Bakgrund: Hälsofrämjande arbete med fokus på livvstilsfrågor har historiskt setts som en del av primärvården. Inom slutenvården kan fokus på den kurativa vården göra att hälsofrämjande arbete och sjukdomsförebyggande arbete inte prioriteras. Begreppet hälsofrämjande arbete riktar sig till att ge individen kontroll över sin vardag och kunna påverka sin egen hälsa. Inom den hälsofrämjande omvårdnaden har sjuksköterskan ett ledande ansvar. Syfte: Syftet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av hälsofrämjande arbete på IVA.  Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats antogs. Tio utbildade specialistsjuksköterskor inom intenssivvård intervjuades genom semistrukturerade intervjuer. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys som resulterade i fyra slutkategorier.  Resultat: Slutkategorierna blev som följande: Att det hälsofrämjande arbetet har fokus på situationen här och nu, Att fånga upp patienternas behov och fortsätta motivera, Att bygga relationer och inte skuldbelägga, och Att det finns behov av mer kunskap och tydligare ansvar. Resultatet visade att hälsofrämjande arbete inom intensivvård fokuserade på åtgärder som fysiskt stärker patienten att klara intenssivvården. Hälsofrämjande arbete som innefattade livsstilsförändringar ansågs vara mer utmanande, men hade en plats framförallt gällande psykisk ohälsa. Det framkom utmaningar som kunskapsbrist, osäkerhet och otydligt ansvar.  Slutsats: Intensivvårdssjuksköterskorna har en viktig roll i det långsiktiga hälsofrämjande arbetet - speciellt när det kommer till psykisk ohälsa - där de ansåg att de ibland kan vara de första som fångar upp dessa patienter. Utifrån ett personcentrerat förhållningsätt bör intensivvårdssjuksköterskorna sträva efter att se olika behov som finns hos varje unik patient och kunna se fler aspekter av det hälsofrämjande arbetet.

Bakgrund: ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som drabbar ca 3-7% av befolkningen. Antalet personer som diagnostiseras med ADHD ökar successivt i samhället. En hög samsjuklighet leder till behov av kontakt med olika vårdinstanser. Studier visar att personer med ADHD ofta uteblir från vårdbesök och att de upplever bristande stöd och förståelse i vårdsammanhang. Det saknas studier som belyser upplevelser av vård och vårdsökande ur ett patientperspektiv. För att öka kunskapen och bättre kunna bemöta och tillgodose varje persons vårdbehov på ett personcentrerat sätt är det viktigt att belysa hur personer med ADHD själva upplever det att söka vård. Det salutogena synsättet valdes som teoretisk referensram. Syfte: var att belysa hur personer med ADHD upplevde det att söka vård.  Metod: En kvalitativ intervjustudie med fem deltagare genomfördes. Insamlade data analyserades induktivt med innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i två kategorier. Varierande tillgänglighet i vårde och Beroende av vårdpersonalens bemötande med totalt fem subkategorier: Beroende av fungerande sökvägar, Behov av kontinuitet i vårdkontakte, Skiftande kompetens hos vårdpersonal, Ansträngande att få tillgång till vård och Påverkade av tidigare vårderfarenheter.  Slutsats: För att kunna ge en personcentrerad och god omvårdnad där patienten upplever sig lyssnad till är kunskap bland vårdpersonal om ADHD viktigt, oavsett om personen söker somatisk eller psykiatrisk vård. Det är även viktigt med tydlighet, korrekt och relevant information och ett gott bemötande då det kan påverka upplevelsen av vården positivt. Ämnet behöver undersökas vidare för att se om det resultat som redovisas i aktuell studie speglar personer med ADHD upplevelser av vårdsökande generellt och belysa vilket stöd personer med ADHD önskar när det ska söka kontakt med vården.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur svensklärare på gymnasiet uppfattar och behandlar anglicismer i elevtexter. Med hjälp av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer undersöktes sju svensklärares uppfattningar om fenomenet. Resultatet analyserades utifrån ett fenomenologiskt ramverk och visade att elevers användning av anglicismer upplevs ha ökat under de senaste åren. Trots det skiljer sig lärarnas behandling av anglicismer i elevtexter åt. Detta tycks bero på lärarnas personliga uppfattning om huruvida anglicismer är ett problem eller endast ett naturligt resultat av svenskans språkutveckling. / This study aims to explore Swedish teachers’ perceptions of the presence of anglicisms in student texts. This field of research from this particular context is nearly unexplored. Hopefully, further research will follow by providing results and insights into the context of Swedish teachers’ perceptions of the presence of anglicisms. Semi-structured interviews with seven Swedish teachers were carried out. The interviews were transcribed and subjected to a thematic analysis to uncover and identify common and recurring themes from the teachers’ statements. The result was analyzed through a phenomenological perspective and displayed the perception of an increase in students’ use of anglicisms in their produced Swedish texts. How the teachers choose to treat this incorrect language use varies, which appears to be a product of the individual perception of whether anglicisms are a problem or simply a result of language change.

BACKGROUND: The child mortality is relatively high in a middle income country such as Ghana. Great achievements have been accomplished in order to reduce the under five mortality rate, likewise reach the millennium development goal to reduce child mortality. The nurses´ role to carry the capacity to face these challenges becomes a great part of their work. AIM: The aim of the study was to illuminate the experiences of nurses caring for ill children in Ghana and to gain a better understanding of the Ghanese perspective of important factors in pediatric care. METHOD: A qualitative method with semi structured interviews was performed. Five interviews were conducted with nurses at one pediatric ward in Ghana. The data was analysed using content analysis, Halldorsdottir´s theory was used as a raster throughout the paper. RESULTS: Two categories were identified and represent the results, Qualities and Strengths and Obstacles. The categories were found to be encompassed by nine subcategories, Feelings, Improvisation, Attitudes, Empowerment, Collaboration, Workload, Difficulties in the Nurse-Patient relationship, Contradictory experiences and Environmental challenges. CONCLUSION: The findings in this study suggest that the nursing care is largely affected by different factors in the nurses’ daily work. This can result in both a positive and negative impact on the nurse, patient and their relationship. CLINICAL RELEVANCE: Describing how nurses experience work in pediatric nursing care can contribute with a better knowledge of important factors in global nursing. / BAKGRUND: Barnadödligheten är relativt hög i ett medelinkomstland som Ghana. Stora framsteg har gjorts för att minska dödligheten, likaså uppnå millenniemålet att minska barnadödligheten. Sjuksköterskornas roll att inneha kapaciteten för att bemöta dessa utmaningar blir en stor del av deras arbete. SYFTE: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda sjuka barn i Ghana, samt att få en bättre förståelse av viktiga faktorer i pediatrisk omvårdnad från ett ghanesiskt perspektiv. METOD: En kvalitativ metod med semi strukturerade intervjuer utfördes. Fem intervjuer utfördes med sjuksköterskor på en pediatrisk avdelning i Ghana. Datan analyserades genom en innehållsanalys och Halldorsdottirs teroi användes som ett raster löpande genom rapporten. RESULTAT: Två kateorier identifierades och representerar resultatet Kvalitéer och Styrkor samt Hinder. Kategorierna omfattas av nio subkategorier, Känslor, Improvisation, Attityder, Empowerment, Samarbete, Arbetsbörda, Svårigheter i sjusköterske- och patientrelationen, Paradoxala upplevelser samt Hinder i miljön. SLUTSATS: Resultatet i den här studien föreslår att omvårdnaden till stor del påverkas av olika faktorer i sjuksköterskans dagliga arbete. Detta kan resultera i både en positiv och negativ påverkan för sjuksköterskan, patienten och deras relation. KLINISK BETYDELSE: Genom att beskriva hur sjuksköterskor upplever arbetet inom pedriatitisk vård kan detta bidra till större kunskap om viktiga faktorer inom omvårdnad globalt.

Bakgrund: År 2015 infördes Patientlagen (SFS 2014:821) som slår fast att hälso- och sjukvården ska ge patienterna möjlighet att bli delaktiga i sin vård. Studier visar att patientdelaktighet kan förbättra kvaliteten på vården och har en betydelsefull del i att uppnå en säker vård för patienterna. På kirurgisk vårdavdelning inkommer patienter dygnet runt och är beroende av sjuksköterskan för att göras delaktiga i sin vård. Syfte: Att beskriva hur patienter som skrivs in akut upplever delaktighet gällande information och planering i samband med inskrivning av sjuksköterska på kirurgisk vårdavdelning. Metod: Kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer (15 deltagare). Datan analyserades med latent kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Huvudresultat: Patienter upplevde att det var viktigt att få information om sin vård och planering vid inskrivning på kirurgisk vårdavdelning. Både positiva och negativa upplevelser vid inskrivningen framkom och orsaken till detta grundades i sjuksköterskans bemötande. Vårdrelationen var viktig för att känna sig trygg i en utsatt situation och var förutsättning för att uppleva delaktighet. Patienterna berättade att delaktighet vid inskrivningen var att bli lyssnad på och att få en individuellt anpassad information. Slutsats: Patientdelaktighet vid inskrivning på kirurgisk vårdavdelning förutsätter att sjuksköterskan bjuder in patienten till delaktighet samt ger information på ett individanpassat sätt. Delaktighet är viktigt för att minska fel i vården, bedriva en lagstadgad vård och för tryggheten hos patienterna. För att klara lagkraven på vården behöver både patienter och vårdpersonal utbildning inom ämnet för att skapa en gemensam syn på vad delaktighet i vården innebär. / Background: In 2015 a new patient-law was launched in Sweden. It states that  healthcare should give the patients possibility to participate in their own care. Studies have shown that patient participation can improve the quality of care and reduce adverse events in healthcare. In surgical wards patients are admitted every hour of the day and they are dependent on the registered nurse to get involved in their care. Aim: To describe how patients admitted from the emergency department experience their participation during the enrollment with the nurse in the surgical ward with a specific focus on information and planning of the care. Methods: A qualitative study based on semi-structured interviews (n=15 participants). Data was analysed with content analysis according to Granheim and Lundman (2004). Results: The study showed that during the enrollment at the surgical ward patients experienced information about the care and the plan as important. Both positive and negative experiences during the enrollment were shown in the result. The reason was based on the nurses caring or uncaring relationship with the patient. The nurse-patient relationship was important for the patient to feel safe in an exposed situation and was a prerequiesite for participation. Patients talked about participation at the enrollment and pointed out that being listened to and personalized information as the most important. Conclusion: Patient participation at enrollment at the surgical ward requires the nurse to invite the patient to take part and gives information in a personalized manner. Participation is important to reduce errors in care, carry on a statutory care and to the safety for patients.  To manage the requirements of the patientlaw, both patients and staff needs education about the subject to create a mutual vision of what participation in care is.

Bakgrund: Socialstyrelsen beskriver en vårdrelaterad infektion som en infektion en patient kan få i samband med behandling eller vård inom alla olika former av vård och omsorg. Vårdrelaterade infektioner anser Socialstyrelsen utgör ett problem som orsakar onödigt lidande och stora kostnader för samhället. Det finns få studier som fokuserar på omvårdnaden av patienter som drabbats av den vårdrelaterade infektionen Clostridium difficile. Det finns mycket medicinsk forskning kring Clostridium difficile infektioner men forskning inom sjuksköterskans huvudområde omvårdnad är begränsad. Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnaden av patienter med vårdrelaterade infektioner med fokus på infektioner orsakade av Clostridium difficile. Metod: Kvalitativ empirisk intervjustudie utgående från intervjuer med sex sjuksköterskor från en infektionsavdelning. Innehållsanalysen genomfördes i enlighet med Granheim och Lundmans (2004) tolkning av Krippendorffs kvalitativa bearbetningsmetod. Resultat: Studien resulterade i två huvudkategorier. Vikten av att observera patientens omvårdnadsbehov belyser betydelsen av sjuksköterskors erfarenheter för att kunna utföra personcentrerad omvårdnad. Kommunikation med patienten och anhöriga belyser betydelsen av att lyssna och se människan såväl patienter som anhöriga. Slutsats: Sjuksköterskans förmåga att observera patienters omvårdnadsbehov är ett viktigt redskap vid utformningen av patienters omvårdnad i samband med en CDI. Betydelsen av information om CDI till såväl patienter som anhöriga beträffande de särskilda hygienrutiner som ska tillämpas med syftet att uppnå säker vård. Sjuksköterskor som arbetar på en infektionsavdelning har erfarenhet av att vårda isolerade patienter vilket innebär att de intervjuade sjuksköterskorna ansåg att merarbetet med omvårdnaden av isolerade patienter med en CDI inte var något större problem.

Syftet med denna studie är att ta reda på om det finns lekar som förskollärare upplever som problematiska, icke önskvärda eller rent av förbjuder i sin verksamhet, vilka regler som finns för lek i deras verksamhet, samt vilka diskurser kring lek i förskolan som ligger till grund för dessa uppfattningar. Vi vill även undersöka hur förskollärarna själva ser på hur faktorer som genus och egna lekerfarenheter i barndomen har påverkat deras synsätt. Metoden för studien är enskilda intervjuer av semistrukturerad karaktär, samt analys av respondenternas utsagor utifrån ett poststrukturalistiskt perspektiv. Studiens resultat visar att det bland de intervjuade förskollärarna finns föreställningar om lek som bygger på diskurser om lek som lärande, utveckling och bearbetning. När det gäller reglering av lek så ges här uttryck för ståndpunkter som vilar på diskurser om att leken ska vara säker och bygga på samtycke och ömsesidighet mellan de som leker och att ingen får bli kränkt. En slutsats av studien är att det inom svensk förskoleverksamhet både existerar förhållningssätt om totalförbud mot vissa typer av lekar, till exempel vapenlek, men även förhållningssätt som accepterar sådana lekar. En annan slutsats är att pedagoger i förskolan kan uppleva att den pedagogiska miljön begränsar deras möjligheter att tillåta vissa typer av lekar.

No description available.

Föreliggande uppsats har undersökt volontärers uppfattningar om vilka stödinsatser som är till störst nytta för romska EU-medborgare från Rumänien som kommer till Sverige för att tigga, samt hur de förstår EU-medborgarna och deras situation. Syftet var att få en helhetsbild av hur frivilligarbetarna ser på EU- medborgarna och hur de anser att eventuellt stöd bör utformas. Ett övergripande syfte var att bidra till ökad kunskap om gruppen EU- medborgare som tigger. Detta gjordes genom sju semistrukturerade intervjuer som analyserades tematiskt. Studiens resultat, som analyserades med hjälp av empowerment- och tillitsteorier, visade att frivilligarbetarna anser att det är viktigt att stötta de individer som kommer till Sverige för att tigga. De uttrycker nödvändigheten av att bistå med det mest basala, men att det viktigaste och mest omfattande biståndsarbetet bör ske förebyggande i hemlandet Rumänien. Frivilligarbetarnas syn på EU-medborgarna framstår som positiv och hoppfull, samtidigt som de uppvisar gedigna kunskaper om romernas komplicerade situation i Rumänien. De uttrycker en tilltro till romernas möjlighet, att med visst bistånd, kunna påverka sin tillvaro i hemlandet. / The present study explores the experiences of volunteers working with Roma EU citizens who spend time in Sweden for the purpose of begging. The overall purpose was to investigate how the volunteers viewed the begging EU citizens and their need of support, in order to increase our awareness of begging EU citizens. Seven semi-structured interviews were carried out and, the data were analyzed using a thematic approach. Theories on empowerment and trust informed the analysis. The results indicate that the volunteers believe that Roma EU citizens are best supported preventively, where they live in Romania, although all of the volunteers expressed the necessity of basal support when the EU citizens were in Sweden. The volunteers, who showed profound knowledge of the complex Roma situation in Romania, seem to have an optimistic view of the possibilities for EU citizens to, with some support, improve their situation in Romania.

Syftet med studien är att genom intervjuer med lärare få kunskap om hur de beskriver att de bedriver undervisning som stärker elevers ämnesspråk inom de naturvetenskapliga ämnena, med fokus på årskurserna 1-6. För att uppnå syftet användes två frågeställningar: Hur beskriver lärare att de gått tillväga när de presenterar nya begrepp och fenomen i NO-undervisningen? och Vilka redskap beskriver lärare att de använder för att stötta eleverna i att tillägna sig det naturvetenskapliga språket? För att besvara frågeställningarna har åtta lärare intervjuats i studien. Resultatet visar att lärarna beskrev att eleverna behöver få höra det naturvetenskapliga språket och själva aktivt få använda begreppen i samtal, i skrift, med andra uttryckssätt och med hjälp av olika artefakter. Därtill beskrev lärarna vikten av att läraren kopplar det naturvetenskapliga innehållet till elevernas tidigare erfarenheter. De uttryckte även att eleverna behöver få möta de naturvetenskapliga begreppen muntligt, i texter och böcker samt i laborationer och experiment. Studien visar även att lärare uttryckte fördelar med att använda varierande undervisningssätt för att stärka alla elevers lärande. Studien visar att flera lärare använder språkverktyg som från början är tänkta till svenskämnet för att stötta eleverna i att använda det naturvetenskapliga språket i NO undervisningen.