Företag behöver bli mer innovativa för att utvecklas och överleva. I det sammanhanget är det viktigt att tillvarata den innovativa potentialen hos de anställda. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företag kan skapa förutsättningar för utveckling av innovativ kraft och hur ett företag på ett bra sätt tillvaratar denna kraft. Uppsatsen skrivs ur ett företagsperspektiv och vi avgränsar oss från de anställdas perspektiv. Vår ansats har liknat fallstudiens. Vi har intervjuat sex personer från lika många företag. Vårt resultat visar att för utveckling av innovativ kraft krävs en helhetssyn på individen och tillfredsställelse av dennes behov. Ledarskapet spelar här en viktig roll. Organisationen bör präglas av flexibilitet och decentralisering. Vidare bör det finnas en beredskap för att ta hand om och utveckla idéer. Klimatet i företaget bör främja spontanitet, nyfikenhet och lekfullhet för att tillvarata den innovativa kraften.

Alla organisationer i dagens samhälle behöver innovation för att lyckas överleva på den ständigt föränderliga marknaden. Organisationer behöver därmed bedriva innovationsarbete inom sina verksamheter för att behålla och skapa konkurrensfördelar. När man arbetar med innovation är det gynnsamt att känna till vilka förutsättningar som främjar och hämmar innovation inom sin verksamhet. I denna studie har det studerats hur förutsättningarna struktur och kultur främjar respektive hämmar den interna innovationen i konsultverksamheter. För att genomföra studien och uppnå syftet gjordes en fallstudie i en konsultverksamhet där data samlades in via semistrukturerade intervjuer. Slutsatserna som drogs var att konsultverksamheter som har en adhoc-struktur och en innovativ kultur kan främja den externa innovationen och hämma den interna innovationen. / Today, organizations need innovation to survive on the constantly changing market. Organizations thereby needs innovation to work with innovation internally to keep and create competitive advantages. When working with innovation is it favorable to be aware of the pre-conditions that encourages and hamper innovation. In this study the pre-conditions structure and culture has been researched and how they encourage and hamper with the internal innovation in consultant agencies. To finish the research and fulfill the purpose of the study a case study was made with semi-structured interviews within a consultant agency. The conclusion is that consultant agencies with an adhoc-structure and an innovative culture can encourage the external innovation and can hamper the internal innovation.

Det har länge diskuterats om entreprenörskap går att lära sig genom utbildning eller om det är ett karaktärsdrag. Sverige arbetar sedan 2011 med att främja nya innovativa företag och entreprenörskap genom utbildning i samband med Europa 2020, för att vidare främja samhällsekonomisk tillväxt. Det finns delade uppfattningar om utbildning främjar eller hämmar entreprenöriellt agerande då studenter efter avklarad utbildning saknar praktisk kunskap om hur de startar bolag. De praktiska delarna av en utbildning har ett stort värde men samspelet mellan både teori och praktik har visat sig vara mer inflytelserik för studenternas lärandeprocess inom entreprenörskap. Det kan således uppfattas som paradoxalt att entreprenörskapsutbildning inte alltid inkluderar båda dessa delar av lärande. Entreprenöriell orientering (EO) är ett samlingsbegrepp för de karaktärsdrag som kännetecknar den framgångsrika entreprenören, där utbildning är tänkt att främja dessa attribut. Tidigare forskning har studerat olika variablers påverkan på EO samt enbart specifika kurser har satts i relation till EO, där entreprenörskapsutbildning som formell och informell kunskapskälla har exkluderats. Denna studie undersöker olika former av kunskapsinhämtande för att studera sambandet mellan entreprenörskapsutbildning och de entreprenöriella karaktärsdragen risktagande, innovativ och proaktiv förmåga samt självständighet, vilka återfinns inom EO. Med en kvalitativ forskningsansats och genom en explorativ undersökning ämnar denna studie att söka nya infallsvinklar inom ämnet för att lyfta fram företagarens personliga uppfattning om sin entreprenörskapsutbildning och entreprenöriella karaktärsdrag. Djupintervjuer har fokuserat på företagsägare i en startup då det anses ställs högre krav på entreprenören i de tidigare skedena i företagets livscykel, där kunskap och karaktärsdrag är avgörande faktorer för företagets överlevnad. Studiens resultat visar att karaktärsdragen risktagande och proaktiv förmåga har en direkt koppling till entreprenörskapsutbildning, medan resterande attribut indirekt kan kopplas till utbildningen genom individens förmåga och medvetenhet. Den totala entreprenöriella orienteringen visade sig vara hög då tre av fyra karaktärsdrag har analyserats som höga och genomsnittet av den innovativa förmågan var låg. Resultatet visar att utbildning inom entreprenörskap påverkar EO men att det finns ett indirekt samband mellan utbildning och entreprenörens förmåga och medvetenhet. Relationen mellan dessa variabler blir således bilateral. Rekommendationer riktas till utbildningsanordnare i Sverige att i större utsträckning implementera praktiska inlärningsmoment. Det rekommenderas även att entreprenörer och företagare som väljer att utbilda sig på egen hand ska fortsätta se inlärningsprocessen som kontinuerlig, samt att kombinera egenlärd kunskap med en teoretisk utbildning. Vidare ges förslag för framtida forskning och avslutningsvis presenteras en framtidsvision för utbildningens önskade påverkan på EO för att detta i sin tur ska främja samhällsekonomisk tillväxt.

Sammanfattning De senaste åren har tidsbegränsade bygglov blivit allt mer förekommande inom byggbranschen. Bostadsbyggnation är ett nationellt aktuellt ämne då bostadsbyggande inte förväntas avta i och med den bostadsbrist som råder i delar av Sverige. Därför ämnar denna studie undersöka hur företagare ser affärsmöjligheter i tidsbegränsade bygglov. Affärsmöjligheter är ett brett begrepp som är väl studerat och kan tolkas på olika sätt. I denna studie har vi valt att avgränsa affärsmöjligheter till tidigare erfarenheter och hur dessa kan vara avgörande för en företagare i dess beslutsfattande. På bostadsmarknaden är i många kommuner efterfrågan på bostäder högre än utbudet. Det skapar ett rådande problem som företagare ser affärsmöjligheter i att kunna avhjälpa med hjälp av att snabbt kunna påbörja byggnation med hjälp av tidsbegränsade bygglov. Regeringen arbetar ständigt med att underlätta lagar och regleringar för att underlätta användandet av tidsbegränsade bygglov. Några väl etablerade skribenter när det kommer till affärsmöjligheter är bland andra Baron & Ensley (2006), Saravathy (2001) samt Gudonavicius & Fayomi (2014). Dessa påpekar att erfarenheter spelar stor roll i beslutsprocessen, samt hur innovativitet och imitativitet hos företagare påverkar beslutsfattandet. Den teoretiska referensramen grundas på sekundär data publicerad av väl etablerade forskare inom affärsmöjligheter och bygglov vilka utgör studiens huvudrubriker. För att finna dessa publikationer har följande sökord används: Bygglov, tidsbegränsat bygglov, detaljplan, affärsmöjlighet, business opportunity, opportunity recognition, causation and effectuation, innovativ, imitativ. Studien är skriven utefter en kvalitativ metod där fem företagare aktiva inom tidsbegränsade bygglov blivit intervjuade på telefon. Intervjupersonerna är funna efter register insamlade från Kungsbacka kommun, Halmstad kommun, Göteborgs kommun samt Gävle kommun. Även via tips och rekommendationer från funna kontakter i samband med sökandet efter intervjupersoner till empirin. Författarna har i intervjuerna utgått från en intervjuguide och intervjuerna har därmed blivit öppna och varit möjliga att anpassa efter varje företagare och situation. Intervjuerna har skett kvalitativt för att ge en bred förståelse kring användandet av tidsbegränsade bygglov. Studiens analys framför att det i fångandet av affärsmöjligheter krävs att en företagare är aktiv, har förmågan att se trender och mönster på en marknad, samt hur den framtagna teorin stämmer överens med studiens intervjupersoner och hur de verkar i respektive företag. I analysen lyfts även skillnaden mellan en prövande och rationell beslutsprocess fram, och att det i praktiken kan vara svårt att dela in företagare i den ena eller den andra kategorin. Det viktigaste är att ha ett tydligt definierat mål, samt att hålla flexibilitet under projektets gång för att kunna bemöta problem som kan uppstå så effektivt som möjligt. Något som även lyfts fram i analysen är hur regleringar runt omkring bygglovsansökningar även påverkar ansökningsprocessen, exempel på dessa är planmonopol och detaljplaneprocessen. Tidsbegränsade bygglov innebär en kortare ansökningsprocess än den vid permanent bygglov. Studiens utfall visar att det skiljer sig i hur affärsmöjligheter uppstått vilket påverkat hur företagarna beslutat sig för att ta sig an projekt med tidsbegränsade bygglov. Hos alla respondenter finns en tydlig vinstfokusering, därmed inte sagt att denna endast är av ekonomisk karaktär. Vinst för företagarna kan även vara till exempel en möjlighet att etablera sig på marknaden.

The purpose of the project was to design and develop a public hybrid building, focusing on innovative ways to connect different needs that exist in society. You were assigned a basic program to interpret and develop in relation to a chosen site and the conditions of that area. Then you created a plus program that would interact with the basic program to create optimal conditions. Sites were chosen from a delimited part of Eskilstuna's rural area. This project focuses on sustainability and recreation; a greenhouse where neglected or unwanted plants can be restored and give joy to others. Some plants find new homes while others are placed in the greenhouse's showrooms where people of all ages can enjoy the environment. Here you have the chance to, for example, stroll around the various paths, sit down and sketch or enjoy a book. You can also take part in the greenhouse's workshops, for example, lectures on sustainability, film showings or painting opportunities. Here you will find something for all ages. The result became a hybrid building with focus on sustainability, where residents can relax, be inspired and deepen their knowledge on important subjects. / Syftet med projektet var att gestalta och utveckla en offentlig hybridbyggnad med fokus på innovativa sätt att koppla samman olika behov som finns i samhället. Inför projektet blev man tilldelad ett basprogram som man fick möjlighet att tolka och utveckla i förhållande till den plats man valt och områdets förutsättningar. Man fick sedan utveckla ett eget plusprogram som skulle samspela med basprogrammet för att skapa bra förutsättningar. Plats fick man välja fritt inom en avgränsning innefattande en del av Eskilstunas landsbygdsområde. Projektet fokuserar på återbruk och rekreation; ett växthus där man tar emot växter som behöver ett nytt hem och som istället för att försummas kan ge glädje åt andra. En del växter hittar nya hem medan andra planteras ut i växthusets utställningslokaler där folk i alla åldrar kan njuta av miljön. Här har man chansen att till exempel strosa omkring på de olika stigarna, sätta sig och skissa eller njuta av en bok. Man kan även ta del av växthusets workshops, som kan handla om föreläsningar om hållbarhet, filmkvällar eller måleritillfällen. Det finns något för alla åldrar. Resultatet blev en hybridbyggnad med hållbarhetsfokus och en knytpunkt för invånarna att koppla av, inspireras och fördjupa sina kunskaper.

Sverige i allmänhet och storstäderna i synnerhet har de senaste decennierna upplevt en tydlig bostadsbrist orsakad av ökad population och en omfattande urbanisering. Miljonprogrammet, Folkhemmet och Barnrikehus är historiska reformer med mål att möta tidigare bostadsbrist situationer. Idag står vi inför liknande problem där flera utsatta grupper har svårt att ta sig in den redan hårt konkurrensutsatta bostadsmarknaden. En tydligt utsatt grupp är studenter, där idag 21 av 38 högskolekommuner står med ett underskott av studentbostäder. Syftet med uppsatsen är att analysera affärsmöjligheterna för flytande studentbostäder i Sverige. Genom att observera de två planerade projekt som idag pågår i Sverige, samt intervjua aktörerna som är inblandade i dessa, ges olika perspektiv om de hinder och möjligheter som bostadsformen står inför. De redan utförda projekten för vanliga flytande bostäder som idag finns i Stockholm och Amsterdam som studeras närmare visar att flytande bostäder är tekniskt genomförbart. Även genom tidigare studier bekräftar den tekniska genomförbarheten för bostadsformen och fokus i denna studie kan därför riktas mot de juridiska och ekonomiska aspekterna. Det kan konstateras att det finns en potential för företag att satsa på flytande studentbostäder, men att det finns hinder för dessa bostäder att bli verklighet i större skala. Lagar, brist på färdigställda flytande studentbostäder som lämnar affärsmöjligheter oprövade samt små beställningar är några av de identifierade hindren. Vidare kan det fastslås att en viktig faktor för att boendeformen ska ses som lönsam i Sverige är att den uppförs för permanent bruk och därmed kategoriseras som vattenfastighet. / Sweden in general and the big cities in particular have experienced a clear housing shortage in recent decades characterized by increased population and extensive urbanization. “ Miljonprogrammet”, “Folkhemmet” and “Barnrikehus” are historical reforms aiming at quickly lessening the shortage of affordable housing. Today we are facing similar problems where several vulnerable groups find it difficult to enter the already competitive housing market. One of these groups are the students, where today 21 out of 38 university municipalities stand with a deficit of student housing. The purpose of the thesis is to describe the business opportunities of floating student housing in Sweden. By observing the two planned projects that exist in Sweden today, as well as interviewing the actors involved in these, different perspectives are given about the obstacles and opportunities that this housing form faces. The existing projects for ordinary floating housing, like those in Stockholm and Amsterdam, supports the technical achievability for this form of housing. Even through previous studies there is extensive evidence of technical feasibility and focus can therefore be directed towards the legal and economic aspects. It can be stated that there is a potential for companies to invest in floating student housing, but that there exists obstacles that prevent the housing form from becoming a reality on a larger scale. Current laws, lack of completed floating student housing projects that leaves unproven business opportunities and small orders are some of the identified obstacles. Furthermore, it can be stated that an important factor for the form of housing to be seen as profitable in Sweden is that it is erected in permanent use and thus categorized as water property.

Denna rapport beskriver vårt projektarbete på ComOpt i Helsingborg. Uppgiften har varit att göra presentationer av företagets produkter. Det centrala i arbetet har varit grafisk design, i det här fallet gränssnittsdesign till de presentationer vi har gjort. I vår rapport reflekterar vi över den designprocess vi har genomgått och ställer frågor som: Vad gör en designer till en bra designer? Och: Var får vi kreativitet och inspiration ifrån? Det vi har kommit fram till är att en bra designer kännetecknas av förmågan att kunna prestera bra trots bristande resurser. En bra designer är kreativ och innovativ. Denna kreativitet åstadkoms genom att designern känner sig själv på ett bra sätt och vet hur han eller hon ska få inspiration. Vi har kommit fram till att mycket handlar om att strunta i det självklara och få inspiration i sin omgivning. En inspirerande omgivning ger ofta upphov till många bra idéer. Under vårt arbete har vi använt oss av metoder såsom intervjuer, feedbackmöten, mock-up och storyboard med flera. Detta har hjälpt oss att sätta oss in i produkterna, identifiera kundgrupp och designa presentationer våra klienter har varit nöjda med. Abstract This report is about our work at the company ComOpt in Helsingborg. Our task there has been to make presentations of the company´s products. The core in our work has been graphic design, in this case on the interfaces of the presentations we have been making. In our report we are reflecting about the designprocess we have been in and asking questions such as: What is it that makes a good designer? And: Were do we get our creativity and innovation from? Our conclusion is that a good designer is able to produce good products even with the lack of important resources. A good designer is creative and innovative. The designer knows him or herself and knows how to get inspired and thereby get great ideas. We have noticed that we get these ideas by ignoring the obvious and receiving inspiration through our surroundings. During our work we have been using methods as interviews, feedbackmeetings, mock-ups and storyboards and etcetera. This methods has helped us getting to know the products, identify the customergroup and designing presentations that has been to the satisfaction of our clients.

The retail industry is a competitive environment moving towards being rather service-oriented than product-oriented. It is hence essential for businesses to comprehend the market and act accordingly to differentiate themselves. A way of gaining competitive advantage and engage consumers is to invest in innovative technology. Self-scanning services are a fast-improving technology offering consumers a convenient way of shopping. To self-scan through scanners and via self-checkout cashiers are common on the Swedish food retail market. The retailing group ICA is however unique in the sense that they since 2014 additionally offer mobile self-scanning through their smartphone application “ICA Handla”[1]. Despite the increasing use of self-scanning services, there is a lack of research on this area. Thus it is of interest to further investigate the views regarding self-scanning. An interesting concept is ‘Service Fascination’, which is defined as a positive emotional state arising through conscious and subconscious effects when using innovative technology. By reviewing ‘Service Fascination’, it is possible to investigate how innovative technology is adopted. The thesis hence proves to what extent Service Fascination can be measured regarding self-scanning services using the Service Fascination Evaluation Model (SFEM). Based on the model, the essay suggests areas of improvement within ‘Service Fascination’ and depicts the views on self-scanning from the perspectives of consumers, retailers and experts. Tailored communication regarding self-scanning, depending on if the receiver is a non-user, a user or a retailer, is suggested to be further elaborated on. The quality of the self-scanning equipment and the appearance/features are moreover also key conclusions which are proposed to be further developed. Self-scanning services used in the right way are by the thesis' results argued to be a useful tool to differentiate on the Swedish food retail market. [1]http://www.ica.se/appar/ica-handla/ / Livsmedelsdetaljhandeln är en konkurrenskraftig marknad som rör sig mot ett serviceinriktat klimat där upplevelser väger tyngre än produkter. Det är således viktigt för företag att förstå marknaden och anpassa sig för att särskilja sig. Ett sätt att uppnå konkurrensfördel och på samma gång engagera kunder är att investera i innovativ teknik.  Självscanningstjänster är en snabbt växande teknik som erbjuder kunder ett bekvämt sätt att handla. Idag är det vanligt förekommande med självscanning genom scanners och “snabbkassor” på den svenska livsmedelsmarknaden. Detaljhandelsföretaget ICA är dock unika med sin tjänst att självscanna via mobiltelefonen med hjälp av “ICA Handla”-appen[1] som lanserades 2014. Trots den ökande användningen av självscanningstjänster finns det ett behov av mer forskning på området. Således är det av intresse att vidare undersöka synen på självscanning. Ett intressant begrepp är ”Service Fascination”, ett positivt känslotillstånd som uppkommer genom medveten och omedveten användning av innovativ teknik. Genom att studera ”Service Fascination” är det möjligt att undersöka hur innovativ teknik anammas. Uppsatsen visar därför till vilken grad Service Fascination kan mätas (gällande självscanning) med hjälp av “Service Fascination Evaluation”-modellen (SFEM). Baserat på modellen föreslår uppsatsen utvecklingspotential inom området Service Fascination och illustrerar synen på självscanning från kunders, ICA-handlares och experters perspektiv.  Slutsatser som är föreslagna att arbeta vidare med är skräddarsydd kommunikation beroende på om mottagaren är en icke-användare, användare eller ICA-handlare. Kvaliteten på utrustningen och självscanningsenheters utseende/funktioner föreslås också att vidareutvecklas. Uppsatsens resultat motiverar för att självscanning som används på rätt sätt är ett användbart verktyg för att skapa konkurrensfördel på den svenska livsmedelsmarknaden. [1]http://www.ica.se/appar/ica-handla/

Inledning - Covid-19-pandemin påverkade världen kraftigt och därmed även SHL och klubbarna som ingår i ligan. Tidigare forskning påvisar att en välfungerande relationsmarknadsföring kan motverka effekterna av en kris för företag, och därmed ämnar studien att fylla de forskningsgap som vi har identifierat. Syfte - Det syfte som studien har är att undersöka den relationsmarknadsföring som skett i SHL-klubbarna under pandemin för att ge en övergripande bild samt hur klubbarna har valt att innovera relationsmarknadsföringen. Detta syfte har valts för att möjligtvis se om ekonomin i klubbarna påverkas av relationsmarknadsföring. Teoretisk referensram - Den teoretiska referensramen består av fem olika teman som sedan följer med i studien i olika former. Dessa fem teman är: pandemins påverkan på företagen, relationsmarknadsföring, innovativ relationsmarknadsföring i kriser, coopetition samt varumärkesbyggande. Metod - För att på bästa vis möjliggöra och genomföra studien valdes en kvalitativ metod med en abduktiv ansats och tematisk analys. Studien gjordes med svar från fem av totalt fjorton klubbar där intervjuerna var av semistrukturerad karaktär. Resultat - Resultatet påvisar en stark och främjande bild kring användandet av relationsmarknadsföring i pandemin. Detta växer sig starkare när klubbarna har innoverat detta i olika former, vilket har varit till stor hjälp för att stärka relationerna och säkra överlevnaden ekonomiskt. Samarbeten överlag har visat sig vara populärt från klubbarnas sida där även varumärket har stärkts på vissa håll. Bidrag - Studien ger ett bidrag kring ökad förståelse samt vikten av att från SHL-klubbarnas sida ha bra relationer till såväl partners som fans i kriser, samt det viktiga med att vara innovativ i kriser och hur detta möjliggör en förbättrad överlevnad. Studien belyser även hur varumärken kan växa i kriser även om problemen är vitala. / Introduction - The covid-19-pandemic considerably affected the world, and with that also the SHL and the clubs included in the league. Previous research demonstrates that a well-functioning relationship marketing process can counteract the effects of a crisis for companies, and therefore this study aims to fill the research gaps which we have identified. Purpose - The purpose of this study is to examine the relationship marketing process that happened in the SHL clubs during the pandemic in order to give an overall picture and to see how the clubs chose to innovate their relationship marketing. This purpose was chosen in order to possibly see if the clubs’ economic status was affected by relationship marketing. Theoretical framework - The theoretical framework consists of five different themes which follow along the study in various forms. The five themes are: the pandemic’s impact on companies, relationship marketing, innovative relationship marketing in crisis, coopetition and brand building. Method - In order to enable and go through with the study in the best possible way a qualitative method, an abductive approach and a thematic analysis was chosen. The study was done with responses from five of fourteen clubs with the interviews being of a semi-structured nature. Results - The results demonstrate a strong and supporting picture regarding the use of relationship marketing during the pandemic. This sentiment also grows stronger when the clubs have innovated this process in different forms, which also have been to great aid in order to strengthen the relationships and secure the survival economically. Collaborations overall have shown to be popular from the clubs’ sides where the brand even has strengthened in some places. Contribution - The study gives a contribution regarding increased understanding and the importance of having good relationships towards partners and fans in crisis for the SHL clubs. There is also weight on being innovative in crises and how this enables survival in a better way. In addition to this the study also illustrates how brands can grow in crises even if the problems are vital.

Mitt examensarbete är genomfört som en undersökande designprocess, vars syfte är att undersöka vilka krav en VR-upplevelse, med hög immersion, ställer på den fysiska miljön för att sedan omsätta dessa krav i ett färdigt koncept av ett fysiskt rum som ska fungera självgående. Med det fysiska rummet syftar jag till det verkliga rummet i vilket det virtuella rummet finns tillgängligt att uppleva via VR-utrustning. Det fysiska rummet är i detta fall också platsspecifikt då jag har jobbat med beställarna Länsmuseet Gävleborg samt Region Gävleborg, men konceptet går att anpassa till andra miljöer, utefter kraven som dessa ställer.  Detta rum kommer främst att användas för visning av olika världsarv i VR, och världsarvet som inviger rummet är Hälsingegården Bortom Åa, även kallad Fågelsjö Gammelgård. Det virtuella innehållet har delvis påverkat rummets utformning, främst i valen av grafisk utsmyckning.  Designprocessen har bestått av ett kontinuerligt researcharbete, problemanalys, användarobservationer, idégenerering som innefattar workshop, deltagarobservationer, prototypbygge, konceptutveckling och sammanställande samt visualiserande av färdigt koncept.  Jag har under processen arbetat med det fysiska rummet i dessa fem problemområden: planlösning, säkerhet, inbjudande och inkluderande, utrustning samt instruerande. Något som har präglat min process mycket är kravet om att rummet ska fungera självgående, det vill säga att ingen extra instruktör eller övervakare ska behövas för användning av rummet. Detta är ett krav från Länsmuseet Gävleborg och är av ekonomiska och praktiska skäl. En viktig poäng med mitt arbete har varit att tillgängliggöra kulturella upplevelser för de som inte har möjlighet att ta sig till den verkliga platsen. Av den anledningen har jag jobbat mot att rummet bör vara tillgängligt för så många som möjligt. Genom att presentera ett världsarv via en modern och spännande teknik kan det bidra till ökat intresse av historia och kultur bland unga samt generera fler besökare till museet och i förlängningen ekonomiskt gynna kulturutvecklingen i Gävle. Det kan även minska klimatpåverkan genom att resor till platser långt bort inte behöver genomföras, så som studiebesök.  Mitt examensarbete har resulterat i ett innovativt koncept av ett rum tillägnat offentliga utställningar i VR, med vissa plats- och situationsspecifika detaljer, så som storlek och val av vissa grafiska detaljer. Det fysiska rummet består i sin helhet av två mindre delrum. I de rummen finns både rent tekniska, visuella och sensoriska lösningar som behandlar de olika problemområdena.  Detta rum har presenterats med renderingar, illustrationer samt skalmodell. I skrivande stund har konceptet i sin helhet redan förverkligats på Länsmuseet Gävleborg och finns där att besöka, men det jag presenterar i denna uppsats är arbetet som ledde fram till konceptet.