<p>Det finns mycket lite forskning gjord kring vilken form av hjälp överviktiga vill ha och var de kan tänkas vilja söka hjälp för att komma till rätta med sin vikt. För att hälsopedagoger och närbesläktade yrkesgrupper ska kunna genomföra riktade interventioner mot övervikt är det betydelsefullt att de har kännedom om överviktigas önskningar. Avsikten med studien är att utreda överviktigas önskemål om hjälpform och behov av hjälpkanaler för att tydliggöra hur riktade viktinterventioner lämpligen bör utformas för att bli effektiva och på individens egna villkor. En kvantitativ enkätstudie har genomförts där resultaten jämförts för att skapa tillämpliga data till analysen. Undersökningen visar att överviktiga framför allt vill ha kostråd, råd om fysisk aktivitet och stöd i form av coachning. För att få hjälp med sin vikt väljer de främst att vända sig till ett gym eller annan träningsanläggning men även Viktväktarna är relativt populära. Minst önskvärt var information om risker med över-/undervikt och ur risksynpunkt är det positivt är att ingen ville operera sig samt att få ville ha medicinsk behandling. Målgruppsanpassning av interventioner är viktigt och sker lämpligast på gruppnivå för de med kraftigare övervikt, övriga kan med fördel behandlas enskilt. Det kan även vara betydelsefullt att integrera utomstående aktörer som exempelvis träningsanläggningar eller dietist under coachningsfasen av interventionen.</p> / <p> </p><p>Little is known about the kind of help individuals with overweight problems would like to have, and where they may look for help for these problems. In order to implement targeted interventions against overweight it is important for health promoters and related professional groups to be and become aware of these needs. The purpose of this study is to shed light on overweight people's needs and what kind of support they prefer, in order to elucidate how targeted weight interventions should be set up to meet the demands of these persons. A quantitative survey study was conducted and the results were compiled to generate relevant data for the analysis. This survey points out that people with overweight problems above all want to have dietary advice, advice about physical activity and support in the form of coaching. Of least interest were information about the health risks connected with weight problems and direct medical treatment. In order to get help with their weight most people choose to visit a gym or some other exercise facility, however, also Weightwatchers is a relatively popular option. Adaptation of the intervention to the single- or type of group of individuals is very important. This was found to be strongly preferred by persons with more considerable overweight as well as in such groups. The conclusion is also that it is of great importance that various views and professionals are integrated in the handling process during the treatment period.</p>

Det finns mycket lite forskning gjord kring vilken form av hjälp överviktiga vill ha och var de kan tänkas vilja söka hjälp för att komma till rätta med sin vikt. För att hälsopedagoger och närbesläktade yrkesgrupper ska kunna genomföra riktade interventioner mot övervikt är det betydelsefullt att de har kännedom om överviktigas önskningar. Avsikten med studien är att utreda överviktigas önskemål om hjälpform och behov av hjälpkanaler för att tydliggöra hur riktade viktinterventioner lämpligen bör utformas för att bli effektiva och på individens egna villkor. En kvantitativ enkätstudie har genomförts där resultaten jämförts för att skapa tillämpliga data till analysen. Undersökningen visar att överviktiga framför allt vill ha kostråd, råd om fysisk aktivitet och stöd i form av coachning. För att få hjälp med sin vikt väljer de främst att vända sig till ett gym eller annan träningsanläggning men även Viktväktarna är relativt populära. Minst önskvärt var information om risker med över-/undervikt och ur risksynpunkt är det positivt är att ingen ville operera sig samt att få ville ha medicinsk behandling. Målgruppsanpassning av interventioner är viktigt och sker lämpligast på gruppnivå för de med kraftigare övervikt, övriga kan med fördel behandlas enskilt. Det kan även vara betydelsefullt att integrera utomstående aktörer som exempelvis träningsanläggningar eller dietist under coachningsfasen av interventionen. / Little is known about the kind of help individuals with overweight problems would like to have, and where they may look for help for these problems. In order to implement targeted interventions against overweight it is important for health promoters and related professional groups to be and become aware of these needs. The purpose of this study is to shed light on overweight people's needs and what kind of support they prefer, in order to elucidate how targeted weight interventions should be set up to meet the demands of these persons. A quantitative survey study was conducted and the results were compiled to generate relevant data for the analysis. This survey points out that people with overweight problems above all want to have dietary advice, advice about physical activity and support in the form of coaching. Of least interest were information about the health risks connected with weight problems and direct medical treatment. In order to get help with their weight most people choose to visit a gym or some other exercise facility, however, also Weightwatchers is a relatively popular option. Adaptation of the intervention to the single- or type of group of individuals is very important. This was found to be strongly preferred by persons with more considerable overweight as well as in such groups. The conclusion is also that it is of great importance that various views and professionals are integrated in the handling process during the treatment period.

The purpose of this study is to investigate the reading methods that pedagogues, active in classes 1-3, use in the first stage of learning to read and how they consider their own choices of methods. In the theoretical background I sort out the basic differences between synthetic and analytic methods of acquiring the skills of reading. The analytic reading method means that the skills of reading starts with the complete text in order to later analyze the parts of the text. The synthetic method approach is based on a reading method where the parts are linked as a whole. The two methods are considered antipodes but can also be looked upon as complements in the current governing documents. In order to find the answer  to the purpose of this study a qualitative survey has been realized where the pedagogues have had the opportunity to motivate their choices of reading methods. The survey was designed in order to investigate if the pedagogues make their choices using the guidelines in the Swedish curriculum about individualized tuition. The result of the survey can be summarized as follows, the majority of the pedagogues claim that they make a conscious choice of the skills of reading methods through an individualized perspective in order to be able to meet each and every pupil’s different qualifications/conditions and needs.

Det pandemiska utbrottet av SARS-Cov-2 har gjort karantän och isoleringsvård högaktuellt. Vissa smittsamma sjukdomar klassas som allmänfarliga och kräver att den drabbade individen isoleras för att förhindra smittspridning. Forskning visar att vårdisolering medför negativa konsekvenser, bland annat den ofrivilliga ensamheten, som i sin tur kan leda till ett lidande. Syftet med studien är att belysa patienters lidande i en vårdisoleringskontext som framkallats av smittsam sjukdom. Studien genomfördes som en litteraturöversikt. En strukturerad litteratursökning i databaserna Cinahl, Pubmed och Google Scholar utfördes. Efter kvalitetsgranskning återstod tio artiklar som inkluderades i studien. Fyra teman och två subteman identifierades. *Lidandet orsakat av att inte inkluderas, *Lidandet orsakat av brist på social kontakt, *Isoleringsmiljöns påverkan på lidandet, *Upplevelser som lindrar lidandet med subteman -Social kontakt och -Omsorg för andra. Resultatet påvisade att lidande uppstod när individen upplevde att hen inte inkluderades samt vid bristen på socialt stöd. Den fysiska isoleringsmiljön orsakade även den ett lidande för individen. Skyddsutrustningen försvårade kommunikationen och skapade en barriär. Resultatet pekade på att lidandet kunde lindras med hjälp av information och ökad social kontakt, där individen upplevde en acceptans och ett stöd i sin situation. Studien har en stor bredd geografiskt, kulturellt och åldersmässigt. En skillnad som upptäcktes var att sjukdomens natur kunde orsaka skillnader i upplevelsen och även påverka lidandet. Avslutningsvis behöver vårdpersonal ha en insikt om lidandet vid isolering så att den är närvarande vid vård av dessa patienter. Denna medvetenhet är en förutsättning för en hållbar utveckling på både individ- och samhällsnivå.

Det anses idag vara upp till individen att se till att vara anställningsbar, därav ligger ett stort fokus på individperspektivet i frågan om anställningsbarhet. Ur ett individperspektiv handlar anställningsbarhet om vad som kan anses vara viktiga egenskaper och kompetenser för att individen ska klara av att möta konkurrensen och de skiftande kraven på arbetsmarknaden. Syftet med denna studie är att ta reda på vilka upplevelser och tankar som finns bland personalvetarstudenter, alumner och arbetsgivare för att försöka förstå hur en kan bli medveten om sin egen anställningsbarhet och kunna påverka den. I studien undersöks deltagarnas upplevelse av begreppet anställningsbarhet, hur de föreställer sig att olika val kan påverka anställningsbarheten, samt hur personalvetarstudenters och alumners inställning gällande anställningsbarheten kan påverkas på olika sätt. Detta är en kvalitativ studie där resultatet bygger på semistrukturerade intervjuer, med ett urval studenter, alumner och arbetsgivare, som analyserats med hjälp av tematisk analys. Resultatet visar att det blir svårt att påverka den egna anställningsbarheten utan en självmedvetenhet, vilket förutsätter en förmåga att kunna reflektera över sina val, erfarenheter, egenskaper och kompetenser. Det visar även att individens upplevelser och förväntningar påverkar inställningen gentemot arbetsmarknaden vilket leder till att de kan gå miste om arbetsmöjligheter. / Today it is considered to be the individual's responsibility to ensure that they are employable, hence a significant focus on the individual perspective on employability. From an individual perspective, employability implies what can be regarded as important characteristics and competencies for the individual to be able to compete and match the changing demands in the labor market. The purpose of this study is to investigate Human Resource Management (HRM) students, alumni, and employers' experiences and thoughts that intend to understand how to become aware of one's employability and ability to influence it. The study examines the participants' experience of the concept of employability, how they imagine that different choices can influence their employability, and how the attitude of HRM students and alumni regarding employability can be influenced in different ways. This is a qualitative study and the result is based on semi-structured interviews, with a selection of students, alumni, and employers, which is analyzed using thematic analysis. The result shows that it will be difficult to influence one's employability without self-awareness, which requires an ability to reflect on one's choices, experiences, characteristics, and competences. It also shows that the individual's experiences and expectations affect the attitude towards the labor market, which means that they may miss out on job opportunities.

Kreativitet är ett begrepp som lyfts fram i Försvarsmaktens publikationer som en förutsättning för att hantera dagens rådande omvärldsläge både under fred, kris och krig. Dock återfinns det ingen begreppsdefinition eller förklaring i dessa publikationer på hur kreativitet skapas inom en organisation. Det kreativa tänkandet kan begränsas utifrån den militära kulturen då regler, styrningar, hierarkiska ledningsstrukturer och auktoritära byråkratiska system påverkar huruppgiften löses. Studien syftar till att få en fördjupad förståelse för vad som påverkar kreativiteten inom en militär organisation och en begreppsdefinition av militär kreativitet. Detta med stöd av en induktivt driven studie baserad på elva djupintervjuer genomförda med svenska officerare. Materialet analyserades med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visade på tre viktiga områden, individ, kulturell norm och organisation, vilka alla tre påverkar hur militär kreativitet kan utvecklas i en organisation. Organisationen är en yttre struktur som upprätthålls och förstärkts av organisationens inre kulturella norm som individerna i organisationen är medskapare till. Därav blir det viktigt att individerna förstår innebörden av kreativitet och att det kreativa tänkande går att utveckla utifrån rätt förutsättningar, på alla nivåer. Försvarsmakten framhåller redan idag att kreativitet är av största vikt om vi ska vinna kriget. Studien tillför ett breddat perspektiv om hur Försvarsmakten kan nyttja individ, kulturell norm och organisation för att utveckla ett kulturellt ideal byggt på kreativitet.

The main purpose of the study is to examine different factors that have impact on a child's access to special support from a special educator's perspective. What needs and challenges are prominent in preschool linked to children in need of special support? What role does the special educator have on the basis of the needs and challenges in the preschool? The method we used when we conducted our material for this study was a qualitative research approach. The empirical data has been collected through interviews with eight special educators and the answers were analyzed through systems theory, the individual perspective and the relational perspective. The main result of the study shows that the individual perspective is the prominent approach managing special support in preschools. It has also shown that there is a need of the special educator guiding educators to shift focus to the relational perspective in order to create an including environment in preschools. The prominent results in the study regarding needs has shown to be difficulties of mapping special support, lack of communication and handling children who acts out. The prominent results of challenges have been the lack of time for educators in preschool to reflect on their own role in the change to the relational perspective and to get the emotional support and guiding from a special educator.

Den här uppsatsen behandlar mitt agerande utifrån två olika dilemman. I det första dilemmat intar jag ett grupperspektiv och utesluter individen. Den andra situationen skildrar en händelse där jag som pedagog utför en aktivitet tillsammans med ett barn, där individperspektivet blir i fokus och gruppen utesluts. Syftet med denna uppsats är att finna en fördjupad förståelse för mitt eget handlande utifrån de två dilemman som uppstod. Hur kan jag med säkerhet veta att mitt val av perspektivtagande i stunden är det rätta att utgå ifrån? Kan jag välja att utgå från både individens och gruppens perspektiv? Utifrån mina två dilemman har jag med stöd av reflektion och diskussioner med kurskamrater och handledare utfört en undersökning om hur mitt handlande hade kunnat ske utifrån olika infallsvinklar. Genom reflektionen och analysen har essäskrivande som metod varit det centrala verktyget. I undersökningen använder jag mig av bland annat Piagets och Vygotskijs teorier och tankar, men också pedagogisk litteratur, forskning och uppsatser finns som stöd i min uppsats. Min första tanke var att undersöka individen och gruppens perspektiv. Men under processens gång väcktes nya områden att se perspektiven ifrån. I min essä behandlas läroplanen, det sociala samspelets betydelse, det kompetenta barnet, inkludering och exkludering, barn i behov av stöd, normkritiskt förhållningssätt samt vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och praktisk kunskap. I det sista kapitlet belyser jag Aristoteles begrepp episteme (vetskap) och fronesis (praktisk klokhet) och vad avsaknaden av dessa begrepp bidrog till. I min reflektion och analys beskriver jag vad som hände, samt hur jag skulle gjort ha gjort idag. Min undersökning visar på att bristen av kunskap i de två olika situationerna bidrog till att antingen gruppen eller individen blev utesluten, exkluderad utifrån mitt tolkningsföreträde. / This essay is focused on my actions based on two different dilemmas. In the first dilemma I take on a group perspective, excluding the individual. The other dilemma describes a situation where I as pedagogue perform an activity together with a child, focusing only on the individual perspective and excluding the group. The purpose of this essay is to get a deeper understanding of my own actions on the two arisen dilemmas. How can I know for sure that my chosen perspective is the right one to work by? Can I choose to focus on both the individual´s and the group´s perspective? Based on my two dilemmas, I have been able to carry out a study of how my actions could have been from different angles of approach by using essay as a method. This has been possible through reflection, discussions with classmates, mentor and analysis. In the study, I use Piaget´s and Vygotskij´s theories and thoughts, pedagogical literature, previous research, and essays to support my conclusions. My initial thought was to examine the perspective of both the individual and the group. But during the process, I came across more interesting areas and perspectives to study. My essay covers the Swedish curriculum, the importance of social interaction, the competent child, inclusion and exclusion, children with support needs, norm-critical approach and scientific basis, proven experience, and practical knowledge. In the last chapter, I highlight Aristotele´s concepts of techne (prociciency), episteme (knowledge) and fronesis (practical wisdom) and what the lack of these concepts contributed to. In my reflection and analysis, I describe what happened versus how I would have acted in a similar situation today. My research shows the lack of knowledge in the two different dilemmas contributed the exclusion of either the group or the individual based on my own interpretive precedence excluded.

Syftet med studien är att ur ett individperspektiv undersöka HR-medarbetares upplevelser av HR-transformation. Studien besvarar följande frågeställningar: Hur påverkar den pågående HR-transformationen HR-medarbetarnas nuvarande arbetsuppgifter och funktion? Vilka förändringar anser HR-medarbetarna har påverkat deras upplevelser av HR-yrket? Hur ser HR-medarbetarna på HR-transformation i framtiden? Studiens syfte besvaras med kvalitativ metod genom sex semistrukturerade intervjuer med HR-medarbetare. Studiens teoretiska utgångspunkter som används för att analysera det empiriska materialet är konceptet HR-transformation, shared service, HR-medarbetarens olika roller samt resiliens. Resultatet visar att HR-medarbetarna upplever olika grad av HR-transformation, där den största förändringen är att administrativa arbetsuppgifter minskar tack vare digitaliseringen, men att det operativa arbetet fortfarande är väldigt viktigt. Strategiska arbetsuppgifter och HR-perspektivet har fått utökat utrymme och ökad betydelse i organisationer. Intervjupersonerna kan ses ha en resilient förmåga, de påvisar en anpassningsförmåga till de förändringar som sker och har en positiv inställning till dessa. HR-medarbetarna ser flera möjligheter i framtiden med en fortsatt HR-transformationsresa, där allt fler arbetsuppgifter förändras för att ge värde till organisationer, vilket tyder på att HR:s betydelse därmed fortsätter att öka. / The aim of this study is to investigate HR professionals’ experiences in an individual perspective of HR transformation. The study answers the following questions: How does the ongoing HR transformation affect the current HR task and function of HR professionals? What changes does HR professionals believe have affected their perception of the HR profession? What does HR professionals think about HR transformation in the future? The purpose is answered with a qualitative method through six semi structured interviews with HR professionals. The theoretical frameworks that is used to analyze the empirical material is the concept of HR transformation, shared service, HR professionals different roles and resilience. The result shows that HR professionals experiences varying degrees of HR transformation, the biggest change being that administrative tasks decreases, thanks to digitalization, but operational work is still very important. Strategic tasks and the HR perspective have an increased position and a greater importance. The respondents have a resilience capacity, they are showing an adaptability to unforeseen changes and have a positive attitude. The HR professionals are positive to the future with many possibilities, in a continued HR transformation journey, where more tasks are being changed to add value to the organizations, which indicates that HR’s importance therefor will continue to increase.

Psykisk ohälsa är ett problem som ständigt ökar i samhället. Begreppet psykisk ohälsa innefattar en mängd olika psykiska och psykiatriska problem, däribland utmattningssyndromet, vilket är denna studies fokus. Syftet med studien var att undersöka de egna upplevelserna hos personer som själva drabbats av utmattningssyndrom gällande; insjuknandet, symtom, riskfaktorer och konsekvenser till följd av syndromet, samt friskfaktorer. Studien innefattar sex kvalitativa intervjuer med personer som har varit drabbade av utmattningssyndrom, samt kvalitativ data från en enkät som sedan tidigare var utformad tillsammans med en kvantitativ pilotstudie. Resultatet visar att personerna upplevde att vardagen förändrades avsevärt till följd av syndromet, och att en kognitiv och fysisk trötthet upplevdes av samtliga. Resultatet påvisar även att många av intervjupersonerna och enkätdeltagarna upplevde att självuppfattningen förändrades under tiden som sjuk och att bilden över hur en vill vara krockade med den faktiska bilden. Det framkom även att vissa risk- och friskfaktorer bara upplevdes av enskilda eller ett fåtal deltagare, vilket tyder på att syndromet uppkomst och hur det artar sig är en komplex process med en individuell prägel på samtliga aspekter. / Mental illness is a problem that is constantly increasing in society, and burnout syndrome is a relevant part of the mental illness that the society is struggling with. Burnout syndrome is the type of mental illness that this study is focused on. The purpose of this study was to examine people's experience regarding the sickening and diagnostic of burnout syndrome, factors that affect the syndrome negatively and positively but also social and personal consequences that can occur. This study presents six qualitative interviews with people who have been sick with burnout syndrome, together with qualitative survey data that was collected previously. The result of the study shows that the subjects experienced a drastic change of everyday life because of the burnout syndrome. A cognitive and physical fatigue was experienced by all studied subjects. The result also shows that both the interview and survey subjects reported negative changes in the self-perception that affected their mental picture of themselves. The result does also report some affecting factors that are both positive and negative, and a big part of these factors differ between the subjects. This suggests that the burnout syndrome is a complex process that is highly affected by personal and individual factors.