I en alltmer globaliserad värld där behovet av transport och kommunikationer ökar, ställs högre krav på infrastrukturprojekt och deras resursanvändning. Kraven på hållbar utveckling påverkar särskilt dessa projekt och deras masshantering. Ett initiativ som adresserar dessa hållbarhetskrav är konceptet cirkularitet där massor cirkuleras inom ett kretslopp i syfte att främja återanvändning och återvinning. Idag möjliggör digitala verktyg såsom Building Information Modeling (BIM) en plattform för aktörer att få en översikt av projektet. Trots detta återstår det utmaningar med att integrera BIM-teknologi inom masshantering för att effektivt främja cirkulär materialanvändning. Studien grundar sig på en explorativ forskningsdesign med syftet att undersöka aktuella utmaningar för cirkulär masshantering samt potentialen hos BIM inom infrastrukturprojekt för att främja cirkularitet. Studien fokuserar på att identifiera de faktorer som aktörer inom masshantering upplever som hinder för cirkulär masshantering samt på vilket sätt BIM kan bidra till att motverka dessa hinder. Studien visar hur dessa uppfattningar relaterar till cirkularitet genom att undersöka hur dessa faktorer påverkar ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet i enlighet med Elkingtons Triple Bottom Linemodell. Arbetet grundar sig på en litteraturöversikt och semistrukturerade intervjuer med respondenter i form av beställare, entreprenörer och konsulter verksamma inom svensk masshantering. I studien identifierades att flera faktorer utgör hinder för en cirkulär masshantering inom svenska infrastrukturprojekt. Resultatet tyder på hinder i form av brist på kompetens, otillräcklig samordning, logistikproblem, oklar ansvarsfördelning, svårigheter med klassificering samt inkonsekvent beräkning av massor. Dessa faktorer ger upphov till negativa konsekvenser på de ekonomiska, sociala och ekologiska hållbarhetsaspekterna inom organisationerna. Trots detta betraktar respondenterna att implementeringen av BIM inom masshanteringsprocesserna har potential att motverka dessa hinder genom att främja förbättrad samordning, informationsdelning och resursanvändning. Dessa åtgärder möjliggör förbättringar inom alla tre hållbarhetsdimensioner och kan därmed underlätta övergången mot en mer cirkulär masshantering inom svenska infrastrukturprojekt. Trots detta indikerar resultaten att den fulla potentialen av BIM begränsas av utmaningar såsom bristande erfarenhet och oenhetliganvändning inom branschen. / In an increasingly globalized world where the demand for transportation and communication is rising, higher demands are placed on infrastructure projects and their resource utilization. Sustainable development requirements particularly affect these projects and their mass haul. An initiative addressing these sustainability demands is the concept of circularity, where materials circulate within a loop to promote reuse and recycling. Today, digital tools such as Building Information Modeling (BIM) enable stakeholders to gain an overview of the project. However, challenges remain in integrating BIM technology into mass haul to effectively promote circular material usage. The study is based on an exploratory research design aimed at investigating current challenges in circular material management and the potential of BIM within infrastructure projects to promote circularity. The study focuses on identifying the factors that stakeholders in mass haul perceive as barriers to circular material management and how BIM can help mitigate these barriers. The results illustrate how these perceptions relate to circularity by examining how these factors affect economic, social, and environmental sustainability in accordance with Elkington's Triple Bottom Line model. The report is based on a literature review and semi-structured interviews with respondents such as clients, contractors, and consultants active in Swedish mass haul operations. The study identified several factors that constitute barriers to circular material management in Swedish infrastructure projects. The results suggest barriers such as lack of expertise, inadequate coordination, logistical problems, unclear responsibility allocation, difficulties in classification, and inconsistent calculation of materials. These factors lead to negative consequences on the economic, social, and environmental sustainability aspects within organizations. However, respondents consider that the implementation of BIM within mass haul processes has the potential to counteract these barriers by promoting improved coordination, information sharing, and resource utilization. These measures enable improvements in all three sustainability dimensions and can thus facilitate the transition to a more circular mass haul within Swedish infrastructure projects. Nevertheless, the results indicate that the full potential of BIM is limited by challenges such as lack of experience and inconsistent usage within the industry.

This study examines the multifaceted aspects of the area Gustavsberg located in Värmdö municipality. We plan to focus on Gustavsberg´s development as a tourist destination to meet the requirements to become a successful tourist destination. The local actor´s effort and their role in the hospitality industry will be examined. Also, the ability to cooperate to develop Gustavsberg’s activities and events will be focused on as well as how improvements are achieved to meet visitor requirements. The theories that are applied for the area´s destinations development, destinations strategies, destination marketing, action plans and creative tourism provide a structured framework for understanding why and how Gustavsberg can develop. The importance of development and improvement for the area will be crucial to remain a competitive and attractive destination. This study used a mix of qualitative interviews and observations and even quantitative surveys to examine the areas development from different perspectives and opinions. The findings revealed that Gustavsberg has a great potential for cooperation to create a clear vision for the future and shape a better development of the hospitality industry in Gustavsberg. It was also revealed that the municipality is in the process of starting a destination section. That will mean that one of the important actors within the hospitality industry will take the leading role for implementing and planning that is missing today. Moreover, we have concluded that Gustavsberg owns many unique sights and attractions but based on all the data we have collected, we see that the area still has many challenges that need to be overcome. By focusing on the opportunities and reinforcing cooperation between the actors, Gustavsberg can maintain and strengthen its role as a varied and attractive destination in tourism.

Haparandabanan, den järnväg för godstrafik som går mellan Boden och Haparanda, byggdes för närmare 100 år sedan och stora delar av järnvägssträckan är i dåligt skick. För att klara morgon- dagens ökande transportbehov rustas den befintliga järnvägen mellan Boden och Kalix upp samt byggs en helt ny järnväg mellan Kalix och Haparanda. Projekt Haparandabanan har i järnvägsplaner, tillståndsansökningar om vattenverksamhet och anmälningsärenden gällande uppläggning av inert avfall utlovat att vidta en mängd åtgärder och försiktighetsmått. För att dessa åtaganden inte ska förbises och eventuellt orsaka negativa effekter på naturmiljön är det angeläget att följa upp dem. Det övergripande syftet med det här examensarbetet var att följa upp åtgärder och försiktighets- mått som projekt Haparandabanan åtagit sig att vidta och som kan påverka järnvägsområdets yt- och grundvatten. Exempel på åtgärder är att trummor ska läggas genom järnvägsbanken vid passage av våtmarker för att våtmarkernas hydrologiska funktioner ska upprätthållas, att sulfid- jord ska placeras anaerobt under grundvattenytan och att grumlingsförebyggande åtgärder ska vidtas vid vattendrag med målsättning att finsand ska hinna sedimentera. Två undersyften med examensarbetet var att ta reda på om järnvägsbyggnationen påverkat närområdets yt- och grundvattenkvalitet och att kortfattat och generellt beskriva projektets status vad gäller upp- nåelse av dess vattenrelaterade miljömål. Resultaten visar att projekt Haparandabanan uppfyllt de flesta åtaganden som följts upp under det här examensarbetet men att det funnits en del brister. Mer detaljerat visar resultaten bland annat att projektets utformningar av järnvägsvallens underbyggnad vid passager av våtmarker till viss del ändrats efter järnvägsplanernas fastställelser och att lokalisering av upplag till stor del följt järnvägsplanernas illustrationer. Projektets sulfidjordshantering har inte alltid skett på bästa tänkbara sätt eftersom det funnits brister i nedgrävning och täckning av uppgrävda sulfid- jordar. Kontroll av lakvatten från sulfidjordsupplag har skett regelbundet men referens- provtagningen var i de flesta provtagningspunkter bristfällig vilket lett till att det är svårt att dra konkreta slutsatser om huruvida projektets uppläggning av sulfidjordar orsakat förhöjda sulfathalter eller inte. Vidare visar resultaten att projekterade sedimenteringsanordningar inte alltid uppförts och att de i vissa fall varit undermåliga. Erosionsskydd i form av bergkross och naturgrus har dock i stor utsträckning lagts vid alla vattendrag utefter den nya järnvägslänken. Diagram över turbiditet visar att projektet mest troligt orsakat grumling i mer än hälften av vattendragen. Resultaten visar också att samstämmigheten mellan olika delar av projektets järnvägsplaner bör bli bättre. Ett exempel är att skyddsåtgärder mot kemikalieutsläpp vid järn- vägens passage av tre grundvattenförande isälvsavlagringar utlovades i järnvägsplanernas plan- beskrivningar men inte miljökonsekvensbeskrivningar, vilket bidragit till att detaljprojektörer inte projekterat in några skyddsåtgärder. Projektet har uppnått tre av fyra av sina detaljerade miljömål.

Miljöbedömning med dess tillhörande dokument, miljökonsekvensbeskrivning (MKB), genomförs för att minska negativ miljöpåverkan från projekt och används som beslutsunderlag. Trafikverket som statlig myndighet gör MKB:er för många av sina projekt. Om utfallet blir så som det står i MKB:erna eller inte, vad det beror på, samt hur avvikelser påverkar miljön har undersökts i det här examensarbetet. Undersökningen har skett genom fallstudier av fyra olika Trafikverksprojekt. Dessa har varit vägprojekten Västra länken; bro över Umeälven, Östra länken; E4 syd – Östteg och Puckdalen; riskobjekt. Det fjärde fallet är ett järnvägsprojekt, Åmsele station; ny mötesdriftplats. För att kunna besvara frågeställningarna har intervjuer, dokumentgranskning, platsbesök och litteraturstudier genomförts. För varje fall har ett antal påverkanskategorier med betydelse för projektet valts ut för fördjupad granskning. Resultatet visar att avvikelser har förekommit mellan det som stått i MKB:erna och faktiskt resultat i alla fyra fallen, men inte i något fall har avvikelserna varit fler än överensstämmelserna. De flesta kontrollpunkter från MKB:erna har därmed stämt med faktiskt resultat, sammanlagt har 76 % stämt. I ett av fallen, Östra länken, har större andel avvikelser upptäckts än i övriga. Här blev resultatet 63 % överensstämmelse, i jämförelse med Västra länkens 77 %, Puckdalen 88 % och Åmsele stations 73 %. Avvikelserna som har upptäckts har gett både positiv, negativ och insignifikant miljöpåverkan, men majoriteten har varit negativ. Orsakerna till avvikelserna har varierat stort för de olika granskade kontrollpunkterna, men för vissa är otillräcklig uppföljning en möjlig orsak. Som resultat av detta arbete föreslås mer uppföljningsarbete med hjälp av Trafikverkets redan befintliga metoder, för att minska avvikelser mellan MKB och verklighet i framtiden. / Environmental impact assessment, with the document environmental impact statement (EIS), are produced to limit the negative environmental impact of projects, and as a base for decision-making. Trafikverket (Swedish Transport Administration) is a public authority that produce EIS for many of their projects. This study has examined if the statements made in the EIS are actually done in practise or not, why eventual deviations may occur and what effects these deviations gives to the environment. The method used have been case studies of four projects performed by Trafikverket. Those are three road projects, The Western link; bridge over Umeälven, The Eastern Link; E4 south – Östteg and Puckdalen; risk object. The fourth project is a railroad project named Åmsele station, new passing place and service site. To answer the research questions also interviews, document studies, field trips and literature studies have been performed. For each of the cases a number of important categories for the project have been selected for further investigations. The result show that in all cases there have been deviations. In summary of the four cases 76 % of the checkpoints have been congruent. In all cases the congruence has been greater than the deviations. In one case, The Eastern Link, more deviations than in the other projects have been noted. In this case the result showed 63 % congruence, compared to 77 % at The Western Link, 88 % at Puckdalen and 73 % at Åmsele station. The deviations found have both given positive, negative, or insignificant environmental impacts, but the majority have been negative. The causes of the deviations have varied between the different checkpoints examined. One reason that is possible for some of the deviations are lack in follow-up. As a result of this study more extensive follow-up in the future, with use of already existing tools in the organisation of Swedish Transport Administration, are suggested to reduce the deviations between EIS and reality.

Previous research has emphasized the importance of engineering services and adaptability in the early stages of construction projects. Public clients usually procure engineering services from private companies, which makes their procurement strategies important in creating incentives for adaptability and innovation for the service providers. Due to the high uncertainty and clients’ lack of understanding of the tasks they procure, the procurement of services is argued to be challenging – especially for public clients. Despite this, studies on the procurement of engineering services are scarce, as is research on the effects on adaptability. The purpose of this thesis, therefore, is to increase the understanding of organizational control in the public procurement of engineering services, by focusing on task characteristics, control modes and their effects on adaptability. A single case study of the Swedish Transport Administration was analyzed using the three models developed in the appended papers, i.e., the expanded control model, the procurement model for services and the classification model. The empirical data, consisting of interviews, observations and documents, were analyzed using visual mapping and flexible pattern matching. The findings illustrate that uncertainty is the task characteristic that differs between the early phase of construction (i.e., physical planning) and subsequent stages (i.e., tender document), while knowledge of the transformation process is the task characteristic that differs between a standard contract and an environmentally sustainable contract. Thus, when procuring engineering services including carbon reduction goals where new solutions are needed, new procurement strategies are necessary. In order to cope with the high uncertainty and low knowledge of the transformation process, social control is preferable. In addition, using social control will enhance the service providers’ willingness to adapt. These findings are important in the procurement of engineering services because uncertainty and the client’s understanding of the tasks are two of the main aspects that make engineering services difficult to procure. By combining task characteristics, control modes and their effects on adaptability, this thesis illustrates the importance of focusing on the entirety of organizational control. For example, even though process control and social control both incentivize the service provider to adapt to change, process control is less suitable for a public client when uncertainties are high. In addition, when choosing control modes related to the specification and reward system, it seems more efficient to provide the same incentives (i.e., process control may be combined with social control), whereas output control should not be combined with any other control mode. This shows the importance of combining the three variables and that the three main models of this thesis can be important tools. This knowledge and the models may therefore be useful to academics as well as practitioners. The results contribute to the scarce research on the procurement of engineering services for construction projects, as well as to the control literature. / Tidigare forskning har betonat vikten av tekniska konsulttjänster och anpassning i de tidiga skedena av ett byggprojekt. Vanligtvis köper offentliga beställare tekniska konsulttjänster från privata företag och således är deras val av inköpsstrategier viktiga, både för att skapa drivkrafter för anpassning och innovation hos tjänsteleverantörerna. Upphandling av tjänster anses vara svårt i allmänhet och för offentliga beställare i synnerhet. Det beror på de höga osäkerheter som kännetecknar tjänster, samt beställarnas brist på förståelse av uppdraget de köper. Trots det är studier kring inköp av tekniska konsulttjänster, likväl som effekter på anpassning få. Syftet med den här avhandlingen är att öka förståelsen för organisationsstyrning i offentlig upphandling av tekniska konsulttjänster, genom att fokusera på uppdragets karaktäristika, styrningstyper och effekter på anpassning.      En fallstudie av Trafikverket genomfördes och applicerades på de tre modeller som utvecklats/justerats i de två bifogade artiklarna med syfte till att illustrera modellernas användbarhet. De tre modellerna består av: en vidareutvecklad styrningsmodell, en inköpsmodell för tjänster och en klassificeringsmodell. Det empiriska materialet består av intervjuer, observationer och dokument. För att analysera dessa, användes tabeller för att kunna visualisera och en flexibel matchning för att upptäcka mönster i materialet.  Resultaten visar att nivån av osäkerhet är den karaktäristika av uppdraget som skiljer en tidig fas av en byggprocess (dvs. planläggning) och en senare fas (dvs. framtagande av förfrågningsunderlag). Däremot är det beställarens nivå av förståelse för uppdraget som skiljer mellan ett standardkontrakt och ett kontrakt som inkluderar lösningar för ekologisk hållbarhet. Således, när beställaren köper konsulttjänster med mål för ekologisk hållbarhet där nya lösningar behövs, olika inköpsstrategier är nödvändiga. För att kunna hantera de stora osäkerheterna och den låga förståelsen för uppdraget, är social styrning att föredra. Det kommer dessutom att öka tjänsteleverantörernas vilja att anpassa sig. Den här kunskapen är viktig för inköp av tekniska konsulttjänster, eftersom osäkerheter och beställarens förståelse för uppdraget är två av de huvudsakliga aspekterna, som gör tekniska konsulttjänster svåra att köpa in.  Genom att kombinera uppdragets karaktäristika, styrningstyper och effekter på anpassning illustrerar denna avhandlingen betydelsen av att fokusera på helheten. Även om processtyrning och social styrning föreslås för att ge tjänsteleverantören drivkrafter att vilja anpassa sig till ändringar, är processtyrning mindre lämplig för en offentlig beställare när osäkerheterna är stora. Det kan även konstateras att när beställaren väljer styrningstyp för uppdragsbeskrivningen och i ersättningsformen, verkar det mest effektivt att skapa likadana drivkrafter. Dvs. process styrning och social styrning kan kombineras, medan resultatstyrning inte bör kombineras med någon annan styrningstyp. Följaktligen visar detta på betydelsen av att kombinera de tre variablerna och de tre modellerna som presenteras i den här avhandlingen kan därför vara viktiga verktyg. Den här kunskapen och de här modellerna kan således vara användbara för forskare likväl som för praktiker. De här resultaten bidrar till den knappa forskningen inom inköp av tekniska konsulttjänster inom byggprojekt, likväl som till styrningsliteraturen. / <p>QC 20220425</p>

Att företag använder sig av global sourcing och har leverantörer i lågkostnadsländer har blivit allt vanligare. Detta för att arbetskraftskostnaden i dessa länder är låg. Men en kostnad som i stället ökar i och med detta är transportkostnaden. Godset behöver transporteras längre sträckor vilket även gör att transportledtiden ökar. Samtidigt ställer kunder allt högre krav på snabba leveranser och de företag som valt global sourcing måste därför många gånger ha stora lager för att kunna möta kundernas krav. De företag som har leverantörer i Asien väljer oftast att transportera godset med sjötransporter då det är det billigaste transportsättet. Dock är det också det transportsätt som har längst transportledtid. Kinas nya infrastrukturprojekt Belt and Road Initiative (BRI) bidrar till att järnvägstransporter kan användas i större utsträckning, men många svenska företag vet inte vilka möjligheter det finns med BRI och järnvägen. Syftet med denna studie är därför att ge svenska företag en ökad förståelse om vad BRI kan bidra med för de företag som använder global sourcing. Studien har uppfyllt sitt syfte genom att göra en fallstudie hos ett svenskt företag som har leverantörer i Asien och visade ett intresse för BRI och järnvägstransporter. Syftet uppfylldes även genom att göra en litteraturstudie där relevant information om studiens ämne inhämtades som grund för studiens teori. Det resultat som framkommer av studien visar vilka motiv och riskfaktorer svenska företag kan ta i beaktning vid användandet av BRI och järnvägstransporter. Utifrån dessa har en modell med riktlinjer utformats för att hjälpa företag att göra valet om de bör använda järnvägen som transportsätt eller inte. Fallföretaget skulle dra nytta av järnvägstransporter på grund av den minskade transportledtiden, den ökade flexibiliteten samt att leverantörer inte behöver vara lokaliserade nära en hamn. Genom denna studie ska fallföretaget och andra svenska företag förstå vad BRI är för något och vilka motiv det kan finnas med att byta transportsätt och fyller därför det kunskaps- och informationsgap som finns gällande detta.

Infrastruktursektorn har ofta varit kritiserad för brist på effektivitet och innovation i projekten. Samtidigt står infrastruktursektorn för en stor andel av koldioxidutsläppen i Sverige. De flesta länder har infört strategier och policys för att uppnå de uppsatta klimatmålen. Incitament har identifierats kunna påverka motivationen hos leverantörerna i att utveckla hållbara lösningar. Det finns en generell avsaknad av incitament kopplat till prestationer i tidiga skeden där konsulter är aktiva. Tidigare studier rekommenderar att utveckla modeller för att bistå beställaren i att agera för ökad samverkan och innovation i projekteringsprocessen. Detta examensarbete har därför till syfte att undersöka hur incitament för konsulter upplevs påverka klimatåtgärder samt vilka möjligheter, hinder och risker som finns med incitament kopplat till klimatåtgärder i tidiga skeden. Detta för att slutligen kunna nå en slutsats i vad som saknas för att kunna formulera incitament i konsultkontrakt. För att studera detta används tre incitamentsroller från tidigare forskning som teoretiskt perspektiv. Studien visar att incitament kan skapa utrymme för individer att arbeta med utvecklingsfrämjande åtgärder inom klimat förutsatt att de övergripande målen är nedbrutna på projektnivå. Incitament kan stimulera och motivera till en ökad prestation i organisationer i projekt med stark fokus på tid och kostnad. För att det ska fungera, behöver det finnas en mätbarhet i incitamentet för att konsulten ska kunna utföra arbetet och beställaren ska kunna utvärdera. Det finns en risk att andra områden blir nedprioriterat till följd av att incitament kopplas till ett specifikt område. I tidiga skeden finns det en högre påverkansgrad att optimera lösningar som kan leda till minskad klimatbelastning. Studien visar att det finns en avsaknad av vad klimatpåverkan är i ett projekt i normalfall, och detta behöver definieras i syfte att kunna mäta klimatreducerande åtgärder mot normalfallet eftersom mätbarheten anses viktig. Vidare har projektledarens engagemang och målstyrning i frågan en avgörande roll i hur framgångsrikt ett incitament blir. Det anses viktigt att tydliggöra målet för att skapa fokus inom organisationen, på så vis att incitament ska få önskad effekt. / The infrastructure sector has often been criticized for lack of efficiency and innovation in projects. At the same time, the infrastructure stands for a major amount of the carbon dioxide emissions in Sweden. Most countries have introduced strategies and policies in order to achieve the set climate goals. Incentives have been identified to have an impact on supplier’s motivation to deliver sustainable solutions. There is an overall lack in incentives linked to performance in early stages when the consultant is involved. Previous research shows that models should be developed to assist the client in including more cooperation and innovation in the design process. Therefore, this thesis intends to investigate in how incentives for the consultant are perceived to impact climate actions. Also, what possibilities, obstacles and risks are there in including incentives linked to climate action in early stages. This is in order to reach the conclusion of what is missing in the process of forming incentives in consulting contracts. To examine these questions, three roles of incentives from previous research was used as a theoretical perspective. This study shows that incentives can create room for individuals to work with actions that aims to develop the work within climate, given that the overalls climate goals are broken down and customized for the specific project. Incentives can stimulate and motivate to enhanced performance in organisations, in projects with otherwise strong focus on time and budget. For this to work, there needs to be measurability in incentives for the consultant to be able to perform and the client to evaluate the work. However, there is a risk for other areas within the project to be down prioritized following an incentive linked to a specific area. In early stages there is a higher possibility to impact the solutions in the project, which can result in reduction of negative climate impact. The study shows that there is a lack of knowledge in matter of what the climate impact is in a project normally, and this needs to be defined in order to measure climate actions against the normal case because the measurability is considered to be important. Moreover, the project manager´s commitment and objectives management in the area plays a big role in how successful the incentives will be. It is also important to clarify the goals for the organisation to focus on, by doing this the incentive can reach the desired effect.

Infrastruktursektorn har ofta varit kritiserad för brist på effektivitet och innovation i projekten. Samtidigt står infrastruktursektorn för en stor andel av koldioxidutsläppen i Sverige. De flesta länder har infört strategier och policys för att uppnå de uppsatta klimatmålen. Incitament har identifierats kunna påverka motivationen hos leverantörerna i att utveckla hållbara lösningar. Det finns en generell avsaknad av incitament kopplat till prestationer i tidiga skeden där konsulter är aktiva. Tidigare studier rekommenderar att utveckla modeller för att bistå beställaren i att agera för ökad samverkan och innovation i projekteringsprocessen. Detta examensarbete har därför till syfte att undersöka hur incitament för konsulter upplevs påverka klimatåtgärder samt vilka möjligheter, hinder och risker som finns med incitament kopplat till klimatåtgärder i tidiga skeden. Detta för att slutligen kunna nå en slutsats i vad som saknas för att kunna formulera incitament i konsultkontrakt. För att studera detta används tre incitamentsroller från tidigare forskning som teoretiskt perspektiv. Studien visar att incitament kan skapa utrymme för individer att arbeta med utvecklingsfrämjande åtgärder inom klimat förutsatt att de övergripande målen är nedbrutna på projektnivå. Incitament kan stimulera och motivera till en ökad prestation i organisationer i projekt med stark fokus på tid och kostnad. För att det ska fungera, behöver det finnas en mätbarhet i incitamentet för att konsulten ska kunna utföra arbetet och beställaren ska kunna utvärdera. Det finns en risk att andra områden blir nedprioriterat till följd av att incitament kopplas till ett specifikt område. I tidiga skeden finns det en högre påverkansgrad att optimera lösningar som kan leda till minskad klimatbelastning. Studien visar att det finns en avsaknad av vad klimatpåverkan är i ett projekt i normalfall, och detta behöver definieras i syfte att kunna mäta klimatreducerande åtgärder mot normalfallet eftersom mätbarheten anses viktig. Vidare har projektledarens engagemang och målstyrning i frågan en avgörande roll i hur framgångsrikt ett incitament blir. Det anses viktigt att tydliggöra målet för att skapa fokus inom organisationen, på så vis att incitament ska få önskad effekt. / The infrastructure sector has often been criticized for lack of efficiency and innovation in projects. At the same time, the infrastructure stands for a major amount of the carbon dioxide emissions in Sweden. Most countries have introduced strategies and policies in order to achieve the set climate goals. Incentives have been identified to have an impact on supplier’s motivation to deliver sustainable solutions. There is an overall lack in incentives linked to performance in early stages when the consultant is involved. Previous research shows that models should be developed to assist the client in including more cooperation and innovation in the design process. Therefore, this thesis intends to investigate in how incentives for the consultant are perceived to impact climate actions. Also, what possibilities, obstacles and risks are there in including incentives linked to climate action in early stages. This is in order to reach the conclusion of what is missing in the process of forming incentives in consulting contracts. To examine these questions, three roles of incentives from previous research was used as a theoretical perspective. This study shows that incentives can create room for individuals to work with actions that aims to develop the work within climate, given that the overalls climate goals are broken down and customized for the specific project. Incentives can stimulate and motivate to enhanced performance in organisations, in projects with otherwise strong focus on time and budget. For this to work, there needs to be measurability in incentives for the consultant to be able to perform and the client to evaluate the work. However, there is a risk for other areas within the project to be down prioritized following an incentive linked to a specific area. In early stages there is a higher possibility to impact the solutions in the project, which can result in reduction of negative climate impact. The study shows that there is a lack of knowledge in matter of what the climate impact is in a project normally, and this needs to be defined in order to measure climate actions against the normal case because the measurability is considered to be important. Moreover, the project manager´s commitment and objectives management in the area plays a big role in how successful the incentives will be. It is also important to clarify the goals for the organisation to focus on, by doing this the incentive can reach the desired effect.

Byggindustrin har länge präglats av flera utmaningar, ofta relaterade till fragmentering och ineffektiv kommunikation. Samtidigt har den ökade komplexiteten och omfattningen av moderna byggprojekt skapat ett större behov av att integrera olika kompetenser och perspektiv. Med denna utveckling, har det blivit allt viktigare med nära och effektivt samarbete mellan olika parter. Ett verktyg som föreslås för att uppnå detta är samlokalisering, som innebär att alla projektpartners och medlemmar som medverkar i ett projekt arbetar inom gemensamma utrymmen och arbetsplatser. Dock är samlokalisering inte en vedertagen arbetsform och det saknas en enhetlig metod för implementering. Denna studie syftar därför till att utforska när samlokalisering är lämpligt och hur denna arbetsform implementeras i dagens svenska infrastrukturprojekt. Dessutom tar studien fram praktiska rekommendationer för hur samlokalisering ska planeras, organiseras och ledas för att främja ett effektivt samarbete.  Studien tillämpade en kvalitativ forskningsmetod, i form av semistrukturerade intervjuer. Vidare integrerades data från ett fallprojekt. Forskare, projektledare, projektchefer, konsulter och samverkansledare med olika erfarenheter av samlokalisering intervjuades. Studien identifierade att de förutsättningar som avgör när samlokalisering är lämpligt är viljan till samarbete, projektets typ och storlek, geografiska läge och kostnader. Studien fann att samlokalisering kunde resultera i förbättrad kommunikation och samverkan, men även högre ljudnivåer, utmaningar med ordning och svårigheter på grund av otillräcklig teknisk infrastruktur. Därmed bör utvärderingen av när samlokalisering är lämpligt även inkludera en bedömning om fördelarna med samlokalisering värdesätts tillräckligt av samverkansparterna i förhållande till nackdelarna. Idag innefattar implementeringen av samlokalisering i allmänhet utnämningen av en oberoende samverkansledare, inkluderande av samarbetsvilliga teammedlemmar, skapande av öppna och anpassningsbara arbetsytor, anordning av strukturerade och informella möten, användning av ledningsstrategier som fokuserar på social intelligens samt integrering av både den fysiska och tekniska infrastrukturen. Utöver detta fastställde studien olika praktiska råd för implementering av samlokalisering. Dessa inkluderade att fastställa arbetssätt och organisationsnormer, att tillgängliggöra samverkansdeklarationer för samtliga teammedlemmar, att möjliggöra diskussioner av lösningsförslag utan att påföra ansvar och att överlåta ansvar till samverkansledaren för att stödja sociala aspekter och medla i tvister. / The construction industry has for a long time faced numerous challenges, often related to fragmentation and inefficient communication. Concurrently, the increasing complexity and scale of modern construction projects have amplified the necessity to integrate diverse competencies and perspectives. Consequently, close and effective collaboration among various stakeholders has become increasingly important. A proposed mechanism to achieve this is co-location, which entails that all project partners and participants work within shared spaces and workplaces. However, co-location is not yet an established working method, and there is no standardized approach to its implementation. This study, therefore, aims to investigate the conditions under which co-location is suitable and to examine its implementation within contemporary Swedish infrastructure projects. Moreover, the study provides practical recommendations for planning, organizing, and managing co-location to enhance effective collaboration. The study employed a qualitative research method in the form of semi-structured interviews. Furthermore, data from a case project was integrated. Researchers, project managers, consultants, and collaboration managers with varying degrees of experience with co-location were interviewed. The study identified that the determining conditions for when co-location is suitable include the willingness to collaborate, project type and size, geographic location, and costs. The study found that co-location could result in improved communication and collaboration, but also higher noise levels, challenges with orderliness, and difficulties due to inadequate technical infrastructure. Therefore, the evaluation of when co-location is suitable should also include an assessment of whether the benefits of co-location are sufficiently valued by the collaboration partners relative to the disadvantages. Currently, the implementation of co-location generally involves appointing an independent collaboration manager, incorporating cooperative team members, creating open and adaptable workspaces, arranging structured and informal meetings, using leadership strategies that emphasize social intelligence, and integrating both physical and technical infrastructures. Additionally, the study determined practical recommendations for the implementation of co-location. These included establishing work methods and organizational norms, ensuring the accessibility of collaboration declarations for all team members, facilitating discussions of solutions without imposing liability, and delegating responsibility to the collaboration manager to support social aspects and mediate disputes.

Inledning: Det finns idag ett infrastrukturgap i Sverige som beror på att dagens planerade investeringar inte täcker framtidens behov. Eftersom resurserna inte räcker till ökar efterfrågan på att öka innovationsgraden i infrastrukturprojekten, vilket kan göras genom att styra upphandlingsprocessen. Tidigare forskning säger däremot att det finns risker med att tänka innovativt eftersom nackdelarna väger över fördelarna. Därmed avser studien att undersöka hur styrning av upphandlingsprocessen kan skapa innovation i infrastrukturprojekt.    Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur den offentliga sektorn arbetar med styrning av upphandlingsprocessen för att skapa till innovation i infrastrukturprojekt samt att undersöka vilka hinder och barriärer som finns för innovation.    Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie med en deduktiv ansats och inslag av abduktion. En flerfallstudie tillämpas där det empiriska materialet inhämtas via semistrukturerade intervjuer från sju offentliga organisationer.     Slutsats: I fasen förbereda verkar det finnas störst möjlighet att påverka innovationsgraden vilket till stor del beror på att entreprenad- och upphandlingsform fastställs i denna fasen. Studiens resultat indikerar på att totalentreprenad och innovationsupphandling är de entreprenad- och upphandlingsformer som främja innovation i störst utsträckning. De drivkrafter för innovation som studien främst utvecklat och bidragit med är kunskapsöverföring, riskpremie, pilotprojektoch innovationskultur. Vidare har studien resulterat i att nya barriärer för innovation uppdagats vilka bland annat är erfarenhetsbrist, delgivning av företagshemligheter samt innovationsbegreppet. / Background and problem discussion: Today, there is an infrastructure gap in Sweden that is due to the fact that today's planned investments do not cover the needs of the future. As resources are insufficient, demand for increasing the degree of innovation in infrastructure projects is increasing, which can be done by controlling the procurement process. Previous research, on the other hand, says that there are risks of thinking innovatively where the disadvantages outweigh the benefits. We therefore intend to investigate how control of the procurement process affects innovation in infrastructure projects.   Purpose: The purpose of this study is to examine how the public sector works with the control of the procurement process in order to contribute to innovation in infrastructure projects and to explore the obstacles and barriers that are against innovation.   Method: The thesis is a qualitative study with a deductive approach that has elements of abduction. A multi-case study has been applied in which the empirical material has been obtained through semi-structured interviews from seven public organizations.   Conclusion: In the preparation phase, there seems to be the greatest opportunity to influence the degree of innovation, which is largely due to the fact that contracting and procurement forms are determined in this phase. The study's results indicate that contracted and innovation procurement are the forms of contracting and procurement that promote innovation to the greatest extent. The driving forces for innovation that the study mainly contributed to are knowledge transfer, risk premium, pilot project and innovation culture. Furthermore, the study has resulted in new barriers to innovation being discovered which include lack of experience, service of corporate secrets and the concept of innovation.