Sjuksköterskans professionella ansvar är att främja människors hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa samt att lindra lidande, detta kan ske genom personcentrerad vård. Vid personcentrerad vård är det människan som är i behov av vård som ska sättas i centrum. Akutsjukvård innebär inte bara att ge kritiskt sjuka patienter snabb vård, den ska också vara individanpassad utifrån den patient som söker vård. Våld i nära relation är ett globalt problem som drabbar både kvinnor och män. Det kan ge konsekvenser genom det direkta fysiska traumat samt en rad följdsjukdomar som kan ha en mer psykisk påverkan på offrets livskvalité. För samhället kostar det stora summor årligen. Alla konsekvenser av våld i nära relation kan leda personen som blir utsatt för våld i nära relation till att uppsöka sjukvård, där sjuksköterskor på akutmottagningar har en möjlighet identifiera dessa patienter. Det finns flera kartlagda faktorer som påverkar detta, några är främjande och andra är barriärer som hindrar identifiering och personcentrerad vård.   Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av faktorer som kan påverka mötet med patienter som utsatts för våld i nära relation.   Studien var en intervjustudie med kvalitativ ansats. Åtta intervjuer (inklusive en pilotintervju) genomfördes på akutmottagningar på tre sjukhus i Mellansverige med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Rådata analyserades genom induktiv innehållsanalys.   Resultatet visade på faktorer som påverkade mötet med patienter som utsatts för våld i nära relation och delades upp i två kategorier “Sjuksköterskans upplevda arbetssituation” och “Sjuksköterskans kunskap”. Faktorerna var knutna till den specifika arbetsplatsen och den interprofessionella stöttningen från kollegor i situationer som behöver få ta tid. De handlade också om sjuksköterskans egna förvärvade kunskap och de upplevda brister på kunskap som fanns generellt inom akutkliniken kring att möta patienter som utsatts för våld i nära relation. Faktorerna kunde ses som goda förutsättningar för att ge personcentrerad vård samt barriärer mot personcentrerad vård till patienter som är utsatta för våld i nära relation.   De intervjuade sjuksköterskorna använde personcentrerad vård för att vårda patienter som utsatts för våld i nära relation. Det fanns en kunskapsbrist och det saknades fastslagna rutiner samt kunskap om befintliga rutiner för hur sjuksköterskan skulle och kunde agera i mötet med patienter som utsatts för våld i nära relation. Ofta saknades en tydlig förankring angående problematiken kring våld i nära relation hos klinikledningen. Samarbete både med kollegor, andra professioner och andra instanser var något som kunde vara både en barriär mot att ge personcentrerad vård men också en främjande faktor. / The nurses’ professional responsibility is to further people's health, prevent disease, reconstruct health and ease pain, this can be done through person centered care. In person- centered care it is the person in need of care that should be in the center. Emergency medical service means not only to give critically ill patients fast care, it should also be fitted to the individual seeking care. Intimate partner violence [IPV] is a global problem that affects both women and men. It can cause consequences though the direct physical trauma and a range of secondary diseases that can have a more psychological influence on the victim’s quality of life. To the society it causes high costs yearly. All the consequences of IPV can cause the person affected to seek health care, where nurses at the Emergency department [ED] have an opportunity to identify these patients. There are several charted factors that affect this, some are encouragement, and some are barriers that inhibits identification and person-centered care.   The aim of this study was to describe nurses experience of factors that can affect the meeting with patients subjected to intimate partner violence.   This study has a qualitative research design. Eight semi structured interviews were conducted at Emergency Departments at three hospitals in the middle of Sweden. The raw data was the analyzed with inductive content analysis.   The results showed factors that affected the meeting with patients subjected to IPV and was split into two categories “Work Environment” and “Knowledge”. The factors were connected to the specific workplace and the interprofessional support from colleagues in situations that needed to take time. They also dealt with the nurses own acquired knowledge and the perceived inadequacies that was generally in the ED about meeting patients subjected to IPV. The factors could be regarded as good pre-requisites to give person centered care and barriers against person centered care towards patients subjected to IPV.   The nurses that were interviewed used person-centered care to give care to patients subjected to IPV. There were a lack of education and a lack of established routines and knowledge about existing routines for how the nurse should and could act in meeting patients subjected to IPV. There were often lacking a clear establishment about the problematics surrounding IPV at the clinic management. Collaboration with both colleges, other professions and other authorities was something that could be both a barrier against giving person centered care but also an encouragement.

Fler länder har under Covid-19-pandemin rapporterat att deras restriktioner har inneburit en ökning av våld i nära relation. I Sverige har socialtjänsten det yttersta ansvaret att erbjuda stöd och hjälp till en våldsutsatt kvinna. Under pandemin förväntas socialtjänsten att ge ett likartat stöd som innan pandemin trots de uppmaningar och restriktioner som utfärdats. Syftet med denna studie är således att undersöka hur socialsekreterare upplever sitt arbete med kvinnor som utsätts för våld i nära relation under rådande pandemi. Studien är baserad på material från åtta semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare från olika kommuner i Sverige. Michael Lipskys (2010) teori om gatubyråkrati används för att undersöka och förstå socialsekreterarnas handlingsutrymme i relation till den våldsutsatta kvinnan under rådande pandemi. Vidare används Randall Collins (2004) teori om interaktionsritualer för att förstå sammanhanget som studiens socialsekreterare och de våldsutsatta kvinnorna befinner sig. Studiens resultat visar att socialsekreterarnas arbete karaktäriseras av flera aspekter, bland annat av den betydelse som motivations- och informationsarbetet har för att etablera en första kontakt med den våldsutsatta kvinnan samt hur en hög grad av handlingsutrymme krävs för att både kunna ge rätt stöd och upprätthålla en interaktionsritual med klienten. Covid-19-pandemin har förändrat socialsekreterarnas arbete genom att de inte längre kan ha fysiska möten i samma utsträckning som tidigare, vilket visar sig vara en förlust i deras yrkesroll. / Several countries have reported an increase in intimate partner violence during the Covid-19 pandemic due to their restricted measures to control the spread of the virus. In Sweden, the social services have the responsibility to offer services in the form of support and help to a woman subjected to intimate partner violence. During the Covid-19 pandemic, the social services are expected to provide similar services as before the pandemic, despite the issued exhortation and restrictions. The purpose of this study is to examine how social workers experience their work with women who are subjected to intimate partner violence during the Covid-19 pandemic. The study is based on data from eight semi-structured interviews with social workers from different municipalities in Sweden. Michael Lipsky’s (2010) theory about street-level bureaucracy is used to examine and understand the social workers’ discretion in relation to the abused women during the current pandemic. Furthermore, Randal Collins’ (2004) theory about interaction rituals is used to understand the context in which the social workers in this study and the abused women find themselves.  The results of the study show that the work of social workers is characterized by several aspects, including the importance of motivational and information work to establish a first contact with the abused woman and how a high degree of room for maneuver is required to both provide the right support and maintain an interaction ritual with the client. The Covid-19 pandemic has changed the work of social workers in that they can no longer have physical encounters to the same extent as before, proving to be a loss in their professional role.

Mäns våld mot kvinnor är idag ett omfattande samhällsproblem som nu börjar uppmärksammas mer inom media så väl som politik. Kvinnors utsatthet för våld är inte längre en privat sak utan ansvaret vilar på samhällets axlar. Svenska kvinnojourer är idag den enda möjligheten för skydd och organisationerna har lång erfarenhet med både stöd- och förebyggande arbete inom området våld i nära relation. Den rådande covid-19 pandemin har nu tagit sin plats på världskartan och har försvårat mycket av det viktiga arbete jourerna gör för utsatta kvinnor. Denna studie syftar på att undersöka upplevelser och erfarenheter personalen på svenska kvinnojourer har, av covid-19 pandemins påverkan på de våldsamma relationerna, samt deras möjlighet att erbjuda det livsviktiga stödet. Att försöka att skapa en bild av pandemins konsekvenser för kvinnorna som utsatts för detta våldsamma samhällsproblem var därtill också en huvudpoäng med studien. Den ökade isoleringen och den ökade frustrationen över situationen syns i studiens resultat att vara de största riskfaktorerna för intensifiering och ökningen av mäns kontrollerande och våldsamma beteende mot kvinnor. Därutöver har den sociala distanseringen försvårat kvinnojourernas arbete och därmed kontakten till de utsatta kvinnorna. Det förebyggande arbetet har mer eller mindre ställts in. Efterverkningarna av denna nya verklighet är fortfarande okänd men förväntas inte vara utan betydelse. / Men's violence against women is today a widespread societal problem, which is now beginning to receive more attention in the media as well as in politics. Women's exposure to violence is no longer a private matter, the responsibility now rests on the shoulders of the society. Swedish women shelters are today the only opportunity for protection, and the organizations have extensive experience and knowledge of both support and preventional work in the area of ​​intimate partner violence. The current covid-19 pandemic has now taken its place on the world map, and has made much of the important work the women shelters do for victimized women more difficult. This study aims to examine the experiences and perceptions of Swedish women shelters, on the impact of the covid-19 pandemic on violent relationships and their ability to offer vital support. The purpose of creating an image of the pandemic's consequences for the women who were exposed to this violent societal problem was also a main point of the study. The increased isolation, and the intensified frustration over the situation is shown in the study results as being the biggest risk factors for intensifying and increasing men's controlling and violent behavior towards women. In addition the social distancing has made the work of the women shelters and thus the contact with the victimized women more difficult. The preventive work has more or less been seized. The aftermath of this new reality is still unknown, but is not expected to be without significance.

Bakgrund: Våld i nära relation ses som ett globalt folkhälsoproblem där kvinnor världen över faller offer för våldet. Det som kännetecknar våld i nära relation är att det finns en relation och känslomässigt band mellan offer och förövare. Våldet kan ge uttryck fysiskt, psykiskt, sexuellt, materiellt, ekonomiskt och socialt. Tidigare forskning visade att cirka var tredje kvinna som varit i en relation har utsatts för någon form av våld. Enligt Världshälso-organisationen (WHO) bör hälso- och sjukvården vara drivande i arbetet mot våld i nära relationer. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården kan identifiera tecken på att kvinnor blivit utsatta för våld i nära relation. Metod: Litteraturöversikt användes som metod till studien. Åtta kvalitativa och en kvantitativ artikel valdes ut. Resultat: Hälso- och sjukvårdspersonal var ofta de första som mötte kvinnor som utsatts för våld i nära relation. Sjukvården arbetar utifrån olika screeningmetoder där bland annat frågor ställs för att utforska kvinnans situation och hälsa. Det var viktigt att screening genomfördes för att identifiera om eventuell våldsproblematik fanns. Utifrån artiklarnas resultat framträdde tre subteman och ett huvudtema som svarade till studiens syfte. Konklusion: Studiens resultat visade att hälso- och sjukvården var medvetna om kvinnans utsatthet för våld i nära relation. Sjukvården hade ett flertal metoder som rekommenderades att arbeta efter, dock fanns det hinder som resulterade i att screening inte användes på rätt sätt och i vissa fall inte användes alls. Det finns förbättringsområden i sjukvårdens arbete med våldsutsatta kvinnor. / Background: Intimate partner violence is a global public health problem where women all around the world fall victims to violence. Intimate partner violence is the relationship and emotional bond between victim and perpetrator. Violence can manifest in several different ways, such as physical, mental, sexual, material, economic or social. Previous research showed that about every third woman who had been in a relationship were victims to some form of violence. According to the World Health Organization (WHO) health care services should be a driving force in the work against intimate partner violence.  Aim: The aim of the study was to investigate how health care professionals can identify expose of intimate partner violence among women.  Method: A literature review was conducted. Eight qualitative and one quantitative article were selected.  Results: Health care professionals are often the first to meet the woman who has been subjected to violence. The health care services used various screening methods where, questions are asked to explore the woman's situation. Based on the results of the articles, a main theme and three sub-themes were constructed.  Conclusion: The result of this study shows that the health care services are aware of the woman's exposure to violence. The health care system has several methods that they should work with, however there are many obstacles that result in both screening not being used correctly and in some not being used at all. There are areas for improvement in health care work with women exposed to violence.

Bakgrund: Trots att barn har ett skyddsnät i form av lagar och riktlinjer har vart tionde barn iSverige någon gång upplevt våld i nära relation. Våldet kan ta sig i uttryck på olika sätt, till exempel fysiskt, psykiskt eller sexuellt. Barns utsatthet påverkades av flera olika faktorer blandannat personliga egenskaper, kultur och normer. Syfte: Studiens syfte var att utforska vilka konsekvenser som kan drabba barn som upplever våld inära relation, ur barnens perspektiv.  Metod: Metoden som tillämpades var en litteraturöversikt. Efter systematiska litteratursökningar inkluderades sju vetenskapliga artiklar i studien. Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades ochsammanställdes i kategorier. Resultat: Resultatet presenterades i två kategorier följt av fem subkategorier. I resultatetframgick det hur barn tänker, känner och agerar i våldsamma situationer. Det framgick även vilka konsekvenser våldet kunde föra med sig över tid. Konklusion: Barn uppgav att de vid den omedelbara våldssituationen att de hade flera olika tankar, känslor och beteenden. De kunde känna sig rädda, ledsna och arga. Våldet visade sig även föra med sig andra konsekvenser som utvecklades över tid till exempel emotionell och beteendemässig problematik, samt sämre prestation i skolan. De utvecklade även överlevnadsstrategier. / Background: Even though children have a safety net in the form of laws and regulations, every tenth child in Sweden has at some point experienced intimate partner violence. The violence can manifest itself in various ways, for example physically, mentally, or sexually. Children's vulnerability is affected by several different factors, including personal characteristics, culture,and norms. Aim: The aim of the study was to explore the consequences that can affect children who experience intimate partner violence, from the children's perspective. Method: The method used was a literature review. After several systematic literature searches, seven scientific articles were included in the study. The articles were quality reviewed, analyzedand compiled into categories. Results: The results were presented in two categories followed by five subcategories. The results showed how children think, feel and act in violent situations. It was also clear what consequencesviolence could bring over time. Conclusion: Children stated that in the immediate situation of violence they had several different thoughts, feelings, and behaviors. They felt scared, sad and angry. The violence also turned out tohave other consequences that developed over time, such as emotional and behavioral problems aswell as poorer performance in school. They also developed survival strategies.

Bakgrund: Våld i nära relationer klassas som ett samhällsproblem. Det är viktigt att belysa att det finns olika typer av våld, exempelvis fysiskt, psykiskt, sexuellt samt materiellt våld. Sjuksköterskor är betydelsefulla för att identifiera våldsutsatta kvinnor och därigenom arbeta för att främja deras hälsa samt lindra lidande.  Syfte: Var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta kvinnor som uppsöker hälso- och sjukvård som blivit utsatta för våld i nära relationer. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ metod där 12 artiklar samanställdes och analyserades genom femstegsmetod enligt Friberg (2017).  Resultat: Resultatet presenterar sjuksköterskors upplevelser i mötet med kvinnor som varit utsatta för våld i nära relationer genom tre kategorier; Sjuksköterskors förutsättningar (Kunskap och utveckling och Erfarenheter), Förutsättningar i verksamheten (Tidsbrist, Rutiner och Teamsamverkan) samt Sjuksköterskors hanterbarhet (Reaktioner i mötet och Relationernas betydelse). Slutsats: Genom att öka sjuksköterskors kompetens och öka resurser i verksamheterna kan sjuksköterskor känna ökad trygghet i mötet med våldsutsatta kvinnor. Detta kan i sin tur leda till att fler våldsutsatta kvinnor identifieras och erbjuds vård av god kvalitet. / Background: Intimate partner violence is classified as a societal problem, hence the importance to highlight different types of violence, i.e., physical, mental, sexual and material violence. The nurses play an important role in identifying the women who are exposed to intimate partner violence. Nurses work to promote health and alleviate suffering. Purpose: The aim of the study was to describe nurses’ experiences of meeting women who seek medical attention and have been exposed to intimate partner violence.  Method: A literature review with a qualitative approach where 12 articles were compiled and analyzed with the five-step method according to Friberg (2017). Results: The result showed nurses' experiences in meeting women who have been exposed to intimate partner violence and are presented through three main categories; Nurses’ prerequisites (Knowledge and development and Experience), Prerequisites in care facilities (Time constraints, Routines and Team collaboration) and Nurses' manageability (Reactions in the meeting and The importance of relationships). Conclusion: Nurses’ confidence in caring for abused women can increase by increasing nurses’ competence and expanding resources in care facilities. The identification and care of abused women can thereby improve.

Studien syftar till att undersöka vilka insatser socialtjänsten erbjuder våldsutsatta kvinnor samt socialarbetares åsikter kring de erbjudna insatserna. Studien grundar sig på semistrukturerade kvalitativa intervjuer med sju socialarbetare från sex olika kommuner som arbetar med våld i nära relation. Med anledning av pandemin genomfördes samtliga intervjuer digitalt. Resultatet visar på att kommunerna tenderar att använda sig av samma insatser, medan arbetssätten kunde skilja sig åt. Insatserna som socialtjänsten använder sig av i arbetet med våldsutsatta kvinnor består främst av samtalsstöd, ekonomiskt bistånd, praktisk hjälp och olika former av boende. Socialarbetarna ser både styrkor och brister inom de erbjudna insatserna. Det finns även en uttalad känsla av maktlöshet hos en del informanter, eftersom att deras arbete påverkas och begränsas av andra aktörer i samhället. Samtliga informanter i undersökningen uttrycker att för att nå Sveriges nationella mål kring våld i nära relation behöver hela samhället samarbeta. / This study aims to investigate the support provided by the Swedish social services for women who are victims of intimate partner violence. It also investigates the opinions of the social workers on the provided help from the social services. The study is based on semistructured, qualitative interviews with seven social workers from six different municipalities within the Swedish social services. Due to the pandemic, hence why the interviews were held digitally. The results show that the social services tend to use the same kinds of support, whereas ways of working with the support could vary. The social services’ support consists primarily of conversational therapy, economic aid, practical support and different forms of accomodations. The social workers identified both strength and deficits within the provided support. Furthermore, the social workers talk about feeling powerless since other authorities affect and confine their work. All informants express that the society as a whole has to cooperate to achieve the Swedish national goals on intimate partner violence.

Bakgrund: Våld i nära relation är ett stort samhälls- och individproblem både nationellt och internationellt. Många kvinnor världen över befinner sig i en våldsutsatt situation och mörkertalet är stort. Tidigare forskning visar att akutsjuksköterskor kan uppleva det känslomässigt svårt att bemöta kvinnor som lever med våld i nära relation samt att initiera ett samtal med dem. Däremot har vårdpersonal en unik position att kunna erbjuda dessa våldsutsatta kvinnor rätt stöd och hjälp när de söker sig till sjukvården.  Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur kvinnor som lever med våld i nära relation upplever bemötandet av vårdpersonal när de berättar om sin våldsutsatthet.  Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats utfördes. Elva artiklar granskades och analyserades med hjälp avBettany-Saltikov och McSherry's metod. Resultat: Tre områden identifierades vid bemötandet av kvinnor som lever med våld i nära relation: vårdande möte, icke vårdande möte samt vikten av stöd. Slutsats: Vårdpersonalen har en viktig och ibland avgörande roll i bemötandet av kvinnor som lever med våld i nära relation. När kvinnan upplever ett dåligt bemötande med skuldbeläggande, misstroddhet och förminskande av våldet kan det få konsekvenser för kvinnans situation och liv. Upplevelser av att vårdpersonalen uppmuntrar, inger hopp, stödjer och vägleder på rätt sätt kan påverka kvinnan till att vilja och orka göra något åt sin situation. / Bakgrund: Våld i nära relationer är ett allvarligt folkhälsoproblem för individer nationellt och internationellt. Många kvinnor runt om i världen lever med våld i nära relationer och den mörka siffran är hög. Tidigare forskning visar att akutsjuksköterskor kan ha känslomässigt svårt att närma sig kvinnor som lever med våld i nära relationer samt inleda ett samtal med dem. Å andra sidan har vårdpersonal en unik position för att kunna erbjuda dessa misshandlade kvinnor rätt hjälp och stöd när dessa individer söker vård. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur kvinnor som lever med våld i nära relationer upplever mötet med vårdgivare när de avslöjar våld i hemmet. Metod: En systematisk litteratur översyn genomfördes med hjälp av ett kvalitativt tillvägagångssätt. Elva artiklar granskades och analyserades med Bettany-Saltikov och McSherrys metod. Resultat: Tre områden identifierades som viktiga i mötet mellan kvinnor som lever med våld i nära relationer: det omtänksamma mötet, det icke-omtänksamma mötet och vikten av stöd. Slutsats: Hälso- och sjukvårdspersonal spelar en viktig och ibland avgörande roll i hanteringen av kvinnor som lever med våld i nära relationer. När kvinnan upplever ett dåligt möte där skuld, misstro och minimering av våldet uppstår kan det få konsekvenser för kvinnans situation och liv. Upplevelser där leverantörerna uppmuntrar, inger hopp, stöd och ger vägledning i rätt riktning kan påverka kvinnan att vilja och ha förmågan att göra något åt sin situation.

This study aimed to investigate how social workers within the domestic violence team in the city of Stockholm experience their knowledge and discretion. To answer the purpose, three questions were formulated: 1. How do social workers experience their competence in matching interventions with client's needs? 2. How much discretion do social workers experience regarding designing interventions? 3. Which organizational challenges do social workers recognize in their work with domestic violence? This study is based on a qualitative method where six semi structured interviews were conducted with professional social workers. The theoretical point of departure were Lipsky's theory of street level bureaucracy, the term discretion and previous research in the field. The results showed that social workers experienced good knowledge, however they were limited in their interventions which affected the help they could offer. The social workers described their discretion as wide, but the delegation system and limited interventions were factors that restricted their discretion. Economy and cooperation were described as organizational challenges. The economy limited the help social workers could offer. Cooperation was described as necessary but difficult to achieve, both because it required a lot from oneself and because other social work units lacked knowledge about domestic violence.

Våld i nära relationer är ett välkänt socialt problem men aktuell forskning har ofta fokus på yngre kvinnor. Även hjälp och stödinsatser vänder sig till yngre individer. Syftet med detta arbete är att genom en litteraturstudie undersöka om det finns svårigheter att uppmärksamma och att erbjuda äldre våldsutsatta kvinnor hjälp och stöd. Om det finns svårigheter vilka är de och vilka faktorer beror det på? Kvinnor som utsätts för våld är ett stort och komplext problem både i Sverige och i resten av världen. För kvinnan som utsätts för våld drabbas kvinnan själv, deras omgivning och anhöriga. Våldet tränger sig in i samhället och anses vara en folkhälsofråga eftersom konsekvenser av våldet kan leda till flera negativa följder. Äldre kvinnor är inte en enhetlig grupp. Inte heller våldsutsatta kvinnor är en homogen grupp. Komplexiteten ökar ytterligare med en ökad ålder. Vilket gör det både besvärligt och problematiskt för omgivningen att upptäcka våldet. Det är därför min önskan att belysa äldre våldsutsatta kvinnors situation samt att se hur aktuell forskning ser på hur man kan hjälpa dessa kvinnor med hjälp och stöd. Vilka svårigheter som eventuellt kan finns i att erbjuda skydd. Samt att även belysa svårigheter som olika professioner kan stöta på i mötet med äldre våldsutsatta kvinnor. Som våldsutsatt är det ingen självklarhet att söka hjälp för att få skydd mot våldet. Därför är det av vikt och betydelse för det sociala arbetet att få en förståelse för äldre våldsutsatta kvinnors situation för att kunna erbjuda skydd och hjälp. / Intimate partner violence is known as a social problem but current research often has a focus on younger women. Also the help and support interventions turns to younger individuals.  The aim of this study is through a literature study to investigate wheter there are difficulties in paying attention and offering older women exposed to violence help and support. If there are difficulties what are they and what factors can it be due to? Women who are exposed to violence are a large and complex societal problem both in Sweden and in the rest of the world. For women who have been subject to violence, the women herself, their surroundings and relatives are affected. Violence penetrates society and is considered a public health issue because consequences of violence can lead to several negative consequences. Older women are not a unified group. Nor are women exposed to violence a homogeneous group. The complexity increases further with increasing aged. Which makes it both awkward and problematic for the environment to detect the violence. It is therefore my wish to shed a light on the situation o folder, vulnerable women and to see how current research looks at how these women can be helped with help and support. What difficulties may exists in offering protection. And to also highlight difficulties that different professions may encounter in the meeting with older women exposed to violence. As a victim of violence, it is not obvious to seek help to get protection against violence. Therefore, it is important for social work to gain an understanding of older women exposed to violence in order to be able to offer protection and help.