Depuis les années 90, les Projets Intégrés de Conservation et Développement ont été présentés comme des modèles fonctionnels de développement durable pour un site spécifique dans une perspective de réalisation. Le but est d’intégrer les objectifs biologiques de la conservation aux objectifs sociaux et économiques du développement. Ces projets, qui répondent à de multiples dénominations et stratégies, sont implantés dans des contextes naturellement hétérogènes et dynamiques, où l’aménagement du territoire ne doit pas être un outil de planification étatique, désigné et imposé dans une logique conservationniste. Les aires protégées représentent une certaine vision du rapport entre l’être humain et la nature, apparue dans le contexte nord-américain avec la création des premiers grands parcs nationaux en 1870. Aujourd'hui, la forte volonté d'impliquer la population se heurte avec la difficulté de concilier la gestion de ces espaces avec les pratiques, les nécessités et les intérêts locaux. Le parc naturel Obô, qui occupe 30% du territoire de São Tomé et Principe, doit affronter la difficile intégration entre les représentations de la nature et les usages locaux avec les objectifs globaux des politiques conservationnistes, ainsi qu’avec les intérêts touristiques et économiques des investisseurs locaux et étrangers. Les représentations sociales de la nature, établissant une forme de connaissance pratique, déterminent la vision du monde et la relation qu'un certain groupe social peut avoir avec le territoire. Ainsi, chaque communauté possède ses propres mécanismes d'adaptation au milieu basés sur ce système représentationnel. Dans le cas des communautés sãotoméennes, la nature présente un caractère spirituel (associé à des croyances, des rites et des pratiques médicales traditionnelles) et utilitaire (la nature, à travers l'agriculture, la récolte ou la chasse, répond au besoin de subsistance). L’objectif de ce projet de thèse est donc de mieux comprendre la synergie existante entre savoir endogène et gestion de la biodiversité pour adapter l’aménagement du territoire à la réalité des populations qui y vivent. / Since the beginning of the 1990s, Integrated Conservation and Development Projects have offered a functional model of sustainable development for specific sites within the perspective of particular projects. Their goal has been to integrate biological aspects of conservation to the social and economic aspects of development. Protected areas represent a particular vision of the relationship between man and nature, appeared in the American context with the creation of the first national parks. Currently, the wish to involve the population in the creation of protected areas faces the challenge of reconciling the management of these spaces with the local practices, needs and interests. Obô Natural Park, which occupies 30% of the territory of Sao Tome and Principe, follows the difficult process of integrating both local uses and representations of nature to the global objectives of conservationist policies while considering the touristic and economic interests of local and foreign investors. Social representations of nature, understood as a form of practical knowledge, determine the vision of the world and the relationship that a particular social group may have with its territory. Thus, based on this system, each community has its own mechanisms of environmental adaptation. In the case of the Saotomean communities, nature presents a strong spiritual (associated with beliefs, rituals and traditional medical practices) and utilitarian character (nature provides, through farming, collecting or hunting, all you need to live). The aim of this thesis is to understand the synergies between endogenous knowledge and management of biodiversity to adapt the land management process to the reality of the people who live in the particular territory of Sao Tome and Principe.

No description available.

Alla miljöer och rum har sin speciella akustik. Hur ljudvågorna reflekteras, förstärker eller släcker ut varandra skapar en unik accent hos varje plats och är en viktig del i hur vi som människor upplever omgivningen. Detta är också grunden till varför akustiska förhållanden bör ses som en del av kulturvärdena hos en plats eller en byggnad, på samma sätt som rent visuella arkitektoniska och estetiska aspekter. På så vis skulle man också kunna se akustik som en dimension i att uppleva en historisk miljö och komma närmare den tid och de människor som levt och verkat där. Inom de flesta världsreligioner används akustik med lång efterklang för att förstärka upplevelsen av en andlig dimension, oavsett om det handlar om en moské, katedral eller ett hinduiskt tempel. Olika akustiska förhållanden lämpar sig naturligtvis olika väl beroende på användningsområde. Således kan en och samma akustik ses som en tillgång eller ett problem beroende på användning. Hur akustiska förutsättningar kan bidra till att hitta ett nytt användningsområde åt en befintlig byggnad är något som undersöks närmare i denna uppsats. Likaså hur man försökt återskapa en akustik som delvis förvanskats genom ombyggnad. Fyra olika undersökningsobjekt har valts ut. Frågeställningarna är: I vilken grad skulle man kunna se de undersökta akustiska miljöerna som en del av byggnadernas kulturhistoriska värden eller tillför akustiken andra värden? Ser ägare och användare av de undersökta byggnaderna akustiken som en tillgång eller ett problem? För att sätta akustik i en kulturvårdskontext behövs viss bakgrund till ämnet som sådant. En avsiktlig akustik skulle kunna beskrivas som arkitektur utformad för en eftersträvad akustik. Den äldsta kända litteraturen inom detta område härstammar från den romerske arkitekten och ingenjören Vitruvius som efter ett långt yrkesliv skrev ner sina erfarenheter. Verket Om arkitektur skrevs omkring år 10 fKr och är i sin helhet en lärobok eller handledning inom arkitektur men beskriver också akustik på ett ingående vis. Dessutom kan den sägas beskriva grundvalarna förarkitektur som intellektuell konstart. Undersökningsobjekt för kategorin avsiktlig akustik är Göteborgs Konserthus. Här har akustiken i Stora salen en självklar roll och Stora salen representerar funktionalismens och det tidiga 1900-talets vetenskapliga ideal och förhållningssätt. Akustiken kan också ses som ett av byggnadens kulturhistoriska värden och bland annat lyfts den specifikt fram i Göteborgs bevarandeprogram för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Till viss del motsatsen, oavsiktlig akustik, kan istället beskrivas som akustik som ”bara blivit som den är”. Människans fascination för ”mäktig” akustik eller lång efterklang är sannolikt lika gammal som människan själv. Detta kan illustreras genom den franske forskaren Iegor Reznikoffs forskning, där han i södra Frankrike funnit ett samband mellan placeringen av grottmålningar från äldre stenåldern och de akustiska förhållandena på platserna. För kategorin oavsiktlig akustik är undersökningsobjekten vattenreservoaren Kulturtemplet i Göteborg, Mimerlaven i Norberg och en pappersmassasilo i Fengersfors Bruk. För dessa objekt har de två förstnämnda gemensamt att de akustiska förutsättningarna uppmärksammats och tagits tillvara som kulturscener. I massasilon i Fengersfors Bruk finns liknande akustiska förutsättningar men här handlar det istället om en akustik med potential för att eventuellt kunna bidra med ny användning åt en del av en befintlig byggnad. Gällande akustikens roll som eventuellt kulturhistoriskt värde för de tre objekten inom kategorin oavsiktlig akustik dras slutsatsen att akustiken i dessa fall inte är kulturhistoriska värden i sig. Däremot har avsaknaden av byggnadernas ursprungliga användningsområde skapat nya egenskaper eller värden, där akustik har blivit en del av upplevelsevärdet. / Investigations of acoustical environments as contributing to culture-historical value has not been widely studied within the field of built heritage. Lack of knowledge of the acoustical aspects of cultural heritage might result in the undervaluing of potentially significant culture-historical elements, which risk making acoustic environments more difficult to protect and preserve. The thesis aims to analyse to what degree the acoustics can be seen as a part of a buildings' culture-historical value and whether the acoustics add other significant values. The method used was based on literature studies, interviews with key persons and field studies. The theoretical perspective is twofold, considering acoustics as intentional or unintentional, i.e. architecture designed for acoustical purposes and acoustics as a result of the architecture or natural formations. Four buildings have been selected for analysis: The Gothenburg Concert Hall, the water reservoir Kulturtemplet in Gothenburg, Mimerlaven in Norberg and a silo at Fengersfors Bruk. In summary, it is concluded that the acoustics in The Great Hall in The Gothenburg Concert Hall can be seen as part of the building's culture-historical value. The acoustics symbolizes the scientific perspectives of the early 20th century, functionalist ideals, as well as the 1930s musical ideals, just before the breakthrough of amplified music. The other objects are examples where the acoustics contribute to the experiential value, which in turn has created, or has the potential to create, possibilities for new ways to use the buildings.

Den 19 april 1996 stod den kulturhistoriska byggnaden Stocksundstorps Gård i lågor. Historiskt hade tillägg från rivningsobjekt införts i byggnaden. Bland annat väggmålerier från Gustav III:s Opera; element som nu stod i riskzon att gå förlorade. Återuppbyggnadsprocessen fokuserade på att återskapa den ursprungliga utformningen. Återvunnet material applicerades, upptäckta historiska skikt återinfördes liksom de konserverade elementen som överlevde branden. Uppsatsen syftade till att forma en förståelse för vilka aspekter som formar en återuppbyggnadsprocess då byggt kulturarv har brandskadats. Därigenom undersöktes aktörers delaktighet och urval i representationer och bevarande av historiska tidsskikt, metoder och materialval. Genom studier av arkivmaterial; som arbetsbeskrivningar, ritningar, artiklar och foton, formades en uppfattning om processen. Platsbesök och en intervju utfördes, vilka gav en vidare förståelse om återuppbyggnadsprocessen och dagens syn på den. Resultatet redogjorde för ett pluralistiskt förhållningssätt kring hantering av olika principer, metoder och olika historiska skikt kopplat till 1990-talets restaureringsideologier och bevarandeprinciper, samt kulturvårdens utveckling i Sverige under 1900-talets andra hälft. Fallet Stocksundstorp redogör för hur en brandskadad privatbostad har hanterats och belyser därmed en mindre beforskad aspekt. / On the 19th of April 1996 the listed building Stocksundstorps Gård was in flames. Historically, elements from demolished historical buildings had been integrated to the building, such as murals from Gustav III’s Opera; elements that now were at risk of being lost. The reconstruction process focused on recreating the original design. Recycled materials were applied, discovered elements were re-introduced as well as restored elements that survived the fire.  The purpose of this study was to form an understanding regarding which aspects form a reconstruction process when listed buildings, built heritage, have been fire-damaged. This case study examplifies actors’ participation and selection regarding representation and preservation of historical layers. Through study of archival material; such as descriptions, drawings, articles and photos, an idea of the case was formed. Site visits were carried out, and an interview, which gave a wider understanding of the reconstruction process and today’s view of it. A pluralistic approach to the management of different preservation methods was regarded as a result of this study. Methods and management of different historical layers were linked to restoration ideologies and preservation principles of the 1990’s, as well as the development of preservation and conservation in Sweden during the second half of the 20th century. Furthermore, the object of study highlights a less researched area: when a historical, but private, building is reconstructed.

Marinarkeologiska föremål är en icke desto mera undersökt underkategori i museisamlingar. De skiljer sig frånandra typer av föremål i samlingar då de genom sin fyndplats är mera krävande. Det är också värt att etableravad föremålet har för värden efter utgrävningen. Som en del av värde och förmedling tas föremålenskonservering och utgrävning också upp.Genom att undersöka bärgade tre kanoner från tre vrak från perioden 1480 till 1580 ef. kr försöker uppsatsenatt belysa den typen av föremål ur flera perspektiv som går att sammanfatta ur bevarande och förmedlande.Kanonerna som undersöks är "Brisundskanonen" på Gotlands museum, en kanon från örlogsfartyget Mars ochlavetter bärgade från Gribshunden på Blekinge museum. Undersökningen är gjord genom platsbesök,intervjuer, och litteraturstudier. Målet med undersökningen är att skapa kunskap om marinarkeologiskaföremål, dess egenskaper, värden och processer. / Marine archaeological objects are an under-researched subcategory in museum collections. They differ fromother types of objects in collections as they are more demanding due to their former location. It is also worthestablishing what the object's value is after excavation. As part of value and mediation, the conservation andexcavation of the objects is also addressed.By examining three guns recovered from three wrecks from the period 1480 to 1580 AD. The essay tries to shedlight on the type of object from several perspectives that can be summarized from preservation and mediation.The cannons being examined are the "Brisund cannon" at Gotland's museum, a cannon from Mars, and lavettessalvaged from Gribshunden at Blekinge museum. The investigation is done through site visits, interviews, andliterature studies. The goal of the survey is to create knowledge of how museums best manage this type ofobject.

Syftet med denna undersökning var att belysa tre aktörsperspektiv på den kommande renoveringsvågen av GotlandsHems byggnadsbestånd: fastighetsägar-, kulturvård- och brukarperspektivet. Utifrån dessa perspektiv ville undersökningen identifiera målkonflikter samt nyansera och problematisera den rådande diskussionen kring kulturvärden i GotlandsHems bebyggelse från 1930–1975 samt sätta in renoveringsvågen av GotlandsHems bostadsbestånd i en större nationell och internationell kontext. Frågeställningarna inkluderade huruvida kulturvärden tar någon plats i diskussionen kring den kommande renoveringsvågen av GotlandsHems bostadsbestånd och vilka målkonflikter, mellan vilka aspekter, som gick att identifiera. Renoveringsvågen place- rades i en större kontext genom sitt ursprung i EU:s gröna giv och Sveriges nationella strategier. En fallstudie med tre kvalitativa intervjuer och en innehållsanalys genomfördes. Analysen identifierade fem teman: oro för hyreshöjningar, kommunikation, för- delar med energieffektivisering, återbruk och varsam renovering. I diskussionen identifierades fem målkonflikter mellan aspekterna hyresgäster, affärsmål, energieffektivisering och kulturvärden. Slutsatsen var att kulturvärden har diskuterats rikligt med flera olika infallsvinklar av alla aktörsperspektiv i denna undersökning. Diskussionen har däremot inte riktigt fått den plats som GotlandsHem borde ha gett den i förarbetet inför renoveringsvågen. En tidig utredning i renoveringsvågens projekteringsprocess av kulturvärden i GotlandsHems bostadsbestånd kommer göra avvägningar och konflikthantering mellan affärsmål, energieffektivisering, hyresgäster och kulturvärden enklare. / The purpose of this study was to highlight three perspectives on the upcoming renovation wave of GotlandsHem's building stock: the property owner, integrated conservation and user perspectives. The study wanted to identify goal conflicts as well as nuance and problematize the current discussion on cultural values in GotlandsHem's building stock from 1930-1975. From these perspectives it also aimed to place the renovation wave in a broader national and international context. The research questions included whether cultural values are considered in the discussions about GotlandsHem's upcoming renovations and which goal conflicts, between which aspects, that could be identified. The renovation wave was contextualized with a walkthrough of EU's Green Deal and Sweden's national strategies. A case study with three qualitative interviews and a content analysis was carried out. The analysis identified five themes: concerns about rent increases, communication, benefits of energy efficiency, reuse, and careful renovation. The discussion identified five goal conflicts between the aspect’s tenants, business goals, energy efficiency, and cultural values. The conclusion was that cultural values has been discussed abundantly with several different angles from all perspectives in this survey. However, the discussion has not really been given the place that Gotland- sHem should have given it in the preparatory work for the renovation wave. An early investigation in the renovation wave's planning process of cultural values in GotlandsHem's housing stock will make trade-offs and conflict management between business goals, energy efficiency, tenants and cultural values easier.