Följande rapport behandlar intervjuer av åtta svensklärares idéer om vad de känner sig måste ta hänsyn till i sina val av skönlitterära inslag i svenskämnet på gymnasieskolor i Stockholms norra kranskommuner. Undersökningen anlägger ett sociologiskt perspektiv på de praktiserade urvalstekniker som framförs och diskuterar intervjupersonernas upplevelser med utgångspunkt i Pierre Bourdieus teorier om kapital, habitus och fält. Resultatet av intervjuerna visar att pedagogernas litterära kanon genomgående utgår ifrån vem eleven är, vilket syfte undervisningen har, lärarens tidigare erfarenheter liksom dennes förväntningar på elevens tillgodogöranden av undervisningen. I efterord diskuteras eventuella konsekvenser av sådana strukturer och studien avslutas med förslag på vidare forskning. / The following report deals with eight Swedish teachers' ideas about what they feel they must take into account in their choice of literary fiction in the subject of Swedish in upper secondary schools in the northern municipalities surrounding Stockholm. The study applies a sociological perspective on the practiced techniques of selection that are raised and discussed by interviewees' and their experiences, based on Pierre Bourdieu's terminology of capital, habitus and field. The result of the interviews shows that teachers' literary repertoire is frequently related to who the student is, what purpose the education has, the teacher's past experiences as well as their expectations for what the student might benefit out of their teaching. In the afterword possible consequences of such structures are discussed and suggestions for further research conclude the report.

Background: Overweight is a health problem throughout the western world. Child health care (CHC) nurses and school nurses meet many children and their families and have the opportunity to work with prevention. The purpose of this study was to investigate the CHC - and school nurse´s experiences and reflections in the work on obesity in children. The aim was also to investigate the structural conditions CHC- and school nurse feel the need for this work. Method: The study had a qualitative approach with descriptive design. The data has been collected through semi structured interviews with eight child health care nurses and eight school nurses. The main result: In their daily work with overweight the CHC- and school nurses work with prevention against obesity by providing information about good habits. Obesity is identified though regular health checks. If overweight is identified the nurse tries along with the parents to find possible causes and actives against overweight. CHC- tries in her work with overweight children to strengthen and guide parents in their parenting role. The school nurse believes that obesity is about the lifestyle in the whole family and it’s the parents´ responsibility. Obesity is a sensitive topic as it has with self-esteem to do. The work with overweight children is about working together towards the same goal. Conclusion: Obesity is a sensitive topic. It is important with an active parental role in the work with obesity children. CHC- and school nurses have the opportunity to work preventively against children obesity. The school nurses would like to have more time to work with overweight in children and to reduce the complications that overweight and obesity can result. / Bakgrund: Övervikt är ett hälsoproblem i hela västvärlden. BVC- och skolsköterskan möter många barn och deras familjer och har möjligheten att arbeta förebyggande med övervikt. Syftet med denna studie var att undersöka BVC-sjuksköterskans och skolsköterskans erfarenheter och reflektioner i arbetet kring övervikt hos barn. Syftet var även att undersöka vilka strukturella förutsättningar BVC-sjuksköterskan och skolsköterskan upplever att de behöver för detta arbete. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats med beskrivande design. Datainsamlingen har samlats in via semistrukturerade interjuver med åtta BVC - sjuksköterskor och åtta skolsköterskor. Huvudresultatet: I sitt dagliga arbete med övervikt arbetar BVC-sjuksköterskorna och skolsköterskorna förebyggande med övervikt genom att informera om goda vanor. Övervikt identifieras främst genom regelbundna hälsokontroller. Vid konstaterad övervikt försöker sjuksköterskan att tillsammans med föräldrarna komma fram till tänkbara orsaker och åtgärder mot övervikten. BVC-sjuksköterskan försöker i sitt arbete med överviktiga barn att stärka och vägleda föräldrarna i deras föräldraroll. Skolsköterskan anser att övervikt handlar om livsstil hos hela familjen och det är ett föräldraansvar. Övervikt hos barn är ett känsligt område då det har med självkänslan att göra. Arbetet med övervikt handlar om att arbeta tillsammans mot samma mål. Slutsats: Övervikt är ett känsligt ämne. Vid övervikt hos barn är det viktigt med aktiv föräldraroll. Sjuksköterskan inom BVC och skolhälsa har en möjlighet att arbeta förebyggande mot övervikt. Skolsköterskorna skulle vilja ha mer tid i sitt arbete med övervikt hos barn och på så sätt minska de komplikationer som övervikt och fetma kan medföra.

The purpose of this study was to gain a clearer picture of how after-school-care teachers’ work with fundamental values in after-school care, both practically and theoretically based on the curriculum Lgr 11. I wanted to acquire a broader understanding of the school's core values and what kinds of tools teachers used to cope with their task. I proceeded with two questions: How does after-school care proactively work with core values based on gender, ethnicity and class? How does the work on value issues at after-school care centers compare with Lgr 11? In my study, I used literature studies and a qualitative analysis of five interviews with afterschool care teachers. I came to the conclusion that the fundamental values were difficult to interpret and that the majority of the interviewed after-school care teachers adapted the core values after the schools "needs". Keywords: values, after-school care, standards, development and learning / Syftet med den här undersökningen var att få en tydligare bild över hur fritidspedagoger arbetar med värdegrundsarbetet, både praktiskt och teoretiskt utifrån läroplanen Lgr 11. Jag ville införskaffa en bredare förståelse om skolans värdegrund och vilka verktyg som används av pedagogerna för att klara av uppgiften. Jag utgick från två frågeställningar i arbetet: Hur arbetar fritidshemen i förebyggande syfte med värdegrundsfrågor utifrån genus, etnicitet och klass? Hur förhåller sig arbetet med värdegrundsfrågor på fritidshemmen i förhållande med Lgr 11. För att få fram mitt resultat använde jag mig av litteratur och att intervjua fem fritidspedagoger. Jag kom fram till att värdegrundsarbetet är svårtolkat och att många av de intervjuade fritidspedagogerna anpassade värdegrunden ut efter skolans ”behov”. Bakgrunden till min studie uppkom under min sista VFU period då jag såg ett behov av värdegrundsarbete i en elevgrupp där jag fann vissa motsättningar. Efter eget initiativ till övningar med dessa elever insåg jag hur eleverna var mottagliga och hur de inblandade utvecklats med hjälp av värdegrundsövningarna. Det var så jag såg hur viktigt värdegrundsarbete i skolan är. Nyckelord: värdegrund, fritidshem, normer, utveckling och lärande

Östersjön är ett stressat hav som i stor utsträckning påverkas av mänskliga aktiviteter, och under de senaste 100 åren har mycket i ekosystemet förändrats. I Östersjön har blåstången en viktig och dominerande roll på grunda hårdbottnar, då den bildar sammanhängande vegetationsbälten som utgör habitat för andra organismer. I mitten på 70-talet kom rapporter om att blåstångens utbredning minskade och senare också att fisksamhället förändrades. Blåstången var förr ett viktigt inslag som t ex jordförbättringsmedel och fisket var en stor och viktig näring för ortsbefolkningen på Öland. Dokumentation om hur ekosystemet utmed Ölands östra kust såg ut innan 70-talet är dock begränsad. För att få fram en beskrivning av hur kusten har förändrats sedan 1930-talet har en kvalitativ intervjustudie genomförts med personer som levt och verkat vid Ölands östra kust. Undersökningsgruppen bestod av 13 personer i åldrarna 70-90 år, alla med någon slags anknytning till jordbruk eller fiske. Intervjuerna tog i genomsnitt 90 minuter och genomfördes under januari och februari månad 2006. Alla de intervjuade kunde berätta om förändringar i alg- och fisksamhället. Till exempel upplevdes algerna som ett bekymmer i fiskeredskapen och fiskfångsten minskade. Utöver resultatet av intervjustudien har en nutida miljöundersökning bidragit till att ge en bredd i beskrivningen till 2015. Mycket har förändrats och därmed påverkat alg- och fisksamhället i Östersjön sedan 30-talet. Genom att göra delvis strukturerade intervjuer med människor som levt och verkat längs Ölands östra kust ville jag få fram en tydligare bild av utvecklingen än vad som hittills funnits dokumenterad. Speciellt har jag fokuserat på förändringar i fisksamhället och på förekomsten av blåstång från 1930-talet och framåt. / The Baltic Sea is under severe stress which is mainly caused by human activities and for the past 100 years, much of the ecosystem has changed. The bladderwrack (Fucus vesiculosus) has a key role in shallow rocky shores where it can cover large areas forming belts from a few decimeters below the surface to a depth of several meters. These habitats serve as shelter and nursery for many fish and invertebrate species. In the mid-70s bladderwrack started to decline in some Baltic coastal areas, and later also the fish communities changed in these areas. In the past, bladderwrack was used by local farmers on Öland to improve and fertilize soils and coastal fishing was a comparatively large and important industry for people living on the island. There is limited information on how the status of the ecosystem (e.g. distribution of bladderwrack and status of coastal fish communities) along Öland's eastern coast was before the 70s. To obtain a description of how the coastal ecosystems have changed since the 1930s, qualitative interviews were carried out with people who lived and worked on Öland's eastern coast. The study group consisted of 13 persons aged 70-90 years, all with some sort of connection to agriculture or fishing. Each interview took on average 90 minutes and was conducted during January and February 2006. By making the semi-structured interviews with people who lived and worked along Öland's east coast, I wanted to bring out a clearer picture of changes in coastal fish and macroalgal communities than previously has been documented. Specifically, I have focused on changes in the fish community and the occurrence of bladder wrack from the 1930s onwards. All the people interviewed had experienced and could tell about changes in algal and fish community. They describe a decline in the catches of several fish species, a decline in bladderwrack communities and a simultaneously increase of filamentous algae both on the shores and as epiphytes on fishing gears. In addition to the results of the interview study I have used more recent reports and research papers to discuss the result.

Bakgrund: Individer med narkotikamissbruk tillhör en stigmatiserad grupp som löper stor risk att drabbas av ohälsa och därför kan förväntas ha mycket kontakt med hälso- och sjukvården. Studier har visat att sjuksköterskor har negativa attityder och försämrat bemötande gentemot denna grupp. Syfte: Syftet var att beskriva vilka upplevelser personer med aktivt eller tidigare narkotikamissbruk haft av bemötande från sjuksköterskor och annan vårdpersonal samt deras inställning till hälso- och sjukvård. Metod: En intervjustudie med kvalitativ ansats genomfördes. Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i fyra teman: Stigmatiserande bemötande, Motarbetande bemötande, Attityder till hälso- och sjukvården och Mänskligt bemötande är gott bemötande. Slutsatser: Deltagarna i den här studien har inom hälso- och sjukvården upplevt negativt bemötande kopplat till deras aktiva eller tidigare missbruksproblematik. Negativt bemötande mot en utsatt grupp kan leda till förstärkt utanförskap, känslor av maktlöshet och ökad risk för ohälsa. Med ökad kunskap kan sjuksköterskan ge bättre bemötande vilket skulle kunna ha hälsofrämjande effekt. Implikationer: Mer specifikt utbildningsinnehåll om beroende och narkotikamissbruk behövs både på grundutbildningen och som fortbildning för redan verksamma sjuksköterskor för att denna patientgrupp ska få ett bättre bemötande. / Background: Individuals with drug abuse belong to a stigmatized group at high risk of ill-health and can therefore be expected to be in much contact with health care. Studies have shown that nurses have negative attitudes and deficient encounter towards this group. Aim: The aim was to describe what experiences persons with present or former drug abuse has had regarding encounters with nurses and other health care personnel and also their attitude regarding health care. Method: An interview study with a qualitative approach was conducted. Result: The analysis of the interviews resulted in four themes: Stigmatizing encounters, Opposing encounters, Attitudes regarding health care and Humanly encounters are good encounters. Conclusions: The participants in this study have experienced negative encounters in health care related to their present or former drug abuse. Negative encounters towards an exposed group can lead to strengthened exclusion, feelings of powerlessness and increased risk of illness. With enhanced knowledge, the nurse can provide better encounters which could have a health promoting effect. Implications: More specific education about addiction and drug abuse is needed both in the undergraduate program and as further training for practicing nurses in order to give this patient group a better encounter.

I fritidshemmets verksamhet arbetar fritidspedagoger med IKT och digitala verktyg på olika sätt och i olika grad, och har i uppdrag att ge barnen en meningsfull fritid där deras behov och intresse står i centrum. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur fritidspedagoger uppfattar olika möjligheter som IKT erbjuder dem i sin undervisning samt vilka svårigheter som de upplever i sitt arbete med IKT i fritidshem. Metoden i denna studie är av kvalitativ ansats, där insamling av data har skett med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fem verksamma fritidspedagoger. Studiens resultat visar att IKT och digitala verktyg erbjuder många olika möjligheter för såväl lärarens undervisning som barnens lärande och utveckling. Dock framkommer det att det finns aktuella svårigheter som upplevs av respondenterna, vilket i sin tur begränsar användandet av IKT i fritidshem.

No description available.

I fritidshemmet och skola så möter pedagoger en hel del svårigheter med att integrera nyanlända elever, syftet med denna studie är att undersöka hur mottagandet av nyanlända elever kan se ut i skola och fritidsverksamheten. För att få en bättre inblick i hur mottagande av nyanlända elever kan se ut så har skolpsykolog, pedagoger och lärare ställt upp på intervjuer, dessa intervjuer spelas in på band och transkriberas på papper.  Vi kan tydligt se att läroplanens samt styrdokumentens krav inte tillgodoses för alla nyanlända elever. Pedagoger och lärare finner stora svårigheter i att finna vägar till att integrera nyanlända elever i skolan och på fritids. Stort ansvar har visat sig ligga på ansvariga skolas rektorer som ska fatta beslut om hur mottagandet ska ske, mottagandet innebär för vissa skolor tillfälliga lösningar medan andra skolor tillgodoser nyanlända elever med steg för steg process för att integrera nyanlända elever på skola och fritidsverksamheten. Kvaliteten i undervisningen brister när extra anpassning och tydlig röd tråd saknas

Den här studien var en del av projektet ”Är jag normal?”, drivet av design- och forskningsinstitutet RISE Interactive. Syftet med deras projekt är att genom att webbplattform skapa en mer representativ visualisering av det kvinnliga könsorganet. Den här studiens syfte var att genom en målgruppsundersökning inriktad mot kvinnor undersöka vilka känslor kvinnor har för sina underliv, vilka de vanligaste missuppfattningarna kring underlivet är och hur de känslorna och missuppfattningarna påverkar kvinnor i olika aspekter av livet. Studien ämnade att bidra till projektet genom att skapa ett underlag för vilken typ av information webbplattformen kan ha för att visa en mer verklighetstrogen bild av det kvinnliga könsorganet och därmed motverka missuppfattningar. För att få information om målgruppen intervjuades en gynekolog och en barnmorska. Data från målgruppen samlades därefter in via en enkätundersökning. Deltagarna var 146 kvinnor i åldern 17-66 år (M= 27.3, SD = 8). Resultatet visade att kvinnor hyser många olika starka känslor för underlivet, både positiva och negativa. Många missuppfattningar identifierades, främst kring underlivets utseende. Både känslor och missuppfattningar har en stor påverkan på psykologiska, sociala och biologiska aspekter av kvinnors liv, särskilt vad gäller psykiskt välmående och interaktionen med en partner i sexuella sammanhang. Studien visar att ”Är jag normal?” är ett projekt med ett både viktigt och nödvändigt syfte. / ”Är jag normal?”

Vi möts idag ofta av nyheter om klimatförändringar, plast i haven och överkonsumtion. Därför är det mycket angeläget att undervisa om hållbar utveckling för att ge eleverna bästa möjliga förutsättning att hantera all information och skapa sig en handlingskompetens. Därför är syftet med den här studien att ta reda på hur lärare upplever att undervisning om hållbar utveckling fungerar i skolorna och vad de skulle vilja utveckla inom detta område. Detta har jag undersökt med semistrukturerade intervjuer som sedan analyserats med hjälp av den kvalitativa innehållsanalysmodellen som analysmetod. Resultatet visade att lärarna såg både svårigheter och möjligheter i att undervisa om hållbar utveckling. De ansåg att det var av stor vikt att eleverna fick tillräckligt med kunskaper för att kunna skapa sig en handlingskompetens så att eleverna känner att de kan göra skillnad. Lärarna ansåg även att man behövde se till att få in mer vardagsnära och praktiskt arbete inom undervisning om hållbar utveckling för att eleverna skulle känna att deras egen insats var betydelsefull. Resultatet visade även att lärarna ansåg att ämnesövergripande arbete var mycket viktigt i undervisningen om hållbar utveckling men att det var en svårighet att få till sådan undervisning rent schematiskt, men att det var ett utvecklingsområde som skulle behöva förbättras. Slutligen visade resultatet att lärarna ansåg att pedagogens eget intresse påverkade hur mycket man undervisade om hållbar utveckling i klassrummen. / We often meet news today in media about climate change, plastic in the sea and overconsumption. Therefore, it is very relevant to teach sustainable development in the Swedish schools to give students the best possible prerequisite to manage all the information available and creating action competence. Therefore, the purpose of this study is to find out how teachers perceive on education for sustainable development in schools and what they would like to develop in this area. I have studied this with semistructured interviews, which were then analyzed using the thematic analytical method. The result showed that the teachers saw both difficulties and opportunities in teaching sustainable development. They considered it important that the students gained sufficient knowledge in order to be able to create action competence so that the students feel they can make a difference. Teachers also felt that they needed to ensure that more inclusive and practical work in the field of sustainable development was taught so that the students would feel that their own initiative was important. The result also showed that the teachers felt that interdisciplinary work was very important in the teaching of sustainable development, but that it was a difficulty to get such teaching to fit inside the schedule, but that it is a development area that would need to be improved. Finally, the result showed that the teachers felt that the teacher's own interest influenced how much they were teaching about sustainable development.