The purpose of this study is to examine managers' perceived influence on informal learningwithin their work team in a digitalized work environment. The study uses a qualitative methodwith the empirical material gathered using interviews. The data was, after the interviews, interpreted using a hermeneutic orientation. The study's informants are department managers in knowledge intensive workplaces from five different organizations. The results have been interpreted with the help of Illeris (2004) model of workplace learning. After analyzing theempirical data, four themes can be identified: resources, communication, culture and relationship oriented leadership. The result indicates that the informants have a good understanding of what it takes, both from the organization and from their perspectives as managers to enable informal learning. Because of the ever-changing digital work-environment,where remote work is frequent, a fully functioning communication for ideal learning is missing according to the informant's liking. Furthermore the digitized work environment is still in itscrate and that new technical solutions to enable informal learning are being developed continuously in all of the informants organizations. It is harder to establish cohesiveness and organizational culture with work being remote, because there is, for example lack, of everyday conversations. Instead, focus lies on purpose driven conversations and meetings and not at all the spontaneous meetings that happen when people are on site physically. The conclusion is thus that the digital tools are very much established. There is constant development to integrate and digitize training to simplify the informal learning, even if remote work occurs. Organizations and work content is in a transformational phase and has been put to the test during the covid-19 pandemic. What we can identify is that remote work is not changing the way we work all that much. Instead, it is dissolving the physical workplace. The result of these changes is the lack of cohesiveness and the everyday conversations which are fundamental and paramount to establish informal learning. / Studien syftar till att bidra med kunskap om hur chefer anser att de kan påverka till informellt lärande i en digital arbetsmiljö. Undersökningen är av en kvalitativ metod - empirin är insamlad via semistrukturerade intervjuer. Empirin tolkas utifrån en hermeneutisk ansats. Informanterna är avdelningschefer för kunskapsintensiva arbetsbefattningar på fem olika organisationer. Resultaten tolkas med hjälp av Illeris (2004) modell för arbetsplatslärande. Efter den insamlade empirin analyserats identifieras fyra teman: resurser, kommunikation, kultur och relationsorienterad. Resultatet indikerar att informanterna har en god uppfattning av vad som krävs både från organisation och i deras position som chef för att möjliggöra informellt lärande. I en alltmer digital arbetsmiljö där distansarbete är frekvent, saknas en fullt fungerande kommunikation för att möjliggöra ett idealt lärande enligt informanternas tycke. Den digitala arbetsmiljön är i sin linda och nya tekniker för att möjliggöra informellt lärande sker kontinuerligt på flera av organisationerna. Informanterna indikerar även att det är svårare att etablera en samhörighet och gemensam kultur vid distansarbete eftersom den kommunikationen är begränsad. Det blir mer fokus på syftesdrivna samtal och möten, och inte alls lika spontana möten som kan genomföras när samtliga är på plats fysiskt. Slutsatsen är således att de digitala verktygen är starkt etablerade, och det jobbas på att integrera och digitalisera utbildningar för att göra det enklare att etablera det informella lärandet även om distansarbete uppstår. Organisationer och arbeten är i en omställningsfas och har satts på sin spets nu under covid-19 pandemin. Det vi ser är att arbetet i sig inte förändras med distansarbete utan att det snarare handlar om en upplösning av den fysiska arbetsplatsen. Med detta kommer en avsaknad av samhörighet och spontan kommunikation som är grundläggande för att etablera det informella lärandet.

Metod Vi ämnar undersöka om samband finns mellan informellt lärande och arbetsrelaterad stress samt om sambandet skiljer sig åt mellan att vara sjukskriven och icke sjukskriven.Teoretisk referensram utifrån krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell, 1990).Studien utgår från en kvantitativ metod där korrelationsanalyser samt regressionsanalyser genomfördes av variabler som sammanställts från LPW (α = .82) samt PSS-14 (α = .89). All data sammanställdes i IBM SPSS.27. Urvalsgrupp var personal inom särskilda boende för äldre. Resultat En multipel regressionsanalys visar att ett negativt medelstarkt samband(Beta = -.48, p < .01) fanns mellan informellt lärande och arbetsrelaterad stress. Ingen modererande effekt förelåg i förhållandet mellan informellt lärande och arbetsrelaterad stress kopplat till sjukfrånvaro. Av de 131 medarbetarna som erbjöds delta svarade 52 personer på enkäten (N=52).  Slutsats Det informella lärandet och stress har utifrån tidigare forskning visat ha en inverkanpå medarbetarnas arbetsprestation och arbetstillfredsställelse. Informellt lärande skapar konkurrenskraftiga verksamheter där ett gott arbetsresultat uppnås samt stimulerar till engagemang och positivitet för både verksamhet och medarbetare. En hög grad av stress uppvisar motsatt effekt på arbetsprestation och arbetstillfredsställelse.Vår slutsats är att både samhälle och organisationen kan vinna ekonomiska fördelar genom att minska stress och öka det informella lärandet då detta kan generera en ökad kvalitet i offentlig sektor. Detta då vårt funna resultat visat på ett signifikant medelstarkt negativt samband mellan informellt lärande och arbetsrelaterad stress, men som varken förstärks eller försvagas bland sjukskrivna respektive icke-sjukskrivna respondenter inom studerad verksamhet i offentlig sektor. / Method We intend to investigate whether there is a connection between informal learning and work-related stress and whether the connection differs between being on sick leave and not on sick leave. Theoretical frame of reference based on the requirements-control-supportmodel (Karasek & Theorell, 1990). The study is based on a quantitative method where correlation analyzes and regression analyzes were performed on variables compiled fromLPW (α = .82) and PSS-14 (α = .89). All data was compiled in IBM SPSS.27. The selection group was staff in special housing for the elderly. Results A multiple regression analysis shows a negative medium-strong relationship (Beta = -.48, p <.01) was found between informal learning and work-related stress. There was no moderating effect in the relationship between informal learning and work-related stress linked to sick leave. Of the 131 employees who were offered to participate, 52 people responded to the survey (N = 52). Conclusion Based on previous research, informal learning and stress have been shown to have an impact on employees' work performance and job satisfaction. Informal learning creates competitive operations where a good work result is achieved and stimulates commitment and positivity for both operations and employees. A high degree of stress has the opposite effect on job performance and job satisfaction.Our conclusion is that both society and the organization can gain economic benefits by reducing stress and increasing informal learning as this can generate increased quality in the public sector. This is because our found results showed a significant moderate negative relationship between informal learning and work-related stress, but which is neither strengthened or weakened among sick-listed and non-sick-respondents in studied activities inthe public sector.

HR har en viktig funktion i att ta tillvara de mänskliga resurserna på bästa möjliga sätt utifrån organisationernas mål och visioner. Det är därför av hög relevans att belysa hur och på vilket sätt de HR-anställda själva lär för att kunna genomföra sitt dagliga arbete. Syftet med studien är därmed att, med hjälp av de HR-anställas erfarenheter, beskriva hur processer av formellt och informellt lärande kan ta sig uttryck i det egna arbetet. För att besvara vårt syfte har vi intervjuat 10 HR-anställda inom den privata sektorn och det insamlade materialet har analyserats tematiskt. Formellt och informellt lärande, krav-kontroll-stödmodellen samt erfarenhetsbaserat lärande har använts som teoretiska verktyg för att kunna besvara våra frågeställningar. Av resultatet har tre teman framkommit, den HR anställde i organisationen, stöd från organisationen samt det egna ansvaret för lärande och att dessa är aspekter som påverkar lärandet för de HR-anställda. Resultatet indikerar att det formella och informella lärandet tar sig uttryck på olika sätt för de HR-anställda. I många avseenden går studiens resultat hand i hand med teori och tidigare forskning rörande hur arbetsplatsen kan verka som en lärandemiljö. Resultatet av studien bidrar till en ökad förståelse för att de HR-anställda bär ett stort eget ansvar för det egna lärandet på arbetsplatsen. Vidare har frågor dykt upp i diskussionen kring hurde HR-anställdas egna värderingar påverkar upplevelserna av lärande, samt hur chefers inverkan och ansvar för kunskapsutbyte kan påverka de HR-anställdas upplevelser av lärande. Det finns därför ett fortsatt behov av forskning gällande HR-anställdas lärande i deras eget arbete. / HR has an important function to utilize the human resources in the best possible way based on theorganizations' goals and visions. Therefore, it is of high relevance to shed light on how, and in whatway the HR employees themselves learn in order to carry out their daily work. The purpose of thestudy is thus, with the help of the experience of the HR employees, to make visible how processes of formal and informal learning can be expressed in their own work. In order to answer our purpose, we have interviewed 10 HR employees in the private sector and the collected material has been analyzed thematically. Formal and informal learning, the demand-control-support model and experience-basedlearning have been used as theoretical tools to answer our questions. From the result, it has emerged that the HR employees in the organization, support from the organization and their own responsibility for learning are aspects that affect the learning for the HR employees. The result indicates that formal and informal learning is expressed in different ways for the HR employees. In many respects, the study's results go hand in hand with theory and previous research on how the workplace can act as a learning environment. The result of the study contributes to an increased understanding that HR employees bear a great deal of responsibility for their own learning in the workplace. Furthermore, questions have arisen how the HR employees own values in the workplace effects the experiences of learning, as well as how the managers influence and responsibility for the exchange of knowledge can influence the HR employees' experiences of learning. Therefore, the research regarding the HR employee's learning in their own work need further research.

Det senaste decenniet har HR-arbetet förändrats i och med HR-transformationen som innebar införandet av en ny roll, HR-partner, i syfte att göra arbetet mer effektivt och värdeskapande. Den administrativa generalistrollen skulle bli mer strategisk och en del av organisationens ledning, genom införande av självbetjäningstjänster samt omfördelning av arbetsuppgifter. Detta ledde till en gränsdragningsproblematik och rollen som HR-partner blev otydlig. Vår studie syftar till att undersöka rollen som HR-partner för klargöra vad rollen innebär. Vidare avser studien att bringa kunskap om hur man i rollen kan utvecklas genom att undersöka lärandet inom rollen.   Undersökningen har skett genom en kvalitativ metod med sju semi-strukturerade intervjuer av HR-partners på olika företag i Stockholm och Uppsala. Slutsatser av vår empiri har dragits utifrån vårt teoretiska ramverk: episteme, techne och fronesis, anpassningsinriktat och utvecklingsinriktat lärande, samt arbetsplatslärande. Studiens frågeställningar har besvarats med hjälp av en tematisk analys, som gav resultatet att rollen är komplex men att den av samtliga intervjupersoner upplevs vara en verksamhetsnära stödjande funktion med både operativa och strategiska arbetsuppgifter. Däremot har vi sett tendenser till att rollen på vissa företag inte utvecklats till den strategiska rådgivande funktion som varit avsikten. Orsaken till det tror vi kan bero på tidsbrist och en upplevelse av begränsat handlingsutrymme, vilket i sin tur kan bero på otydligt definierade arbetsuppgifter. Samtliga respondenter hade någon form av lärande forum och har lärt sig både informellt och icke-formellt. Samtliga respondenter uttryckte en önskan om ett ökat samarbete, med främst andra HR-partners inom företaget. En slutsats från vår studie är att ett ökat fokus på samarbete och en tydligare definition av roller från verksamheten skulle kunna leda till en förbättring och utveckling av rollen som HR-partner. / In the past decade, HR work has changed as a result of the HR transformation, which entailed the introduction of a new role, HR partner, in order to make the work more efficient and value-creating. The administrative general role would become more strategic and part of the organization's leadership, through the introduction of self-service services and the redistribution of tasks. Although, a change regarding the tasks made the role “HR partner” become unclear. Our study aims to investigate the role of HR partners to clarify what the role entails. Furthermore, the study intends to bring knowledge about how one can develop in the role by examining learning within the role.   The study was conducted using a qualitative method with seven semi-structured interviews of HR partners at various companies in Stockholm and Uppsala. Conclusions of our study has been drawn from our theoretical framework: episteme, techne and fronesis, adaptive and developmental learning, and workplace learning. The study's questions have been answered with the help of a thematic analysis, which gave the result that the role is complex but that the role by all interviewees was explained to be a business-related support function with both operational and strategic tasks. However, we have seen tendencies that the role in some companies has not evolved into the strategic advisory function that was intended. The reason for this, we believe, may be due to lack of time and an experience of limited scope for action, which in turn may be due to clearly defined tasks. All respondents had some kind of network learning and have learned both informally and non-formally. All respondents expressed a desire for increased cooperation, especially with other HR-partners within the company. One conclusion from our study is that an increased focus on collaboration and a clearer definition of roles from the business could lead to an improvement and development of the role “HR partner”.

In today's job market, but also in society in general, there is a discussion about the importance of having a good balance between work and private life, to minimize negative stress and sick leave. Middle managers are often highlighted as being exposed to these issues. The purpose of this study was to explore how middle managers' work-life balance and informal learning have an impact on each other. The aspiration was to get a better understanding of what contributes to work-related stress in relation to workplace learning in employees with both staff responsibilities and managers above them. The model of demand-control-support and informal learning have been used as a theoretical framework to analyze the empirical material collected. Through five semi-structured interviews the study has established that a healthy balance between working life and private life contributes to increasing commitment and learning in the workplace amongst middle managers. Furthermore, the study has concluded that non-formal learning in the workplace can contribute to a healthier balance between working life and private life, but also that learning in the workplace can contribute to negative stress outside of working hours. The key factors for this are opportunities to influence one's own work, have social support from managers, employees, family and friends, as well as clear demands from management. These have proven to be important in relieving stress and increasing workplace learning where there is a lack of work-life balance in middle managers. Keywords: Work-life balance, informal learning, demand-control-support, work-related stress

Syftet med denna studie är att undersöka hur fritidspedagoger beskriver sin och fritidshemmets roll i de nyanlända elevernas inkluderingsprocess. Studien undersöker även vilka metoder de använder i inkluderingsprocessen, samt vilka hinder de möter. Studien är av kvalitativ ansats och utgår från semistrukturerade intervjuer med sex fritidspedagoger. Studien utgår från Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande och utveckling och Antonovskys teori om känsla av sammanhang. Pedagogerna beskriver en fritidsverksamhet som centreras kring att förse de nyanlända eleverna med spontan språkutveckling i en socialt inkluderande miljö. Resultaten visar att fritidspedagogerna beskriver sin roll som stöttande, där den stöttande rollen beskrivs som väsentlig i de nyanlända elevernas sociala- och språkliga utveckling. I verksamheten möter de hinder som grundas i språkbarriärer och personalbrist. Pedagogerna använder didaktiska verktyg i form av artefakter för att arbeta runt språkbarriären och därmed påskynda de nyanlända elevernas sociala- och språkliga utveckling. Utifrån studiens resultat drar vi slutsatsen att fritidshemmets roll i de nyanlända elevernas inkluderingsprocess är väsentlig, då fritidsverksamheten främjar de nyanlända elevernas sociala- och språkliga utveckling i en informell lärandemiljö.

Syftet med studien är att studera deltagarnas uppfattade beteendeförändringar som medverkande i medborgarforskningsprojektet Växtkalendern. Ett vidare syfte med studien är att studera hur medborgarforskningsprojektet Växtkalendern kan påverka klyftan mellan medvetenhet och handlingskraft hos deltagarna i frågor rörande klimatförändringen, så kallat action gap. Studien har sin utgångspunkt ur en abduktiv ansats, där det empiriska materialet påverkar litteraturen och omvänt. Relevant empiri har samlats in genom en enkätundersökning. Undersökningen har skickats ut till alla deltagare i forskningsprojektet Växtkalendern, dessutom har intervjuer och samtal med specialister inom området medborgarforskning genomförts. Resultatet visar att medborgarforskningsprojektet Växtkalendern har potential att påverka deltagarna. Ur enkäten framkommer det att deltagarna anser att möjligheten att hjälpa forskningen är den klart viktigaste anledningen till deltagande. Med hjälp av de teoretiska utgångspunkterna och det empiriska materialet analyserades medborgarforskningsprojektets möjlighet att förändra beteenden hos deltagarna i frågor gällande klimatförändringen. Studien visar att klyftan mellan medvetenhet och handlingskraft kan minskas med hjälp av medborgarforskning då deltagarna upplever en ökad medvetenhet och ett förändrat beteende i och med deltagandet i projektet. / The purpose of the study is to study the behavioral changes in participants in the citizen science project "Växtkalendern". The purpose is also to study how the citizen science project "Växtkalendern" can influence the gap between awareness and action in terms of climate change issues, so-called action gap, among the participants. The study is conducted based on an abductive approach, where the empiric material influences the literature study and vice-versa. The relevant empirical was collected through a survey sent out to all the participants in the project "Växtkalendern". In addition, interviews and discussions with specialists in the field of citizen science research have been conducted. The results shows that the citizen science project "Växtkalendern" has potential to influence participants. The survey revealed that the participants felt that the opportunity to assist research was clearly the most important reason for participation. Using the theoretical standing points and the empirical material, the citizen science project ability to create behavioral changes in the participants in terms of climate change issues was analyzed. The study shows that the gap between awareness and action can be reduced with the help of citizen science as participants experienced increased awareness and a changing behavior through participation in the project "Växtkalendern".

Syftet med denna studie är att skapa en ökad förståelse för vilka kontextuella villkor som HR- medarbetare inom Arbetsförmedlingen upplever påverkar möjligheterna till informellt lärande samt om dessa upplevelser skiljer sig åt mellan kvinnor och män. Studien är en kvalitativ enfallsstudie som är utförd på Arbetsförmedlingens HR-avdelning. Kvalitativa metoder som använts är semistrukturerade intervjuer och dokumentgenomgång. Studiens resultat har analyserats utifrån en tematisk analys med en abduktiv ansats. Resultatet visar att respondenternas upplevelser av de kontextuella villkoren inte är helt samstämmiga, vilket implicerar att svaret på vår forskningsfråga om vilka villkor som främjar respektive hindrar ett informellt lärande är tvetydig. Vad gäller huruvida det finns skillnader mellan hur kvinnor och män upplever de kontextuella förutsättningarna till informellt lärande visar våra resultat att medarbetarna överlag är samstämmiga i sina svar. Dock framgår ett fåtal skillnader där det ur ett genusperspektiv kan tolkas som att det framträder en genusordning som främjar män, men det går inte inom ramen för denna studie att utesluta att det även kan finnas andra bakomliggande orsaker till denna slutsats. / The purpose of this study is to create an increased understanding of which contextual conditions experienced by HR employees within the Swedish Public Employment Service affect the opportunities for informal learning and whether these experiences differ between women and men. The study is a qualitative one-off study carried out at the HR department of the Swedish Public Employment Service. Qualitative methods used are semi-structured interviews and document review. The study's results have been analyzed based on a thematic analysis with an abductive approach. The results show that the respondents' experiences of the contextual conditions are not completely consistent. This implies that the answer to our research question about which conditions promote and hinder informal learning is ambiguous. Regarding whether there are differences between how women and men experience the contextual conditions for informal learning, our results show that the employees are generally unanimous in their answers. A few differences were apparent from a gender perspective, that can be interpreted as the appearance of a gender order that favors men, but it is not within the scope of this study to rule out that there may be other underlying reasons for this conclusion.

Syftet med denna studie är att undersöka gymnasielärares förändrade arbetssituation under Covid-19-pandemin och vilken påverkan det innebär på undervisningen samt hur villkor för lärande har förändrats som en effekt av pandemin. Detta genomfördes genom en kvalitativ fallstudie med hjälp av sex semistrukturerade intervjuer med sex olika gymnasielärare, vilka valdes på basen av ett bekvämlighets- och snöbollsurval. Studiens insamlade data bearbetades därefter med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visar att pandemin medfört en ökad arbetsbelastning relaterat till olika läroverktyg på distans och en ändrad syn på lärarnas självförtroende i deras yrkesutövande. För att skapa förutsättningar för en god lärandemiljö har deltagande, relationsbyggande samt kommunikation, dels mellan elever, dels mellan lärare och elever, visat sig utgöra väsentliga villkor. / We assessed the change in working situation of upper secondary school teachers due to the Covid-19 pandemic and its effect on teaching and learning conditions based on teleworking. We conducted a qualitative case study involving six different teachers, chosen through convenience and snowball sampling, on which we performed semi-structured interviews. The collected data were then analyzed through a thematic analysis. The results show that the pandemic has led to an increased workload related to various distance learning tools and a changed view of teachers' self-confidence in their professional practice. To create good learning environment, participation, relationship building and communication between students and between teachers and students, have been most important. In conclusion, the teachers emphasize that working during the pandemic has brought them closer to the core of what gives them motivation in their profession, namely their students.

Uppdraget som låg till grund för detta examensarbete var att utveckla Vattenfall Science Centers utställning och verksamhet. Uppdraget formulerades i ett syfte att studera hur sciencecentret som koncept kan utvecklas genom att pröva hur ett sociokulturellt perspektiv pålärande yttrar sig i skapandet av en interaktiv installation. Målet med arbetet är att föreslå hurett science center kan formas och utvecklas för att skapa förutsättningar för lärande.Arbetet delades upp i tre delar. Första delen består av en studie av litteratur med syfteatt få en övergripande bild av den forskning som berör lärande på museer. Målet var att belysaviktiga aspekter för lärande på museer. Andra delen består av arbetet med att formulera endidaktisk modell som svarar för vad, varför och hur ett ämne eller ämnesområde skapresenteras, samt att tillämpa den didaktiska modellen i skapandet av en interaktivinstallation. Tredje delen av arbetet består av en utvärdering av mötet mellan den skapadeinstallationen och dess användare.I denna rapport presenteras arbetets tre delar för att avslutningsvis leda till endiskussion kring examensarbetets huvudfråga: Hur kan förutsättningar för lärande möjliggörasi utformandet av en interaktiv utställning?Att skapa förutsättningar för lärande handlar om att skapa förutsättningar föraktiviteter som möjliggör lärande. Genom utformning och val av innehåll i en utställningfinns möjlighet att skapa mer eller mindre goda förutsättning för lärande. Därför är det viktigtatt från början ha en klar bild av vilken typ av aktivitet som det är önskvärt att utställningeninbjuder besökaren till, exempelvis samarbete, samtal och besökarens egen påverkan.Det traditionella science centret är ofta kritiserat för att framställa naturvetenskap ochteknik som något färdigt och opåverkbart. För att skapa intresse och engagemang för dessaämnen och för områdena energi och miljö betonas från flera håll vikten av att iställetframställa dem nyanserat och från flera perspektiv. Därför är det viktigt att i arbetet med attutveckla en interaktiv utställning eller en science center verksamhet diskutera hur det tänktaämnet ska presenteras för att uppnå detta.Att skapa och utveckla en utställning och en verksamhet är en arbetsprocess sominvolverar många människor. Här liksom i alla situationer där många människor ärinvolverade i ett och samma projekt behövs en tydlig ambition och tydliga mål medverksamheten som kan styra och leda arbetsprocessens alla delar. I arbetet har det betonats attdenna ambition kan utvecklas från att intressera besökaren för naturvetenskap och teknik, idetta fall med fokus på energi- och miljöfrågor, till att också skapa engagemang. Engagemangsom exempelvis kan skapas genom att erbjuda besökaren verktyg för att själv kunna agera ochpåverka framtiden i relation energi- och miljöfrågor. / This study illuminates how the science center as a concept can be developed and how asociocultural perspective on learning influences the design of an interactive exhibit. The aimof the study is to propose ideas on how a science center can be designed and developed withthe purpose of creating good conditions for learning.The work was divided in three parts. In the first part literature was studied with theaim of highlighting aspects important for learning from a sociocultural perspective. In thesecond part an educational model was formulated based on the result from the literature study,interviews and study visits. The educational model was then used to guide the design of aninteractive exhibit on hydro power. The third part consists of an evaluation of the exhibitbased on observation of the visitors’ interaction with the exhibit.In this thesis the work and the result of the three parts are presented leading to a finaldiscussion about the key question of the study: How can learning possibilities be createdthrough the design of an interactive exhibition?Creating possibilities for learning is about creating possibilities for activities thatmakes learning possible. Through the design and in the choice of content of an exhibition it ispossible to create more or less good conditions for learning. Therefore it is important to havea clear picture of what type of activities it is desirable that an exhibition invite the visitor to,for example cooperation and conversation and the visitors’ possibility to influence the resultof the activity.The traditional science center is often criticized for presenting science and technologyas something static and finished. To create interest and engagement for the subject area it isinstead needed to be presented from a wide range of perspectives. Therefore throughout thework of developing an interactive exhibition or a science center it is important to discuss howthe subject area can be presented to fulfil this aim.Creating and developing an exhibition is a work that involves a number of people withdifferent backgrounds, knowledge and ideas. Just as in any other project that involves manypeople a clear ambition with clear goals is needed and makes a shared vision possible that canlead and steer all parts of the work.