Enligt tidigare forskning har ungdomar lättare än vuxna att utveckla spelproblem. Idrottsutövande ungdomar utmålas dessutom som en grupp särskilt i riskzonen när det gäller utvecklandet av spelberoende. Syftet med denna studie är därför att undersöka ett antal idrottsföreningars medvetenhet om problemet spelberoende och desammas attityder till spel inom den egna föreningen. Syftet är också att belysa tre tidigare spelberoende personer och deras förhållande till föreningslivet. Slutsatser är: Att kunskaper om spel och spelberoende ute i föreningarna är dåliga generellt, att för lite ansvar i denna fråga tas av idrottsföreningarna generellt, men att de större föreningarna tar ett större ansvar än de små. Det som hade påverkat spelandet hos lagidrottarna i studien var interaktionen med lagkamrater samt tidig introduktion till spel. Medan formandet av en tävlingsinriktad personlighet, som lättare tenderar till att riskera ett beroende, hade haft störst påverkan på den individuella idrottarens spelande.

Sammanfattning De utökade bokföringskraven som infördes för sju år sedan har bidragit till att många fler ideella organisationer, där ibland idrottsföreningar, har blivit bokföringsskyldiga. Nyheten var bland annat att ideella föreningar som både har en ideell och en näringsverksamhet blev tvungna att bokföra gemensamt för hela organisationen och inte bara för näringsverksamheten som det tidigare var. Ett annat krav är att en ideell förening är bokföringsskyldig om de har tillgångar som är värderade över 1,5 miljoner kronor. Förhoppningarna och förväntan var att kraven skulle bidra till att föreningarna själva skulle få en ökad kontroll över sin ekonomiska verksamhet. Syftet med studien har varit att få en övergripande bild av hur föreningarnas olika intressenter har påverkats av de utökade bokföringskraven; vad bidde det då? Då vår problemformulering lyder ”Hur har ideella idrottsföreningar och dess intressenter påverkats av bokföringskraven?” syftar det till att vår undersökning strävar efter att förstå människors handlingar istället för att få en förklaring och förutse. Utifrån det synsättet leder det till att vi ska göra en kvalitativ undersökning med hjälp av intervjuer vilka vi ska tolka och förstå avsikter och syften hos den som handlar. Eftersom att vi utgår från det här samt att människan är aktiv har vi ett hermeneutiskt synsätt genomgående i studien. Alla problem går att se utifrån olika perspektiv och eftersom vi vill belysa hur föreningars olika intressenter har påverkats av de utökade bokföringskraven har vi valt att utgå från intressenternas perspektiv. Studiens arbetsgång är av deduktivt slag då teorier ligger till grund för empirin som i sin tur formar analysen. Utifrån intressentteorin har vi i vår studie nyttjat olika teorier för att få klarhet över problemformuleringen. De huvudsakliga teorierna har varit olika handlings – och kommunikationsteorier samt att vi närmare diskuterat kring den etiska problematiken. Vi har valt att intervjua sex stycken individer i Umeå - och Stockholmområdet, som alla har olika relationer till ideella idrottsföreningar och det valet är gjort därför att få en så bred och god insyn i ämnet som möjligt. Alla intervjuer har utförts som personliga intervjuer på deras respektive kontor förutom en som genomfördes via mail. Utifrån det insamlade materialet har vi sedan utfört en empirisk analys som är uppdelad i ämnesområden utefter respondenternas svar där varje område har analyserats utifrån de valda teorierna samt våra egna reflektioner. Det som vi i studien huvudsakligen kom fram till, utifrån de studerade föreningarna, var att i de två fallen krävdes medvetenhet för att prioritera ökad ekonomisk kunskap och på så vis få ordning och reda i föreningens ekonomiska verksamhet. Eftersom föreningarna följde dessa steg kunde de då få en fungerande ekonomisk verksamhet som uppfyller de utökade bokföringskraven.

No description available.

Ideella organisationer befinner sig i ett föränderligt klimat där de ständigt utsätts för nya utmaningar. För att bemöta dessa utmaningar samt anpassa sig efter den rådande utvecklingen har föreningar börjat anamma styrmedel och tankesätt från företagsvärlden, så kallad företagisering. Studien inriktar sig på hur en extern reglering kan påverka ideella fotbollsföreningars organisation. Genom kvalitativa intervjuer kommer studien fram till att denna reglering innebär flertalet organisatoriska effekter för berörda föreningar. Resultatet påvisar att fotbollsföreningar kan ses som en blandform av förening och företag där en företagisering både är påbörjad samt i nutid är en pågående process. Utvecklingen som råder gör att den traditionella föreningsformen utmanas.

Idrottsföreningar har en historisk roll som socialpolitisk åtgärd för att hantera sociala problem i samhället. Idrottsföreningar kan erhålla ekonomiska bidrag från staten och kommunen för att bedriva sin verksamhet, så kallat verksamhetsstöd. I utbyte mot verksamhetsstödet förbinder idrottsföreningar i Uppsala kommun sig till att bidra till några av kommunens socialpolitiska mål för föreningslivet. Forskning visar att barn och ungdomar från lägre socioekonomisk bakgrund är underrepresenterade i föreningslivet, något som idrottsföreningarna och Uppsala kommun önskar förändra utifrån de mål som har utformats. Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka på vilka sätt idrottsföreningar i Uppsala kommun kan bidra till social förändring och hur idrottsföreningarnas arbete förhåller sig till att möjliggöra för ekonomiskt utsatta barn och ungdomar att delta. I resultatet framkommer varierande benägenhet från idrottsföreningarna att medvetet arbeta med att möjliggöra deltagande för ekonomiskt utsatta barn och ungdomar. Även om idrottsföreningarna förstås arbeta med att hålla kostnaderna nere krävs olika resurser, både ekonomiska och praktiska, för deltagande i föreningarna, något som kan förstås förhindra inkludering av ekonomiskt utsatta. Inkludering kräver ett framträdande föräldraengagemang, något som kan innebära ett hinder för deltagande. Resultatet visar att idrottsföreningarna strävar efter att påverka barnen och ungdomarnas attityder och värderingar. I vissa sammanhang tolkas detta som att idrottsföreningarna önskar fostra barnen och ungdomarna till att ha ett inkluderande ideal, medan de i andra sammanhang snarare försöker fostra barnen och ungdomarna till att utveckla accepterade beteenden. Den fostrande aspekten är central i resultatet och det är genom detta som vi förstår idrottsföreningarnas bidrag till social förändring.

I Sverige finns idag ungefär 20 000 idrottsföreningar och inom tidigare forskning har fokus legat på stora idrottsföreningar där en blandning av betalt och ideellt arbete förekommer, trots att många föreningar är mindre än så. Inom mindre idrottsföreningar arbetar medlemmarna helt utan ekonomisk kompensation, vilket har lett till forskningsfrågan för denna kandidatuppsats, ”Vad motiverar personer med förtroendeuppdrag inom små idrottsföreningar att arbeta ideellt för föreningen?”. Genom koppling till tidigare forskning och teorier har intervjuer utförts med personer med förtroendeuppdrag i föreningar som är aktiva inom idrotten styrkelyft med som mest 150 medlemmar. Volontärernas olika drivkrafter har analyserats och olika typindelningar av volontärer baserat på tidigare forskning har undersökts. Ekonomisk kompensation är ett återkommande begrepp i uppsatsen och volontärernas åsikter gällande ekonomisk kompensation har studerats. Denna studie resulterar i att den största drivkraften för personer med förtroendeuppdrag inom små idrottsföreningar är hotet om föreningarnas existens. Resultatet gällande ekonomisk kompensation varierar mellan de olika personerna. Förslag på framtida studier är att på ett mer djupgående sätt studera hur yttre belöning påverkar motivationen och hur små idrottsföreningar kan applicera yttre belöning trots bristande ekonomiska förutsättningar.

Mindre idrottsföreningar har ett stort behov av intäkter från sponsrande företag för att kunna bedriva sina verksamheter. Sponsorinvesteringar i mindre idrottsföreningar ökar i samhället och i takt med att sponsringen ökar, ökar även komplexiteten på vad en sponsorrelation innebär. Denna studie ämnar öka förståelsen för hur en sponsorrelation utvecklas mellan mindre idrottsföreningar och sponsrande företag. Detta undersöks genom en fallstudie över sponsorrelationens utveckling mellan handbollsföreningen Uppsala Handbollsklubb och fyra av deras sponsorer. Studiens resultat visar att sponsorrelationer initialt grundas i icke-rationella motiv, vilka sedan omförvandlas till rationella motiv som exponering, ROI och associationer för att relationen ska fortsätta att utvecklas. Studien visar även att det är viktigt att relationen är karaktäriserad av ett givande och tagande, då det skapar balans, vilket också ses som en förutsättning för att parterna ska känna förtroende för varandra. Slutligen visar studien att en regelbundenhet i interaktionen mellan parterna är viktigt för relationens fortsatta utveckling.

No description available.

Idrottandet inom idrottsföreningar har minskat de senaste 20 åren och allra minst aktiva inom idrottsföreningar är den vuxna målgruppen. Samtidigt har tränandet via privata gym ökat. Vuxna tränar även till stor utsträckning på egen hand. Riksidrottsförbundet har förstått detta problem om att de tappar medlemmar och har därför satt upp en målbild om att de vill att människor ska idrotta lika mycket i idrottsföreningar i alla åldrar genom hela livet. De vill alltså få fler vuxna att idrotta inom idrottsföreningar. Därför är syftet med denna studie att få en ökad förståelse om varför vuxna slutar idrotta inom idrottsföreningar för att idrotta på andra alternativ som via privata gymverksamheter eller på egen hand. Målbilden med studien är att den ökade förståelsen för detta fenomen skall ligga till grund för rekommendationer för hur Riksidrottsförbundet skall kunna uppnå sitt mål om att få fler vuxna att idrotta i idrottsföreningar livet ut. Den ökade förståelse skall även kunna ligga till grund för rekommendationer för alla idrottsorganisationer som vill organisera idrott för vuxna. Detta är en kvalitativ intervjustudie där fem stycken vuxna i åldern 24–42 år har intervjuats, tre män och två kvinnor. Respondenterna har alla idrottat lagsporter i idrottsföreningar i sitt liv men har slutat från dem i vuxen ålder och tränar nu via privata gym och på egen hand. Resultatet av denna studie visar på att vuxna slutar idrotta inom idrottsföreningar på grund av tidsbrist samt att de har andra åtaganden och prioriteringar i deras liv som arbete, studier, barn, familj och andra intressen. Vuxna tränar på gym och på egen hand därför att det är självständigt, flexibelt, tidseffektivt, de håller sig i form och det fungerar med övriga åtaganden i deras liv. Vad vuxna vill ha i sitt idrottande är självständighet, flexibilitet, fysisk träning, gemenskap och ha roligt. Slutsatsen av denna studie är att vuxna kan ha många hinder i sina liv som gör det svårt för dem att idrotta efter idrottsföreningars krav. Därför sätter det stora krav på idrottsföreningar och att anpassa sig efter vuxnas liv om vuxna ska kunna idrotta mer hos dem.

Idrottsföreningar har en viktig roll i att främja inkludering och jämlikhet inom idrottsrörelsen. Tidigare forskning visar att det saknas ett inkluderande perspektiv inom idrotten då idrottsrörelsen främst utgår från ett heteronormativt perspektiv. Syftet med denna studie var att belysa hur styrelsemedlemmar inom idrottsföreningar beskriver och arbetar med att främja inkludering av personer som identifierar sig inom hbtqi. Denna studie utgår från Normkritisk pedagogik och den teori och modell som tillämpats i studien var Hälsopromotion och Cunninghams flernivåmodell. Studiens insamlade empiri bygger på semistrukturerade intervjuer av åtta olika styrelsemedlemmar inom idrottsföreningar. Intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att styrelsemedlemmarna använder sig av normkritisk pedagogik i form av utbildning som främjar medvetenhet, reflektion kring inkludering, systematiskt kvalitetsarbete, symboliska ställningstaganden och ageranden för att skapa förutsättningar för inkludering av ett hbtqi- perspektiv. Resultaten visade även att heteronormativiteten och inskrivning av personnummer i medlemsregistret upplevdes begränsande i arbetet med att implementera ett hbtqi-perspektiv inom föreningen