Syftet med den här studien är att undersöka hur förskolans pedagoger kan arbeta för att utforma en inkluderande undervisning för alla barn, både barn med behov och barn med särskilda behov, samt vilka förhållningssätt och stödfunktioner som uttrycks som värdefulla för att kunna möta enskilda barns behov och inkludera dem i undervisningen. För att ta reda på detta har vi genomfört kvalitativa och semistrukturerade gruppintervjuer samt individuella intervjuer på fyra olika förskolor. Sammantaget har tio pedagoger delat med sig av sina erfarenheter och upplevelser av hur de arbetar med det dubbla uppdraget, det vill säga att kunna bedriva undervisning för alla barn och samtidigt se till att alla barn, både barn med behov och barn med särskilda behov, blir inkluderade i undervisningen. De har även delat med sig av vilka utmaningar och dilemman detta dubbla uppdrag kan innebära. Studiens resultat visar på att engagemang för barns intressen, tålamod, mod och flexibilitet är värdefulla förhållningssätt för att kunna inkludera varje enskilt barn i undervisningen. Resultatet visar också att stöd av varandra i arbetslaget och rektorn samt tillgång till specialpedagogisk kompetens är betydelsefullt för pedagogerna i deras arbete med att utforma en undervisning som inkluderar alla barn, både barn med behov och barn med särskilda behov. För att kunna utforma och anpassa en undervisning som inkluderar alla barn visar resultatet att pedagogerna måste dela in barngruppen i mindre grupper vid undervisningen samt att det ska vara en tydlig och genomtänkt struktur på den gruppindelning som görs. Det framkommer även att det finns organisatoriska förutsättningar som kan skapa utmaningar och dilemman för pedagogerna i att kunna utforma och anpassa undervisningen för att den ska inkludera alla barn. Det handlar framförallt om barngruppens storlek, personaltäthet samt tillgången och kvaliteten på den specialpedagogiska kompetensen.

I en analys av 300 annonser på en öppen webbplats där socialtjänsten söker efter familjehem till specifika barn kommunicerades fyra olika teman avseende familjehemsuppdraget. Det första temat som avsåg familjens egenskaper förekom i 80 procent av annonserna och det andra temat som gällde förväntningar på uppdragets utförande och familjehemmets kompetens beskrevs i 98 procent av annonserna. Det tredje temat berörde beskrivningar av barnet, hens erfarenheter och egenskaper och förekom i drygt 82 procent av annonserna. När det gällde det fjärde temat- vad familjehemmet kunde förvänta sig i form av utbildning, stöd och ersättning beskrevs det i drygt 35 procent av annonserna. Innehållet i annonserna kan förstås utifrån institutionella logiker om familj, utförande, marknad och solidaritet. Samtidigt förekommande logiker kan erbjuda möjligheter såväl som konflikter och spänningar. Att marknadsföra barn på annons kan bidra till att socialtjänsten kan tillgodose behovet av familjehem, vilket de är ålagda att göra (SOSFS 2012:11). Potentiella familjehem får i tidigt skede information om såväl barnet som förväntningarna på uppdraget och hur socialtjänsten förhåller sig till eventuellt stöd och ersättning. Förfarandet med annonser och dess innehåll kan därmed betraktas som rationellt och effektivt när det gäller utförande av familjehemsuppdraget. Studiens viktigaste bidrag är att konflikter skulle kunna uppstå i mötet mellan en å ena sidan hög förväntan på utförande, kunskap och erfarenhet och å andra sidan en hög förväntan om att ta emot barn av solidariska skäl. Att fokus på stöd och ersättning till familjehemmet är låg, skulle kunna bidra till svårigheter att rekrytera och behålla familjehem. Spänningar skulle också kunna uppstå i mötet mellan socialtjänstens historia av en byråkratisk logik där myndigheten vanligtvis inte delat information om klienter med allmänheten och en marknadslogik där specifika barns egenskaper marknadsförs (anonymt) på öppna webbplatser. Även mötet mellan att se familjehem som en vanlig familj och att ha högt fokus på utförande skulle kunna innebära en konflikt som kan påverka möjligheten att rekrytera familjehem. / In an analysis of 300 advertisements on an open website where the social services are looking for foster homes for specific children, four different themes were communicated regarding the foster home assignment. The first theme, which concerned the family's characteristics, appeared in 80 percent of the advertisements, and the second theme, which concerned expectations of the execution of the assignment and the foster homes competence, was described in 98 percent of the advertisements. The third theme concerned descriptions of the child, her experiences and characteristics and appeared in just over 82 percent of the advertisements. Regarding the fourth theme - what the foster home could expect in the form of education, support and compensation, it was described in just over 35 percent of the advertisements. The content of the ads can be understood from a perspective of institutional logics about family, execution, the market and solidarity. Simultaneously occurring logics can offer opportunities as well as conflicts and tensions. Marketing children through ads can contribute to the social services being able to meet the need for foster homes, which they are obliged to do from the Swedish government (SOSFS: 2012: 11). Potential foster homes receive information at an early stage about both the child and the expectations of the assignment, and how the social services relate to give support and compensation for the foster families. The procedure with advertisements on open websites can thus be considered rational and efficient in the execution of the foster home assignment. The most important contribution of the study is that conflicts could arise in the meeting between a high expectation of execution, knowledge and experience on the one hand and a high expectation of taking care of children in need for solidarity reasons on the other. The low focus on support and compensation for the foster family could contribute to difficulties in recruiting and maintaining foster homes. Tensions could also arise in the meeting between the social services' history of a bureaucratic logic where the authority usually does not make information about clients accessible for the public, and a market logic where specific children's characteristics are marketed (anonymously) on open websites. The meeting between seeing foster homes as an ordinary family and having a high focus on execution could also involve a conflict that might affect the possibility of recruiting foster homes.

To self-archive is to make research publications freely accessible by depositing them in an open digital archive or on a public website. The aim of this thesis is to explore what Swedish scientists think of self-archiving, what they know about it and how they make use of it, in order to understand why they do not self-archive more actively. A web survey was conducted which was answered by 296 scientists at the Swedish University of Agricultural Sciences (SLU). Results show that only 24 % have previous experience of self-archiving, but that a majority is willing to self-archive if there are no legal objections or if it is demanded by the research funder. The most important reasons why many scientists do not self-archive are that they feel uncertain about copyright issues and/or lack knowledge about self-archiving.

The Covid-19 pandemic has created sudden changes in society and in the organisational landscape where working from home practices have been applied on a large scale to reduce the spread of the virus. The restrictions from governments and changing working environments have affected people's lifestyles. Furthermore, certain countries have also initiated formal lockdowns which has not been the case in Sweden where recommendations have been given to work from home. This research aims to find out how managers are adopting to and dealing with changing organisational practices that are impacted by different institutional pressures such as values, regulations and change. This study focuses on managers to find out how they have adjusted to working from home practices and managed challenges from it but also to understand their arguments and considerations about future work constellations. By this material we aspire to provide managers with information in terms of organising working practices when society is going back to normal which highlights risks and opportunities with working from home and future hybrid working arrangements.

År 2010 avskaffades den obligatoriska revisionen för småföretag i Sverige. Detta resulterade i att en majoritet av icke-revisionspliktiga företag valde bort revision. Trots detta finns det ett antal företag som väljer frivillig revision. Revisionen kan medföra mängder av fördelar som påverkar den upplevda revisionsnyttan. Därmed syftar denna studie till att undersöka skillnader och likheter i upplevd revisionsnytta mellan revisionspliktiga och icke-revisionspliktiga företag, samt de faktorer som påverkar den upplevda revisionsnyttan. Med stöd av olika teorier samt tidigare forskning har olika indikatorer som kan påverka den upplevda revisionsnyttan identifierats samt sex hypoteser genererats. De teorier som lagt grunden för studien är i synnerhet den institutionella teorin, legitimitetsteorin, intressentteorin samt agentteorin. För att uppnå studiens syfte har ett kvantitativt metodval gjorts och en enkätundersökning genomförts. Totalt erhölls 168 svar som därmed utgör studiens empiriska underlag. Med hjälp av IBM SPSS har diverse statistiska beräkningar genomförts för att besvara studiens syfte. Studiens resultat indikerar på att icke-revisionspliktiga företag upplever en högre revisionsnytta än vad de revisionspliktiga företagen gör. Resultatet visar även att revisionspliktiga och icke-revisionspliktiga företag upplever revisionsnytta av olika anledningar. Eftersom studien är jämförande i sin natur görs ett empiriskt bidrag. Detta innebär att studiens empiri kan bistå framtida jämförelsestudier inom ämnet. Utöver det empiriska, tillför studien även ett teoretiskt samt praktiskt bidrag till diverse aktörer, akademiska likaväl som affärsrelaterade. / In 2010 the obligatory audit regulation was abolished for small companies in Sweden. This led to most non-statutory audited companies opting out of being audited. Despite this, there are still several companies that choose to be audited voluntarily. Being audited can bring numerous advantages that affect the perceived audit benefit. Thus, the purpose of this study is to investigate similarities and differences in the perceived audit benefits between statutory and non-statutory audited companies, as well as the factors that affect the perceived audit benefit. With the support of previous research, different indicators that can affect the perceived audit benefits have been identified, and six hypotheses have been generated. The theories that lay the foundation of the study are the institutional theory, the legitimacy theory, the stakeholder theory and the agency theory. A quantitative approach has been applied by using a questionnaire survey. 168 answers were acquired in total, which in turn constitutes the empirical data of the study. By using IBM SPSS, various statistical calculations have been performed to achieve the purpose of the study. The results of the study indicate that non-statutory audited companies experience a higher audit benefit than their counterparts. Another finding is that statutory and non-statutory companies experience audit benefits for different reasons. Because the study is comparative, the empirical content may contribute to future comparative studies within the context. The study also makes theoretical and practical contributions for various actors, both academic and business related.

As Stockholm grows many rent controlled facilities subsidized by the government are rapidly decreasing leaving culture operators struggling with increasing rents. At the same time the instrumental values of culture are increasing, taking a greater role in the strategic urban and city planning of Stockholm. Culture has economized, a development criticized by many who argue that the culture’s core values are being undermined by economic incentive. In the wake of these developments it seems as if a new interplay between private real estate companies, cultural operators and the public sector, rises. The creation of physical rooms for the cultural sector is determined by this interplay where the private real estate companies’ influence is becoming more prominent. Stockholm’s Cultural Administration (Kulturförvaltningen Region Stockholm) has noticed a power structure within this triangular interplay, where cultural operators are depended on the public- and the private sectors. Stockholm’s Cultural Administration points out that it is necessary for the cultural operators to “speak the language” the private real estate owners prefer, meaning translating cultural values into market values in order to obtain influence. To examine if this power structure exists and how it is constructed, a case study on the project Danskvarteret, has been done. Danskvarteret, initiated by the non-profit organisation Danscentrum Stockholm, is to become a dance hub for the free dance field. In the establishing phase the project group of Danskvarteret are in dialogue with the private real estate owner Atrium Ljungberg and with Stockholm’s Public Cultural Management (Stockholms stads kulturförvaltning). The purpose of this examination is to illustrate what institutional logics are in play in the establishment of Danskvarteret. Can it tell us something about what motives are behind creating physical space for culture? The study is based on an institutional and cultural theoretical frame along with secondary data from the three main actors in this project as well as a semistructured interview with the project leader of Danskvarteret. The results show that the three market actors: Danskvarteret (cultural operator), Atrium Ljungberg (private real estate owner) and Stockholms stads kulturförvaltning (public sector) have different motives and logics for creating Danskvarteret and that the cultural operator is forced to balance between these different motives and logics. The cultural operator is dependent on external finance, a dependency that pressures the cultural operator to give up its own logic and adapt to the superior logics pursued by the private and the public sectors who provide the necessary resources. In this particular triangular interplay cultural professional logics are set aside to make room for market logics in order to get the product finances, even though it may contradict the cultural operators’ innate beliefs. / När Stockholm stad växer byggs många kulturaktörer bort och allt fler har svårt att klara av de hyreshöjningar som skett de senaste åren. Billiga verksamhetslokaler försvinner i takt med att subventionerade lokaler som allmännyttan tillhandahållit minskat. Parallellt betonas kulturens instrumentella värden allt mer och kulturen utgör idag en central aspekt i olika stadsplaneringsstrategier. Kulturen har ekonomiserats vilket kritiserats hos många med argument att kulturens inneboende värde i hög grad underordnas ekonomiska incitament. Som effekt av dessa förändringar verkar det ha uppstått ett nytt typ av samspel, där etableringen av kulturella rum i högre grad avgörs i dialogen mellan tre aktörer - privata fastighetsbolag, kulturaktörer och den offentliga sektorn, där de privata fastighetsägarnas roll blivit allt mer framträdande. Kulturförvaltningen Region Stockholm har observerat en maktordning i detta triangulära samspel, där kulturaktörer är i beroendeställning till det offentliga och det privata, och från Stockholms stads håll konstateras att det är nödvändigt att kunna tala fastighetsägarnas språk i samspelet. Stämmer detta? För att undersöka detta har en fallstudie gjorts på projektet Danskvarteret som är tänkt att bli en dans-hub för det fria dansfältet. Projektet är initierat av den ideella dansorganisationen Danscentrum Stockholm. Under den pågående etableringsfasen är de i dialog med fastighetsägaren Atrium Ljungberg och Stockholms stads kulturförvaltning. Syftet är att belysa vilka institutionella logiker som format etableringsprocessen av Danskvarteret, samt vilka motiv som ligger bakom att skapa rum för kultur. Undersökningen har utgått från en institutionell- och kulturteoretisk ram och kvalitativa data har samlats in i form av sekundärdata från de tre aktörerna samt en semistrukturerad intervju som genomförts med projektledaren för Danskvarteret. Resultatet visar på att de tre aktörerna handlar utifrån olika logiker och motiv, och kulturaktören tvingas balansera mellan dessa. Den gemensamma målsättningen att skapa en publik verksamhet kan ses som ett exempel på hur konkurrerande logiker i viss mån överlappar i gemensamma projekt. Kulturaktören är beroende av externa finansieringskällor och detta resursberoende tvingar aktören att anpassa sig till andra logiker än de egna. Även om de själva inte präglas av en marknadslogik, utan en klar kulturprofessionell logik, anammas denna för att hitta medel för projektet.

The local labour market policy in Sweden offers activities to unemployed people who need more competence to get self-sufficient. To get hired the unemployed people need employers who want to hire them. Employers’ perception of the activities from the local labour market policy is therefor crucial for the unemployed who take part in the activities. This master’s thesis aims to interview employers from low-skilled work and take part of their perception of the local labour market policy and their descriptions of their recruitment. This study is conducted via short telephone interviews with 277 employers in a county of Sweden. With a theoretical framework of institutional logics the result shows that there is a gap between the local labour market policy and the employers. The gap is visible mainly through the employers expression that the participants from the local labour market policy do not meet the employers requirements to be able to get hired. The employers seem to be governed by institutional logics such as market, individualization and to some extent also democratic logics.

Idéburet offentligt partnerskap (IOP) togs fram av intresseorganisationen Forum - idéburna organisationer med social inriktning 2010 som en partnerskapsmodell mellan idéburen ochoffentlig sektor. Partnerskapsmodellen bygger på en idé kring ömsesidig samverkan mellan den idéburna och offentliga organisationen. Syftet med uppsatsen är att utveckla forskningen kring relationen mellan de idéburna och offentliga aktörerna inom IOP. Forskningen kring denna partnerskapsrelation har hittills baserats på ett enskilt fall och har fokuserat på relationen i förhållande till upphandling. I uppsatsen undersöks relationen utifrån de teoretiska infallsvinklarna: institutionella logiker, makt och gränser, vilka har visat sig relevanta i samband med insamlingen av det empiriska materialet. Uppsatsen ämnar bidra till att utveckla en djupare förståelse för den specifika partnerskapsrelation som uppstår inom IOP och besvara frågeställningen hur samverkan mellan idéburna och offentliga aktörer möjliggörs ur ett relationellt perspektiv inom idéburet offentligt partnerskap. Resultatet i uppsatsen visar på att i den idéburna-offentliga relationen inom IOP-samverkan uppstår ett gränsland där det finns utrymme för samverkan och dialog kring målgruppen och verksamheten men även runt själva IOP-avtalet, som i sig utgör ett gränsobjekt som främjar gemensamt handlande. / Civil Society Public Partnership (CPP) was developed by Forum - idea-based organisations with a social focus in 2010 as a partnership model between the idea-based and the public sector.The partnership model is based on an idea of mutual collaboration between the idea-driven and public organization. The purpose of the thesis is to develop research on the relationship between the idea-driven and public actors within CPP. The research on this partnership relationship has so far been based on an individual case and has focused on the relationship in relation to procurement. The thesis examines the relationship based on the theoretical approaches: institutional logics, power and boundaries, which have proved relevant in connection with the collection of the empirical material. The thesis aims to help develop a deeper understanding of the specific partnership relationship that arises within CPP and answer the question of how collaboration between idea-driven and public actors is made possible from a relational perspective within idea-based public partnership. The results of the thesis show that in the idea driven public relationship within CPP collaboration, a borderland arises where there is room for collaboration and dialogue around the target group and the activity but also around the CPP agreement itself, which in itself constitutes a border object that promotes joint action.

This paper examines developers' experience of participation in decisions through agile system development methods in long-term projects. Participation is meant as an opportunity for developers to influence and realize decisions in their work through independence and freedom. The research question reads as follows: "How are developers' perceived participation in decisions during long-term projects affected?". Through five qualitative interviews with developers from an international military company, institutional logics are used as a complementary theoretical framework and analytical support. Tensions between a professional logic and a management logic are indicated to be the two main logics that pressure developers' perceived participation in decisions over a long-term period. By combining development methods over time within long-term projects, daily follow-up varies and developers' perceived participation in decisions may be affected. Partial deliveries promote developers' perceived participation in decisions because developers can receive ongoing feedback on their decisions. Developers are required to make constant considerations in their decisions in order to achieve flexibility and meet requirements, but are limited by access to information due to defense-secrecy. / Uppsatsen undersöker utvecklares upplevelse av delaktighet i beslut genom agila systemutvecklingsmetoder inom långsiktiga projekt. Delaktighet avses som möjlighet för utvecklare att genom självständighet och frihet påverka samt realisera beslut i sin arbetssituation. Forskningsfrågan som tagits fram lyder enligt följande: “Hur påverkas utvecklares upplevelse av delaktighet i beslut under långsiktiga projekt?”. Genom fem kvalitativa intervjuer med utvecklare från ett militärt internationellt företag används institutionella logiker som ett kompletterande teoretiskt ramverk och analysstöd. Spänningar mellan en professionslogik och en management-logik indikeras vara de två huvudsakliga logiker som sätter press på utvecklares upplevelse av delaktighet i beslut under en lång tidshorisont. Genom att systemutvecklingsmetoder blandas över tid inom långsiktiga projekt varieras daglig uppföljning och utvecklares upplevelse av delaktighet i beslut kan komma att påverkas. Delleveranser främjar utvecklares upplevelse av delaktighet i beslut eftersom utvecklare kan få löpande återkoppling på sina beslut. Utvecklare erfordras göra ständiga avvägningar i sina beslut för att uppnå flexibilitet och möta krav, men begränsas av tillgång till information till följd av försvarssekretess.

Motivation is low for publishing and self-archiving in institutional repositories according to previous research, which is an issue since the repository’s full potential cannot be reached if it is void of materials. Doctoral students are the future of academia and ought to be given tools and information to be able to make informed decisions about where and how to publish. The purpose of this study is to shed light on possibilities and problems regarding self-archiving in institutional repositories by examining doctoral students at the University of Borås, focussing on their opinions of and experiences with the institutional repository DiVA as well as their perceived risks and benefits with self-archiving. Qualitative data were generated through five semi-structured interviews over videocalls. Respondents were doctoral students at the University of Borås with different levels of experience with publishing and self-archiving. The data was coded thematically and analysed using qualitative content analysis. Theories of constructivism and information literacy were applied to discuss the results. The respondents were generally knowledgeable concerning different levels of Open Access but seemed unsure of the purpose and function of DiVA. All self-archived because of the University’s policy, however not everyone recognized the personal benefits. This study concludes that research practices can be identified and problematized by acknowledging disciplinary differences in scholarly communication. Doctoral students are in a unique position to take the lead in forming research traditions that fit the new scientific landscape.