The meaning of this study is to get a perception on young athletes’ opinions about selection and their experience with selection. The study finds its starting point in when the researcher read through articles from evening papers and former studies about the effect’s selection might have on children and young adults. The study was completed by a quantitative method theory and the researcher created an inquiry that had questions who had connections with Children’s convention. Sports clubs were contacted by either email and telephone, sports clubs who accepted a participation later contacted young adults who were between ages fifteen and seventeen. The survey was sent to sports club in Värmland and the number of participants in this survey was 96. Previous research about selection clearly shows violations against the Children’s convention and results are far more important than children well-being, sports clubs explains that it is easier to explain children’s obligations than children’s rights. The result in this study shows that many young adults thinks that selection is positive but not every young adult is experiencing the same thing. Furthermore, the young athletes but not every young adult are accepting that selection is something that should be done in sports clubs in a daily basis, only in youth sports (age 15-16). Few of the young athletes have been experiencing events that is a violation against Children’s convention during a selection process. It must be done more research in this subject to get more results and show more clearly what it is happening in Swedish children and young athletes’ sports and if the Children’s convention can be used as a tool during selection. Finally, I discuss that there perhaps is not a right way for everyone to follow, because some of the young athletes’ think that early specialization works well while other young athletes’ think that you can be active in several sports. / Tidigare forskning om selektering visar tydligt att det har förekommit brott mot barnkonventionen och att resultat är viktigare än barnets utveckling samt mående. Idrottsföreningar har enligt tidigare studier visat sig lättare påpeka barns skyldigheter än barns rättigheter. Studiens syfte är att undersöka unga idrottares åsikter om selektering och deras egna erfarenheter av selektering. Arbetet grundar sig i artiklar från kvällstidningar och tidigare forskning som handlar om selektering och vilka effekter en selekteringsprocess kan ha på barn och ungdomar. Studien genomfördes med hjälp av en kvantitativ metodteori i form av en enkät som hade frågor kopplade till barnkonventionen. Idrottsföreningar blev kontaktade genom mail och telefon. Idrottsföreningar som valde att medverka i studien ombads sprida den till ungdomar som var femton till sjutton år gamla. Enkäten skickades ut till flertalet idrottsföreningar i Värmland, där antalet respondenter som besvarade enkäten var 96. Resultatet i denna studie visade att en del av ungdomarna upplever att selektering är positivt, men inte alla. Trots detta ansåg unga idrottarna som deltog i studien att selektering är något som ska finnas med i idrottsliga verksamheter, men enbart i ungdomsidrott (mellan 15–16 år). Ett fåtal av unga idrottare har varit med om händelser som anses vara brott mot barnkonventionen under en selekteringsprocess. Det behövs mer forskning inom detta ämne för att tydliggöra vad som händer i svensk idrott och ifall barnkonventionen kan användas som verktyg under en selekteringsprocess. Avslutningsvis diskuteras att det inte finns någon exakt väg för alla idrottare att följa, då vissa aktiva upplever att det fungerar bra med tidig elitsatsning inom en idrott medan andra idrottare tycker att man kan vara aktiva inom flera idrotter.

Jämställdhet inom idrott är ett idag omdiskuterat ämne i idrottspolitiken och media där frågor om resursfördelningar och rådande maktstrukturer i idrottskulturen är centrala. Resursfördelning ses som en förutsättning för ett jämställt idrottsverige. Studien syftar till att undersöka kvinnliga ishockeyspelares upplevelser av ishockeyföreningars resursfördelning. Genom semistrukturerade intervjuer, som analyserats via en tematisk analys, visar resultatet att spelarna anser att ekonomiska resurser och prioritering är viktiga aspekter som möjliggör de faktiska resurserna; träningstider, tränare, ishallar, material, sponsring och transport. Brister i fördelningen av resurser, främst ekonomiska resurser och en upplevd bortprioritering, har påverkat spelarnas motivation negativt. Spelarna anser att motivationen skulle höjas genom en jämnare fördelning av dessa resurser. Spelarna menar att en förändring skett under deras idrottskarriär men att den inte är självklar och således finns fortfarande mycket utvecklingspotential i fördelning av resurserna för att nå en jämlik fördelning mellan könen. Resultatet har diskuterats utifrån Barbara J. Rismans (2004) teori om genus som social struktur för att söka en förståelse om varför resursfördelningen mellan könen ser ut som den gör och blir ett sätt att förstå dess utfall utifrån ishockeyns sociala struktur. Teorin kan identifiera faktorer som påverkar utfallet av dagens resursfördelning. I och med identifieringen av påverkansfaktorer kan situationer förstås och således, vid behov, förändras. Studiens slutsats är att de kvinnliga ishockeyspelarna upplever en nedprioritering som indikerar en ojämn fördelning av resurser mellan kvinnor och män. Resurserna är beroende av varandra där ekonomiska resurser skapar prioriteringen av de faktiska resurserna. Resursfördelningen påverkar spelarnas motivation och fortsatta idrottande, vilket gör att de upplevda bristfälliga resurserna hindrar möjliggörandet av damishockeyns etablering i ishockeysverige. Det finns mycket kvar att förändra för att nå en jämställd resursfördelning inom ishockeysverige.

The UN Convention on the Rights of the Child (UNCRC) was adopted in 1989 and became a current topic again when the Swedish government incorporated it into Swedish law on the 1st of January 2020. UNCRC contains 54 articles and one of them is article 12, which states that all children have the right to express their views on any issue that concerns them. Research shows that this is rarely the case within sports clubs, and children struggle to make their voices heard. Therefore, the aim of the study was to bring knowledge about the board of the sports clubs point of view on this issue, and their experience of children's access to the democratic processes. Data were generated through interviews with 9 chairmen within different sports clubs. The results showed that the chairmen had very different definitions of democracy, and therefore their perceptions of children's access to it varied. On this basis a majority of the sports clubs believed the children had good access to the democratic processes within their sports clubs. In the cases where the opinion was that the children did not have good access, explanations were based on children's maturity or the coach's lack of time and knowledge. Another conclusion is that sports clubs in general make decisions based on what they think is best for the child or ask their parents instead, and therefore claim their club activities are good for children.

The aim of this paper was to study how sports associations or support associations that practice sports, work to include young people with a foreign background in their activities, what activities such associations organize to help these young people create new contacts with other social arenas and what measures they take to counteract or prevent social exclusion. We studied whether and to what extent the members' participation helps them to integrate more easily into the Swedish society by learning the language and getting acquainted with Swedish culture. The study was conducted with semi-structured interviews. We interviewed two leaders and two coaches who are all active in associations that aim to assist the young people with foreign background. This selection of respondents gave us a broad spectrum of what is going on inside these associations. With the interviews as a starting point, we have tracked various positive and less positive topics. Young people with a foreign background can end up in various difficult situations, such as unemployment, which can lead to exclusion or other exclusionary factors that in a broader sense will affect both young people and society. Our study results in that participation in sports or support associations can help young people with a foreign background to integrate more easily into Swedish society, but it is crucial that societal resources are not deficient.

The purpose of the study is to investigate how sports associations work with environmental and sustainable development in their work to reduce climate impact. To fulfill the purpose, these questions were used in the study; How do responsible leaders in sports associations work and think about environmental and sustainable development? What is the awareness of the environmental impact in the current situation within the sports association? What does the future hold regarding environmental and sustainable development within the sports association?  The study uses a qualitative research method of interviews with the support of an interview guide and the theoretical perspective "institutionalization".  In summary, the results of this study show that the sports associations have made changes to society's environment and sustainability, regardless of whether they have been aware or not. It appears that the respondents from the sports associations have not had enough resources or finances to develop towards a more sustainable and climate-smart work. The results show that the concept of environment and sustainability is important in order to be able to maintain the earth's resources for our next generation through commitment, cooperation and education.

Sport associations is something almost everybody knows and maybe has experience of. Through associations many lessons and experiences are created that you carry with you throughout your life, this shows the relevance that it should remain. Today we live in adigitized society where social media plays a major role in everyday life in various ways. In order to be seen and show that you exist today, it is of great advantage to be actively present in social media. This includes companies as well as individuals but also sports associations. The purpose of this study is to make a deeper understanding of how small sports associations act and how they use their website and social media. To get an idea about the sports associations' activity and content in their media channels, how this is perceived by recipients and demonstrate the relevance of digital presence. The focus oft his study is on the associations' perspective. This qualitative study has collected data through in-depth interviews with four sports associations with one respondent as are presentative from each association. The selection for the study is based on a selected Swedish commuter municipality near big city and its existing sports associations that have a website, Facebook and Instagram. As a result of the interviews, a smaller focus group interview was conducted with respondents connected to the selected municipality as well as followers in social media of sports associations. The results of this study show that the sports associations act openly and have good communities and that the experience of them is positive. The use of the website and social media is difficult to compare and generalize as it is individually adapted based on the needs of each association. The associations considered it important to have an active presence, especially in social media, in order to reach out and spread their presence online. For the most part, the associations publish various forms of information that are perceived to be appreciated. The message in the content is considered to reach out and it is well received by recipients. / Idrottsföreningar är något de flesta känner till och möjligtvis har erfarenhet av. Genom föreningslivet skapas många lärdomar och upplevelser som man bär med sig genom hela livet, detta visar på relevansen av att det ska finnas kvar. Idag lever vi i ett digitaliserat samhälle där sociala medier tar stor plats i vardagen på olika sätt. För att synas och visa  på att man finns idag är det med stor fördel att vara aktivt närvarande i sociala medier. Detta omfattar såväl företag som individer men också idrottsföreningar. Syftet med denna studie är att skapa en djupare förståelse för hur små idrottsföreningar agerar och hur de använder sig av sin hemsida och sina sociala medier. För att få en uppfattning kring idrottsföreningarnas aktivitet och innehåll i sina mediekanaler, hur detta upplevs av mottagare samt påvisa relevansen av digital närvaro. Tyngdpunkten i denna studie ligger på föreningarnas perspektiv. Denna kvalitativa studie har samlat in data genom djupgående intervjuer med fyra idrottsföreningar med en respondent som representant från varje förening. Urvalet till studien baseras på en utvald svensk pendlingskommun nära storstad samt dess befintliga idrottsföreningar som har en hemsida, Facebook och Instagram. Till följd av intervjuerna genomfördes en mindre fokusgruppintervju med respondenter i koppling till utvald kommun samt följare i sociala medier till idrottsföreningar. Resultatet i denna studie visar på att idrottsföreningarna agerar öppet och innehar goda gemenskaper samt att upplevelsen av dem är positiv. Användningen av hemsida samt sociala medier är svårt att jämföra och generalisera då det är individuellt anpassat utifrån respektive förenings behov. Föreningarna ansåg att det är betydelsefullt med en aktiv närvaro, framförallt i sociala medier, för att nå ut och sprida sin befintlighet online. Till största del publicerar föreningarna olika former av information som upplevs vara uppskattat. Budskapen i innehållen anses nå ut och tas emot väl av mottagare.

De flesta svenska elitidrottsföreningar är ideella till sin karaktär. Den senaste tidens utvecklingvisar dock att idrotten blir alltmer kommersiell och professionell, vilket gör attidrottsföreningarnas organisation mer och mer liknar traditionella företag. Ett tydligt tecken pådetta är att den allsvenska fotbollsföreningen IF Elfsborg uppger i sin senasteverksamhetsberättelse att de sedan några år tillbaka följer sin verksamhet med balanserat styrkort,ett koncept som vanligtvis förknippas med den traditionella företagsvärlden. Syftet meduppsatsen är att ta reda på varför IF Elfsborg valt att använda sig utav ett koncept som i grundenär utformat för företag samt hur de har tolkat konceptet och hur man använder det i praktikenjämfört med vad som beskrivs i litteraturen. För att få svar på våra frågor har vi valt attgenomföra en kvalitativ undersökning genom att intervjua tre personer inom Elfsborg:klubbchefen, ekonomichefen samt en före detta styrelsemedlem som varit med och fört in, ocharbetet med, det balanserade styrkortet i verksamheten.Resultatet visar att man inom Elfsborg egentligen inte styr sin verksamhet med balanseratstyrkort, utan att man snarare skapat en egen modell som man med tiden valt att kalla förbalanserat styrkort då det liknar Elfsborgs modell. Att de två modellerna liknar varandra är tydligtvilket vi visar genom att koppla praktiken till teorin. Elfsborg följer till stor del de fyragrundläggande parametrarna som förespråkas i litteraturen om balanserat styrkort. Vi konstateraräven att anledningen till varför man valt att koppla in balanserat styrkort i verksamheten är att detfanns problem i organisationen som man önskade lösa.

<p>Nollvisionens mål är att ingen ska omkomma eller skadas allvarligt i trafiken. Varje år dör ungefär sex personer och många flera skadas i samband med idrottsresor. Att arbeta förebyggande med trafiksäkerhet hos idrottsföreningar kan vara ett sätt att bidra till en ökad trafiksäkerhet i Sverige. Syftet i denna studie var att undersöka vad idrottsföreningar uttryckte kring förebyggande trafiksäkerhetsarbete. Vilka uppfattningar som framfördes gällande trafiksäkerhetspolicy och vilka förutsättningar som fanns, samt vad som kunde förstärka trafiksäkerhetsarbetet. Studien genomfördes med kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer hos nio olika idrottsföreningar i en kommun i Skåne. I analysen plockades de viktigaste meningsbärande enheterna ut. Dessa grupperades och fick sedan utgöra grunden för de olika kategorier som skapades. Resultatet visade på att intresset för förebyggande trafiksäkerhetsarbete generellt var lågt och att en trafiksäkerhetspolicy inte upplevdes som motiverad hos idrottsföreningarna. Det var svårt att engagera föräldrar och andra frivilliga, då arbete med frågor som inte rörde själva idrottandet inte var något som intresserade dessa. Diskussionen tar upp att brist på tid och vilja i samhället har minskat resurserna för idrottsrörelsen. Även att trafiksäkerhet inte sågs som en angelägen fråga att arbeta med. Detta på grund av att det inte fanns ett konkret problem att koppla till den arbetsinsats som krävdes. Studiens slutsatser förmedlar att intresset för denna typ av frågor inom idrottsföreningar var lågt och att ideellt arbete spelade en avgörande roll för föreningars prioriteringar. Vidare att det krävdes någon utanför föreningen för att skapa uppmärksamhet kring ämnet och att denna någon mycket väl skulle kunna vara en folkhälsopedagog.</p> / <p>The goal of Vision Zero is that no one is going to be killed or seriously injured in traffic. About six people dies each year and many more is getting hurt in sports- related travels. Working with the prevention of road safety in sports can be one way to contribute to increased road safety in Sweden. The aim of this study was to examine what sports thought about preventive road safety work. What were their beliefs concerning road safety policy and the conditions that existed. Further what could enhance road safety. This study was conducted with a qualitative method using semi-structured interviews in nine different sports in a municipality in southern Sweden. Within the analysis we picked out the most important meaning-bearing units. These were placed into groups and then composed for the different categories we created. Results showed that interest in the prevention of road safety work in general was low and that a road safety policy was not perceived as motivated by sports. It was difficult to involve parents and other volunteers, when work on issues not related to the sport itself was not something that interested them. The discussion addresses that lack of time and will in the community have reduced resources for the sport. Also that road safety was not seen as an important issue to work with. All this because there was not a practical problem in connecting to the effort necessary. The conclusion of this study conveyes that interest in these types of issues in sports was low and volunteers played a crucial role in the union's priorities. Furthermore, the need for someone outside the club to create attention around the topic. This person could perfectly well be a pedagogue of public health.</p>

Nollvisionens mål är att ingen ska omkomma eller skadas allvarligt i trafiken. Varje år dör ungefär sex personer och många flera skadas i samband med idrottsresor. Att arbeta förebyggande med trafiksäkerhet hos idrottsföreningar kan vara ett sätt att bidra till en ökad trafiksäkerhet i Sverige. Syftet i denna studie var att undersöka vad idrottsföreningar uttryckte kring förebyggande trafiksäkerhetsarbete. Vilka uppfattningar som framfördes gällande trafiksäkerhetspolicy och vilka förutsättningar som fanns, samt vad som kunde förstärka trafiksäkerhetsarbetet. Studien genomfördes med kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer hos nio olika idrottsföreningar i en kommun i Skåne. I analysen plockades de viktigaste meningsbärande enheterna ut. Dessa grupperades och fick sedan utgöra grunden för de olika kategorier som skapades. Resultatet visade på att intresset för förebyggande trafiksäkerhetsarbete generellt var lågt och att en trafiksäkerhetspolicy inte upplevdes som motiverad hos idrottsföreningarna. Det var svårt att engagera föräldrar och andra frivilliga, då arbete med frågor som inte rörde själva idrottandet inte var något som intresserade dessa. Diskussionen tar upp att brist på tid och vilja i samhället har minskat resurserna för idrottsrörelsen. Även att trafiksäkerhet inte sågs som en angelägen fråga att arbeta med. Detta på grund av att det inte fanns ett konkret problem att koppla till den arbetsinsats som krävdes. Studiens slutsatser förmedlar att intresset för denna typ av frågor inom idrottsföreningar var lågt och att ideellt arbete spelade en avgörande roll för föreningars prioriteringar. Vidare att det krävdes någon utanför föreningen för att skapa uppmärksamhet kring ämnet och att denna någon mycket väl skulle kunna vara en folkhälsopedagog. / The goal of Vision Zero is that no one is going to be killed or seriously injured in traffic. About six people dies each year and many more is getting hurt in sports- related travels. Working with the prevention of road safety in sports can be one way to contribute to increased road safety in Sweden. The aim of this study was to examine what sports thought about preventive road safety work. What were their beliefs concerning road safety policy and the conditions that existed. Further what could enhance road safety. This study was conducted with a qualitative method using semi-structured interviews in nine different sports in a municipality in southern Sweden. Within the analysis we picked out the most important meaning-bearing units. These were placed into groups and then composed for the different categories we created. Results showed that interest in the prevention of road safety work in general was low and that a road safety policy was not perceived as motivated by sports. It was difficult to involve parents and other volunteers, when work on issues not related to the sport itself was not something that interested them. The discussion addresses that lack of time and will in the community have reduced resources for the sport. Also that road safety was not seen as an important issue to work with. All this because there was not a practical problem in connecting to the effort necessary. The conclusion of this study conveyes that interest in these types of issues in sports was low and volunteers played a crucial role in the union's priorities. Furthermore, the need for someone outside the club to create attention around the topic. This person could perfectly well be a pedagogue of public health.

Sammanfattning Bakgrund: Med bakgrund i att ideella föreningar upplever sin verksamhet som ovillkorligt skattebefriad är det intressant undersöka den faktiska medvetenhet kring skatteredovisning, och hur den påverkar föreningarnas redovisningsval. Problematiskt är att samtidigt som ideella föreningars skatteregler är likartade, finns indikationer på skillnader i såväl medvetenhet som redovisningsval föreningarna emellan. Syfte: Syftet är att ur ett institutionellt perspektiv undersöka ideella idrottsföreningars medvetenhet kring skatteredovisning. Vidare avser vi undersöka hur denna medvetenhet uttrycker sig i föreningarnas redovisningsval. Teori: Teoribildningen utgår ifrån ett institutionellt perspektiv som förklarar organisationers ageranden. Fokus ligger vid formella regler och informella normer vilka utgör institutioner som formar organisationers beteenden. Vidare förklaras också vägberoende, som kan ses som ett resultat av organisationers tendenser att följa tidigare handlingsval. Metod: Tillvägagångssättet bygger på kvalitativ metod, i form av semistrukturerade intervjuer som genomförts med tio ideella idrottsföreningar i Uppsalaregionen. Dessa har vidare kompletterats med föreningarnas finansiella rapporter. Utöver detta har också intervjuer med Skatteverket och Riksidrottsförbundet gjorts, vilka bidragit med en generell bild kring ideella idrottsföreningars skattesituation. Resultat och slutsatser: I studien framkommer att det finns en varierad medvetenhet kring skatteredovisning föreningar emellan. Framträdande är hur regelmässig medvetenhet ökar i takt med föreningens storlek, samt hur större föreningar i högre grad använder formella regler i syfte att styrka sin redovisning. I övriga föreningar går det att urskilja en lägre medvetenhet kring lagar och regler, och hur de grundar sina redovisningsval i normer och föreningstradition. Vi finner i denna studie att det föreligger risk för undersökningens medelstora föreningar, vilka omsätter mellan 3 och 5 miljoner kronor, att de omedvetet undgår beskattning för verksamhet som egentligen är skattepliktig. / Abstract Background: A common belief among non-profit organizations is that their activities are non-taxable. It is interesting to examine the actual awareness of tax accounting, and further how it affects the individual organizations’ accounting choices. There are indications of differences between organizations concerning both the awareness and accounting practices employed. Purpose: The purpose of this study is from an institutional perspective to examine non-profit organization’s awareness of tax accounting. Furthermore, we intend to examine how this awareness is expressed in the organizations’ accounting choices. Theory: The theory is based on an institutional perspective that explains the behaviour of organizations. The priority lies in the formal rules and informal norms, which constitutes institutions that shape organizational behaviour. The concept of path-dependency is part of the institutional perspective and can be described as the organizations’ tendencies to follow previous courses of action.  Method: The empirical study is based on qualitative methodology, in the form of semi-structured interviews conducted with ten non-profit organizations located in Uppsala. These interviews have also been complemented by the organization’s financial reports. In addition, interviews with the Swedish Tax Agency and the National association of Sports have been conducted, which contributed with a general idea about the tax position in non-profit organizations.  Result and conclusion: The study indicates that there is a varied awareness of tax accounting amongst the organizations. Awareness of regulations increase with the size of the organization. The three largest organizations show a higher awareness compared to their smaller counterparts. As awareness increases so does the use formal rules to legitimize the accounting process. The smaller organizations, in contrast to the larger ones, tend to base their accounting decisions on their own personal notions of accounting practices. We found in this study that there is an imminent risk of the organizations with a net sale between 3 and 5 million SEK to misrepresent their taxable activity. This is due to a lack of knowledge and most errors stem from unawareness.