Berggren, S & Olsson, S. Språkbarriärer i barnsjukvården. Sjuksköterskans erfarenhet av att möta barn och närstående med en annan språktillhörighet. Examensarbete i Omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för Hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2018.Bakgrund: Tidigare forskning visar att det kan finnas svårigheter att skapa en god relation mellan sjuksköterskan, barn och dess närstående när de pratar olika språk. Sjuksköterskor i vuxenvården upplevde att språkbarriärer begränsade konversationen mellan sjuksköterskan och patienten, det försvårade även sjuksköterskans förmåga att ge god omvårdnad. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att möta barn och närstående som har en annan språktillhörighet inom barnsjukvården. Metod: I denna studie användes en kvalitativ induktiv ansats. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor som arbetade på olika barnavdelningar inom Region Skåne. En kvalitativ innehållsanalys användes i analysprocessen. Resultat: Baserat på analysen erhölls fyra kategorier samt sju subkategorier. De fyra huvudkategorierna som identifierades var Indirekt kommunikation, Strategier för att optimera mötet, Känslor i mötet där det finns en språkbarriär och Vården påverkas av språkbarriärer. Konklusion: Sjuksköterskornas erfarenheter tydde på att barn som har en annan språktillhörighet inte fick samma förutsättningar för god vård. Det framkom även att språkbarriärer ledde till en högre arbetsbelastning för sjuksköterskorna.Nyckelord: Barn, barnsjukvård, intervjustudie, närstående, sjuksköterskans erfarenhet och språkbarriär. / Berggren, S & Olsson, S. Language barriers in pediatrics. The nurse’s experience of meeting children and their relatives speaking another first language. Master thesis. 15 credit points. Malmö University: Faculty of Health and Society, department of Care Science, 2018.Background: Previous research indicates difficulties in establishing a good relationship between the nurse, children and their relatives when they speak different languages. Nurses in the adult care experienced that language barriers restricted the conversation between the nurse and the patient, which also complicated the nurse’s ability to provide good nursing care. Aim: The aim of the study was to describe nurse’s experience of meeting children and relatives with another first language in pediatrics. Method: A qualitative inductive approach was used in this study. Nine semi-structured interviews were conducted with nurses who worked at various children’s departments within Region Skåne. A qualitative content analysis was used in the analysis process. Result: Based on the analysis, four categories and seven subcategories were obtained. The four main categories identified were: Indirect communication, Strategies to optimize the meeting, Feelings linked to encounters involving language barriers and The care is affected by language barriers. Conclusion: The nurses’ experiences indicate that children who had a different first language received poorer care. Moreover, language barriers led to a higher workload for the nurses.Keywords: Children, interview, language barriers, nurses’ experiences, pediatrics and relatives.

Bakgrund: Fastspänning är en intervention för att som sista utväg hantera hotfulla och våldsamma patienter i svensk psykiatrisk heldygnsvård. Dock är dess effekt bristande vetenskapligt utvärderad. Patientens perspektiv visar på en komplex upplevelse med risk för fysiska och psykiska skador. Sjuksköterskan prövas i sin yrkesroll gällande etik, beslutsfattande och sin egen säkerhet. Samtidigt är sjuksköterskans perspektiv på fastspänning relativt vetenskapligt outforskat. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av fastspänning i psykiatrisk heldygnsvård. Metod: En empirisk, kvalitativ intervjustudie genomfördes med tio informanter och materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Burnards metod för innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre rubriker: fastspänning som del i omvårdnaden och dess svårigheter, sjuksköterskerollen i relation till fastspänning samt många faktorer påverkar utförandet. Slutsats: Fastspänning upplevdes som nödvändigt för att återskapa kontroll i hotfulla och våldsamma situationer samt skydda alla inblandade från skada. Patientens bästa prioriterades vilket kunde skapa etiska dilemman gällande eget beslutstagande och att följa beslut om fastspänning. Ledarskap, samarbete och förberedelse var nyckelfaktorer för att utföra fastspänning på ett bra sätt. / Background: Mechanical restraint is a common last resort intervention to handle threats and violence in Swedish psychiatric inpatient care. Its effect is lacking scientific evaluation. The patients’ perspective shows a complex experience with risk of physical and psychological injuries. Nurses are tested in their professional role regarding ethics, decision making and their own safety. At the same time the nurse’s perspective on mechanical restraint is relatively unexplored. Objective: To hightlight nurses’ experiences of mechanical restraint in psychiatric inpatient care. Method: An empirical, qualitative interview study with ten informants was conducted and the material was analysed with qualitative content analysis inspired by Burnard’s method of content analysis. Results: The analysis resulted in three headings: mechanical restraint as a part of nursing and its difficulties, the nurse’s professional role in relation to mechanical restraint, many factors affect the outcome. Conclusion: Mechanical restraint was perceived as necessary to regain control in threatening and violent situations in addition to protecting everyone involved from harm. The patient’s best interest was prioritized which could create ethical dilemmas regarding the nurse’s own decision or to follow other’s decision to perform mechanical restraint. Leadership, teamwork and preparation were key factors to performing mechanical restraint successfully.

Bakgrund: Suicid är ett vanligt förekommande folkhälsoproblem världen över. Människor som överlevt suicidförsök vårdas ofta inom psykiatrisk heldygnsvård. Sjuksköterskan har ett stort ansvar för omvårdnaden och likaså ett yrkesansvar att skapa vårdande möten med patienten och vårda utifrån ett patientperspektiv. Eftersom vi av tidigare forskning vet att sjuksköterskan är en viktig del av relationen till patienten är det av största vikt att lyfta dennes känslor och upplevelser och hur de i sin tur påverkar patienten. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter inom psykiatrisk heldygnsvård efter ett suicidförsök. Metod: Datainsamling utfördes genom intervjustudier som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkommer två huvudkategorier; Uppleva känslor som är svåra och Uppleva känslor som berikar, med ett överskridande tema, Utmaning och motivation-det paradoxala vårdandet. I vårdandet upplever sjuksköterskan en mängd olika känslor och även tvära kast dem emellan. Bland de svåra känslorna nämns exempelvis frustration och ilska. Känslor av positiv karaktär stärker å andra sidan sjuksköterskan i sin yrkesroll och ger drivkraft till att fortsätta vårda. Diskussion/Slutsats: Vårdandet av patienter efter ett suicidförsök är en mycket svår situation att ställas inför då vårdandet är komplext och mycket känsloutmanande även för en sjuksköterska eller specialistsjuksköterska med mångårig yrkeserfarenhet. Trots detta bemannas ofta psykiatriska heldygnsvården av mindre erfarna sjuksköterskor. Verksamheter bör därför prioritera kompetensutveckling och tillgång till handledning och reflektion på arbetsplatsen för att kunna möta patienter i svåra och komplexa situationer och ge en trygg och säker vård som baseras på kompetens och erfarenhet.

Idag ställs allt högre krav på prehospital akutsjukvård och dess tillgänglighet. Forskning visar att samhället är allt mer beroende av frivilliga resurser, som SMS-livräddare. Dock är frivilliga insatser som utförs vid akuta situationer av icke professionella personer ett relativt outforskat område. Det behövs fördjupad kunskap om vad som motiverar livräddarna att oegoistiskt hjälpa en för dem främmande människa. Syftet i föreliggande studie är att beskriva SMS-livräddarens upplevelse av att vara först på plats vid en hjärtstoppssituation. Studien är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats och åtta kvalitativa intervjuer. I resultatet redovisas huvudkategorin "Medmänsklighet och samhällsansvar". Drivkraften bakom kan förstås som ett ansvar för medmänniskan, relaterat till det lokala samhället och ett ofrånkomligt beroende av att vara solidarisk med varandra. Både ett intresse för individen och ett intresse för orten tycks finnas. Den bakomliggande drivkraften kan ytterligare förstås som empati och handlingskraft som manifesteras i en stolthet över att kunna hjälpa en drabbad människa. Då tycks det inte ha någon avgörande betydelse att uppskattningen uteblir. Följande fyra generiska kategorier med citat från informanterna framkommer i resultatet: Handlingsfokusering; Otillräcklighet och frustration; Empati och engagemang samt Bekräftelse och egen stolthet. Studiens slutsats är: att då professionell vård saknas finns det frivilliga människor som i akuta situationer utanför sjukhus är beredda att agera. En känsla av att göra någonting är bättre än att inte göra någonting alls. Ytterligare forskning behövs om insatstid och utfall vid hjärtstopp utanför sjukhus i relation till SMS livräddares insatser.

Bakgrund: Obotliga cancersjukdomar tar årligen flera tusen människors liv världen över. Sjuksköterskan har därför en betydande roll i bevarandet utav livskvalitén för patienten den sista tiden. Tidigare forskning visar på utmaningar för sjuksköterskan vid vård i livets slutskede. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med cancersjukdom i livets slutskede. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor där fem intervjuer genomfördes med sjuksköterskor från en onkologavdelning i södra Sverige. En manifest innehållsanalys med induktiv ansats användes för att bearbeta materialet från intervjuerna.  Resultat: Sjuksköterskornas upplevelser resulterade i fyra kategorier och tio underkategorier. De kategorier som framkom var Att arbeta med obotlig cancer, Helheten kring människan, Maktlöshet samt Döden som slutdestination.  Slutsats: Erfarenhet inom vård i livets slutskede bidrog till att arbetet enklare gick att hantera. Stöd från kollegor visade sig vara avgörande för sjuksköterskorna för att hantera sina egna känslor, krävande situationer på arbetet samt för att minimera påverkan på vardagslivet.

No description available.

Det finns lite forskning om influencers inverkan på kvinnors kroppsuppfattning och desto mindre om hur influencers representationer av det kvinnliga skönhetsidealet kan förstås i relation till attityder gentemot skönhetsingrepp. Denna studie syftar till att undersöka vilken mening influencers representationer av kropps- och skönhetsidealet på Instagram spelar för unga ciskvinnors kroppsuppfattning och attityder till skönhetsingrepp. Detta undersöks med hjälp av kvalitativa intervjuer med nio ciskvinnor mellan 19 och 25 år som frekvent använder Instagram. Studien utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och teoretiska begrepp som skönhetsmyten, The Tripartite Influence Model och influencers makt. Resultaten visar att det inte finns något direkt samband mellan exponeringen av influencers skönhetsideal och kvinnors kroppsuppfattning eller attityder till skönhetsingrepp. Istället uppdagas att sociala faktorer väger tyngre och samtliga intervjupersoner poängterar att deras kroppsuppfattning var sämre och viljan till skönhetsoperationer större när de var yngre. Resultaten pekar på att influencers representationer av specifika attribut är eftersträvansvärda för den som är missnöjd med samma attribut hos sig själv, men att attityderna till skönhetsingrepp nödvändigtvis inte är positiva. Intressant är att de med sämre kroppsuppfattning eller som har lidit av ätstörningar är mer negativt inställda till estetiska ingrepp än de med en sund kroppsuppfattning. Resultaten är användbara till framtida forskning som jämför inverkan av influencers representationer av skönhetsidealet med sociala aspekter på Instagramanvändares attityder till skönhetsingrepp.

I detta examensarbete har semi-strukturerade intervjuer genomförts för att undersöka hur filosofilärare på gymnasieskolor uppfattar begreppet kritiskt tänkande, hur de beskriver att de arbetar med filosofiundervisning, samt hur de upplever att deras undervisning påverkar utvecklingen av kritiskt tänkande hos eleverna. Bakgrunden till forskningen består av vad gymnasieläroplanen och filosofiämnesplanen säger om kritiskt tänkande, samt hur tidigare forskning förklarar begreppet kritiskt tänkande. Den tidigare forskningen beskriver filosofiundervisning som särskilt lämplig för utveckling av kritiskt tänkande hos eleverna, och visar filosofiundervisningens positiva påverkan på utveckling av kritiskt tänkande. Resultatet visar att de intervjuade lärarna beskriver kritiskt tänkande som förmågan att vara välgrundad i sina ställningstaganden, att ifrågasätta och reflektera över ställningstaganden och att visa öppenhet inför nya idéer. Lärarna upplevde att klassrumdiskussioner, diskussioner i mindre grupper och grupparbeten spelade en viktig roll i de didaktiska val som gjordes för att främja utvecklingen av kritiskt tänkande hos eleverna. Dessa lärare upplevde att filosofiundervisningen hade en positiv påverkan på utvecklingen av kritiskt tänkande hos eleverna, men att ämnesplanen var missgynnande för vissa elever.

Idag visar statistik att äldre personer är en målgrupp som deltar mindre i sociala aktiviteter än övriga grupper i samhället, vilket kan göra dem mer utsatta för ensamhet. Arbetsterapeuter i kommunal verksamhet möter dagligen äldre personer i sitt yrkesutövande inom hemsjukvård. Där utgör arbetsterapeuten en viktig roll i att möjliggöra meningsfulla aktiviteter och en fungerande vardag. Syftet med denna studie var att undersöka arbetsterapeuters erfarenheter av att i sitt arbete bemöta ensamhet och främja social delaktighet bland äldre personer. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem legitimerade arbetsterapeuter verksamma inom kommunal verksamhet. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och resulterade i tre huvudkategorier; Att uppmärksamma ensamhet och stödja social delaktighet, Begränsningar i arbetet med att främja social delaktighet hos ensamma äldre samt Utvecklingsområden för att bidra till social delaktighet. Resultatet visar att arbetsterapeuter vanligen träffar ensamma äldre och att det är viktigt som arbetsterapeut att bemöta detta. Informanterna upplever att dem indirekt arbetar med att främja social delaktighet i deras uppdrag, men att det är svårt att prioritera på grund av tids- och resursbrister. En önskan finns därför att utveckla arbetssättet inom kommunal arbetsterapi för att kunna fokusera mer på social delaktighet. Slutsatsen är att arbetsterapeuter inom kommunal verksamhet bemöter målgruppen ensamma äldre, men skulle behöva mer utrymme för utveckling inom området för att kunna arbeta mer ingående med social delaktighet.

Denna studie undersöker hur Idrott & hälsa- lärare på gymnasiet under hösten 2020 hanterar omställningen till växelvis distansundervisning i och med Covid-19. Fokus ligger på planering, genomförande samt teknik. Metoden som använts i denna studie är semi-strukturerade intervjuer, och resultatet har analyserats i relation till ramfaktorteori. Resultatet visar på en vilja att lägga teoretiska moment på distansveckorna och praktiska moment ansikte mot ansikte. Innehållet på respondenternas distanslektioner har inte ändrats nämnvärt men upplägget har det. Tillvägagångssätt har varierat mellan uppdrag till eleverna, inspelningar av olika rörelsemoment samt redovisningar online. Respondenterna kan se både möjligheter och svårigheter med upplägget men visar på en preferens förundervisning som sker närvarande på skolan på heltid. De menar att många moment tar längre tid än tidigare samt att det är svårare att utveckla en relation till eleverna. Vidare nämns svårigheter kring den minskade mängden bedömningsunderlag. De nämner möjligheterna att kunna förnya sig själv som lärare som en av möjligheterna med växelvis distansundervisning. Respondenterna har till stor del använt sig av olika digitala verktyg inom teknik och enbart stött på några små problem kring användandet av det i undervisningen. Den snabba kontakten med eleverna nämns som något positivt men relationsmässigt upplevs dock tekniken som ett hinder.