse than the other. Differences of opinion exist concerning communication and the IT-departments knowledge about the way of working in the business while the opinions are similar concerning user influence, integration of IT-strategy an business plan and the way of working in the IT-department. An astounding result is that 22 percent of the CEO’s does not know that their CIO has a business related background.</p> / <p>IT har fått en mer utpräglad profil i de flesta organisationer och har vuxit till att bli en del av infrastrukturen snarare än ett konkurrensmedel. Därför bör fokus nu ligga på hur IT anpassas till verksamheten snarare än faktumet att använda IT. För att nyttja IT på bästa sätt i verksamheten behöver IT-ansvarige idag tänka mer affärsorienterat, istället för som tidigare, teknikorienterat. För att utvecklas i denna riktning behöver IT-personalen samarbeta med affärsverksamheten och skaffa sig kunskap om företagets intressenter, marknad och hur övrig personal i organisationen arbetar.</p><p>Med utgångspunkt från detta är syftet att undersöka attityder angående hur samarbetet fungerar mellan IT-avdelningen och affärsverksamheten samt om det är någon skillnad om IT-ansvarige har ekonomirelaterad bakgrund eller ej.</p><p>För att uppfylla syftet genomfördes en kvantitativ undersökning med hjälp av enkäter. Urvalet bestod av 18 företag med 100-200 anställda i Jönköpings län. Enkäten skickades till VD som representant för affärsverksamheten samt till IT-ansvarige som representant för IT-avdelningen.</p><p>Resultatet visar att 89 procent av de IT-ansvariga har en ekonomirelaterad bakgrund vilket tyder på att de flesta företag gått ifrån ett rent teknikorienterat synsätt till ett mer affärsorienterat synsätt. Vidare anser näst intill alla respondenter oavsett bakgrund att en ekonomirelaterad bakgrund behövs för att förstå affärsverksamheten bättre. Generellt sett visar resultatet att den IT-ansvariges bakgrund inte har något betydande inflytande på hur samarbetet fungerar mellan IT-avdelningen och affärsverksamheten. Detta kan dock bero på att respondenterna med teknikorienterad bakgrund är relativt få.</p><p>Vidare visar resultatet att det finns åsiktsskillnader mellan IT-ansvarige och VD men de pekar inte i någon speciell riktning. Det syns alltså inga klara tendenser till att en viss respondentgrupp tycker bättre eller sämre om samarbetet än den andra. Åsiktsskillnader förekommer angående kommunikationen samt IT-avdelningens kännedom om arbetssättet i affärsverksamheten medan åsikterna är relativt lika angående företagsledningens stöd, användarnas inflytande, integration av IT-strategin med affärsplan och IT-avdelningens arbetssätt. Ett förvånande resultat är att hela 22 procent av VD-respondenterna inte vet om att den IT-ansvarige har en ekonomirelaterad bakgrund.</p>

<p>Globalization has lead to evolvement of teamwork between companies and their customers. One reason for this change is the growth of the IT community and the propagation of the Internet. This in turn has lead to faster communication within business networks and also a higher degree of integration between companies.</p><p>The purpose of this thesis is to describe IT can be used to develop and support networks formed around IT corporations. IT also aim at describing what impact usage of IT within personal networks has on usage of IT within business networks. The thesis is limited to IT-companies using IT artifacts, not only for communication within its organization, but also communicating with its customers and other IT-companies. The companies in this thesis are geographically situated in the same county.</p><p>A qualitative approach has been used based on our purpose to describe what is behind the choice to use IT artifacts in business networks. In the frame of reference we discuss subject such as the concept of network, hierarchies and companies boundaries, relations, communication and trust and security issues using IT. The empirical part consists of interviews with six respondents from six different IT companies. The companies represent a selection with both flat and hierarchic organizations. They operate on different markets and have different customers. Furthermore, they differ in boundaries, hierarchy and grade of integration with customers and suppliers.</p><p>The analysis show that all companies participate in one or more business networks. All but one respondent participate in one or more personal networks. All respondents stress the fact that the face-to-face meeting is till important and it can not be fully replaced by IT. IT is used as a complement in the business networks to easily stay in contact with other participants. However, all respondents are of the opinion that networks only based on IT is not possible based on the fact that deeper trust can not evolve without face-to-face meetings.</p><p>We conclude that IT is an effective tool complementing personal relations through the possibilities of information sharing without having to meet face-to-face. Nevertheless, the face-to-face meeting is yet important.</p> / <p>Globaliseringen har gjort att samspelet mellan företag och dess kunder blivit allt snabbare och tätare. En av anledningarna till denna förändring är det snabbväxande IT-samhället och Internets utbredning. IT och Internet har även ändrat villkoren för dagens nätverksskapande genom att företag snabbare kan kommunicera med kunder och leverantörer samt även öka integrationen.</p><p>Syftet med uppsatsen är att beskriva hur IT kan användas för att skapa och underhålla nätverk där IT-företag ingår och att beskriva vilket inflytande användningen av IT personliga nätverk har på användningen av IT företagsnätverk. Vi har avgränsat oss till företag som i sin verksamhet aktivt använder IT som kommunikationskanal både inom organisationen, utåt mot sina kunder och andra företag verksamma inom IT-området, och som geografiskt hör till samma län.</p><p>Vi har valt en kvalitativ ansats eftersom vi vill beskriva vad som påverkar valet av IT som ett nätverksverktyg och hur olika företag och individer uppfattar betydelsen av IT som grund för deras nätverksbygge. I referensramen berör vi områden som har att göra med nätverk som begrepp, företags gränser och hierarkier, relationer, kommunikation och förtroende samt säkerhet vid användning av IT. Empirin består av intervjuer med sex respondenter från sex olika företag. Dessa företag representerar ett urval med både platt och hierarkisk organisation. Vidare arbetar de på olika marknader och mot olika kunder. Samt skiljer sig åt vad avser gränser, hierarki och integration med kunder och leverantörer.</p><p>Vid analysen framkommer att samtliga företag ingår i ett eller flera nätverk. Alla utom en respondent ingår i ett eller flera nätverk privat. Samtliga respondenter framhåller att det personliga mötet fortfarande är viktigt och att det inte kan ersättas av IT. IT används idag som ett komplement i företagens nätverk för att på ett enkelt sätt hålla kontakten med varandra. Däremot anser respondenterna att helt gå över till virtuella, IT-baserade, nätverk inte är möjligt eftersom de upplever det som svårt att bygga upp ett djupare förtroende utan personliga möten.</p><p>Vår slutsats är att IT på ett effektivt sätt kan komplettera personliga relationer genom att information kan delas med andra deltagare utan att någon direktkontakt krävs. Dock är det personliga mötet fortfarande viktigt.</p>

Auditors need to feel comfortable when signing the audit in order to produce comfort to society. Today, most companies use complex IT-systems that require that an IT-audit is performed. Rarely auditors possess the sufficient knowledge to perform the IT-audit and therefore an external part of the audit team is involved, namely IT-auditors. It can therefore be problematic for the auditors to ensure the quality of this part of the audit. In this thesis we aim to widen the understanding of how IT-auditors affect how auditors experience that they become comfortable. To investigate the addressed problem the following research question is asked: How do financial auditors experience that they become comfortable with IT-auditors? Ten auditors were interviewed on how they experience the different senses of the Comfort theory to become comfortable. With these senses as background, the study’s aim is to gain a perception of how auditors in Sweden perceive that they become comfortable with IT-auditors, which makes the auditor comfortable to sign the audit. The conclusions are that certain characteristics, such as technical and social skills together with good communication and understanding of the IT- auditors work is perceived as important factors for auditors to become comfortable

Syftet med studien är att fördjupa förståelsen för tjänstemännens syn på deras organisations möjligheter att tillhandahålla offentliga e-tjänster samt deras uppfattning om arbetsinnehåll har förändrats i samband med implementering av e-tjänster. Fokus riktas mot tjänstemän vid Karlskrona kommun. I den här studien har vi valt att använda hermeneutiska perspektivet och metodologiskt tillvägagångssätt bestående av kvalitativa intervjuer både enskilda- och i fokusgruppintervjuer. Resultaten visar att tjänstemän kopplar utveckling av e-tjänster till ökad effektivitet på individnivå och ett sätt att öka service till medborgare på organisationsnivå. Informanterna upplever att medborgarna driver utvecklingen framåt, men ingen av dem uppger att de känner till om någon e-tjänst som tagits fram på initiativ av medborgare som lett fram till IT-implementering. Tjänstemän tycker att medborgare får och kan ställa krav på kommunen beträffande e-tjänster. Några informanter upplever osäkerhet vid kontakten med medborgarna. De menar att det beror på att det inom organisationen saknas en strategi eller policy som styr denna kontakt. Studiens resultat visar även att implementeringen av den nationella IT-strategin vid Karlskrona kommuns förvaltningar befinner sig på olika nivåer. På en nivå handlar det om informationserbjudande till visioner medan det på en annan nivå utveckling av e-tjänster som funktionerar i integration med andra myndigheter. Analysen visar att implementeringen av IT inom organisationen påverkat medarbetarnas arbetsinnehåll både positivt och negativt. Det positiva är att arbetsinnehållet har blivit intressantare, roligare med större möjligheter. IT - implementeringen kan ge ett dubbelt arbete med dokumentering av ärendena, som måste göras både i pappers- och elektronisk form. Hinder i samband med införandet av nya e-tjänster är tids- och kunskapsbrist, rädsla för förändring och svårigheter som uppstod i början av implementeringen vilka har lösts med tiden i samverkan med organisationens IT-utvecklare. Detta kan förstås utifrån Giddens struktureringsteori och begreppen allokativa och auktoritativa resurser. Hans struktureringsteori bidrar med skildring av strukturer som begränsar möjliga handlingsalternativ. En central hypotes i hans teori är att människor förklarar och reflekterar över sina handlingar samt har praktiska och diskursivt medvetande. En slutsats som kan dras är att tjänstemän har obetydligt påverkan över utvecklingen av e-tjänster till medborgare och att de anser att e-tjänsterna utvecklas efter medborgarnas behov och efterfrågan, men de kan inte ange något exempel att medborgare var tillfrågade.

Acceptance of information technology (IT) has remained a topic of interest for a last few decades. Several theories, specifically over the conceptualisation of the technology acceptance model (TAM) have emerged and they have been applied in different contexts to investigate new insights into the acceptance behaviour at individual and organisational levels. However, despite TAM’s maturity and validity in different contexts, very little published literature strives to extend its capability to predict individuals’ acceptance behaviour about an online banking information system (OBIS). A possible rational for this gap may be conceptualisation of the TAM under which individuals’ acceptance behaviour can only be predicted with two beliefs: perceived ease of use (PEOU) and perceived usefulness (PU). The evidence in literature shows that PU and PEOU beliefs are not sufficient; hence, they may not explain individuals’ acceptance behaviour in emerging contexts, such as online banking information systems, especially in developing economies such as Pakistan. There is therefore a need for inclusion of any additional factor that can enhance prediction of acceptance of online banking information system by potential users. Extending research on the TAM, this study developed and tested a model of OBIS acceptance. The proposed model integrated key constructs from the information systems acceptance research stream into the theoretical frame of the TAM and other theories from social psychology, such as the theory of reasoned action (TRA), theory of planned behaviour (TPB) and the TAM2. According to the proposed conceptual model, OBIS acceptance was determined by eight main factors, which included perceived usefulness, perceived ease of use, trust, technological self-efficacy, response time, output quality, accessibility, and terminology clarity. In this model, PU was hypothesised to be affected by PEOU, trust, technological self-efficacy (TSE), output quality (OQ) and response time (RT). In addition, PEOU was hypothesised to be determined by three external factors: TSE, accessibility and terminology clarity (TC). The model was tested on a sample of 353 Internet banking users in Pakistan. Using structural equation modelling with Analysis of Moment Structures (AMOS) software, data analysis showed considerable support for the extended hypothesised model. The result indicated that, in order of importance, PU, PEOU and trust explained 45.7 % of the variance in the acceptance behaviour. The trust and the TSE predicted 28.1 % of the variance in the PU. However, the hypothesised relationships between the PU and the PEOU, OQ and RT were found to be not significant. While in the PEOU, 21.8 % of the variance was predicted by the TSE, accessibility and TC. TSE was found to be a more influential determinant of the PEOU than the PU. The consideration of factors that have a significant influence on the acceptance of OBIS, as identified in this research, is important for the managers in the banking sector, especially in developing countries, in order to increase wider acceptance and use of these systems, which provide benefits to both the customers and the service providers.

Intresset för organisationskultur har varit stort under de senaste tre decennierna. Detta på grund av att framväxten av en global marknad bidragit till att företag behöver locka till sig och behålla rätt medarbetare. Därtill har den tekniska utvecklingen och en expansiv IT-bransch, med kunskap och innovation som framgångsnyckel, lett till att många företag i IT-branschen använder organisationskultur för att lyckas. Organisationskulturens ideologier och värderingar används således som en kompletterande styrform till övriga styrformer inom företaget. Organisationskultur kan även ses som en beskrivning av upplevda värderingar och visioner. En problematik är att motsättningar mellan företagets officiellt uttryckta organisationskultur och medarbetarnas upplevelse av kulturen kan uppstå, vilket leder fram till studiens syfte: att mot bakgrund av organisationskultur i allmänhet, undersöka organisationskulturen i IT-konsultföretag, för att ta reda på hur den ser ut och om det finns motstridigheter. Av detta syfte följer studiens frågeställning: Hur ser organisationskulturen ut i ett IT-konsultföretag, hur upplevs den av konsulter samt finns det några motstridigheter mellan den upplevda kulturen och företagets officiellt uttryckta organisationskultur? Studiens empiriska material utgår från kvalitativa intervjuer med sex konsulter inom ett IT-konsultföretag. Det teoretiska ramverket utgår från organisationskultur i allmänhet och Castells resonemang om Internetkulturen i synnerhet. Slutsatser samstämmiga med tidigare forskning på området är: (1) subkulturer finns inom konsultavdelningen. (2) Konsulterna upplever att IT-konsultföretagets kultur skapas av konsulterna. (3) Konsulternas upplevda kultur genomsyras av gemenskap, individualism, belönings- och bestraffningssystem, lärandekultur och kunskapsbaserad hierarki. Slutsatser som kan bidra till forskningsfältet av organisationskultur inom IT-konsultföretag, är: (1) motstridigheter finns inom företagets officiellt uttryckta kultur samt emellan dess och konsulternas upplevda kultur (2) IT-konsultföretagens organisationskultur präglas av Internetkulturen. Med relativt få studier inom organisationskultur i IT-konsultföretag, vore det en fördel att utöka dessa studier till mer longitudinella studier, för att se hur internetkulturens prägel på upplevd organisationskultur förändras över tid.