Det har länge pågått diskussioner om hur förhållandet mellan inflation och ekonomisk tillväxt ser ut och vilken påverkan, inflation har på ekonomisk tillväxt. I denna uppsats analyseras relationen mellan inflation och ekonomisk tillväxt inom OECD-länder samt Subsahariska Afrika med hjälp av paneldata från tidperioden 2002–2021. Studien använder BNP per capita tillväxt som beroende variabel samt sju oberoende variabler (inflation, initial BNP per capita, befolkningstillväxt, handel, investeringar, statliga utgifter och finansiellt djup) för att utforma en regressionsmodell.  Regressionsmodellen genomfördes med fixed effects för att kontrollera icke observerade länder med specifika egenskaper och tidsrelaterade chocker. Resultaten i studien visar att det finns ett negativ samband mellan inflation och ekonomisk tillväxt som är statistik signifikant. / There have long been discussions about what the relationship between inflation and economic growth looks like and what impact inflation have on economic growth. In this essay, the relationship between inflation and economic growth is analysed within OECD countries and Sub-saharan Africa in the time period 2002 – 2021 using paneldata. The thesis uses GDP per capita growth as the dependent variable as well as seven independent variables (inflation, initial GDP per capita, population growth, trade, investment, government expenditures and financial depth) to design a regression model. The regression is carried out with fixed effects to control for unobserved countries specifics charactheritstics and time related shocks . The results in the study shows that there exist a negativ relationship between inflation and economic growth which is statistical significant.

There is no single commonly adapted model that explains the influence that various monetary policy instruments carry for the economy. During 2011-2017, the Swedish inflation rate has remained below the 2 percent target which has led the Riksbank to take measures aimed at stimulating the inflation. As of May 2018, the repo rate has experienced a number of decreases and is now at 􀀀0:50% which represents an unprecedentedly low level. With the inflation rate remaining below the target whilst the housing market has experienced substantial growth and recent decline, the question arises regarding what impact the repo rate exerts on various macroeconomic measures. In this paper, a statistical time series analysis is conducted using a Vector Autoregression model and the impulse responses are studied. A model of 7 economic variables is constructed to specially study the effect of the repo rate on employment and housing prices. Results demonstrate that rational expectations exist in the economy. Furthermore, results show that the repo rate influences factors affected by inflation rapidly, exerting maximum influence during the first year after the shock. On the other hand, real variables based on quantitative measures that are adjusted for inflation experience the greatest influence of the repo rate after a delay of 6 to 7 quarters. Employment experiences the greatest negative response to a repo rate shock after 7 quarters, with a magnitude of 0.317 standard deviations per standard deviation in the repo rate shock. Housing prices experience the greatest negative response to a repo rate shock after 4 quarters, with a magnitude of 0.209 standard deviations per standard deviation in the repo rate shock. / Det finns ingen allmänt vedertagen modell som beskriver olika penningpolitiska instruments påverkan på ekonomin. Under 2011-2017 har Sveriges inflationstakt legat under 2-procentsmålet vilket har fått Riksbanken att vidta åtgärder i syfte att stimulera inflationen. Fram till maj 2018 har upprepade sänkningar av reporäntan genomförts och den ligger i dagsläget på 0:50% vilket är den lägsta nivån någonsin. Då inflationstakten inte nått målet samtidigt som bostadsmarknaden har upplevt kraftig tillväxt och nylig nedgång uppstår frågan gällande vilken effekt som reporäntan utlovar på diverse makroekonomiska mått. I denna rapport genomförs en statistisk tidsserieanalys med en vektorautoregression och impuls-responserna studeras. En modell med 7 ekonomiska variabler skapas för att specifikt studera effekten av reporäntan på sysselsättning och bostadspriser. Resultaten visar att rationella förväntningar finns i ekonomin. Vidare visar resultaten att reporäntan influerar inflationspåverkade variabler omgående, med maximal påverkan inom det första året efter chocken. Å andra sidan påverkas volymbaserade variabler som justeras för inflation maximalt först efter en fördröjning på 6 till 7 kvartal. Sysselsättningen upplever störst negativ påverkan från en reporäntechock efter 7 kvartal motsvarande 0.317 standardavvikelser per standardavvikelse i chocken. Bostadspriser upplever störst negativ påverkan från en reporäntechock efter 4 kvartal motsvarande 0.209 standardavvikelser per standardavvikelse i chocken.

In 2023, the topic of ongoing inflation is being discussed almost daily as it has become inevitable. The global economy is facing significant uncertainty and downward pressure as several leading developed nations adopted expansionary fiscal policies and quantitative easing monetary policies during the pandemic. Those action has lead to an unprecedented level of inflation today. The purpose of this report is to investigate different portfolio strategies and evaluate how various asset classes perform under varying inflationary conditions. Using regression analysis, the study assesses the performance of different assets during high and low inflation regimes. Additionally, two different portfolio strategies are implemented and compared against the 60/40 portfolio strategy, which is considered a benchmark approach among investors. The first strategy involves a modified version of the Markowitz optimization method, which determines the optimal weights of the portfolio during high and low inflationary environments. The second strategy entails identifying a signal and then dynamically adjusting the portfolio's weights based on the signal's value. The findings indicate that during high inflation periods, oil, gold, energy, basic materials, and technology sectors exhibit strong performance. Furthermore, the results reveal that the first strategy is more effective than the second strategy and the 60/40 benchmark. An interesting topic for further investigation is exploring the impact of short selling on portfolio allocation and strategy, which was not addressed in this report. / Under år 2023 är ämnet om pågående inflation nästan oundvikligt. Den globala ekonomin har stått inför betydande osäkerhet och nedåtgående tryck då flera ledande utvecklade nationer antagit expansiva finanspolitiska åtgärder och kvantitativa lättnadsmonetära åtgärder under pandemin. Dessa åtgärder har lett till en enastående nivå av inflation idag. Syftet med denna rapport är att undersöka olika portföljstrategier och hur olika tillgångsslag presterar under olika inflationsregimer. Med hjälp av regressionsanalys undersöks hur olika tillgångar presterar under hög respektive låg inflation. Därefter genomförs två olika portföljstrategier som sedan jämförs mot en 60/40 portföljstrategi, som anses vara en standardstrategi bland investerare. Den första strategin som genomförs är en modifierad version av Markowitz optimeringsmetod. Metoden används för att identifiera de optimala vikterna av portföljen under hög respektive låg inflationsmiljö. Den andra strategin som undersöks innebär att identifiera en signal och sedan dynamiskt justera portföljens vikter baserat på signalens värde. Resultaten visar att olja, guld, energi-, basmaterial- samt teknologisektorn presterar bra under hög inflation. Resultaten påvisar även att den första strategin är den mest effektiva i jämförelse med den andra strategin och 60/40 portföljstrategin. En aspekt som inte inkluderades i denna rapport är att undersöka hur blankning påverkar portföljallokeringen och strategin. Detta kan vara ett intressant ämne för vidare forskning.\\\\

Studien ämnar att tillgängliggöra kunskap om svenska hushålls konsumtionsbeteenden i en ekonomiskt svår tid; en tid präglad av hög inflation och höga elpriser. Kunskap och förståelse för svenska hushålls konsumtionsbeteenden är en avgörande faktor för att Sverige ska nå uppställda klimatmål – genom träffsäkra policyer och utveckling av klimatsmarta verktyg.   Genom en litteraturstudie, enkätundersökning samt semi-strukturerade intervjuer har detta utretts och av detta framgår att majoriteten av svenska hushåll har minskat sin elkonsumtion utan att uppfatta att denna förändring har en stor påverkan på livskvalitet. Det framgår även att 59% hushåll som minskat sin elkonsumtion inte uppskattar att deras elkonsumtion kommer att återgå till högre nivåer i det fall då priserna sjunker. Det kartläggs även att det bland svenska hushåll råder en hög kunskapsnivå som är en avgörande faktor för att medvetenheten även ska mynna ut i träffsäkra energieffektiviserings- och besparingsåtgärder. / This study aims to increase knowledge about the electricity consumption patterns observed in Swedish households during economically challenging times, characterised by inflation and high electricity prices. Knowledge and understanding of Swedish households' consumption patterns is a crucial factor in increasing Sweden’s ability to reach set climate goals – through accurate policies and through development of climate-smart tools.  Through a literature study, a survey, and semi-structured interviews, this has been investigated and it appears that a majority of Swedish households have reduced their electricity consumption without perceiving their applied changes as having a major impact on their quality of life. It is also observed that 59% of the households that have reduced their electricity consumption do not estimate that their electricity consumption will return to higher levels in the event that electricity prices were to decrease. This study also shows that there is a high level of knowledge among Swedish households, which is a decisive factor for the awareness to also result in accurate energy efficiency and saving measures.

Vi befinner oss just nu i mitten av 2023 som är en ekonomiskt orolig period på grund av kriget i Ukraina, corona-pandemi, energikris och inflation. Banker kan betraktas som en livsnödvändig samhällsinstitution som under denna period kan minska oron i samhället och samtidigt bygga ett starkt varumärke med hjälp av sin visuella externa kommunikation. Visuell kommunikation kan snabbt och tydligt överföra information, har en känslomässig påverkan och skapar en attraktiv och engagerande kommunikation. Problemet är att det saknas forskning som ser på bankers externa kommunikation under oroliga perioder ur ett visuellt perspektiv. Därför ämnar denna studie att fylla den forskningsluckan. Studien bidrar även med forskning som ser på bankers kommunikation ur ett nutida perspektiv i det sammanhang som aktuella samhällskriser orsakat vilket också är en forskningslucka att fylla. Studien utförs som ett kvalitativt kreativt projekt med Sparbanken som fallstudie där det undersöks hur de kan kommunicera med sina kunder och allmänheten gällande bolån under rådande inflation. I projektets designprocess skapas exempel på kampanjidéer som personer som påverkas av den höjda bolåneräntan värderar i enskilda intervjuer. Deras synpunkter tillsammans med teorier inom varumärke och visuell extern kommunikation, och tidigare forskning om bankers externa kommunikation,  ligger till grund för resultatet och en färdigställd kampanj. Resultatet visar att trygghet och pålitlighet bör genomsyra kommunikationen, vilket stöds av tidigare forskning. Men studien visar också att en symbolisk och djupare betydelse som skapar en emotionell koppling mellan mottagaren och avsändaren är betydelsefull. Studien påvisar också att visuella element som skapar igenkänning, enkelhet, tydlighet och optimism hos mottagaren ska användas i den visuella externa kommunikationen. Resultaten är användbara för banker att ta del av för att tillsammans minska oron i samhället med hjälp av visuell extern kommunikation. Både nu och under eventuella ekonomiskt oroliga perioder framöver. / We are currently in the middle of 2023 which is an economically troubled period due to the war in Ukraine, the corona pandemic, the energy crisis and inflation. Banks can be considered a vital social institution which, during this period, can reduce the worry in society, and at the same time build a strong brand with the help of visual external communication. Visual communication can quickly and clearly convey information, has an emotional impact and creates attractive and engaging communication. The problem is that there is a lack of research that looks at banks' external communication during troubled periods from a visual perspective. Therefore, this study aims to fill that research gap. The study also contributes with research that looks at banks' communication from a contemporary perspective in the context caused by current social crises, which is also a research gap to fill. The study is a qualitative creative project with Sparbanken as a case study where it is examined how they should communicate with their customers and the public regarding mortgages during prevailing inflation. In the project's design process, examples of campaign ideas are created that people who are affected by the increased mortgage interest evaluate in individual interviews Their opinions, together with theories in branding and visual external communication and previous research on banks' external communication, form the basis of the result and a completed campaign. The result shows that security and reliability should pervade communication, which is supported by previous research. But the study also shows that a symbolic and deeper meaning that creates an emotional connection between the recipient and the sender is significant. The study also demonstrates that visual elements that create recognition, simplicity, clarity and optimism should be used in visual external communication. The results are useful for banks to take part of in order to jointly reduce the worry in society with the help of visual external communication. Both now, and during any financially troubled periods ahead.

Det finns olika aspekter som påverkar den ekonomiska tillväxten, där ibland inflation. Det har under många år pågått diskussioner om hur förhållandet mellan dessa två variabler ser ut. Denna uppsats analyserar sambandet mellan ekonomisk tillväxt och inflation. Utöver detta besvarar studien om inflation har någon statistisk signifikant relation till den ekonomiska tillväxten. I studien används paneldata från 19 OECD-medlemsländer från 1976 till 2020. För att analysera data utformas en regressionsmodell genom att använda BNP per capita som beroende variabel samt inkludera sju oberoende variabler (inflation, utländska direktinvesteringar, inhemska sparande, bytesvillkor, befolkningstillväxt, humankapital samt initial BNP). Resultatet från regressionsanalysen som utfördes genom fixed effects least squares dummy variable modellen tyder på ett negativt samband mellan inflation och BNP per capita. Däremot är resultatet enbart statistiskt signifikant om inte länder-, perioddummies eller initial BNP inkluderas. / There are various aspects that affect economic growth, including inflation. For many years, there have been discussions about the relationship between these two variables. This thesis analyzes the relation between economic growth and inflation. In addition, the study answers whether inflation has any statistically significant relation to economic growth. The study uses panel data from 19 OECD member countries from 1976 to 2020. To analyze the data, a regression model is designed by using ln GDP per capita as a dependent variable and including seven independent variables (inflation, foreign direct investment, domestic savings, terms of trade, population growth, human capital and initial GDP). The results of the regression analysis are conducted using the fixed effects least squares dummy variable model indicate a negative relationship between inflation and GDP per capita. However, the result is only shown to be statistically significant unless countries-, period dummies or initial GDP are included.

Wir bewerten und vergleichen konkurrierende kosmologische Modelle im Hinblick auf theoretische Konsistenz und empirische Kohärenz. Ferner finden wir neue Wege, aktuelle kosmologische Paradigmen des frühen Universums weiter zu entwickeln. Im ersten Teil der Arbeit zeigen wir, dass die empirischen Daten der Planck2013-Satellitenmission für eine spezielle Klasse inflationärer Modelle sprechen, nämlich sog. “plateauartige Modelle mit schmalem Feldbereich”; gleichsam werden die einfachsten inflationären Modelle von den Messdaten nicht gestärkt. Wir formulieren eine neuartige konzeptionelle Schwierigkeit für Plateau-Modelle. Diese besteht darin, dass in einer Energielandschaft, die sowohl plateauartige als auch einfachere Formen der inflationären Potenziale enthält, die plateauartigen weniger Inflation produzieren und es deshalb weniger wahrscheinlich ist, dass sie das observable Universum beschreiben. Wir zeigen ferner, dass dieselben Plateau-Modelle mit einem neuen Multiversumsproblem und einem neuen Anfangswertsproblem behaftet sind. Im zweiten Teil untersuchen wir die Implikationen einer einfachen und experimentell motivierten Zusatzbedingung, Skalenfreiheit. Wir zeigen, dass die uneingeschränkte Palette inflationärer Potenziale sich auf ein wohldefiniertes Bündel inflationärer Modelle reduziert. Dabei verwenden wir eine allgemeine hydrodynamische Beschreibung. Wir klassifizieren und bewerten diese skalenfreien inflationären Modelle im Licht von Planck2013. Anschließend wiederholen wir die Analyse, um ähnliche skalenfreie zyklische Modelle des Universums zu konstruieren. Diese Modelle vergleichen wir mit unseren Ergebnissen, die wir für die skalenfreie inflationäre Theorie gewonnen haben. Im dritten Teil der Arbeit führen wir eine neue Klasse stabiler zyklischer Modelle ein. Wir zeigen, dass diese Modelle weniger Feinabstimmung der Anfangswerte benötigen. Gleichsam generieren sie vernachlässigbare Nicht-Gaussianität in Übereinstimmung mit den Planck2013-Messdaten. / In this thesis we evaluate and compare competing cosmological models for empirical and theoretical consistency and identify new ways of improving current paradigms of early universe cosmology. In the first part, we show that the most recent experimental data from the Planck2013 satellite measuring fluctuations in the cosmic microwave background favors a special class of “small-field plateau-like” models of inflation and disfavors the simplest inflationary potentials. We then identify a new kind of conceptual difficulty for the plateau models that we call the unlikeliness problem – namely, in an energy landscape that includes both plateau-like and simpler potential shapes, the plateau-like produces less inflation and, hence, is less likely to explain our observable universe. In addition, we show that the very same plateau-like models suffer from a new multiverse problem and a new initial conditions problem because they require that inflation starts at energy densities well below the Planck scale. Third, we comment on the impact of these results on the standard view of inflation and more recent versions of the theory invoking the multiverse and complex energy landscapes. In the second part of this thesis, imposing a single, simple, well-motivated constraint – scale-freeness – and using a general hydrodynamic analysis, we show that the unrestricted range of inflationary potentials reduces to a well-defined bundle of inflationary models. We classify and evaluate the scale-free inflationary models in light of Planck2013. We then repeat the construction to produce analogous scale-free bouncing cyclic models of the universe and compare with the inflationary results. In the third part, we introduce a new class of stable ekpyrotic/cyclic models that require less fine-tuning and generate negligible non-Gaussianity consistent with Planck2013 data.

In dieser Arbeit untersuchen wir kosmologische Modelle des frühen Universums, insbesondere alternative Modelle zur Inflationstheorie. Im ersten Teil leiten wir mithilfe des kovarianten Formalismus die Bewegunsgleichungen für zwei Skalarfelder mit nicht-kanonischem Feldraum bis zur dritten Ordnung in der Störtheorie her. Diese Gleichungen können dazu verwendet werden, Vorhersagen für die Bi- und Trispektren von Multi-Feldmodellen zu treffen, z.B. nicht-minimale ekpyrotische Modelle. In diesen Modellen werden zuerst aufgrund der nicht-minimalen kinetischen Kopplung zwischen den beiden Skalarfeldern nahezu skaleninvariante Entropiefluktuationen erzeugt, die dann anschließend in adiabatische Fluktuationen umgewandelt werden. Das Bi- sowie das Trispektrum der Entropiefluktuationen ist genau null während der ekpyrotischen Phase. Damit die Amplitude der adiabatischen Fluktuationen und das Bispektrum kompatibel mit derzeitigen Messungen sind, muss der Umwandlungsprozess effizient sein, was zu einem signifikanten, negativen Trispektrum-Parameter führt. Als zweite Alternative zur Inflation konstruieren wir ein neues kosmologisches Modell, das im Rahmen der Skalar-Tensor-Gravitationstheorien Elemente der Inflation mit Elementen des ekpyrotischen Modells verbindet. Während einer Phase der Konflation expandiert das Universum beschleunigt, jedoch mit negativer potentieller Energie. Skalare und tensorielle Fluktuationen werden nicht verstärkt – die ewige Inflation und die damit einhergehenden Unendlichkeiten werden vermieden. Wir zeigen außerdem, wie Dichtefluktuationen in Übereinstimmung mit aktuellen Beobachtungen erzeugt werden können, indem wir mithilfe eines zweiten Skalarfeldes den entropischen Mechanismus einsetzen. Beide Modelle unterscheiden sich von “slow-roll” Inflationstheorien basierend auf einem Skalarfeld darin, dass keine primordialen Gravitationswellen produziert werden und sie folglich mit den aktuellen Daten des PLANCK-Satelliten übereinstimmen. / In this thesis we explore cosmological models of the early universe, in particular alternatives to the theory of inflation. In the first part of this thesis, we derive the evolution equations for two scalar fields with non-canonical field space metric up to third order in perturbation theory, employing the covariant formalism. These equations can be used to derive predictions for local bi- and trispectra of multi-field cosmological models, e.g. in non-minimal ekpyrotic models. In these models, nearly scale-invariant entropy perturbations are generated first due to a non-minimal kinetic coupling between two scalar fields, and subsequently converted into curvature perturbations. Remarkably, the entropy perturbations have vanishing bi- and trispectra during the ekpyrotic phase. However, in order to obtain a large enough amplitude and small enough bispectrum of the curvature perturbations, as seen in current measurements, the conversion process must be very efficient, leading to a significant, negative trispectrum parameter. As a second alternative to inflation, we construct a new kind of cosmological model that conflates inflation and ekpyrosis in the framework of scalar-tensor theories of gravity. During a phase of conflation, the universe undergoes accelerated expansion, but with negative potential energy. A distinguishing feature of the model is that it does not amplify adiabatic scalar and tensor fluctuations, and in particular does not lead to eternal inflation and the associated infinities. We also show how density fluctuations in accordance with current observations may be generated by adding a second scalar field to the model and making use of the entropic mechanism. The distinguishing observational feature of both models compared to single-field slow-roll inflation is an absence of primordial gravitational waves, in agreement with current data from the PLANCK satellite.

Call number: LD2668 .T4 1985 K56 / Master of Science

A volatile real exchange rate and high unemployment rate is a growing concern in South Africa, therefore the right macroeconomic policy is required. The challenge is to find stability in the real exchange rate paired with a low inflation rate, both of which are necessary to promote long term economic growth, which in turn creates more job opportunities. This study analyses the impact of the exchange rate on unemployment in South Africa by considering quarterly data for the period 2003 to 2013. In this study, the macroeconomic transmission channel is divided into two transmission paths, imports and exports. These find their roots in the Phillips curve and the Keynesian theory on unemployment respectively. The vector error correction model (VECM), together with an analysis of the impulse response functions and variance decompositions, are implemented to determine the short and long run impacts of the exchange rate on unemployment. After the completion of a variety of specifications, estimations and tests, both macroeconomic transmission paths revealed in the empirical analysis that the real exchange rate has a significant impact on unemployment. In the imports transmission path, the real exchange rate, imports and the CPI have significant long term relationships with unemployment. Furthermore, the exports transmission path found significant short term relations with unemployment in considering the real exchange rate, exports and economic growth. The impulse responses in both transmission paths indicated that a shock in the exchange rate will have a significant effect on unemployment in the short run. Similar results were found with the variance decomposition. In the import transmission path, movements in the real exchange rate explained an increasing portion of the variance in unemployment. Alternatively, in the export transmission path the real exchange rate and exports explained an increasing portion of the variance. The evidence therefore suggests that South Africa should focus more on stabilising the exchange rate, since fluctuations in unemployment are a result of shocks in the real exchange rate, following the macroeconomic transmission channels discussed. / MCom (Economics)--North-West University, Vaal Triangle Campus, 2015