The purpose of this study is to gain understanding of how the communicative ability affects creativity in an organization. Qualitive research with semi-structured questions with a purpose of collecting material from four respondents. Research Question -How do large organizations work with the communicative ability? -How should organizations work with the communicative ability to increase the creativity among their employees? Conclusion: -Organisations should work with a communication strategy that allows the staff to be a part of the communication ability. -The organisation's staff should have an awareness of how the communication ability work and how to use it by example education. -Clear goals and visions where the staff knows its importance and feel an involvement in the organisation. -Organisations should have an open environment that allows the staffs ideas and creative suggestions. -Using various communication channels as individuals absorb information differently. -A creative channel, a digital tool where the staff can help with creative suggestions. -A leadership that will help the staff to engage in the communication ability. / Syftet med studien är att få en förståelse om hur den kommunikativa förmågan påverkar kreativiteten i stora organisationer.  En kvalitativ forskningsmetod med deduktiv ansats och semi-strukturerade intervjumetoder har använts i uppsatsen. Forskningsfrågor -Hur arbetar stora organisationer med den kommunikativa förmågan? -Hur ska organisationer arbeta med den kommunikativa förmågan för att öka kreativiteten? Slutsats: -Organisationer ska arbeta med en kommunikationsstrategi som tillåter personalen att vara en del av den kommunikativa förmågan. -Organisationens personal ska ha en medvetenhet om hur den kommunikativa förmågan fungerar samt hur den ska användas genom exempelvis utbildningar. -Tydliga mål och visioner där personalen vet sin betydelse och kännner en delaktighet i organisationen. -Organisationer ska ha ett öppet klimat som tillåter personalens idéer och kreativa förslag. -Att använda varierande kommunikationskanaler eftersom individer tar åt sig information olika. -En kreativitetskanal, ett digitalt verktyg där personalen kan bidra med kreativa förslag. -Ett ledarskap som hjälper personalen att engagera sig i den kommunikativa förmågan.

<p>I en föränderlig värld är det viktigt att snabbt möta skiftande krav och</p><p>att medarbetare är initiativrika, menar både företagare och forskare.</p><p>Medarbetare som gör mer än plikten kräver och tar egna initiativ,</p><p>uppvisar Innovative Work Behaviour (IWB). Syftet med studien var</p><p>att undersöka om organisationsfaktorerna autonomi, öppet klimat och</p><p>rolltvetydighet kan förklara variationer i IWB, med hänsyn taget till</p><p>en individuell faktor. Samtliga variabler mättes genom ett</p><p>frågeformulär online i ett stickprov om 119 personer.</p><p>Korrelationsberäkningar visar att samtliga organisationsfaktorer har</p><p>signifikanta samband med IWB. En regressionsanalys visar att det är</p><p>individfaktorn som har störst prediktionskraft, följt av öppet klimat,</p><p>autonomi och bakgrundsvariabeln personalansvar. Studien visar att</p><p>både personlighet och villkor i arbetet har betydelse för IWB.</p>

I en föränderlig värld är det viktigt att snabbt möta skiftande krav och att medarbetare är initiativrika, menar både företagare och forskare. Medarbetare som gör mer än plikten kräver och tar egna initiativ, uppvisar Innovative Work Behaviour (IWB). Syftet med studien var att undersöka om organisationsfaktorerna autonomi, öppet klimat och rolltvetydighet kan förklara variationer i IWB, med hänsyn taget till en individuell faktor. Samtliga variabler mättes genom ett frågeformulär online i ett stickprov om 119 personer. Korrelationsberäkningar visar att samtliga organisationsfaktorer har signifikanta samband med IWB. En regressionsanalys visar att det är individfaktorn som har störst prediktionskraft, följt av öppet klimat, autonomi och bakgrundsvariabeln personalansvar. Studien visar att både personlighet och villkor i arbetet har betydelse för IWB.

Bildung ist in unserer heutigen Wissensgeselschaft der entscheidende Schlüssel zur Persönlichkeitsentwicklung, Qualifikation und gesellschaftlichen Teil habe. Doch Bildung ist mehr als reine Wissensvermittlung. Daher werden in Schulen in freier Trägerschaft pädagogische Vielfalt gelebt und demokratische Prozesse geübt. Die Kompetenzende Lernenden stehen dabei im Mittelpunkt.

Det finns mycket tidigare forskning och litteratur om hur design som kommunikationsmedel kan tillämpas i praktiken, både genom estetisk och strategisk design. Däremot framgår inte huruvida tillämpningen av design som kommunikationsmedel är branschspecifik eller generellt gällande för företag oavsett bransch. Företag kan nyttja design som ett kommunikationsmedel för att kommunicera sin varumärkesidentitet till konsumenterna så att deras syn på imagen blir likställd med identiteten. Då når företaget ett starkt varumärke uppsatsens definition. Syftet med denna uppsats är att undersöka och jämföra hur företag inom olika branscher kan nyttja design, i form av estetisk och strategisk design, med avsikt att kommunicera sin varumärkesidentitet till sina konsumenter och skapa ett starkt varumärke. Uppsatsen är av kvalitativ karaktär och består av individuella intervjuer och fokusgrupper. De individuella intervjuerna och fokusgrupperna har gjorts med centrala personer från valda företag, designsamarbetspartners samt med företagens konsumenter. Uppsatsens insamlade data har analyserats med en modifiering av the Corporate branding model som teoretiskt ramverk. Denna teori har i sin tur kompletterats med modellerna och teorierna Kapferers varumärkesidentitetsprisma, design thinking och Lockwoods kategorier för att mäta värdet av estetisk design. I slutdiskussionen jämförs hur nyttjandet och effekten av estetisk och strategisk design som kommunikationsmedel skiljer sig åt mellan två företag inom olika branscher och huruvida det faktum att de är verksamma inom olika branscher påverkar. Nyttjandet av design thinking skilde sig åt då serviceföretaget (Sturehof) nyttjade det genomgående medan produktföretaget (Svenskt Tenn) inte nådde fram med kommunikation genom design thinking. Effekten av design thinking gick inte att jämföra då nyttjandet skilde sig åt. Nyttjandet av estetisk design skilde sig ytterst lite åt mellan de olika företagen, men effekten skilde sig åt. Författarnas förklaring till detta är att konsumenterna inte ställer lika höga krav och inte förväntar sig samma grad av estetisk design på en restaurang som de gör på en inredningsbutik. Design hos ett produktföretag inom inredningsbranschen anses vidare som en självklarhet, men hos ett tjänsteföretag inom restaurangbranschen anses det vara en konkurrensfördel. Sammanfattningsvis menar författarna att denna undersökning visat att design, oavsett bransch, bör nyttjas i sin helhet med såväl strategisk som estetisk design för att nå ett starkt varumärke. / There is a lot of research and literature on how design, both aesthetic and strategic, can be applied in practice as a communication tool. However, the research and literature does not clarify whether the application of design as a communication tool is industry specific or generally valid for all types of companies. Companies can use design as a communication medium to communicate their brand identity to consumers, so that their view of the brand image becomes equated with the brand identity. If they succeed, the company reaches a strong brand. The purpose of this thesis is to examine and compare how companies in different industries can use design, in the form of aesthetic and strategic design, with the intention to communicate their brand identity to its consumers and to create a strong brand. The thesis is qualitative in nature and consists of individual interviews and focus groups. The individual interviews and focus groups were conducted with key persons from selected companies, their design partners and their customers. The collected data were analysed using a modification of the Corporate branding model and other, more specific, models and theories as a theoretical framework. In the final discussion the authors compare if the use and effect of aesthetic and strategic design as a communication tool differ between companies in different industries, and whether the fact that they operate in different industries has an effect. The use of strategic design and design thinking was different, since the service company (Sturehof) used it consistently, while the product company (Svenskt Tenn) didn’t reach out with communication through design thinking. The effect was not compared since the use differed. The use of aesthetic design differed little between the various companies, but the effect differed more. The authors' explanation for this is that consumers do not set equally high standards and expect the same degree of aesthetic design in a restaurant as they do at a furniture store. Design of a product company in the interior decorating industry was considered as a natural concept, but design of a service company in the restaurant industry was considered a competitive advantage. In conclusion, the authors mean that this thesis demonstrated that design, regardless of industry, should be used in its entirety with both strategic and aesthetic design to achieve a strong brand.

Denna studie undersöker utvecklingen av digitala tjänster och integrationen av innovativ teknik hos försäkringsförmedlingsföretaget Portfolio Försäkra. Under de inledande diskussionerna med VD, Andreas Adolfsson, noterades att företaget hade vissa luckor i sitt digitala tjänsteutbud och saknade användning av innovativ teknik. Bristerna är inte unika för Portfolio Försäkra utan potentiellt förekommande inom hela försäkringssektorn, vilket innebär en stor inverkan på marknadens konkurrens.  I dagens digitala era är expertis inom teknik och innovativa metoder avgörande för försäkringssektorns framgång. Förbättrad digital tjänsteinnovation är nödvändig för att kunderna ska kunna använda information mer effektivt, vilket i slutändan leder till ökad kundlojalitet och kundnöjdhet. Därför är behovet av att förbättra de digitala tjänsterna inom försäkringssektorn absolut nödvändigt.  Syftet med denna undersökning är att fördjupa oss i de digitala möjligheter som finns tillgängliga för Portfolio Försäkra och andra försäkringsbolag som för närvarande saknar de senaste tekniska lösningarna. Vi antar rollen som forskare, genomför intervjuer och kommunicerar med anställda på Portfolio Försäkra. Vår dataanalys och våra intervjuer kommer att hjälpa oss att identifiera problemområden som kan hindra företagets utveckling och kundnöjdhet.  Resultaten tyder på att integrationen av innovation och digital teknik måste bli en integrerad del av Portfolio Försäkra företagskultur för att säkerställa en hållbar och långsiktig tillväxt. Resultaten av denna studie erbjuder värdefulla insikter för andra organisationer inom försäkringssektorn som vill förbättra sina digitaltjänsteinnovation och kundnöjdhet. / This study explores the digital service development and innovative technology integration of Portfolio Försäkra, an insurance brokerage firm. During the initial discussions with the CEO, Andreas Adolfsson, it was noted that the company faced gaps in its digital service offerings and lacked the adoption of innovative technologies. The observed shortcomings are not unique to Portfolio Försäkra but potentially prevalent across the insurance sector, signifying a major impact on market competition.  In today's digital age, expertise in technology and innovative practices is crucial to the success of the insurance sector. Improved digital service innovation is essential for the customers to utilize information more efficiently, ultimately leading to increased customer loyalty and satisfaction. Therefore, the need for digital service improvement in the insurance sector is imperative.  The aim of this research is to delve deeper into the digital opportunities available to Portfolio Försäkra and other insurance companies that currently lack the necessary technological advancements. We adopt the role of researcher, conducting interviews and communicating with Portfolio Försäkra's employees. Our data analysis and interviews will help identify problematic areas that could hinder the company's development and customer satisfaction.  The findings suggest that the integration of innovation and digital technology must become an integral part of Portfolio Försäkra's company culture to ensure sustainable and long-term growth. The results of this study offer valuable insights for other organizations in the insurance sector seeking to enhance their digital service offerings and customer satisfaction.

The focus on sustainability development together with the growing market of end-of-life jet engines is a reason for performing research on how to improve the recycling of jet engines. The reuse and recycling of the jet engines contributes to decreasing the need for new extracted material and processing and manufacturing new parts. The economic benefit from increasing the recycling is the main driver for the research, though both the economic and ecological benefits are important. This research aims to create a model for jet engine recycling, in order to have a systematic approach to which parts, components and materials can be reused in the aviation industry or be recycled in the non-aviation industry. New possibilities for recycling demands identifying new industries to market the available parts to. The research revealed that regulatory limitations by the aviation authorities is a barrier for reuse of some parts. Parts that have a life limit have to be scrapped when reaching its life limit. The repair development is limited, as any repair has to be approved by the manufacturers and added in their maintenance manuals before it can be performed. The economic benefit from reusing parts and components in the aviation industry is higher than the economic benefit from recycling these for non-aviation industries. This research has resulted in a model for jet engine recycling that is presented and explained. The managerial development that is needed to implement the recycling model is also explained. / Fokus på hållbarhetsutvecklingen samt den växande marknaden för uttjänta jetmotorer är en viktig anledning till forskning kring hur man kan förbättra återvinningen av jetmotorer. Återanvändning och återvinning av jetmotorerna bidrar till att minska behovet av nytt utvunnet material och bearbetning och tillverkning av nya delar. De ekonomiska fördelarna av att öka återvinningen är den främsta drivkraften för forskningen, även om både de ekonomiska och ekologiska fördelarna är viktiga. Denna forskning syftar till att skapa en modell för jetmotoråtervinning, för att ha ett systematiskt förhållningssätt till vilka delar, komponenter och material som kan återanvändas inom flygindustrin eller återvinnas inom annan industri. Nya möjligheter för återvinning kräver att man identifierar nya industrier att marknadsföra de tillgängliga delarna till. Forskningen visade att regulatoriska begränsningar från luftfartsmyndigheterna begränsar återanvändning av vissa delar. Delar som nått sin livslängd måste skrotas. Reparationsutvecklingen är begränsad, eftersom alla reparationer måste godkännas av tillverkarna och läggas till i deras underhållsmanualer innan de kan utföras. De ekonomiska fördelarna av att återanvända delar och komponenter inom flygindustrin är högre än de ekonomiska fördelarna av att återvinna dessa för andra industrier. Denna forskning har resulterat i en modell för jetmotoråtervinning som presenteras och förklaras. Företaget behöver även utveckla nya processer för att implementera återvinningsmodellen, vilket också förklaras.