Syftet med studien är att öka förståelse kring studenters uppfattningar om vad de utvecklat och lärt sig under deras utbytestermin på universitetet, för att sedan skapa kunskap och förståelse för hur användbart det de lärt sig varit ute i arbetslivet, samt att analysera vilken sorts lärande som är relevant i relation till utbytesstudier och arbetslivet. Den teoretiska utgångspunkten var livslångt och livsvitt lärande (Jackson, 2011; Jarvis, 2007) där fokus ligger på att lärande kan ske i olika miljöer och olika åldrar. Kopplat till det tas Jarvis (2004; 2007) syn på formellt, icke-formellt och informellt lärande upp. Även Säljös (2000) syn på sociokulturellt lärande nämns där fokus ligger på lärande i sociala samspel. En kvalitativ studie har genomförts som bestod av tio semistrukturerade intervjuer med tidigare svenska utbytes-studenter som nu befinner sig i arbetslivet. Studien har använt sig av Braun och Clarkes (2006) tematiska analys för att presentera ett resultat på de två första frågeställningarna och för att besvara sista frågeställningen om vilken sorts lärande, används den ovannämnda teorin. Studiens resultat visar att de tidigare utbytesstudenterna upplever att de lär sig mycket under en termin utomlands i form av personlig utveckling. Utvecklingen av språk och akademiska kunskaper har varierat i omfattning vilket delvis skiljer sig från tidigare forskning. I arbetslivet upplever deltagarna att de främst haft användning av sitt ökade självförtroende i form av att anta nya utmaningar på jobbet och inte ta någon skit. De upplever även att de haft nytta av lärdomen i att acceptera alla i form av att vara bra i bemötandet och kommunikationen med människor i arbetet. Användningen av språk och akademiska kunskaper i arbetslivet har varierat. Slutligen visar studien att det informella lärandet varit mer relevant än det formella lärandet i relation till det som deltagarna upplever att det lärt sig på utbytesterminen och sedan kunnat nyttja i arbetslivet. / The purpose of this master thesis is to gain knowledge and understanding concerning what exchange students learn during their exchange studies, in which way it has been useful in their work afterwards, and to analyze which kind of learning that has been most relevant in relation to exchange studies and working life. The theoretical framework included theories of lifelong and life wide learning (Jackson, 2011; Jarvis, 2007) which focuses on learning in different environments and ages and Jarvis (2004, 2007) view on formal, non-formal and informal learning. Sociocultural learning according to Säljö (2000) is also presented with focus on social and cultural interaction. The design of the study was qualitative and consisted of ten semi-structed interviews with former exchange students that are now working. Thematic analyze was used to present results for the two first questions and the theory mentioned above was used to analyze the last question regarding which sort of learning. The findings showed that students learn a lot by going abroad in terms of personal development. Related to language and academic learning outcome results variated between the participants. The former exchange students described confidence, meeting and communicating with colleagues as useful learning outcomes from studying abroad that they can now use in working life. The usage of language and academic knowledge in work were mixed. The results also showed that informal learning has been more relevant than formal learning in relation to what exchange students have learnt and found useful in their working life.

The learning environment is one of our most important workplaces. It is mainly a workplace for students, but also teachers and other staff. It is the environment that these people are surrounded by every day, which makes the physical environment and physical products really important. The educational methods have changed over time, and the physical environment needs to be adapted to today’s learning methods to support and improve learning, and meet the new needs that arise. This Master Thesis is the final part of the Master Programme in Industrial Design Engineering at Luleå University of Technology. The work was carried out in spring 2020, in collaboration with the Swedish furniture company Kinnarps AB, based on their concept Next Education. Next Education is one of Kinnarps three concepts, where they offer interior design solutions focusing on the future learning environments. The work has aimed to develop a furniture concept proposal for the informal learning environments, focusing on secondary and upper secondary school, to enhance the learning experience and utilize these areas more efficiently.  The project has been divided into three phases, Inspiration, Ideation, and Implementation, a user-centered design process with inspiration from IDEO (2015). The work had an open starting point, where the first phase aimed to visit different schools, from elementary school to upper secondary school, to explore needs and development potential. Observations at the various schools, combined with interviews, survey, and benchmarking were significant parts of the first phase. After that, the work could be directed to a more defined goal and Mission Statement. The Mission Statement was:“Design an inclusive furniture that encourages movement and variation for the secondary and upper secondary school spaces in-between.” The second phase involved developing ideas through creative methods and resulted in three concepts. After feedback and discussions, the final concept could be selected and was progressed to the final Implementation phase, where the concept was further developed. The final concept proposal was then modeled in CAD and visualized through renderings. The work resulted in a modular concept that is both environmentally friendly and inclusive (considering cognitive disabilities), which also contributes to informal learning and improved behavior. The concept, named LeanPod, is a wall-mounted furniture that offers both a screened study place and a support to lean against during short breaks or while waiting. It also has good sound-absorbing properties. Besides, it encourages more standing, which contributes to more variety and better ergonomics. The concept, which is designed with a focus on informal learning environments, contributes to a new way of seeing and using the learning environment. The concept leads to informal learning, that can be used for both self-study as well as an extension of the classroom. It contributes to an approach that learning happens in different areas and utilizes the spaces more efficiently. / Lärmiljön är en oerhört viktig arbetsplats. Det är en arbetsplats för framför allt elever, men även lärare och annan personal. Det är den miljö som dessa personer omges av varje dag, vilket gör att den fysiska miljön och de fysiska produkterna är oerhört viktiga. De pedagogiska metoderna har förändrats över tid och den fysiska miljön behöver vara anpassad för dagens lärandemetoder, för att stödja och förbättra inlärningen, samt möta de nya behov som uppstår. Denna rapport redogör för examensarbetet inom civilingenjör Teknisk Design, med inriktning produktutveckling vid Luleå tekniska universitet. Arbetet har utförts under våren 2020, i samarbete med det svenska möbelföretaget Kinnarps AB, och med utgångspunkt deras koncept, Next Education. Next Education är ett av Kinnarps tre koncept där de erbjuder inredningslösningar med fokus på framtidens lärmiljöer. Målet med arbetet har varit att ta fram ett möbelkoncept för de informella lärmiljöerna med fokus på högstadiet och gymnasiet, med syfte att förbättra inlärningsupplevelsen och utnyttja dessa ytor på ett mer effektivt sätt. Projektet har varit indelat i tre faser, Inspiration, Ideation och Implementation, en användarcentrerad designprocess med inspiration från IDEO (2015). Arbetet utgick från ett öppet perspektiv, där första fasen gick ut på att besöka ett antal olika skolor, från lågstadiet upp till gymnasiet, för att utforska behov och utvecklingspotential. Observationer på de olika skolorna, i kombination med intervjuer, enkät och benchmarking var en stor del av den första fasen. Därefter riktades arbetet till ett mer definierat mål och Mission Statement. Projektets Mission Statement var: ”Designa en inkluderande möbel som uppmuntrar till rörelse och variation för högstadiets och gymnasiets mellanrumsytor.” Den andra fasen innebar att ta fram idéer genom kreativa metoder och resulterade i tre koncept. Efter feedback och diskussioner kunde det slutliga konceptet väljas ut, som sedan togs vidare till den sista Implementeringsfasen, där konceptet utvecklades vidare. Det slutliga konceptförslaget modellerades sedan i CAD och visualiserades genom renderingar. Arbetet resulterade i ett modulärt koncept som är både miljövänligt och inkluderande (med fokus på kognitiva funktionsnedsättningar), samt bidrar till informellt lärande och förbättrat beteende. Konceptet, döpt till LeanPod, är en väggfast möbel som erbjuder både en avskild studieplats, samt ett stöd att luta mot under korta pauser eller under väntan. Det har även har mycket goda ljudabsorberande egenskaper. Dessutom uppmuntrar det till att stå upp mer, vilket bidrar till mer variation och bättre ergonomi. Konceptet, som är designat med fokus på de informella lärmiljöerna, bidrar till ett nytt sätt att se och använda lärmiljön på. Konceptet bidrar till ett informellt lärande, som kan användas såväl för självstudier och som en förlängning av klassrummen. Det bidrar till ett synsätt av att lärande kan ske på fler ställen och utnyttjar ytor på ett mer effektivt sätt.

Abstract This empirical study investigates how students in secondary school 7-9 learn the English language outside of school, in an informal setting, and how they can benefit from it in a formal setting in school. The usage of digital technology is more common nowadays amongst youngsters than it used to be before. Digital technology has become a part of young people’s daily lives, whether it is for social media, schoolwork, gaming or blogging. Most students in Swedish secondary schools have their own computers, mobile phones, and have the opportunity to borrow an iPad from school, if needed. For this reason, it is relevant and interesting to investigate how students use their informal knowledge of English in a school setting, and how teachers take advantage of that knowledge. The research focused primarily on how the incorporation of extramural English can be used as a motivating factor for students to develop their English language in a formal setting. The results showed that students who are given the opportunity to use their previous knowledge in the classroom, appeared to be more encouraged to engage in classroom activities. They were also more motivated to work with the assignments handed to them. Teachers who involved students’ interests and previous knowledge in the classroom were experienced in the use of different media in the classroom and had good knowledge about students’ daily lives and experiences, something that helped them establish a positive teacher-student relationship. Keywords: extramural English, out-of-school English, teaching materials, motivation, informal- and formal settings, students’ perceptions.

Studiens mål är att bidra till kunskapsutveckling om hur unga människor utvecklar handlingskompetens för hållbar utveckling. Med handlingskompetens för hållbar utveckling avses i studien vilja och förmåga att påverka livsstil och levnadsvillkor på ett sätt sominkluderar intergenerationellt och globalt ansvar. I avhandlingen introduceras begreppet avståndsmoral för att beskriva detta ansvar, som utsträcker sig i både tid och rum, till kommande generationer och till nu levande människor globalt. En utgångspunkt för studien är att hållbar utveckling innefattar idén om avståndsmoraliskt ansvar. Studiens huvudfråga är: Hur erfar avståndsmoraliskt aktivt handlande unga människor att de utvecklat handlingskompetens för hållbar utveckling? Studiens teorigrund är livsvärldsfenomenologisk. En upplevd verklighet undersöks i studien via berättelser. Genom ett strategiskt urval har tre intervjupersoner, som motiverar sina handlingar med avståndsmoraliska argument, valts att ingå i studien. Datainsamlingen har skett genom en kombination av öppna livsberättelseintervjuer ochhalvstrukturerade intervjuer. Analys och tolkning har metodologiskt stöd i berättelseforskningstraditionen och empirisk fenomenologisk forskning. Resultaten presenteras som tre citatrika levnadsberättelser om Karin, Carl och Matilda, tre unga vuxna med flera års engagemang i hållbarhetsfrågor. Syftet med levnadsberättelserna är att bidra till förståelse av det speciella i en enskild individs upplevelse av attutveckla handlingskompetens för hållbar utveckling. En integrerande analys redovisar mönster i form av likheter och skillnader mellan de tre individernas berättelser om att utveckla olika aspekter av handlingskompetens i avståndsmoraliska frågor. Sex gemensammakärnpoänger framstår som betydelsefulla: känslomässiga reaktioner, upplevd kompetens, kontrasterande perspektiv och normativ grund, handlingsimpregnering, tillit från och tillit till vuxna samt social gemenskap kontra utanförskap. Som motiv och drivkrafterför engagemanget framstår känslomässiga reaktioner som initierar önskan om förändring och vilja till handling, längtan efter meningsfullhet, önskan om att komma till sin rätt och längtan efter gemenskap. Resultaten diskuteras i förhållande till tidigare forskningoch en modell av en möjlig väg att utveckla aspekter av handlingskompetens för hållbar utveckling presenteras. Diskussionskapitlet utmynnar i fyra didaktiska utmaningar för enutbildning för hållbar utveckling. / The aim of the study at hand is to develop knowledge about the process of developing action competence for sustainable development. The overall research question explored is: How do young people experience that they have developed aspects of action competence forsustainable development? For the purposes of this study, action competence for sustainable development is defined as willingness and capability to act for changes in individual life style, as well as for structural changes of society, in a way that includes responsibility for present and future generations,globally. Life-world phenomenology provides the theoretical foundation of the study. Through purposive sampling, individuals have been found who, through different action strategies, engage in sustainability issues as for example climate change, bio-diversity and social justice. From a larger sample, three young adults have been selected for several life storyinterviews. Data has been analyzed and interpreted by use of narrative methodology. The result is presented as three stories, presented as thick descriptions, through whichthe winding paths towards aspects of action competence, as experienced, appear. This is followed by an integrative analysis presenting six themes that have emerged in theanalyses as relevant in the process of developing action competence for sustainable development: emotional reactions; perceived competence; contrasts and normative foundation;action permeation; trust and faith from adults and in adults; and social belonging in contrastto outsidership. Major motives and driving-forces for sustainability actions that emerge inthe stories are: emotional reactions initiating a desire for change and a desire to act; longingfor meaningfulness; a desire to feel comfortable with what you can contribute; and longing for belongingness. The findings are discussed in relationship to previous research and a modelof a possible way to develop aspects of action competence for sustainable development is introduced. This dissertation is part of a project supported by Formas, The Swedish Research Council for Environment, Agricultural Sciences and Spatial Planning.

Sjukvården är den arbetsplats som anses vara särskilt utsatt för arbetsrelaterad stress och har under senare år fått uppmärksamhet inom forskning. Sjuksköterskor rapporterar att de upplever stress för att de inte har tillräcklig kompetens för att kunna hantera sitt arbete. Samtidigt ska arbetsplatsen säkerställa att medarbetare besitter den kunskap som efterfrågas både i nutid och framtid. En arbetsplats som satsar på kompetensutveckling kan bidra till att både kort- och långsiktiga verksamhetsmål uppnås. Syftet med studien var att undersöka upplevd stress i förhållande till behov av kompetens hos sjukvårdspersonal. För att besvara studiens syfte utfördes en kvantitativ enkätundersökning på sjukvårdspersonal från olika avdelningar på sjukhuset, där totalt 56 respondenter deltog i studien. Vidare analyserades resultatet med hjälp av SPSS genom en korrelationsanalys som presenteras genom tabeller skapade med SPSS. I studien mäts behovet av kompetens genom formellt och informellt lärande. Resultatet i studien visar att det fanns ett samband mellan behovet av kompetensutveckling och stress. Sambandet mellan kompetensutveckling och stress grundar sig enbart mellan behovet av formellt lärande och stress, då det inte fanns något signifikant samband mellan behovet av informellt lärande och stress. Slutsatsen av studien är att utökade kompetensutvecklingsinsatser kan resultera i att sjukvårdspersonalen bättre hanterar arbetskrav och att det kan minska upplevd stress. / Healthcare is the workplace that is considered to be particularly vulnerable to work-related stress and has in recent years received attention in research. Nurses report that they experience stress because they do not have sufficient skills to handle their work assignments. At the same time, the workplace must ensure that employees possess the knowledge that is demanded both in the present and in the future. A workplace that focuses on skills development can help achieve both short- and long-term business goals. The purpose of the study was to investigate perceived stress in relation to the requirement in competence of healthcare professionals at a hospital. To answer the purpose of the study, a quantitative survey was carried out on healthcare professionals from various departments of the hospital, in which a total of 56 respondents participated in the study. Furthermore, the results were analyzed using SPSS and also correlation analysis presented by tables created with SPSS. The results of the study show that there was a significant relationship between the need for competence development and stress. The relationship between competence development and stress is based solely on the connection between the need for formal learning and stress, as there was no significant relationship between the need for informal learning and stress. The conclusion of the study is that increased competence development can result in healthcare workers to better manage work demands and may help to reduce the perception of stress.

Företagskultur har en betydande roll i hur ett företag ska bli framgångsrikt visar aktuell forskning. I föreliggande studie undersöks hur företagskulturen uppfattas av anställda och vilka olika lärande som används för att kommunicera och förmedla kulturen till medarbetare. Undersökningen innefattar en jämförelse mellan svenska och spanska medarbetare, där den senare arbetar i en tvärkulturell miljö. Frågeställningarna i studien behandlar vilka egenskaper som kännetecknar kulturen i ett framgångsrikt företag och hur medarbetare kan integrera sig i företagskulturen genom olika lärandemetoder samt om det råder någon skillnad i uppfattningen av kulturen mellan de svenska och spanska medarbetare. Studien inkluderar Hofstedes kulturella dimensioner som hjälp för att förstå medarbetarnas tolkning av företagskulturen utifrån sin nationella kultur. Dessutom användes Nygrens teori om det livslånga lärandet och Scheins tre kulturella nivåer inom företagskultur. Studien har använt sig av en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer för att undersöka företagskulturen på ett fallföretag. Studiens resultat visar att kulturen i ett framgångsrikt företag har en stark gemenskap utöver en likvärdig och enhetlig uppfattning om företagskulturen. Den mest framträdande uppfattningen är att kulturen förmedlas via vardagliga situationer där det visas genom handlingar. Undersökningen visar ingen större skillnad i uppfattningen om kulturen mellan svenska och spanska medarbetarna, därmed finns inget behov av att anpassa inlärningen av företagskulturen för medarbetare. En förutsättning som studiens resultat visar är att kulturen måste kommuniceras tydligt och mottagits likvärdigt för medarbetare i en tvärkulturell miljö. Detta inkluderar dock inte det eventuella behovet av att anpassa hur kulturen förmedlas för samtliga medarbetare på en individuell nivå. / Current research shows that corporate culture has a significant role in how a company will be successful. The present study investigates how the company culture is perceived by employees, and which different learning methods are used to communicate and convey the culture to employees. The research includes a comparison between Swedish and Spanish employees, where the latter works in a cross-cultural environment. The questions in the study deal with the characteristic traits in the culture of a successful company and how employees can integrate into the company culture through different learning methods and whether there is any difference in the perception of the culture between the Swedish and Spanish employees. The study includes Hofstede's cultural dimensions to help understand the employee’s interpretation of the company culture based on their national culture. In addition, Nygren's theory of lifelong learning and Schein's three cultural levels within corporate culture were used. The study has used a qualitative approach with semi-structured interviews to examine the corporate culture in a case study design in a single organization. The result of the study reveals that the culture of a successful company has a strong feeling of community in addition to an equal and uniform perception of the company culture. The most prominent view is that culture is conveyed via everyday situations where it is shown through actions. The research identifies no major difference in the perception of the culture between the Swedish and Spanish employees, thus there is no need to adapt the learning of the company culture for employees in a cross-cultural environment. A prerequisite that the study results show is that the culture must be communicated clearly and received equally for employees in a cross-cultural environment. However, this does not include the possible need to adapt how the culture is conveyed to all employees on an individual level.