This study aims to investigate and analyse organisational learning in project-based organisations (PBOs) that work with complex projects. The focus is to contribute to the knowledge about how PBOs can enhance the management of experiences derived from complex projects to promote organisational learning. This is investigated by studying how experience is captured and transferred within a project, across different projects, from project to the line organization and reintegrated into new projects. Additionally, the study examines challenges related to knowledge transfer and evaluates human and structural capital. To fulfil this, a case study is conducted on a consulting PBO that works with complex infrastructure projects. Qualitative interviews were conducted with individuals in various roles within the organisation. Furthermore, participant observations were conducted on meetings where project experience was discussed, both during ongoing projects and at project completion. The findings show that employees have a lot of knowledge and experience after working in complex projects. Experiences are collected and shared with other colleagues in various forums in complex projects. The findings suggest that PBOs can enhance their management of experiences from complex projects by the following strategies: (1) creating time for reflection to collect, discuss and evaluate experiences on an ongoing basis, (2) promoting knowledge exchange among colleagues to transfer tacit knowledge, (3) making documentation searchable and accessible beyond the project organization and (4) conducting regular and in-depth analysis to uncover patterns that can improve the structural capital. In future studies, it would be interesting to explore how artificial intelligence and machine learning could aid in conducting in-depth analysis of experiential data from complex projects. This to facilitate the identification of patterns and relationships within the data, providing valuable insight for enhancing organisational learning in PBOs.

The infrastructure sector is essential for the social development in relation to for example urbanisation, but the infrastructure sector also has a negative impact on the environment. Infrastructure projects are part of the UN SDG and is an important factor regarding sustainable development. It is therefore important to make sure the development of infrastructure projects are sustainable in all phases. This can, among other things, be achieved through a sustainable project management. However, there is no clear systematic frameworkfor how sustainability can be implemented in the project management. This thesis aims to contribute with recommendations regarding how sustainability can be implemented in large infrastructure projects with the specific research question How can the implementation of sustainability in the project management in large infrastructure projects be improved at ÅF?. This thesis has been carried out at ÅF with the sub-project OLP4 as a case study to be able to identify problematic areas and key factors that are important regarding the implementation of sustainability. OLP4 is the subsection Södertälje-Trosa which is a sub-project of the railway The East Link Project in Sweden. The thesis is based on a literature study regarding project management and important factors for implementing sustainability in work process and achieve sustainability project management. This is supplemented by online and internal documents as well as interviews with employees at ÅF/Tyréns and Trafikverket regarding The East Link Project and OLP4.OLP4 is designed by ÅF/Tyréns. It is a big project with 200 employees involved, resulting inseveral meetings and the need for systematic work processes. Sustainability is discussed in OLP4 but the knowledge, sustainability work and sustainability project management can be improved. The main difficulty in implementing sustainability in daily work task, is to break it down into clear guidelines how this can be applied. Based on this study the following conclusions have been reached. To implement sustainability in the project management in large infrastructure projects the project management must be structured. Implementation of sustainability requires also that employees have good knowledge about sustainability and that there is a good culture, structure and communication in the project regarding sustainability. / Infrastruktursektorn är väsentlig för samhällets utveckling i relation till bland annat urbanisering, men har också en negativ påverkan på omgivningen. Infrastrukturprojekt är endel av FN:s hållbarhetsmål och är en viktig faktor för en hållbar utveckling. Det är därför viktigt att se till att infrastrukturprojekt är hållbara genom alla faser. Detta kan bland annat uppnås genom att ha en hållbar projektledning för de olika faserna i ett projekt. Det finns inget systematiskt förhållningssätt till hur man kan implementera hållbarhet i projektledningen för stora infrastrukturprojekt idag. Det här arbetet har målet att bidra med rekommendationer angående hur hållbarhet kan bli implementeras i projektledningen i stora infrastrukturprojekt med den specifika frågeställningen Hur kan implementeringen av hållbarhet i projektledningen för stora infrastrukturprojekt bli förbättrad på ÅF? Det här arbetet har blivit utfört på ÅF med del-projektet OLP4 som en fallstudie för att kunna identifiera problemområden och nyckelfaktorer vid implementering av hållbarhet i projektledningen. OLP4 är delsträckan Södertälje-Trosa som är ett delprojekt till järnväg Ostlänken. För att svara på frågeställningen och uppnå målet är arbetat bland annat baserat på litteraturstudier gällande projektledningen, nyckelfaktorer och implementering av hållbarhet iprojektledning. Den andra delen av arbetat är baserat på semi-strukturerade intervjuer med anställda hos ÅF, Tyréns och Trafikverket, som arbetar i OLP4. Denna del presenterar hur man arbetar med projektledning och hållbarhet i OLP4 idag. Tillsammans utgör litteraturstudien och resultat grunden till diskussionen som analyserar styrkor och svagheter i OLP4 samt förbättringsförslag för en förstärkt implementering av hållbarhet i projektledningen. OLP4 projekteras av ÅF/Tyréns och är ett stort infrastruktur projekt med ca 200 konsulter, vilket resulterar i flertal möten och ett behov av systematiska arbetsprocesser för att uppnå en strukturerad projektledning. Hållbarhet diskuteras i OLP4 men kunskapen, arbetsprocessen och implementering av hållbarhet i projektledningen kan bli förbättrad. Den främsta svårigheten att implementera hållbarhet i stora projekt, är att bryta ner arbetet i tydliga riktlinjer för hur det kan tillämpas i vardagsarbetet. Utifrån detta arbeta har följande slutsatser dragits. För att hållbarhet ska kunna implementeras i projektledningen i stora infrastrukturprojekt måste projektledningen vara strukturerad. Implementeringen kräver även att medarbetare har kunskap om hållbarhet, samt att det finns en bra kultur, struktur och kommunikation för hållbarhet i projektet.

Infrastructure projects frequently exceed their budgets in both time and cost, which often burdens the taxpayers. A significant percentage of these projects are neither complex nor unique, where the contract sum is a fraction of the contract sum of known megaprojects however has a higher percentage of cost overruns. The purpose of this study is to identify the cause, particularly the explanation behind these small and uncomplicated infrastructure projects' time and cost overruns, and to propose methods to avoid this wastage of taxpayer money. To achieve this purpose, a qualitative case study has been conducted within the scope of the Swedish Transport Administration's (Trafikverket) Investment division in the Eastern region in Uppsala, with a focus on pedestrian and bicycle paths. Empirical data has been gathered using Trafikverket's tools for deviation management, and semi-structured interviews were conducted with forecasters at Trafikverket's Investment division in Uppsala. A literature review has been made and were used to better interpret the empirical results. The identified causes are manifold but can be summarized as legal, political, and bureaucratic obstacles, communication issues, working methods, lack of experience and bad luck. The explanations for time and cost overruns can solely be attributed to the phenomenon of optimism bias, as this encompasses the forecaster's role as a decision maker in the project and the extent to which they could anticipate emerging situations. To mitigate optimism bias, the method of reference class forecasting is proposed. Furthermore, it is suggested to Trafikverket to reconsider the intervals of forecasting to be reviewed and adjusted according to the industry's way of setting forecasts on time. In conclusion, this study states that this is an important topic for future research in cost overruns in infrastructure projects. The recommendation is to focus on small and uncomplicated infrastructure projects. In addition, research must find the explanations for the causes of cost overruns before addressing the problem with appropriate methods.

Stockholm is one of the fastest growing conurbations in Europe, to accommodate for the increased population and urban growth, the current subway system needs to be extended. Appropriately, a joint initiative regarding housing and infrastructure development was signed in January 2014 by the Swedish government, Stockholm County Council and the afflicted municipalities Stockholm, Solna, Nacka and Järfälla. The joint initiative, the 2013 Stockholm negotiation, presented an extension of the current subway system with a total length of 19,6 km and 11 new stations in Stockholm, Solna, Nacka and Järfälla. Large-scale infrastructure projects often suffer from cost and time overruns. The Stockholm subway construction is no exception and has since the project started collected a delay equivalent of five years for Järfälla and Nacka, and a cost overrun of SEK 9,3 billion. The aim of this thesis is to objectively identify the critical delay factors of the subway tunnel construction in Stockholm and unveil the delay implication on property developers with housing projects in the adjacent areas to the new stations. The thesis will be limited to mainly focus on the extension to Järfälla and Nacka. To investigate the research questions, a systematic integration of quantitative and qualitative data has been collected through literature reviews, 9 interviews with the client, designers, consultants and a survey with 13 property developers. This thesis has identified one critical delay factor, linked to the poor project performance regarding the time overruns. With support from the literature review, interviews and surveys, the observed delay can be described as a consequence of political-economic explanations. The cause for the delay is rooted in the inaccurate estimations and unrealistic expectations presented in the 2013 Stockholm negotiation. Thus, the project delay is to be categorized as non- acceptable, due to a five-year prolonged time plan. Additional delay factors have beenidentified but are not to be viewed as critical. This thesis has also identified a general frustrationamongst the developers in Järfälla and Nacka as they have perceived negative implications as a consequence of the delay of the subway extension. / Stockholm är en av de snabbast växande storstadsregionerna i Europa och för att tillgodose den ökade tillväxten behöver regionen utveckla sin infrastruktur och kollektivtrafik. I januari 2014 undertecknades en överenskommelse, avseende utveckling av bostäder och infrastruktur, mellan regeringen, Stockholm Läns Landsting, Stockholm- och Solna stad, Nacka samt Järfälla kommun. Avtalet benämns som 2013 års Stockholmsförhandling och omfattar en utbyggnad om 11 nya tunnelbanestationer i Stockholm, Solna, Nacka och Järfälla, med en total spårlängd om 19,6 km.  Stora infrastrukturprojekt har historiskt sett blivit försenade och haft budgetöverskridande projektkostnader. Tunnelbaneutbyggnaden mot Järfälla och Nacka har båda blivit försenade med fem år samt överskridit budgeten med totalt 9,3 miljarder kronor. Syftet med denna masteruppsats är att objektivt identifiera de kritiska faktorer som orsakat förseningen av projektet samt redogöra för de konsekvenser som förseningen har orsakat för de bostadsutvecklare med projekt i områdena där de nya stationerna är planerade. Uppsatsen har avgränsats till att enbart skildra utbyggnaden mot Järfälla och Nacka. För att besvara studiens frågeställningar har kvalitativ och kvantitativ data integrerats genom litteraturstudier, intervjuer med 9 nyckelpersoner inom projektet, samt via en enkätundersökning med 13 fastighetsbolag, verksamma i Järfälla och Nacka.  Uppsatsen har identifierat en faktor som ligger till grund för att projektet inte presterat enligt projektets tid- och kostnadsmål. Faktorn har sitt ursprung i de felaktiga och orealistiska beräkningar som presenterades i 2013 års Stockholmsförhandling. Ytterligare förseningsfaktorer har identifierats, men är inte att anses som kritiska eftersom de inte haft en betydande inverkan på projektet och dess färdigställande. Förseningen av projektet är att kategorisera som ej acceptabel med hänsyn till dess uppkomst och omfattning. Mot den bakgrundsdata som samlats in genom litteraturstudier, intervjuer och enkätundersökningar kan förseningen härledas som en konsekvens av politisk-ekonomiska orsakssamband. Uppsatsens resultat visar även på att förseningen orsakat flera negativa konsekvenser för de fastighetsbolag som är verksamma i Järfälla och Nacka, vilket har skapat ett generellt missnöje gentemot projektets beställarorganisation.

The need for carbon emission reduction is a pressing concern, particularly in the construction sector, which demands innovative and sustainable solutions. Public clients play a crucial role due to their ability to set demands and requirements that help to achieve national and regional carbon reduction goals. However, carbon management efforts face challenges and necessitate the identification of problem areas and solutions. This thesis examines a Swedish public client, the Administration for Extended Metro, through three projects executed by international construction contractors. Notably, the new metro has a long-term vision for carbon management and aims for a 25% reduction in emissions at all stages of the metro extension projects. The aim of the study is to identify the challenges and motivations influencing the achievement of carbon reduction targets in the construction stages of public infrastructure projects. The scope includes an exploration of the dynamics of cooperation between Swedish public clients and international contractors, examining the effectiveness of procurement requirements, collaboration and management practices in fostering knowledge sharing and learning. Due to the nature of the study, a qualitative approach was adopted. A literature review was conducted to understand the background of carbon reduction in the construction industry. The theory focused on prior research on learning and knowledge sharing, which facilitated the formulation of the created analytical framework for this thesis. Empirical data was gathered through document analysis and semi-structured interviews with the client and contractor representatives involved in the projects. Based on the results of the study, it is evident that the Administration is developing requirements, which still need further clarification and detail. Additionally, improvements are necessary to the process to attract and select suitable contractors. The study identifies specific challenges in knowledge exchange and learning at intra- and inter-organisational levels and highlights the role of individuals in carbon management efforts. In addition, more general challenges were outlined for actors to consider when it comes to carbon reduction efforts during a collaboration between public organisations and international contractors. The study outlines seven groups of challenges faced during the execution of the new metro projects: resource and expertise deficits, skill and knowledge gaps, the interrelation of carbon and the iron triangle, cultural differences and intra-organisational relationships, engagement and resistance, organisational alignment and communication complexities, and industrial restrictions. In conclusion, the client should clarify their intended role in the projects, deciding whether to adopt the role of an educator to guide contractors' knowledge development, thereby enhancing the effectiveness of carbon management efforts. The recommendations emphasise the need for improved work practices at the project level, and the implementation of internal knowledge and learning management systems at the organisational level. Suggestions are applicable to both public clients and contractors, including the Administration for Extended Metro and international contractors working on the new metro projects. / Behovet av att minska koldioxidutsläppen är stort, inte minst inom byggsektorn, där innovativa och hållbara lösningar efterfrågas. Offentliga beställare spelar en avgörande roll eftersom de kan ställa krav som bidrar till att uppnå nationella och regionala reduktionsmål. Arbetet med att minska koldioxidutsläppen medför dock utmaningar, vilket kräver att problemområden och lösningsåtgärder identifieras. I detta examensarbete studeras en svensk offentlig beställare, Förvaltningen för utbyggd tunnelbana i Stockholm, genom tre projekt som utförs av internationella entreprenörer. Beställarorganisationen har en långsiktig vision för sitt klimatarbete och strävar efter att minska koldioxidutsläppen med 25 % i samtliga skeden av de nya tunnelbaneprojekten. Syftet med denna studie är att identifiera de utmaningar och drivkrafter som påverkar i vilken mån offentliga infrastrukturprojekt kan uppnå sina mål för minskade koldioxidutsläpp i byggskedet. Studien omfattar en granskning av dynamiken i samarbetet mellan den svenska beställaren och internationella entreprenörer, med fokus på effektiviteten i upphandlingskrav, samarbete och ledningspraxis för att uppnå kunskapsdelning och lärande. På grund av studiens karaktär har en kvalitativ ansats valts. En litteraturgenomgång genomfördes för att ge en bakgrund till drivkrafter och metoder för att uppnå koldioxidreduktion i byggbranschen, medan teorin fokuserade på tidigare forskning om lärande och kunskapsdelning. Detta ledde fram till ett analytiskt ramverk som har använts i examensarbetet. Empiriska data samlades in genom dokumentanalys och semistrukturerade intervjuer med representanter för beställare och entreprenörer som var involverade i projekten. Granskningen av resultaten tyder på att beställarorganisationen utvecklar krav, men att det finns ett behov av ytterligare förtydligande och detaljering av dessa. Dessutom krävs förbättringar i processen för att attrahera och upphandla lämpliga entreprenörer. Studien identifierade utmaningar gällande kunskapsutbyte och lärande på både intra- och interorganisatorisk nivå. Dessutom lyftes individernas roll i arbetet med att minska koldioxidutsläppen fram, samt generella utmaningar för aktörer att ta hänsyn till när vid samarbete mellan offentliga organisationer och internationella entreprenörer. Rapporten avslutas med att identifiera sju grupper av utmaningar som ställdes under genomförandet av de nya tunnelbaneprojekten: resurs- och kompetensbrister, kompetens- och kunskapsluckor, sambandet mellan koldioxid och järntriangeln (tid, kostnad, kvalitet), kulturella skillnader och relationer inom organisationen, engagemang och motstånd, organisatorisk anpassning och kommunikationskomplexitet samt industriella restriktioner. En viktig slutsats är att beställaren bör klargöra sin roll i projekten och ta ställning till om de vill ta på sig uppgiften att utbilda och vägleda leverantörerna i deras kunskapsutveckling, för att på så sätt öka effektiviteten i klimatarbetet. Rekommendationer ges för att förbättra både arbetsmetoderna på projektnivå och den interna organisationens kunskap och lärande, vilket gynnar både offentliga kunder, inklusive Förvaltningen för utbyggd tunnelbana, och entreprenörer.

<p>Internationella infrastrukturprojekt är globala och offentliga processer. Globala kan de anses vara för att flera länder är involverade, och offentliga är de för att allmänheten måste vara deltagande part under processens gång.</p><p>Bosnien och Hercegovina är det enda landet i Europa som inte byggt en motorväg. Landet är ett efterkrigsland som har haft svårigheter med uppbyggnaden av infrastrukturen. Det största problemet var bristen på statliga finanser. 1997 blev BiH medlem i PETrN (Pan European</p><p>Transport Net), varefter planerna för ett motorvägsbygge återinfördes och denna gång blev allvarligt studerade. Projektet fick namnet “5c”, ett vägnät som skulle integrera landet med resten av Europa.</p><p>Under de senaste 5 åren har motorvägen varit aktuell. Problemen uppstod när finansieringsfrågan framträdde. Staten hade svårigheter med budgeten och privata investerare söktes. Ett stort bolag ställde upp på att finansiera hela projektet men motstånd fanns hos de politiska partierna.</p><p>I samband med det här projektet har jag beskrivit ett annat, lyckat projekt, nämligen Öresundsbron. Öresundsprojektet har blivit lyckat eftersom resultaten visat sig positiva och framgångsrika. Frågan blir, vilka svårigheter måste BiH bemöta för att lyckas lika bra som Sverige gjorde.</p><p>Infrastrukturprojekt har alltid haft anhängare och motståndare. Orsaken har att göra med projektets betydelse och vad det kommer att medföra. Allteftersom projektet är allmänt och berör alla så medför det eventuell kritik. De olika deltagande strävar efter olika mål och kräver olika lösningar. En beslutsprocess tar tid. Deltagare träffas vid särskilda sammanträden och förhandlar. Fördröjningar blir vanliga pga. deltagarnas olika intressen. Målet blir att åstadkomma kompromiss och finna lösningar på problemen. Men blir alla parter verkligen nöjda i slutändan?</p>

Internationella infrastrukturprojekt är globala och offentliga processer. Globala kan de anses vara för att flera länder är involverade, och offentliga är de för att allmänheten måste vara deltagande part under processens gång. Bosnien och Hercegovina är det enda landet i Europa som inte byggt en motorväg. Landet är ett efterkrigsland som har haft svårigheter med uppbyggnaden av infrastrukturen. Det största problemet var bristen på statliga finanser. 1997 blev BiH medlem i PETrN (Pan European Transport Net), varefter planerna för ett motorvägsbygge återinfördes och denna gång blev allvarligt studerade. Projektet fick namnet “5c”, ett vägnät som skulle integrera landet med resten av Europa. Under de senaste 5 åren har motorvägen varit aktuell. Problemen uppstod när finansieringsfrågan framträdde. Staten hade svårigheter med budgeten och privata investerare söktes. Ett stort bolag ställde upp på att finansiera hela projektet men motstånd fanns hos de politiska partierna. I samband med det här projektet har jag beskrivit ett annat, lyckat projekt, nämligen Öresundsbron. Öresundsprojektet har blivit lyckat eftersom resultaten visat sig positiva och framgångsrika. Frågan blir, vilka svårigheter måste BiH bemöta för att lyckas lika bra som Sverige gjorde. Infrastrukturprojekt har alltid haft anhängare och motståndare. Orsaken har att göra med projektets betydelse och vad det kommer att medföra. Allteftersom projektet är allmänt och berör alla så medför det eventuell kritik. De olika deltagande strävar efter olika mål och kräver olika lösningar. En beslutsprocess tar tid. Deltagare träffas vid särskilda sammanträden och förhandlar. Fördröjningar blir vanliga pga. deltagarnas olika intressen. Målet blir att åstadkomma kompromiss och finna lösningar på problemen. Men blir alla parter verkligen nöjda i slutändan?

Bakgrund och problem: Projekt präglas vanligtvis av en otillräcklig måluppfyllelse, exempelvis gällande tid, kostnad och kvalitet. Detta går även att finna vid anläggnings- och infrastrukturprojekt, vilka dessutom är betydande för samhällets möjligheter för kommunikation och transport. Att infrastrukturprojekt, vilka bedrivs av den offentliga verksamheten Trafikverket, inte uppnår sina mål resulterar i förseningar och att skattepengar inte nyttjas maximalt. Detta tyder även på att projekten är svårstyrda utifrån de föränderliga förutsättningar och risker som präglar projekttypen, vilket gör det relevant att studera ämnet vidare.  Syfte: Syftet med studien är att öka kunskapen om hur styrningen går tillväga vid vägprojekt med fokus på förutsättningar och risker. Detta utförs genom att beskriva hur Trafikverkets process styrs i vägprojekt och identifiera samt analysera förutsättningar och risker som kan påverka projekten. Metod: Studien är en kvalitativ flerfallsstudie inom Trafikverket. Det teoretiska materialet har erhållits från vetenskapliga artiklar, litteratur och rapporter. Det empiriska materialet är insamlat genom ett snöbollsurval där åtta respondenter inkluderades. Totalt genomfördes elva semistrukturerade intervjuer. Webbsidor och dokument är också en del av det empiriskt insamlade materialet. Vid genomförandet av studien har vi utgått ifrån forskningsetiska överväganden och kvalitetskriterier, i syfte att öka dess pålitlighet, trovärdighet, konfirmering och överförbarhet.  Slutsats: Studien konstaterar att vägprojekt styrs utifrån en version av stage-gate-modellen och att det även finns inslag av den agila metoden angående riskhanteringen. Styrtriangelns tre dimensioner tid, kostnad och kvalitet utgör ett fokus inom vägprojekt, dimensionen kvalitet beskrivs däremot som innehåll. Förutom att styrtriangeln består av ett inre beroende finns även en yttre påverkan gentemot andra projekt. Detta innebär att ett projekts styrtriangel har en inverkan på ett annat projekts dimensioner, vilket är ett teoretiskt bidrag som studien belyst. Det identifierades även totalt åtta förutsättningar, sex risker och åtta faktorer som betraktas vara både förutsättningar och risker inom vägprojekt. Samtliga av dessa förutsättningar och risker styrs samt hanteras. Det redogörs för att dessa påverkar varandra, vilket styrningen av dem bör ta hänsyn till. Sammantaget fastställs det att styrningen av vägprojekt är komplext på grund av dessa samband och uppkomsten av oförutsägbara händelser. Detta bidrar till en praktisk och teoretisk kunskap angående styrningen med hänsyn till förutsättningar och risker eftersom dessa har studerats i samband med varandra. / Background and problem: Projects are usually characterized by insufficient goal fulfillment, regarding time, cost and quality for example. This can also be found in construction and infrastructure projects, which are important for society's opportunities for communication and transport. The fact that infrastructure projects, which are carried out by the public authority Trafikverket, do not achieve their goals, results in delays and that tax money is not used to the maximum. This also indicates that the projects are difficult to manage on the basis of the changing conditions and risks that characterize the project type, which makes it relevant to study the subject further. Purpose: The purpose of the study is to increase the knowledge of how management is used in road projects with a focus on conditions and risks. This is accomplished by describing how Trafikverkets process is managed in road projects and identifying and analyzing conditions and risks that can affect the projects. Method: The study is a qualitative multi-case study within Trafikverket. The theoretical material has been obtained from scientific articles, literature and reports. The empirical material was collected through a snowball selection in which eight respondents were included. In total, eleven semi-structured interviews were conducted. Web pages and documents are also part of the empirically collected material. In conducting the study, we included research ethical considerations and quality criteria, with the aim of increasing its reliability, credibility, confirmation and transferability. Conclusion: The study finds that road projects are managed based on a version of the stage-gate model and that there are also elements of the agile method regarding risk management. The three dimensions in the iron triangle time, cost and quality are a focus within road projects, but the quality dimension is described as content. In addition to the iron triangle consisting of an internal dependency, there is also an external influence on other projects. This means that one project's control triangle has an impact on another project's dimensions, which is a theoretical contribution that the study illustrated. A total of eight conditions, six risks and eight factors were also identified, which are considered to be both conditions and risks in road projects. All of these conditions and risks are managed. It is stated that these affect each other, which their management should take into account. Overall, it is determined that the management of road projects is complex due to these relationships and the occurrence of unpredictable events. This contributes to a practical and theoretical knowledge of the management with regard to the conditions and risks as these have been studied in conjunction with each other.

This project is about designing for alternative public engagementin infrastructure projects that span over longtime scales and long distances: Looking specifically atthe case of the North Bothnia Line – a train line plannedbetween the two northern Swedish cities of Umeå andLuleå, 270 km apart, which could be estimated to befinished around 2040. With a participatory design approach, I investigate thescope of the infrastructure project – the different stakeholdersand examples of current public engagement efforts.I then explore how to facilitate dialogues on futurelife and mobility in the north in alternative ways. In my initial research I seek a systemic understandingof the project from public employees in city planning,project management and communication. Through interviews, field explorations, design probesand workshops, I identify a set of qualities that characterisethis particular project – to design for and with:Future anticipation, temporal uncertainty, and situatedhuman experiences. These qualities are used to create aframework for prototyping interactions to facilitate dialoguesaround expectations around future life, and howto engage people in discussing this now. Synthesizing from insights, ideas, and interactionsexplored in an iterative design process, I develop aconceptual platform and digital service design. Thedesign I eventually set out to create is a conceptualpublic engagement platform for infrastructure projectsspanning long distances and uncertain timeframes.Enabling a space for open anticipation in the regions ofVästerbotten and Norrbotten, and working with aspectsand metaphors of celebration, longing, and collectiveplanning and dialogues.