Kvinnojourer i Sverige utför varje dag ett viktigt arbete med att hjälpa våldsutsatta kvinnor. Denna studie syftade till att undersöka de som arbetar på kvinnojourers erfarenheter kring våldsutsatta kvinnors uppbrottsprocesser och om dessa erfarenheter har ändrat deras arbetssätt med att hjälpa andra våldsutsatta kvinnor. Två frågeställningar användes för att besvara syftet där den första berörde kvinnors uppbrottsprocesser och den andra jourernas arbete. Utförandet av studien underbyggs av att det råder en kunskapslucka kring just detta område. I studien genomfördes semistrukturerade intervjuer med nio anställda på olika kvinnojourer i Sverige. En tematisk analys gjordes för att analysera den insamlade datan, för att sedan identifiera kodord som bildades till teman. Åtta teman bildades; omgivning, stöd, kunskap, yttre faktorer, kvinnan, kunskap, support och individuella faktorer. Resultatet visade att enligt kvinnojourerna är det individuellt varför en kvinna lämnar en våldsam relation men de främsta orsakerna är när barn eller omgivning drabbas, att våldet eskalerar eller att kvinnan helt enkelt fått nog. De ansåg även att erfarenheter och kunskap kring kvinnors uppbrottsprocesser har en inverkan på hur de arbetar med andra utsatta kvinnor. / Women's shelters in Sweden perform every day an important job of helping abused women. This study aims to examine those who work at women's shelters and their experiences on abused women's leaving processes. Also if these experiences has changed their way of working with helping other abused women. Two questions were used to achieve the purpose. The first question is about women’s leaving processes and the second is about the shelters work. The execution of the study is supported by the fact that there is a knowledge gap in this area. Semi-structured interviews were conducted with nine employees at various women's shelters in sweden. A thematic analysis was used to analyze the collected data, and then to identify codewords formed into themes. Eight themes were found; environment, support, knowledge, external factors, the woman, knowledge, support and individual factors. The results showed that according to the women's shelters, it's individual why a woman leaves a violent relationship but the main reasons are when children or the environment is affected, that the violence escalates or that the woman has had enough. They also felt that experiences and knowledge about women's leaving processes have an impact on their work with other abused women.

Partnervåld med dödlig utgång mot en kvinna utgör ungefär 20-30 procent av alla mord i Sverige och under 2019 resulterade våldet i att 16 kvinnor dödades. Forskningsläget är idag tudelat angående om förövare av dödligt partnervåld ska behandlas som en separat grupp från andra förövare av dödligt våld. Syftet var därmed att jämföra män som dödat sin kvinnliga partner/ex-partner med män som dödat en annan person som de inte hade en parrelation med, specifikt gällande typ av våld och psykisk störning. Studien har använt en tvärsnittsdesign med ett retrospektivt förhållningssätt där ett urval på totalt 160 domar använts från år 2015 till 2020. Resultatet visade en signifikant skillnad där män som dödat sin kvinnliga partner/ex-partner använde reaktivt våld i högre utsträckning jämfört med män som dödat en annan person som de inte hade en parrelation med som istället övervägande använde instrumentellt våld. Gällande psykisk störning fanns ingen signifikant skillnad mellan grupperna. Sammanfattningsvis bidrar det faktum att grupperna skiljer sig åt gällande typ av våld till forskningsläget genom att ge en indikation på att de bör särskiljas. / Intimate partner violence with a deadly outcome against a woman constitutes approximately 20-30 percent of all homicides in Sweden, during 2019 the violence resulted in 16 women being murdered. Research today is considered to be divided regarding whether perpetrators of intimate partner homicide should be considered a separate group from other perpetrators of deadly violence. The purpose of this study was therefore to compare men who have murdered their female intimate partner/ex-partner with men who have murdered another person they didn’t have an intimate relationship with, specifically regarding type of violence and mental disorder. The study used a cross sectional design with a retrospective approach and a sample of totally 160 verdicts from 2015 to 2020. The results showed a significant difference where men who have murdered their female intimate partner/ex-partner used reactive violence to a greater extent compared to men who have murdered another person that they didn’t have an intimate relationship with, who instead predominantly used instrumental violence. Regarding mental disorder there were no significant differences between the groups. In conclusion, the fact that the groups differ in type of violence contributes to the research field by giving an indication that they should be distinguished.

Mäns våld mot kvinnor i nära relation är ett stort samhällsproblem. Ett resultat av den fortskridande coronapandemin, och dess restriktioner som innebär individuella rörelsebegränsningar, är att kriminologer befarar en ökning av våld i nära relation i Sverige. Föreliggande studie syftar till att undersöka huruvida pandemin har resulterat i en förändring av antalet kvinnor som söker hjälp hos svenska kvinnojourer under våren 2020 och möjliga förklaringar till detta fenomen. Därigenom undersökning utforskades och konceptualiserades våld i nära relation i förhållande till coronakrisen. I förfarandet av studien användes en mixad design för att få en djupare och vidare förståelse för ämnet. Med en kvantitativ enkät kartlades nationellt huruvida 93 kvinnojourer runt om i Sverige uppfattar en eventuell förändring. Genom sex kvalitativa intervjuer återgav representanter för svenska kvinnojourer sina upplevelser. Resultatet visar på varierande uppfattningar om det har skett en förändring på belastningen sedan coronautbrottet i Sverige. Däremot delar alla informanter uppfattningen om att det faktiska relationsvåldet har ökat under krisen. Informanternas förklaringar till denna utveckling grundas i ett strukturellt perspektiv, men kopplas även till individuella faktorer som kan förstärkas under krisen och öka risken för våld i nära relation. / Intimate partner violence is a major issue in our society. As a result of the emerging Corona Virus Pandemic, and the restrictions this has placed upon individual mobility, criminologists have come to fear that the pandemic has caused an increase in violence against women in the Swedish society. The following study seeks to investigate whether the pandemic has led to changing numbers of women entering women’s shelters in the spring of 2020 and possible explanations of this phenomena. In doing so, the main objective is to evaluate and conceptualise intimate partner violence in relation to the crisis. In order to fully grasp both the width and depth of this issue, the preferable method of choice was a mixed design. To quantify the national perception, 93 respondents from different women’s shelters were surveyed. In addition, six qualitative interviews with various women’s shelters representatives were conducted. The result shows varying understandings whether the numbers of women seeking help has changed since the outbreak of the Corona Virus in Sweden. However, all of the informants share a strong belief that intimate partner violence has increased during the pandemic. The informants’ explanations for this development derives from a structural theoretical standpoint, while also pointing to individual factors that may be enhanced during the crisis and increase the risk of intimate partner violence.

Bakgrund Våld i nära relation är ett globalt problem. Sjuksköterskorna inom primär och akutsjukvård har ett viktigt ansvar att identifiera våldsutsatta kvinnor i nära relation. Sjuksköterskorna ställs inför utmaningar i mötet med dessa kvinnor för att kunna ge god omvårdnad. Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relation. Metod en litteraturstudie som följer Polit och Becks niostegsmodell och med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Redovisas i två kategorier Komplexitet i vårdmötet och Arbetsmiljöns inverkan. Komplexitet i vårdmötet beskrivs i två underkategorier Att känna sig ambivalent, Känslomässiga reaktioner, Arbetsmiljöns inverkan beskrivs i tre underkategorier Utmaningar i det dagliga arbetet, Behov av tid och Behov av mer kunskap. Slutsats Sjuksköterskor känner sig otillräckliga i sin yrkesroll, frustration och hjälplöshet kan uppstå. Behov av mer tid till personcentrering och kunskap ses som avgörande för att sjuksköterskorna ska kunna ge en god omvårdnad i mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relation. / Background Intimate partner violence is a global problem. The nurses in primary and emergency care have an important responsibility to identify intimate partner violence. The nurses are faced with challenges in meeting these women to be able to provide good nursing care. The aim of this study is to describe nurses’ experiences of meeting women who have been exposed to intimate partner violence. Method A literature study that follows Polit and Beck’s nine-step model with qualitative content analysis. Results Reported in two categories Complexity in the care meeting and the impact of the Work Environment. Complexity in the care meeting is described in two subcategories Feeling ambivalent, Emotional reactions, The impact of the work environment is described in three different subcategories: Challenges in the daily work, Need for time and Need of more knowledge. Conclusion Nurses feel inadequate in their professional role, frustration and helplessness arise. The need for more time and knowledge is seen as crucial for the nurses to be able to provide good nursing care in the meeting with women exposed to intimate partner violence.

Bakgrund: Enligt Världshälsoorganisationen har var tredje kvinna världen över någon gång under sin livstid varit utsatt för fysiskt och/eller sexuellt våld i nära relationer eller sexuellt våld av en icke känd förövare. Globalt sett är mäns våld mot kvinnor en av de största kränkningarna av de mänskliga rättigheterna. Konsekvenserna av våldet ökar risken för social isoleringen, psykiskt lidande, depression och självmord. Hälso- och sjukvården har en nyckelroll i att identifiera dessa kvinnor för att kunna ge dem individanpassat stöd. Syftet: var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor som är utsatta för mäns våld i nära relationer  Metod: En litteraturstudie där åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar ingår. Databaserna CINAHL och PsycINFO användes till litteratursökningen. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier. Sjuksköterskan förskjuter ansvaret till andra som innebär att frågan om våld inte anses ingå i professionen, Brister i verksamheten som innebär brist på kunskap om våld, brist på utrymmen och tid. Förtvivlan och hjälplöshet innebär sjuksköterskornas upplevelser av maktlöshet, rädsla samt skam och skuld.   Slutsats: Hinder framkom som påverkade sjuksköterskornas arbete beträffande att ställa frågan om våldsutsatthet. Bland dessa framträdde tidsbrist, kunskapsbrist, brister i arbetsmiljön samt känslomässiga hinder. Sjuksköterskor behöver mer kunskap och fortbildning om våldsutsatta kvinnor varför en undersökning av svenska sjuksköterskors kunskaper inom ämnesområdet skulle vara intressant att ta del av. / Background: According to the World Health Organization, every third woman worldwide has been subjected to physical and/or sexual violence in intimate partner relationships or sexual violence by a non-partner during their lifetime. Globally, men's violence against women is one of the biggest violations of human rights. The consequences of violence increase the risk of social isolation, mental suffering, depression and can lead to suicide. Healthcare has a key role, not only in identifying these women but also in being able to provide them with individualized support. Aim: Nurses' experiences of encountering women who are exposed to men's violence in intimate partner relationships.  Method: A literature study with eight qualitative scientific articles was conducted. The databases PsycINFO and CINAHL were used for the literature study. Results: The result emerged in three categories. The nurse shifts responsibility to others, which means that the issue of violence is not considered a part of the profession. Shortcomings in clinical practice, which means that a lack of knowledge about violence exists together with a lack of space and time. Despair and helplessness means that the nurses' experience powerlessness, fear and also shame and guilt. Conclusion: Several obstacles affected the nurses' work regarding the question of exposure to violence. Among these, lack of time, lack of knowledge, deficiencies in the work environment and emotional barriers were highlighted. Nurses need more knowledge and training about women exposed to violence, which is why a survey of Swedish nurses' knowledge in the subject area would be interesting to take part in.

No description available.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett globalt folkhälsoproblem. Statistik visar att en av fem äldre utsätts. Våldet definieras genom fem typer av våld; fysiskt, psykiskt, ekonomiskt, sexuellt och försummelse. Äldre är en särskilt utsatt grupp för våld i nära relationer och våldet medför stora konsekvenser för hälsan. Distriktssköterskans omvårdnad kan vara avgörande för att träffa en potentiellt våldsutsatt äldre. Den teoretiska ram som användes var distriktsköterskans kärnkompetenser. Syfte var att belysa vårdpersonal inom primärvårdens erfarenheter att möta äldre som utsätts för våld i nära relationer. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats utfördes med mixad design. Åtta kvalitativa och åtta kvantitativa originalartiklar inkluderades och analyserades med Graneheim och Lundmans innehållsanalys samt enligt Fribergs analys. Resultatet presenteras separat med ett kvalitativt, följt av ett kvantitativt resultat. Kategorierna som löper igenom båda resultaten var vårdpersonalens erfaren-heter av att upptäcka våldet, att ställa frågan om våldsutsatthet, samverkan och skapa en relation till både patienten och närstående. Resultatet belyser organisatoriska utvecklingsområden där betydelsen och behovet att utveckla screeningverktyg och rutiner, tid och kunskap framkom. Diskussionen omfattar vårdpersonalens erfarenheter och upplevda dilemman i mötet med våldsutsatta äldre. Vården har ett flertal utvecklingsmöjligheter för att hjälpa våldsutsatta äldre. Behov av mer kunskap framkommer, samt vikten av evidensbaserad vård för att ge en god omvårdnad. Slutsats: Våld i nära relationer är en känslig och komplex fråga. Distriktsköterskan har en viktig roll att vidareutveckla den avancerade omvårdnaden. Det finns ett behov av mer forskning och utbildning inom området. / Background: Intimate partner violence is a global public health problem. Statistics show that one in five elderlies are victims. Violence is defined by five types of violence, physical, mental, financial, sexual and neglect. Elderly is a particularly vulnerable group to intimate partner violence, and the violence has major consequences for health. The district nurse's nursing can be crucial in meeting a potentially abused elderly person. The theoretical framework used was the district nurse's core competencies. The purpose was to shed light on health care professional within primary health care experience of meeting elderly people who are exposed to intimate partner violence. Method. A literature review with an inductive approach was performed with mixed design. Eight qualitative and eight quantitative original articles are included and analyzed via Graneheim and Lundman's content analysis and according to Friberg's analysis. Results is presented separately with a qualitative followed by a quantitative result. The categories that run through both results of the health care professionals experience of detecting the violence, asking the question about exposure to violence and creating a supportive relationship with both patient and relatives. It also emerged how the health care professionals collaborated. The results highlighted organizational development areas where the importance of screening tools and routines, time and knowledge emerged. Discussion includes the health care staff's experiences and perceived dilemmas in the meeting with abused elderly. Healthcare has a number of development opportunities to help abused elderly. The need for more knowledge emerges, as well as the importance of evidence-based care, in order to give good care. Conclusion: Intimate partner violence is a sensitive and complex issue. The district nurse has an important role in further developing the advanced nursing. There is a need for more research and education in the field. / <p>Datum för godkännande: 2021-11-01</p>

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett globalt problem som påverkar kvinnors hälsa. Våldet kan uttrycka sig i fysiskt, psykiskt och sexuellt våld och utförs av en nuvarande eller dåvarande partner. Nästan en tredjedel av världens alla kvinnor uppskattas ha utsatts för våld i nära relationer. När en utsatt kvinna kommer till vården är det sjuksköterskornas huvudsakliga ansvar att undersöka kvinnan och rapportera händelsen vidare. Tidigare kvantitativ forskning visar att sjuksköterskor är oförberedda inför att arbeta med dessa kvinnor.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta och screena kvinnor utsatta för våld i nära relationer.  Metod: En litteraturöversikt baserad på kvalitativ metod där tolv artiklar analyserades med stöd av Fribergs analys i fem steg.  Resultat: Resultatet presenterades i två huvudkategorier; utmaningar i vårdmötet och sjuksköterskans ansvar i vårdmötet som tillsammans skapade sju subkategorier.   Slutsats: Att möta och screena kvinnor utsatta för våld i nära relationer är komplext. Tid var viktigt för att sjuksköterskan skulle kunna bilda en relation med patienten, och få den utsatte att öppna upp sig om våldet. Sjuksköterskorna var enade om att kunskap var av stor vikt vid mötet och screening men att avsaknaden av träning och utbildning gjorde att kunskapen var bristande. / Background: Intimate partner violence is a global problem that affects women’s health. The violence can be expressed in physical, psychological and sexual violence and is perpetrated by a current or a former partner. Almost one third of all women in the world is estimated to have been exposed to intimate partner violence. It is the nurses’ main responsibility in healthcare to examine the woman and report incidents when suspecting exposure to abuse. Previous quantitative research shows that nurses are unprepared to face women exposed to abuse.   Aim: The aim was to describe nurses’ experiences when meeting and screening women who have been exposed to intimate partner violence.  Method: A literature review was conducted based on a qualitative method where twelve articles were analysed with support by Friberg’s five-step analysis.   Results: The result was presented in two main categories, challenges in the meeting with the patient and the nurses’ responsibilities in the meeting with the patient which created seven sub-categories.   Conclusions: To meet and screen women exposed to intimate partner violence is complex. Time was important for the nurse to be able to form a relationship with the patient and get the victim to open up about the violence. The nurses agreed that knowledge was of great importance at the meeting and screening, but that the lack of training and education meant that the knowledge was deficient.

Bakgrund: En av tre kvinnor utsätts för våld i en nära relation, detta har kommit att bli ett stort samhällsproblem inte bara i Sverige utan i hela världen. Då sjuksköterskan oftast har det första mötet med patienten är det av stor vikt att sjuksköterskan besitter relevant kunskap kring omvårdnad av kvinnor utsatta för våld i nära relation.Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att beskriva sjuksköterskors kunskap och attityder kring omvårdnad av kvinnor utsatta för våld i nära relation.Metod: Studien har genomförts som en litteraturöversikt av sexton artiklar från hela världen. De databaser som används för att hitta artiklarna var CINAHL och PubMed.Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor upplever en brist på kunskap gällande omhändertagandet av våldsutsatta kvinnor samt att det saknades möjligheter till klinisk övning på att kunna vårda dessa kvinnor på ett adekvat sätt. Bristen på behandlingsriktlinjer från klinikens organisation var bidragande till bristfälliga omvårdnadsinsatser. Ännu en barriär som framkom ur resultatet var bristande beredskap inför mötet med kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Detta baseras på sexton vetenskapliga artiklar vilka sammanfattades i tre huvudteman; Attityder, förhållningsätt och stigmatisering¹, Brist på kunskap², Brist på utbildning och behandlingsriktlinjer³.Slutsats: Utifrån studiens resultat dras slutsatsen att sjuksköterskor behöver mer utbildning, kontinuerlig övning och tydliga riktlinjer för att på ett adekvat sätt vårda kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. / Background: One out of three women are exposed to some type of intimate partner violence during a relationship. Since the nurse usually is the one having the first meeting with the patient it is out of great importance that the nurse has relevant knowledge about the care given to women exposed to intimate partner violence.Aim: The aim of this literature review is to describe nurses´ knowledge and attitudes of caring for women exposed to intimate partner violence (IVP).Methods: The method of this study were a literature review of sixteen articles from around the world. The databases used to find the articles were CINAHL and PubMed.Results: The result showed that nurses experience a lack of knowledge regarding the care of abused women and that there are no opportunities for clinical practice in being able to care for these women in an adequate manner. The lack of treatment guidelines from the clinic's organization contributed to inadequate nursing efforts. One more barrier emerged from the result were lack of preparedness for the meeting with women who are exposed to intimate partner violence. This is based on sixteen scientific articles which were summarized in three main themes: Attitudes, approaches and stigma¹, Lack of knowledge², Lack of education and guidelines³.Conclusions: Based on the results of the study, it is concluded that nurses need more training, continuous practice and clear guidelines to adequately care for women who have been subjected to intimate partner violence.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att det finns stor okunskap och tveksamhet hos vårdpersonal inför mötet med våldsutsatta kvinnor. Hälso- och sjukvården är en ledande aktör för att förebygga mäns våld mot kvinnor. Det dolda våldet i hemmet identifieras sällan, vilket orsakar stort lidande hos våldsutsatta kvinnor. Kvinnor lever i otrygghet vilket gör att de har all rätt att få den vård som krävs. Syfte: Syftet var att belysa våldsutsatta kvinnors upplevelser av bemötande inom hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturöversikt har tillämpats baserat på åtta vetenskapliga artiklar. Resultat: Hälso- och sjukvårdens bristfälliga kompetens låg till grund för att kvinnor undvek att söka professionell hjälp med rädslan av att inte bli tagna på allvar. Negativa attityder från vårdpersonal skapade sårbarhet och skuldkänslor hos våldsutsatta kvinnor. Kvinnors läkningsprocess påbörjades när de blev tillfrågade om våldet, bekräftades i sina upplevelser samt erhölls verktyg och ytterligare stöd i form av remittering. Konklusion: Våldsutsatta kvinnors upplevelser av bemötandet grundade sig i både positiva och negativa faktorer. Bemötandet av våldsutsatta kvinnor ska bygga på öppen dialog i en trygg miljö vilket möjliggör identifiering av våldet. Större kompetens krävs hos vårdpersonal där tydligare riktlinjer och handlingsplaner bör ligga till grund inför mötet med våldsutsatta kvinnor. / Background: Previous research shows severe ignorance in health care workers meeting abused women. Health care is a leading instance preventing violence against women. Hidden violence in the domestic is seldom identified, causing women great suffering. Women live in insecurity, giving them right to required health care. Purpose: Shed light on abused women’s experiences receiving health care. Method: A literature review has been applied based on eight scientific articles. Result: Health care’s inadequate competence was the main reason women avoided professional help, fearing not being treated sincerely. Medical order lies negative attitude established vulnerability and guild amongst victims. The healing process began when consulted about the violence, confirmed in their experiences, obtaining tools, and referring additional care. Conclusion: Abused women’s experiences receiving care founded in positive, and negative factors. Building treatment of abused women on dialog and a safe environment enables identification of domestic violence. Greater competence in medical order lies where guidelines and action plans is preparatory to consulting abused women.