<p><strong><p>Sammanfattning</p><p>Denna studie beskriver hur elever, i skolår fem, uttrycker hälsa utifrån Antonovsky´s begrepp KASAM, en känsla av sammanhang. Genom en kvalitativ intervjustudie med öppna intervjufrågor, i grupper om tre elever, har eleverna samtalat om vad hälsa innebär för dem. Syftet med studien var att få eleverna att sätta ord på sina egna tankar kring hälsa. Resultatet visar att de har ganska goda kunskaper om vad hälsa innebär. De sätter dock inte in denna kunskap, i en övergripande beskrivning kring vad som ger känsla av sammanhang, i den egna livssituationen.</p></strong></p>

<p><strong>Syfte:</strong> Syftet var att undersöka ledares syn på hälsa och hälsofrämjande arbete samt hur det eventuella hälsofrämjandet arbetet såg ut på deras företag. Vidare undersöktes ur ledarens synvinkel, hur, vad och varför ledaren och företaget arbetar som de gör med hälsa på sin arbetsplats. <strong>Metod: </strong>Författarna har genom intervju frågat ledare vid fyra företag med kontorsverksamhet vad de anser om hälsa och hälsofrämjande arbete och hur företagets hälsoarbete ser ut. <strong>Resultat:</strong> Resultatet visade att ledarnas syn på hälsa och hälsofrämjande arbete påverkar hälsoarbetet på företaget. Resultatet visade även att tre av fyra företag hade ett välutvecklat hälsofrämjande arbete. <strong>Slutsats: </strong>Samtliga ledare visade intresse för hälsa och hälsofrämjande arbete om än i olika grad och ledarnas intresse har en påverkan på det hälsofrämjande arbetet.</p>

<p>Syftet med detta arbete är att belysa elevers förhållningssätt till IKT i undervisningen, och lärarnas förhållningssätt till användningen av IKT som verktyg i undervisningen.</p><p>Vi har i vårt arbete tillfrågat 110 elever om deras erfarenheter, intressen och förhållningssätt till IKT. Vi har även genomfört fyra intervjuer med lärare för att kunna uttyda hur lärarna ser på IKT som verktyg i sin undervisning. Vi har använt oss av enkätundersökning till eleverna i årskurserna tre till sex och de intervjuade lärarna arbetar i de aktuella årskurserna.</p><p>För att nå fram till vårt resultat har vi byggt undersökningen på tre ”grundstenar”, som vi anser, kan ha betydelse för elevers och lärares förhållningssätt till IKT. Dessa ”grundstenar” har vi sedan utvecklat till teman, som i sin tur ligger till grund för både enkätundersökningen och intervjufrågorna. De teman som vi har analyserat är: bakgrund, intresse, erfarenhet, tillgänglighet, möjligheter/problem och framtiden, hos både elever och lärare. Detta leder fram till vår diskussion där vi sammanfogar vår undersökning med vår undersöknings bakgrund och vad vi har kunnat utläsa av vårt resultat.</p><p>Vi har kommit fram till att det finns positivt förhållningssätt till att använda IKT i undervisningen. Eleverna ser IKT som en naturlig del av sina liv. Vi har uppfattat att eleverna till viss del är präglade av sina lärares förhållningssätt till IKT i undervisningen. Vi har även kommit fram till att lärarnas eget intresse, tid till förfogande, resurser och utbildningen inom IKT ligger till grund för lärarnas förhållningssätt till IKT i undervisningen.</p><p>Nyckelord:</p><p>IKT- information – och kommunikationsteknik</p><p>Elevers och lärares förhållningssätt till IKT i undervisning</p><p>Enkät och intervjustudie</p>

Ryms de särbegåvade elevernas särskilda behov i visionen om en skola för alla? Denna intervjubaserade studie behandlar några särbegåvade elevers syn på sin skolvardag och sitt lärande. Dess syfte är att se om, och hur, individanpassad undervisning påverkar elevernas trivsel i skolan och hur dessa elever ser på sitt eget lärande. Studien baseras på intervjuer med två flickor och två pojkar i åldrarna 9-12 år. Eleverna går i skolor belägna i Stockholm. I intervjuerna framgår att det finns en variation i särbegåvade elevers skolvardag, där några får individanpassad undervisning medan andra endast får en marginell sådan. Resultatet visar att elevernas upplevelser delas in i två läger, där den ena gruppen beskriver skolvardagen på ett positivt sätt. Dessa elever får individanpassad undervisning och deras trivsel är bland annat kopplat till att de anser att de får lära sig relevanta och meningsfulla saker i undervisningen. Den grupp som inte upplever trivsel i skolan i samma grad får inte någon individanpassad undervisning. Dessa elever kopplar delvis vantrivseln i skolan till brist på stimulans i skoluppgifterna. Slutsatsen visar att ovanstående variation i stimulans och utmaning i undervisningen påverkar särbegåvade elevers trivsel i skolan. Den visar också att samtliga elever anser att man lär sig bäst av att läsa böcker. Den grupp elever som får individanpassad undervisning anser även att läraren kan vara en kunskapskälla. Slutligen så betonar studien att pedagoger över lag behöver mer kunskap i de särbegåvade elevernas särskilda behov i skolan.

Syftet med denna uppsats var att undersöka variationen i pedagogers uppfattningar om genusmedvetenhet och begreppet genus. Fokus har legat på pedagoger i förskola, skola och fritidshem. I studien redovisas olika forskares syn på begreppet genus och relevant forskning om genusmedvetenhet presenteras. Undersökningen är inspirerad av den fenomenografiska forskningsansatsen och en öppen intervjuform har använts. Resultatet har sedan kategoriserats i kvalitativt skilda kategorier. De fem kategorier som sammanfattar uppfattningarna om begreppet genus är: Genus är ett förhållande mellan könen, Genus är jämställdhet, Genus är jämlikhet, Genus är det kvinnliga och det manliga och Genus är att vara genusmedveten. De fyra kategorier som sammanfattar uppfattningarna om genusmedvetenhet är: Pedagogen reflekterar och diskuterar, Pedagogens påverkan på barnens omgivning, Pedagogens möte med barnen och Pedagogen för tanken om genus vidare. Studien resulterade i en stor variation av uppfattningar, både vad gäller genusmedvetenhet och begreppet genus.

Syfte: Syftet var att undersöka ledares syn på hälsa och hälsofrämjande arbete samt hur det eventuella hälsofrämjandet arbetet såg ut på deras företag. Vidare undersöktes ur ledarens synvinkel, hur, vad och varför ledaren och företaget arbetar som de gör med hälsa på sin arbetsplats. Metod: Författarna har genom intervju frågat ledare vid fyra företag med kontorsverksamhet vad de anser om hälsa och hälsofrämjande arbete och hur företagets hälsoarbete ser ut. Resultat: Resultatet visade att ledarnas syn på hälsa och hälsofrämjande arbete påverkar hälsoarbetet på företaget. Resultatet visade även att tre av fyra företag hade ett välutvecklat hälsofrämjande arbete. Slutsats: Samtliga ledare visade intresse för hälsa och hälsofrämjande arbete om än i olika grad och ledarnas intresse har en påverkan på det hälsofrämjande arbetet.

Syftet med studien är att undersöka lärares uppfattningar kring urvalet av barn i behov av särskilt stöd samt lärares uppfattningar kring elevinflytande över specialpedagogiska insatser. Studien är kvalitativ och tar ansats utifrån ett fenomenografiskt perspektiv. Där det fenomenografiska perspektivet innebär att man beskriver variationen av uppfattningar hos olika människor. Resultat av analysen visar att lärare uppfattar att det är endast vid utarbetning av åtgärdsprogram som elever i behov av särskilt stöd får inflytande över specialpedagogiska insatser. Vidare så visar resultat att barn med diagnos av något slag eller barn som lärare uppfattar ha socioemotionella problem är de barn som lärare uppfattar får specialpedagogiska insatser.

Denna uppsats handlar om hur lärare kopplar teorier och praktik utifrån dagens läraruppdrag. Syftet med studien var att undersöka hur lärare uppfattar teoriers betydelse i planering. Den empiriska undersökningen genomfördes som intervjustudie bland sju lärare. Intervjumaterialet analyserades utifrån en fenomenografisk ansats. Resultatet visade på tre skilda beskrivningskategorier, nämligen, A: Teorier är något närvarande som hjälper och stöder, B: Teorier är något omedvetet som påverkar och C: Teorier är något frånvarande vilket inte kopplas till praktiken. Slutsatser som drogs utifrån resultatet var att det bland lärare återfinns skilda synsätt på förhållandet och kopplingen mellan teori och praktik. Inom kategori B och C framkom en större tilltro till praktikgrundad kunskap och utifrån detta diskuterades behovet av att höja praktikgrundat kunnande till en generaliserbar nivå. Detta för att öka lärares möjligheter att tillgodose de förväntningar och krav som återfinns inom dagens läraruppdrag på att utifrån vetenskap motivera och förklara sitt handlande i den pedagogiska praktiken. / This essay concerns the connections teachers makes between theory and practice with regard to the requirements placed on teatchers today. The purpose of the study is to investigate how teachers percive the using of theories in their class preparation work. This empirical study has been conducted through interviews with seven teachers. The resulting material has been analyzed from a fenomenographical perspective and three different views have appeared. The views have been categorized as follow: A: Theories are considered and thought of as helpful, B: Theories are not considered but influence all the same, and C: Theories are thought of as removed and not connected to practice. The result show different views among teachers regarding the relation between theories and practice and the incorporating of theories in teaching practice. In categories B and C a picture appeared of views that greatly value knowledge gained by experienced based knowledge to a scientifically secure level. This would enabel teachers to meet the expectations and requirements placed on them today. That is, to be abel to explain and support their methods using results from scientific research.

Vårt val av forskningstema föll sig naturligt då vi båda finner det av yttersta vikt att de estetiska läroprocesserna framhålls i de didaktiska praktikerna. Därför var vi nyfikna på att få reda på hur det förhåller sig med detta i empirin. Vårt huvudsyfte med studien var att få svar på frågan på vilket sätt de estetiska läroprocesserna används i arbetet med barn med särskilda behov. Dessutom vill vi undersöka empiriskt, vad pedagoger anser är fördelen med att använda sig av de estetiska läroprocesserna, samt vilka faktorer som styr de estetiska läroprocessernas utrymme i skolorna. Vi valde att göra en fältstudie på några skolor i norra Norrland, Kiruna samt Skellefteå. Vi intervjuade både bildlärare och specialpedagoger inom de båda kommunerna. Dessutom kompletterades studien med en enkätundersökning där vi tillfrågade pedagoger om hur de såg på och använde sig av de estetiska läroprocesserna, både i den vanliga undervisningen och i undervisningen av elever med behov av särskilt stöd. Det framkom av enkäten att de pedagoger som vi frågat alla använde sig av estetiska arbetssätt i arbetet med barn med särskilda behov. Samtidigt önskade sig ungefär hälften av dessa pedagoger mer utbildning när det gäller de estetiska läroprocesserna.

The purpose of this bachelor's thesis is to investigate how working librariansmanage controversial media. It builds on three debates in the media about libraries and booksthat have taken place during the years of 2012 and 2013. The questiones asked were: How dolibrarians manage racist media? How do librarians manage media that instructs on how tocommit crimes? How do librarians manage sexually explicit media? And lastly, how dolibrarians manage pressure from outside of the library? The theoretical framework consists ofRobert Hauptmans division of the two kinds of ethical strands of librarianship, in this thesiscalled ”Free information” and ”Information responsibly”. The method used to collectempirical material was qualitative interviews. Three librarians were interviewed during themonths of April and May 2013. The librarians studied were all responsible for purchasingadult media. The study showed that librarians, at least the ones studied, were divided in theirethical thinking. On one side they considered free information to be a cornerstone in what thelibrary stood for, but on the other side they all considered there to be media which should notbe offered at their library. However, on one question they all stood firm in their belief:libraries should never remove media from its collection when told to do so by the media or thepublic. This division has been documented in earlier studies.