<p>Sammanfattning</p><p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med undersökningen är att se om det finns ett samband mellan gymnasieelevers inställning till ämnet idrott och hälsa och skolans lokala förutsättningar för att bedriva idrottsundervisningen. För att uppfylla syftet använder vi följande frågeställningar:</p><p>• Vad har gymnasieelever för inställning till ämnet idrott och hälsa?</p><p>• Vad har skolan för lokala förutsättningar för att bedriva idrottsundervisning?</p><p>• Påverkar de lokala förutsättningarna elevernas inställning?</p><p>Metod</p><p>Vi har använt oss av två metoder, enkäter och halvstrukturerade intervjuer. Enkäterna, 102 stycken sammanlagt, genomfördes med gymnasieelever på en skola i Mariehamn och en skola i Stockholm. Intervjuerna, 4 stycken, genomfördes med lärare verksamma vid dessa två skolor. Valet av skolor föll på dessa två, för att vi genomfört vår vfu (verksamhetsförlagd utbildning) där och hade upplevelser om att de var olika.</p><p>Resultat</p><p>Enkätstudien visade att elevernas inställning till ämnet idrott och hälsa är positiv på de båda skolorna. Om man ser till intervjuerna så svarade samtliga lärare att skolan har goda lokala förutsättningar.</p><p>Vi har funnit samband mellan elevernas inställning och de lokala förutsättningarna. Goda lokala förutsättningar skapar en positiv inställning hos eleverna. Det fanns ytterligare två samband, det ena mellan skolledningens engagemang i ämnet och ämnets status hos eleverna och det andra mellan elevernas påverkan och inställningen till ämnet.</p><p>Slutsats</p><p>En slutsats vi kan dra utifrån vårt resultat är att det finns samband mellan elevers inställning och de lokala förutsättningarna. Det vi kan utläsa är att goda lokala förutsättningar verkar skapa en positiv inställning hos eleverna. Våra resultat kan dock inte generaliseras.</p>

Syftet till det här arbetet är att undersöka hur lärarna i skolan utvärderar eleverna i ämnet idrott och hälsa samt att undersöka varför ämnet idrott och hälsa är så viktigt för barnen som håller på att utvecklas. Jag har främst gjort en litteraturstudie där jag granskat vad LPO-94 säger. Men jag har även inriktat mig på barns motoriska utveckling för att få en förståelse för varför rörelsen är så viktig för barn. För att ta reda på hur lärarna går till väga när de utvärderar eleverna har jag valt att fråga ett antal lärare. Jag frågade även lärarna vad de gör med de elever som inte når upp till de utstakade målen samt om det finns någon special idrott på skolan. Det jag har kommit fram till är att utvärderingen ser mycket olika ut beroende på lärare och dess utbildning. På många skolor finns det inte möjlighet att få special idrott utan träningen för att nå upp till målen måste ske på idrottslektionerna.. Jag har även kommit fram till att rörelsen är mycket viktig för barn och att skolan bör ta ämnet idrott och hälsa på mer allvar.

Syftet med studien är att undersöka vilka uppfattningar idrottslärarutbildare har om vad som är viktig kunskap för eleverna i grundskolan att utveckla genom de tre vanligaste aktiviteterna i ämnet Idrott och hälsa, enligt NU-03. De tre vanligaste aktiviteterna är bollaktiviteter, lekar och träning/motion. Sju intervjuer genomfördes med idrottslärarutbildare från fem olika lärosäten i det svenska utbildningssystemet. De analytiska verktygen som användes var Arnolds (1979;1985) teorier med bildning om, genom och i samt Carlgrens (2002) beskrivning av de fyra kunskapsformerna. Resultatet visade att de förtrogenhetskunskaper som enligt idrottslärarutbildarna var viktiga att utveckla i de tre aktiviteterna handlade om att kunna värdera olika aktiviteter i förhållande till varandra eller använda kunskapen individen har i en aktivitet i ett nytt sammanhang. Förtrogenhetskunskapen gick inte att utveckla i ämnet enligt en del av respondenterna. Fakta- och förståelsekunskaperna visade sig vara att få kunskap om regler och vad olika lekar och bollsporter går ut på för att kunna delta eller vara åskådare. Att känna till olika träningsformer och vad som är viktigt att tänka på i utförandet samt varför de är bra för hälsan var andra kunskaper som var viktiga att eleverna utvecklar. Bollaktiviteter och lekar visade sig även fungera som ett förmedlande redskap av viktiga kunskaper om kroppen, en förståelse för deltagandets positiva effekter för hälsan samt ett utökat socialt nätverk. Genom leken utvecklas kunskap om och förståelse för varför det är viktigt med sociala regler gentemot sin omgivning. Det var också viktigt att utveckla rörelsekompetensen, framförallt motoriska grundfärdigheter samt färdigheten att kunna utföra den rörelse som förknippas med respektive aktivitet, en bildning i rörelse.

I vår studie har vi haft för avsikt att i första hand undersöka omklädningsrummets påverkan påelevers deltagande i idrottsundervisningen. I en nationell utvärdering gjord på begäran avSkolverket uppgav 56 % av föräldrarna att idrott och hälsa är ett av de fem viktigaste ämnenai skolan. Frågan vi ställde oss var då ”Hur kommer det sig då att en del elever så ofta intebyter om till lektionerna?”. Om föräldrarna är så positivt inställda till ämnet idrott och hälsa,hur kommer det sig då att så många elever så ofta har lapp med sig om att inte vara med. Uppsatsen kommer ha sin teoretiska grund i Foucaults maktperspektiv och ett antalidrottspsykologiska perspektiv kring motivation och gruppdynamik. Det har gjorts en deldjupdykningar i ämnet bland tidigare C-uppsatser (Hanna Forsmark 2010, Anna Mårtenssonoch Maarit Nilsson 2005) men vi saknade fokus på de äldre eleverna i grundskolan och valdedärför att lägga vårt fokus på dem. Dessutom ville vi veta hur lärare som undervisar i idrottoch hälsa ser på elever som inte byter om till lektionerna. Resultatet av vår undersökning visar på att omklädningsrummet har en stor betydelse för attinte byta om, snuskiga duschrum, små omklädningsrum med mera är några exempel urempirin. Förutom omklädningsrummet fanns det en generell positiv bild till ämnet, meninnehållet delade informanterna i två läger. Även om eleverna var positiva till ämnet verkadede inte riktigt veta vad de lärde sig och till vilken nytta de var fysisk aktiva, det som framgickvar främst betyget och efter ledsagning kom de fram till mer hälsoinriktade aspekter.

Syftet med det här arbetet är att undersöka varför vissa elever sällan har med sig träningskläder och träningsskor till lektioner i Idrott och Hälsa. För att få svar på syftet har jag utgått från fyra olika grupper av frågeställningar: Vilken är elevens och vårdnadshavarnas inställning till ämnet Idrott och Hälsa. Hur uppfattar eleverna behovet av träningskläder och träningsskor för att delta i Idrott och Hälsa. Vilka orsaker anger eleverna till att de inte har träningskläder med sig på idrottslektionerna. Vilka faktorer påverkar själva köpet av träningskläder och träningsskor? Studien genomfördes med hjälp av en enkät med fasta svarsalternativ för att samla in data. Populationen bestod av två klasser från skolår 9 respektive två klasser från skolår 7 fördelade på två skolor. Av praktiska skäl valdes två skolor i Sigtuna kommun. Det strategiska urvalet av klasser gjordes av en rektor respektive av en idrottslärare. Antal elever som svarade på enkäten var 69 stycken av 95 möjliga, 32 flickor och 37 pojkar. Andelen av elever som svarade på enkäten var ca 73 procent.  Resultatet visar att av de 69 eleverna har 11 stycken inte med sig sina träningskläder och träningsskor med sig mellan 5 och 9 gånger eller mer per termin. Resultatet visar också att alla eleverna har träningskläder och träningsskor som de kan ta med till lektionerna i Idrott och Hälsa. Den främsta orsaken till att eleverna inte tar med sig dessa till lektionerna är att de glömmer sina träningskläder och träningsskor hemma på morgon, och att eleverna tycker att det inte behövs träningskläder och träningsskor för att vara med på lektioner i Idrott och Hälsa. De 11 elever som glömmer kläder ofta, uppger dessa att de inte rör sig mycket eller inte är med alls på timmarna. Ämnet Idrott och Hälsa är ett uppskattat ämne bland eleverna, och de elever som har vårdnadshavare som är intresserade av sport och idrott är också de elever som oftast har träningskläder och träningsskor med sig på lektionerna. Hur själva köpet av träningskläder och träningsskor går till, och vem är som är ansvarig för inköp av träningskläder och träningsskor verkar inte ha någon större påverkan på hur ofta eleverna tar med sig sina träningskläder till lektionerna. Resultat visar att de elever som kommer utan träningskläder och träningsskor är de elever som störst antal gånger per termin inte deltar vid idrottslektionerna. Slutsatsen av studien är att eleverna har personliga skäl till att de inte har träningskläder och träningsskor med sig till lektionerna i Idrott och Hälsa. Det finns anledning utifrån studiens resultat att i information till elever och vårdnadshavare uppmärksamma betydelsen av funktionell klädsel vid deltagande i ämnet Idrott och Hälsa.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka tolkningsbarheten i läroplanstillägget ”Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen” (Lpo94). Arbetet syftar också till att visa vilka faktorer som de tillfrågade pedagogerna beskriver som viktiga för den daglig fysik aktiviteten samt deras medvetenhet gällande fysisk aktivitet. Det empiriska materialet utgörs av svaren från sju utbildade och verksamma pedagoger i förskoleklasser. I resultatredovisningen framkommer det att läroplanstillägget går att tolka på många olika sätt. Tolkningarna skiljer sig när det gäller läroplanstillägget men pedagogernas definition av vad fysisk aktivitet är, överrensstämmer med varandra. Konstateras kan vidare att minst 30 minuters daglig fysisk aktivitet förekommer i samtliga av de tillfrågade pedagogernas verksamheter. Dessutom avspeglas de faktorer som är viktiga för den fysiska aktiviteten i pedagogernas svar. Det kan konstateras att utemiljön, rastverksamheten och personaltäthet är några av de viktigaste faktorerna för elevernas fysiska aktivitet.

A child with functional disorder getting close to starting school has different types of schooling to choose between. Parents and the school of the matter have to agree in consultation. I use the conceptions included and segregated schooling to show different ways attend school. By included education I mean that all students with as well as without functional disorder in a group shall be completely comprised in the situation and not be separated from the group by individual exercises (Fors 2004). A segregated schooling is often pursued in special school where all the students have functional disorder and the education usually takes place in separate buildings (Emanuelsson 2001). I have completed a qualitative case study of a boy who is 14 years old and has the functional disorder Down’s syndrome and has been placed at a special school his entire schooling. I have interviewed the student and people close to him as well as pursued my own observations in his special school. To actively work out and take good care of our physique is important to all of us but maybe even more for those with functional disorders. My purpose with this study is to find out how a student with functional disorder and people close to him apprehend a segregated education in physical education classes. My results show that all the respondents are positive to the student’s physical activity and his progress in his physical education classes in special school. But they do find limitations for continued development in physical education in this form of schooling. These limits can for example be that the student’s classmates cannot reach up to his physical capacity. Though, the respondents believe that the environment in the special school gives the student the social security he needs to be able to venture being active in the classes of physical education. Accordingly, people close to the student believe this is a bigger advantage in his physical activity even if he would obtain a more varied physical education in a public school. / Ett barn med funktionshinder som närmar sig skolåldern har olika skolformer att välja mellan i samråd med sina föräldrar och aktuell skola. Jag använder begreppen inkluderad och segregerad skolgång om dessa olika sätt att gå i skolan. Med inkluderad undervisning menar jag att alla elever såväl med som utan funktionshinder i en grupp ska innefattas fullt ut i sammanhanget och inte avskiljas från gruppen med separata övningar (Fors 2004). En segregerad skolgång bedrivs ofta på särskolor där enbart funktionshindrade elever placeras och undervisningen sker vanligtvis i avskilda skolbyggnader (Emanuelsson 2001). Jag har gjort en kvalitativ fallstudie av en pojke på 14 år med funktionshindret Downs syndrom som har varit placerad på en särskola hela sin skolgång. Jag har intervjuat eleven och hans närstående samt gjort observationer på särskolan. Att aktivt träna och ta hand om vår fysik är viktigt för alla men kanske allra mest för funktionshindrade. Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur en funktionshindrad elev och andra av hans närstående uppfattar en segregerad undervisning i idrott och hälsa. Mitt resultat pekar på att alla respondenter är positiva till elevens fysiska aktivitet och framsteg på idrottsundervisningen i särskolan men att de ser vissa begränsningar för elevens fortsatta fysiska utveckling i denna skolform. Dessa begränsningar kan t ex vara att elevens klasskompisar inte når upp till hans fysiska kapacitet. Man anser dock att miljön på särskolan ger eleven den sociala trygghet han behöver för att våga vara aktiv på idrottslektionerna och att det skulle vara till en större fördel för hans fysiska aktivitet än om han skulle få en mer varierad idrottsundervisning i grundskolan.

Abstrakt Syftet med studien har varit att undersöka vad eleverna har lärt sig om kost och hälsa på högstadiet inom ämnena idrott och hälsa samt hem och konsumentkunskap. Undersökningen gjordes med hjälp av enkäter som omfattade totalt 55 elever. Under min utbildning till lärare inom idrott och hälsa samt hem och konsumentkunskap har jag sett att övervikt och ohälsa blir ett allt större problem bland våra ungdomar. Som i sin tur kan leda till dålig självkänsla, utanförskap och en dålig hälsa hos eleverna. Resultatet visade att uppfattningen om den egna kunskapen och den verkliga kunskapen om kost och hälsa var bra hos majoriteten av eleverna. Många elever uppgav att det som påverkat dem mest till deras kostvanor var föräldrarna. Undersökningen visade även att majoriteten av eleverna är medvetna om hur de ska leva ett hälsosamt liv, tyvärr så är det bara drygt hälften som gör det. Mina förhoppningar är att den här undersökningen kommer att vara till hjälp för mig i mitt kommande yrkesliv som lärare. / Abstract The purpose of this study has been to find out the learning grade of healthy living and diet among young people. Whit this study i tried to get as much information as possible about how much students in upper secondary school has learnt from physical education and home economics. The study was made as a questionnaire where 55 students answered the questions that i had made with the background of my knowledge. During my education to become a teacher I’ve understood that overweight and an interest for a good way of living has gone all worse among youth. This problem could result in bad confidence and psychical problems for the person it involves. The results proved nothing less than that the majority of the students had good knowledge about a healthy way of living. The examination proved that parents are most responsible for what the kids choose to eat. It also proved that almost all students knows the way of a good healthy lifestyle, but only half of the majority goes for the good lifestyle, the other half unfortunately goes for the unhealthy lifestyle. My expectations of this examination are; that it will help me in my future roll as a becoming teacher.

Att börja på högstadiet och byta både skola och de flesta av sina klasskamrater kan vara positivt såväl som negativt. Det kan vara en chans att hitta nya intressen, eller jobbigt med mycket nya intryck och högre krav. Om man dessutom har särskilda behov, till följd av ett funktionshinder, kan den omställningen bli väldigt krävande om inte skolan klarar av att tillgodose ens behov. När en elev är inkluderad i skolan så innebär det att eleven skall involveras helt och hållet i sammanhanget på samma villkor som sina klasskamrater (Fors 2004). Den här uppsatsen bygger på en fallstudie gjord med kvalitativa intervjuer som handlar om en 13-årig pojke som har funktionshindret Downs syndrom och är inkluderad i årskurs 7. Förutom eleven i fråga har jag intervjuat hans lärare, föräldrar och assistenter för att få en uppfattning om hans fysiska aktivitet i skolan och på fritiden. Syftet med mitt arbete är att undersöka om en elev med funktionshindret Downs syndrom får möjlighet att utvecklas i ämnet idrott och hälsa genom inkludering, och vad den inkluderade undervisningen får för konsekvenser för hans fysiska aktivitet både före och efter skoltid. De resultat jag har fått visar att eleven i fråga får stor möjlighet att utvecklas genom att han har många klasskompisar att idrotta tillsammans med, men också att titta på och härma. Vidare visar också resultaten att eleven utvecklar en hög självkänsla av att vara inkluderad och att eleven har utvecklats både i ämnet idrott och hälsa och på fritiden sedan årskurs 6. / Starting the senior level of the compulsory school often means changing schools and most of ones classmates, an experience that can be both positive and negative. It can be a chance to find new interests, or a hard time with new impressions and higher demands. If one also has special needs, because of a functional disorder, the change of schools can be very challenging if the school does not have the ability to provide for one’s needs. When a student is included in school, it means that the student shall be fully involved in the situation on the same terms as ones classmates (Fors 2004).This essay is founded on a case study made with qualitative interviews about a 13-year old boy with the functional disorder Down’s syndrome and is included in grade 7. Except for the student in question, I have interviewed his teachers, parents and assistants to form an opinion about his physical activity in school and on his free time. The purpose of my work is to investigate if a student with the functional disorder Down’s syndrome gets the opportunity to develop in the subject physical education by being included, and what consequences the included education has for his physical activity both in and after school. My results show that the student in question has great opportunity to develop, not only by having many different classmates to work out together with, but also by watching them and imitate. Further more the results show that the student develops high self-esteem by being included, and that he has developed both in the subject physical education and on his free time since grade 6.

The purpose of my work is to find out if and in which way dance in school teaching can contribute to a positive development of the pupil and also if the dance can give the pupil a better self-confidence. It’s important and useful to know, how dance will influence the pupil from a physical, psychological and social point of view. The study of litterature describes opinions and theories based on the issue and emanate from the three classifications applicable to the pupil development through dance: physically, psychologically and socially. With help of theories from different experts investigates, if a continuous dance teaching in the subject Athletics and Health can contribute to a positive development of the pupil these different aspects. As the empiric study I chose to interview pupils both from the ordinary comprehensive school classes and the aesthetical gymnasium line, in order to find out what they really think about dance and what they wish should be included of dance in the subject Athletics and Health. The interest of dance can be strongly connected to different music stiles, in this connection one can for sure get more pupils and especially boys to dare to try dance and through this improve their self-confidence. In my discussion and conclusion I bring up how important it is, that the pupil in dance get to learn how to work with it´s body as means of expression and the importance that the school gives priority to other than intellectual qualities and gives the pupil a chance to be able to develop and learn how to use it’s body language by dance. I also touch thoughts of future research.