Titel: Förekommer samband mellan CSR och finansiella prestationer i känsliga industrier? En kvantitativ studie på 217 publika bolag inom industrisektorer i Danmark, Finland, Norge och Sverige Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Albin Anderhök och Agit Dönmez Handledare: Jan Svanberg  Datum: 2023 – januari    Syfte: Syftet med studien är att undersöka sambandet mellan CSR och finansiella prestationer för en geografisk kontext karaktäriserad av en omfattande hållbarhetsreglering för börsnoterade företag i de nordiska länderna Danmark, Finland, Norge och Sverige med inriktning på känsliga industrisektorer som kan anses granskas i hög grad. Metod: Studien utgår från en positivistisk forskningsfilosofi med en hypotetisk-deduktiv ansats. Studien inkluderar en kvantitativ forskningsstrategi som genomförts med data från 217 publika företag i Danmark, Finland, Norge och Sverige för året 2021. Data som använts i studien har inhämtats från databasen Refinitiv Eikon som sedan har analyserats i statistikprogrammet SPSS. I studien mäts sambandet mellan CSR och FP med måttet ESG-score samt med finansiella måtten ROE, ROIC och NPM. Resultat & Slutsats: Studiens resultat ger bevis på att det förekommer ett negativt samband mellan CSR och finansiella prestationer i känsliga industrier verksamma i Danmark, Finland, Norge och Sverige.  Examensarbetets bidrag: Denna studie är ett unikt bidrag till företagsekonomiska ämnesområdet redovisning om sambandet mellan CSR och FP genom att den undersöker en kombination av kontextuella omständigheter där effekten av CSR och FP kan förväntas vara särskilt starkt. Förslag till fortsatt forskning: Förslag på vidare forskning är att utföra en studie med likartad kontext som vår studie men att separera de olika ESG-dimensionerna i syfte att fastställa eventuella skillnader i samband med finansiella prestationer. Ytterligare förslag till vidare forskning kan även vara att genomföra studien med andra prestationsmått som eventuellt uppvisa annat samband mellan CSR och FP. Nyckelord: CSR, FP, finansiella prestationer, ESG, legitimitetsteorin, intressentteorin och institutionella teorin. / Title: Is there a relationship between CSR and financial performance in sensitive industries? A quantitative study of 217 public companies within industrial sectors in Sweden, Norway, Denmark and Finland  Level: Student thesis, final assignment for Bachelor’s Degree in Business Administration  Author: Albin Anderhök and Agit Dönmez Supervisor: Jan Svanberg  Date: 2023 – January  Aim: The purpose of the study is to investigate the relationship between CSR and FP for a geographical context characterized by strict environmental regulation for listed companies in the Nordic countries Sweden, Norway, Denmark, and Finland with a focus on sensitive industrial sectors that can be considered highly scrutinized. Method: The study is based on a positivistic research philosophy with a hypothetical-deductive approach. The study includes a quantitative research strategy carried out with data from 217 public companies in Sweden, Norway, Denmark, and Finland for the year 2021. Data used in the study has been obtained from the Refinitiv Eikon database which has then been analysed in the SPSS statistical program. In the study, the relationship between CSR and FP is measured with the measure ESG score as well as with the financial measures ROE, ROIC and NPM. Result & Conclusions: The results of the study provide evidence that there is a negative relationship between CSR and financial performance in industries operating in Sweden, Norway, Denmark, and Finland. Contribution of the thesis: This study makes a unique contribution to accounting research on the relationship between CSR and FP in that it examines a combination of contextual circumstances where the effect of CSR and FP can be expected to be particularly strong. Suggestions for future research: Suggestions for further research is to carry out a study with a similar context to our study but to separate the different ESG-dimensions in order to determine any differences in connection with financial performance. Additional suggestions for further research could also be to carry out the study with other performance measures that may show a different relationship between CSR and FP. Key words: CSR, financial performance, ESG, legitimacy theory, stakeholder theory and institutional theory.

The Swedish education system underwent extensive reforms in the late 1080s and early 1990s, alongside changes in the public sector. These reforms involved a transition from a centralized to a decentralized system, where decision-making was delegated to municipalities and their respective operations. The Swedish National Agency for Education (Skolverket) was tasked with reviewing the quality reports of municipalities and reporting their assessments to the state. The evaluations displayed multiple flaws in the municipalities operations, and as a result of this, the Systematic Quality System (SKA) was implemented as a regulation in the Education Act of 2010.  Despite some researchers and teachers expressing their opinions on this subject, there are still konwledge gaps regarding primary school teachers´ experiential perceptions of the Systematic Quality Sysstem and its impact on their work situation. Using the central concepts of institutional norms, decoupling, and path dependence from neoinstitutionalism as analytical instruments, will contribute to understanding how SKA with its rules and guidelines affects primary school teachers´ perceptions on the SKA.  Furthermore, the study examines how primary school teachers, acting as street- level bureaucrats, are influenced by the SKA in their professional autonomy. Employing a qualitative method, six primary school teachers from two different cities and schools were interviewed. By gathering primary school teachers´ experiential perceptions and analyzing them using analytical instruments, it demonstrates that there is no consensus regarding systematic quality system. The reasons for this phenomenon stem from differences in implementation strategies, local adaption, and contextual factors across different school operations.

Arbetsmarknadspolitiken har historiskt sett varit både ett kommunalt och statligt ansvar som från mitten av 1900-talet koncentrerats till en statlig nivå och till myndigheten Arbetsförmedlingen. Både forskning och statliga utredningar har konstaterat att kommuner mer och mer tagit sig an arbetet med arbetsmarknadspolitik och idag har merparten av Sveriges kommuner en arbetsmarknadsavdelning med fokus på insatser för arbetssökande. Vår forskningsöversikt och de utredningar som presenterats som vår empiri visar att det råder en oklar ansvarsfördelning mellan stat och kommun inom arbetsmarknadspolitiken. Vi har presenterat tidigare forskning på området arbetsmarknadspolitik som både avhandlat ansvarsfrågan gällande Arbetsförmedlingen och kommunerna, men även mellan organisation och individ. Denna uppsats har, genom en teorikonsumerande ansats, undersökt denna oklara ansvarsfördelning med fokus på kommuner och Arbetsförmedlingen. Genom det teoretiska ramverket institutionella logiker har vi studerat offentliga utredningar gällande organiseringen av arbetsmarknadspolitiken samt remissvar från berörda aktörer. Resultatet av studien har visat att dessa aktörer formulerar ansvar utifrån olika institutionella logiker som i många fall är motstridiga. Uppsatsen bidrar vidare till att ge en bild av vad dessa logiker ger för ingång till ansvarsbegreppet och förklarar olika möjliga orsaker till att ansvaret kan ses som oklart. / Labour market policy has historically been both a municipal and state responsibility, which since the mid-20th century has been concentrated at the state level and managed by the Public Employment Service. Both research and government inquiries have found that municipalities have increasingly taken on the work of labour market policy, and today the majority of Sweden's municipalities have a labour market department focused on measures for job seekers. Our research overview and the inquiries presented as our empirical data show that there is an unclear division of responsibilities between the state and municipalities in labour market policy. We have presented previous research in the area of labour market policy, which has addressed the issue of responsibility concerning the Public Employment Service and municipalities, as well as between organization and individual. This thesis, through a theory-consuming approach, has examined this unclear division of responsibilities with a focus on municipalities and the Public Employment Service. Through the theoretical framework of institutional logics, we have studied Swedish Government Official Reports regarding the organization of labour market policy and responses from relevant stakeholders. The study's results have shown that these stakeholders formulate responsibilities based on different institutional logics, which are often conflicting. The thesis further contributes by providing an understanding of what these logics imply for the concept of responsibility and explains various possible reasons why responsibility can be perceived as unclear.

Bakgrund & problem: Digitaliseringen har under det senaste årtiondet brett ut sig i Sverige. Under denna tid har det skett nya satsningar som påverkat arbetssättet inom olika verksamheter. Revisionsbranschen är en av flera institutioner vars arbetsprocess påverkats av digitaliseringens förändringar. Tidigare studier har undersökt revisorers upplevelser kring vikten av digitala verktyg. Det denna studie kan bidra med är en fördjupad kunskap kring revisorernas upplevelser av den förändring som revisionsarbetets digitalisering har inneburit.  Syfte: Syftet med denna studie är att bidra till djupare förståelse kring hur revisorer upplever digitaliseringen av revisionsarbetet. Metod: I denna studie utförs kvalitativ forskning utifrån en deduktiv ansats. Arbetsgången i studien har utgått från en fenomenologisk forskningsmetod för att fånga revisorernas egna upplevelser. Den fenomenologiska forskningsmetoden gav möjligheten att utföra en fördjupad analys av upplevelsernas essens. Detta illustrerades i de intervjufrågor som ställdes under de semistrukturerade intervjuerna som genomfördes med 8 revisorer från The Big 4. Vid analyserandet av empirin användes även en egenillustrerad teoretisk modell, baserad på Lewins trestegsmodell, för att uppnå syftet.   Slutsats: Revisorerna upplever i allmänhet att användningen av digitala verktyg har ökat legitimiteten i deras yrke. En central bidragande faktor till digitaliseringen av revisionsarbetet upplevdes vara att skapa och behålla konkurrenskraft. Även Covid-19-pandemin drev på den digitala utveckling i form av fler digitala möten och mindre resande. Det upplevdes att revisionsarbetet blivit roligare tack vare att digitala verktyg har möjliggjort automatiseringen av tråkiga uppgifter. De flesta respondenterna upplever att användandet av analysverktyg har bidragit till en säkrare och mer effektiv revision. / Background & problem: Digitalization has expanded in Swedish society during the last decade. There have been developments that affect the work process in different types of organizations. The auditing industry is one area that has embraced the changes caused by digitalization. Earlier research has studied auditors’ experiences of the importance of digital tools. This study can bring a deeper understanding of how auditors experience how digitalization has changed the audit work.  Purpose: The purpose of this study is to contribute to a deeper understanding of how auditors experience the digitalization of audit work.  Method: This study uses a deductive approach to perform qualitative research. A phenomenological research method has been used to capture the pure experiences of the auditors. This method enabled a deeper analysis of the essence of the captured experiences. This was made possible by the interview questions posed to the Big 4 interview subjects during 8 semi-structured interviews. To analyze the empirical data and fulfill the purpose, a unique and self-created theoretical model, based on Lewin’s changing model, was used.   Conclusion: The respondents experienced that the usage of digital tools improved the legitimacy of their profession. Creating and maintaining a competitive advantage was deemed to be a driving force behind the digitalization of the audit work process. The Covid-19 pandemic also furthered the digital developments by increased number of digital meetings which led to less traveling. The automation of dull tasks was seen as a reason for the job becoming more fun. Most interviewees experienced that the usage of analytical tools has contributed to making auditing more safe and efficient.

I denna uppsats undersöker vi arbete med publik på Moderna Museet och Botkyrka konsthall genom att studera vilka logiker som gör anspråk på att reglera publikarbetet. Vi vill även se om publikarbetet påverkar kulturproduktionen inom institutionerna. Publiken, i rollen av medborgaren, har stått i centrum av den svenska kulturpolitiska retoriken sedan första hälften av 1900-talet. Språket har förändrats genom åren inom kulturfältet i och med införandet av nya begrepp och begreppsförflyttningar som t.ex. medborgarperspektiv, kulturell kvalitet, deltagande, dialog, kunder, effektivisering och resultatmätning. Bakom begreppen finns det handlingslogiker som formats av olika diskurser inom det kulturella fältet. En diskurs kan i korthet förklaras som det språk genom vilket vi tyder och förhåller oss till världen. Genom diskursanalys och nyinstitutionell teori kartlägger vi hur konstprofessionella-, demokratiska-, byråkratiska- och managementlogiken styr publikarbete på Moderna Museet och Botkyrka konsthall. Vårt resultat visar att det inte är en dominerande diskurs som tar anspråk på att styra och reglera konstinstitutionernas publikarbete. Vi kan däremot se att det är många olika logiker som existerar i en institutionell pluralism. Den demokratiska logiken har ett starkt grepp om publikarbetet, men de andra logikerna påverkar även val av hur man arbetar med publikarbete. Studien visar på att det är just publikarbetet som har fått bära statens och kommunens krav på att nå nya målgrupper och arbeta för mångfald samt tillgänglighet. Publikarbetet påverkar Moderna Museets och Botkyrka konsthalls kulturproduktion på olika sätt men på båda institutionerna har arbetet med publik en viktiga roll i legitimerandet av institutionernas verksamhet. / In this paper, we examine how Moderna museet and Botkyrka konsthall work with audience, by studying which logic claim to regulate the work with audience. We also want to see if their work with audience affects the production of culture within the institutions. The audience, in the role of citizens, has been the center of the rhetoric within Swedish cultural politics since the first half of the 20th century. The language has changed over the years in the cultural field with the introduction of new concepts and concept movement, such as citizen perspective, cultural quality, participation, dialogue, customers, efficiency and performance measurement. Behind the concept is the logics formed by various discourses in the cultural field. A discourse can be explained as the language through which we interpret and relate to the world. With discourse analysis and new institutional theory, we map how art professional-, democratic-, bureaucratic- and management logic controls the audience work in Moderna museet and Botkyrka Konsthall. The result shows there is a dominant discourse that claims to control and regulate the work within public art institutions. However, many different logics exist in an institutional pluralism. The democratic logic has a strong grip on the audience work, but the other logics also affect the choice of how to work with audience. This paper shows it is precisely the work with audience that had to bear the state and community’s requirements to reach new audiences and promote diversity and accessibility. The work with audience affects Moderna Museet and Botkyrka Konsthall in their cultural production in different ways, but the two institutions have been working with audience important role in the legitimization of institutions.

To avoid dangerous climate change a massive reduction in greenhouse gas emissions is required in a relative short time span. However, as development is moving in the wrong direction, there appears to be great inertia in changing activities. This dissertation’s overarching purpose is, from an institutional perspective, to advance the understanding of greenhouse gas-related inertia, as well as change, in industrial agri-activities. This purpose is addressed in four individual but related papers and an introductory chapter. A case study methodology is utilized to advance knowledge regarding greenhouse gas-related inertia and change. Two change initiatives involving the Swedish Board ofAgriculture, the designated expert authority on agricultural matters, were chosen and explored with qualitative methods. The first case consisted of a project to create at an Action Plan, a policy suggestion regarding strategies to reduce emissions from agriculture. The second case focused on the Swedish Board of Agriculture’s co-owned agricultural extension service, Greppa Näringen. More specifically, the case consisted of the provision of climate advice to farmers. The analyses of the initiatives focused on assessing, discussing and explaining the types of change advanced within them. The papers show how and why convergent rather than divergent change was pursued, describing different mechanisms generating this inertia. / För att undvika farliga klimatförändringar krävs massiva minskningar av växthusgasutsläpp på relativt kort tid. Detta kan inte uppnås utan omfattande förändringar av utsläppsintensiva aktiviteter. Det förefaller dock finnas en stor tröghet avseende detta, eftersom utvecklingen går i fel riktning. Såväl tröghet som förändring kan analyseras på olika nivåer, och den industriella nivån är speciellt relevant eftersom industriella aktiviteter bidrar med stora utsläpp. I detta sammanhang är primärproduktion av livsmedel av relativ betydelse, både med anledning av utsläppens storlek och produktionens betydelse för mänsklighetens överlevnad. För att förstå de ofta värdeladdade och idédrivna beteendena involverade i miljörelaterade förändringsprocesser använder jag mig av institutionell teori, en icke-reduktionistisk organisationsteori innehållande ett antal, i sammanhanget passande begrepp. Jag kombinerar institutionell teori med en positionering i det ”starka” hållbarhetsparadigmet, vilket ger ett analytiskt ramverk som betonar betydelsen av divergent, snarare än konvergent, förändring av industriell praktik. Följaktligen är denna avhandlings syfte att, ur ett institutionellt perspektiv, öka förståelsen av tröghet och förändring, relaterat till växthusgasutsläpp och industriella jordbruksaktiviteter. Syftet adresseras i fyra individuella men relaterade papper och en inledande kappa. Kappan presenterar det teoretiska ramverket, metoden, en översikt över artiklarna och en avslutande diskussion av artiklarnas sammanlagda bidrag i relation till litteraturen och avhandlingens syfte. Avhandlingen använder en fallstudie metodologi för att öka förståelsen av tröghet och förändring relaterat till växthusgasutsläpp. Två förändringsinitiativ relaterade till Statens jordbruksverk, expertmyndigheten på jordbruksområdet, valdes ut och utforskades med kvalitativa metoder. Bägge dessa initiativ riktade sig specifikt emot primärproduktion, där de största utsläppen sker. Det första fallet utgjordes av ett projekt för att skapa en handlingsplan: ett förslag på strategier för att reducera utsläpp från jordbruket. Det andra fallet fokuserade på Jordbruksverkets rådgivningsorganisation, Greppa Näringen, och utgjordes av klimatrådgivning riktat mot lantbrukare. Analysen av fallen sökte bedöma, diskutera och förklara den typ av förändring som eftersträvades. Resultaten har beskrivits i de fyra artiklarna, där de två första koncentrerade sig på studiet av handlingsplanen och de två senare på klimatrådgivningen. Artiklarna visar hur och varför som konvergent, snarare än divergent, förändring eftersträvades, genom att beskriva olika mekanismer som skapar denna tröghet. Konvergent förändring inbegriper ett fokus på effektivitet eller rådande politiska mål snarare än att minska förekomsten av utsläppsintensiva aktiviteter. I diskussionen av artiklarnas sammanlagda resultat föreslås att förändringsinitiativen bidrar till tröghet inom industrin genom att påverka öppenheten och motivationen gentemot divergent förändring hos andra aktörer. Avhandlingen bidrar till hållbarhetsfältet genom att ge en institutionell analys av tröghet och förändring på industriell nivå, vilket visar på hur begreppen konvergent/divergent förändring kan användas för att utforska hållbarhetsfrågor. Genom detta exempel kan förändringsprocesser i andra industrier inbegripande andra hållbarhetsfrågor förstås bättre. Utöver detta bidrar avhandlingen till institutionell teori, mer specifikt till diskussionen rörande hållbart entreprenörskap och institutionella logiker. Det förstnämnda bidraget inkluderar förbättrad förståelse av möjliggörande såväl som institutionellt entreprenörskap i fält karakteriserade av institutionell komplexitet, medan det sistnämnda utgörs av konceptualiseringen av konkurrerande institutionella logiker och deras inflytande på översättning.

It has been argued that for the management of complex issues such as sustainability, which transcend traditional policy sectors and require coordination between several different interests and actors, policymaking depends upon collaboration and integration processes between different sectors and tiers of government. The overall aim of this thesis is therefore to study how and why (or why not) policy integration processes are being developed in regional policymaking and what this means for the achievement of sustainable transport. The thesis consists of two separate qualitative case studies of policymaking in two Swedish regions, one representing a least likely case and the other a most likely case of policy integration. The focus has been on the organizational actors involved in policymaking processes for the regional transport system. For the general discussion the theoretical framework of policy integration, complemented by the analytical concepts of policy logics, organizational identities and boundary object are used. The findings are presented in four articles. An overall conclusion is that policy integration processes do not necessarily result in policy for sustainable transport. If policy integration becomes a goal in itself and the same as joint policy, it risks neglecting sustainable values and becoming the smallest common denominator that a number of actors can agree on. For developing sustainable transport solutions, collaboration for the coordination of policy may be beneficial, but the aim of such processes should not be joint policy. / För att beslut och riktlinjer ska kunna utformas så att de leder till lösningar av komplexa frågor, såsom hållbar utveckling, anses de behöva hanteras i samverkan mellan flertalet berörda sektorer och beslutsfattande nivåer. Det är dessa samverkansprocesser, beskrivna som integration under policy processer, som den här avhandlingen analyserar. Syftet är att studera om och hur integrerade regionala policyprocesser förekommer, hur de utvecklas samt deras betydelse för att åstadkomma ett hållbarare transportsystem. Detta undersöks genom kvalitativa fallstudier av två olika svenska regioner som representerar ett minst och ett mest troligt fall av integration av policy. Fallstudierna görs i regionerna Stockholms län och Västra Götalands län. Dessa två fall representerar dessutom två helt olika typer av regionala organisationer, vilket gör att de utgör underlag till, inte bara en diskussion om hållbara transporter, utan också om utvecklingen av den svenska regionala förvaltningsnivån. För analys används teori kring integration av policy och tre huvudsakliga analytiska begreppsansatser: policylogiker, organisationsidentiteter och gränsobjekt. Resultaten presenteras i fyra separata artiklar och dessa diskuteras tillsammans i den inledande kappan. I studien konstateras att integration av policysektorer och förvaltningsnivåer inte nödvändigtvis leder till transportlösningar som är mer hållbara. Beslut om en gemensam policy över sektorer och nivåer riskerar bli urvattnad eftersom det är många aktörer som ska komma överens. Samverkan för att samordna olika mål och intressen visar sig i huvudsak vara viktigt för att styra mot ett hållbart transportsystem, men det innebär inte att gemensam policy bör vara målet. Därutöver belyser studien hur olika organisationsformer på regional nivå påverkar regionala beslutsprocesser och hanteringen av hållbar transportutveckling.

Den här flerfallstudien har som syfte att undersöka hur den arktiska ursprungsbefolkningen ges regionalt inflytande i intressefrågor som direkt eller indirekt påverkar deras traditionella livsuppehälle i de arktiska områden som tillhör Ryssland, USA, Kanada, Danmark (Grönland) och Norge. Studien tillämpar metoden Ethnographic Content Analysis och utgår från teorierna liberalism och realism inom internationella relationer för att analysera ländernas arktiska policys och institutionella processer som berör deras arktiska ursprungsbefolkning. Vikten av inflytande i staternas institutionella processer är vital för ursprungsfolkens fortsatta överlevnad i Arktis, och eftersom Arktis beräknas bli en ny global region för utveckling så är det viktigt att identifiera farorna som dåliga strategier, policys, rättsliga ramverk och samarbeten skulle kunna skapa i relation till välbefinnandet hos regionens ursprungsbefolkning. Resultatet av studien visar på att Arktis som område är väldigt viktig ur ett geostrategiskt och ekonomiskt perspektiv för länderna, och resulterar i att ursprungsbefolkningens inflytande blir begränsat eller försvårat av staten i vissa sakfrågor som berör båda parter. Flertalet länder erkänner den arktiska ursprungsbefolkningens mänskliga rättigheter, men hur rättigheterna implementeras och vilken utsträckning ursprungsbefolkningen får medverka i implementeringen skiljer sig åt mellan staterna. Skillnaden ligger framförallt i hur maktstrukturen är fördelad mellan staten och ursprungsbefolkningen, där vissa länder uppvisar en stark centralmakt medan andra ger större utrymme för självbestämmande och självstyre. Generellt har staterna därför en betydande roll för beslutstagande influerat av både realistiska och liberalistiska värderingar. I den mån som staterna agerar efter liberalistiska värderingar så arbetar dem aktivt mot att samarbeta med ursprungsbefolkningen och bekräfta deras rätt till inflytande för att generera en representativ bild av samhället. Å andra sidan visar nationalstatens centrala roll i beslutsprocesser på att realistiska värderingar fortfarande väger tungt i samhällsstrukturen samt utformandet av nationella intressen och policys. / This multiple case study has the purpose of examining how the Arctic indigenous population is given regional influence in issues that directly or indirectly are affecting their traditional livelihoods in the Arctic areas belonging to Russia, the United States, Canada, Denmark (Greenland) and Norway. The study applies the method of Ethnographic Content Analysis and uses the international relation theories of liberalism and realism to analyze the nations’ Arctic policies and institutional processes that affects their Arctic indigenous population. The matter of influence within the states institutional processes is of vital significance for the continued survival of the Arctic indigenous population, and since the Arctic is believed to become a new global area of development, it is important to identify the dangers that bad strategies, policies, legal framework and cooperation could create in relation to the well-being of the Arctic indigenous people. The result of the study show that the Arctic is important both as a geostrategic and an economic perspective for the countries, which limits or obstruct the influence given to the indigenous peoples in issues affecting both parties. The majority of the countries recognize the Arctic indigenous peoples’ human rights, but the countries differ in both how the rights are implemented and to what extent the indigenous population are part of the implementation. The difference lies especially in how power is distributed between the state and the indigenous people, where some countries showcase a strong centralized power within the government and other states devote a greater space for self-determination and autonomy. Generally, the states’ role for decision-making is therefore of great importance, influenced by both realistic and liberal values. When acting upon liberal values, the states actively work towards cooperation with the indigenous people and recognizing the indigenous people’s right to influence, to generate a representative depiction of the society. However, the nation state’s central role in decision-making display that realistic values still are paramount in the structure of society and in the formation of national interests and policies.

<p>Syftet med studien var att undersöka interaktion vid logopedisk intervention för personer med afasi. Interaktionen utspelade sig i en institutionell kontext där undersökningen syftade till att påvisa om interaktionen skiljer sig åt beroende på interventionens form. Bakom studien finns antagandet att afasi påverkar förmågan att kommunicera. Språkliga svårigheter, såsom ordmobiliseringsproblem samt språkförståelseproblem, kan leda till pragmatiska svårigheter, och intervention syftar ofta till att öka förmågan att använda språket i olika vardagliga aktiviteter. Metoden för analysen i studien är inspirerad av Conversation Analysis (CA) då det är en metod för att systematiskt analysera interaktion. Sex interventionssamtal mellan logopeder och personer med afasi spelades in och analyserades med hjälp av CA. Fem logopeder och sex patienter med afasi medverkade i studien. Analysen resulterade i identifikation av fyra, för syftet, relevanta fenomen: riktning i samtalet, gemensamt mål, avslut av samtalsämne samt avdramatiserande uttryck. Efter analysen kunde följande tendenser konstateras: Logopeden tar ansvaret för samtalet, men det framkom en antydan till att patienten tar mer initiativ att påverka riktningen i samtalet vid friare delar, såsom icke-uppgiftsinriktade delar av interventionen. Oftast satte logopeden målet i samtalet och tog därmed ansvar för att ett gemensamt mål skapades. I interventionssamtalen var det logopeden som oftast stod för ämnesbyten och avslut. Det framkom i analysen att patienten oftare avslutade samtalsämnet i icke-uppgiftsinriktade än i uppgiftsinriktade delar av interventionen. Avdramatiserande uttryck i samtalet användes ofta för att undvika att hota patientens ansikte, oavsett vem som avdramatiserade situationen.</p>

Syftet med studien var att undersöka interaktion vid logopedisk intervention för personer med afasi. Interaktionen utspelade sig i en institutionell kontext där undersökningen syftade till att påvisa om interaktionen skiljer sig åt beroende på interventionens form. Bakom studien finns antagandet att afasi påverkar förmågan att kommunicera. Språkliga svårigheter, såsom ordmobiliseringsproblem samt språkförståelseproblem, kan leda till pragmatiska svårigheter, och intervention syftar ofta till att öka förmågan att använda språket i olika vardagliga aktiviteter. Metoden för analysen i studien är inspirerad av Conversation Analysis (CA) då det är en metod för att systematiskt analysera interaktion. Sex interventionssamtal mellan logopeder och personer med afasi spelades in och analyserades med hjälp av CA. Fem logopeder och sex patienter med afasi medverkade i studien. Analysen resulterade i identifikation av fyra, för syftet, relevanta fenomen: riktning i samtalet, gemensamt mål, avslut av samtalsämne samt avdramatiserande uttryck. Efter analysen kunde följande tendenser konstateras: Logopeden tar ansvaret för samtalet, men det framkom en antydan till att patienten tar mer initiativ att påverka riktningen i samtalet vid friare delar, såsom icke-uppgiftsinriktade delar av interventionen. Oftast satte logopeden målet i samtalet och tog därmed ansvar för att ett gemensamt mål skapades. I interventionssamtalen var det logopeden som oftast stod för ämnesbyten och avslut. Det framkom i analysen att patienten oftare avslutade samtalsämnet i icke-uppgiftsinriktade än i uppgiftsinriktade delar av interventionen. Avdramatiserande uttryck i samtalet användes ofta för att undvika att hota patientens ansikte, oavsett vem som avdramatiserade situationen.