Studien baseras på en kvantitativ innehållsanalys av könsrepresentation bland de intervjupersoner som får synas och komma till tals i nyhetssändningar. Med två nedslag, en vecka 2009 och en vecka 2014, har vi studerat könsrepresentation i stort, på ämnesnivå samt personnivå. Vi har frågat oss om Sveriges största nyhetsförmedlare, Rapport i SVT1, Aktuellt i SVT2 och TV4Nyheterna, med mål och policys om jämställdhet, faktiskt förmedlar en könsrepresentativ bild av samhället. Genom att undersöka 2009 och 2014 ser vi hur könsrepresentationen i nyhetssändningarna förändrats se senaste åren. En studie likt denna är ständigt nödvändig då tidigare forskning inte visar några bestående sanningar utan hela tiden behöver uppdateras. Studien grundas i teorier om kön och makt, hur redaktioner kan bidra till att reproducera stereotypa normer och föreställningar i samhället. Vi har frågat oss vem, kvinna eller man, som får synas och uttala sig om vad i nyhetssändningarna. För att kunna avgöra om bilden som förmedlas i nyheterna är könsrepresentativ har vi utgått från en teori om könsmärkning, där en sändning präglas av en könsmärkning om den representeras av endera kön till över 60 procent. Genom att studera könsrepresentation i sändningar kan vi visa hur andelen kvinnor i Rapport har minskat med 1,5 procentenheter, från 39,9 procent 2009 till 38,4 procent 2014. I Aktuellt har andelen kvinnor ökat med 7,7 procentenheter från 30,8 procent 2009 till 38,5 procent kvinnor 2014. SVT:s båda nyhetssändningar kan alltså sägas vara könsmärkta 2014. TV4Nyheterna är den sändning där andelen kvinnor har ökat mest. Från 2009 till 2014 har andelen kvinnor ökat med 11,6 procentenheter. Från 30,2 till 41,8 procent kvinnor. Genom att jämföra resultaten på de studerade nivåerna, ämnes- samt personkategorier, har vi dragit slutsatsen att trots att viss förbättring skett sedan 2009 förmedlar ingen av de studerade sändningarna en könsrepresentativ bild av samhället 2014.

Syfte: Studien syftar till att undersöka om kvinnliga sportreportrar arbetar på samma villkor och blir bemötta på samma sätt som de manliga kollegorna i yrket. Sporten har historiskt sätt varit en av de mest mansdominerade institutionerna i samhället. När kvinnor började ta sig in i den manliga sfären var det därför på mannens villkor. Inom sportjournalistiken var situationen densamma, yrket ansågs från start vara en sysselsättning för mannen där journalistiken var skriven av män, om män, för en manlig publik. Därför har kvinnor, då som nu, således svårt att tränga in och ta plats i sportjournalistikens värld på samma villkor som mannen. Internationella studier visar att arbetsklimatet är hårt och de kvinnliga sportjournalisterna upplever att de utsätts för både diskriminering och trakasserier på grund av sitt kön. Frågeställningar:  Hur upplever kvinnor sin arbetssituation som sportreporter?  Hur ser de kvinnliga sportreportrarna på sportjournalistiken?                                 Hur upplever kvinnliga sportreportrar sina villkor i yrket jämfört med sina manliga   kollegor?             Undersökning: En kvalitativ metod har använts för att undersöka vad sex sportreportrarna, i olika åldrar och  med varierande arbetserfarenhet, tycker och tänker om sin roll på TV- och tidningsredaktioner och ute på fältet. Genom olika teoretiska genusperspektiv har frågeställningarna prövas för att få svar på hur de kvinnliga sportjournalister upplever sitt yrke, varför män är överrepresenterade inom sportjournalistiken och vilka konsekvenser det har. Slutsats: Utvecklingen går långsamt. Arbetsklimatet är hårt, det är en sned könsfördelning och det råder en ”grabbkultur” på sportredaktionerna. Arbetssituationen är inte särskilt jämlik, männen sitter på de styrande positionerna och det finns en diskriminerande attityd hos publiken. Trots det finns det kvinnor som arbetar som sportjournalister och stannar kvar inom yrket. De är utbildade, kompetenta, har ett genuint intresse för sport och har multikompetens. Med egenskaper som formats under uppväxten smälter de med lätthet in i den rådande manliga atmosfären. Men trots det har de andra förutsättningar och arbetar inte på samma villkor som sina manliga kollegor.

Problemformulering och syfte: Medias könsrepresentation har under åren visat sig vara ojämn, både i könens förekomst och i de stereotypiska skildringarna. Under 1970-talet var kvinnorna underrepresenterade i dagstidningarnas material jämfört med männen. Syftet med vår studie var att undersöka på vilket sätt kvinnor och män framställs på bild i tidningarna Dagens Nyheter och Aftonbladet år 2015. Ur ett genusperspektiv ville vi analysera bilder som publicerats under en veckas tid, för att se om det finns skillnader i framställandet av kvinnor och män, samt se hur ofta och var de syns i tidningarna. Vi ville även se om det fanns någon skillnad i hur dagspress och kvällspress framställer kvinnor och män på bild. Metod och urval: Undersökningen genomfördes som en kvantitativ innehållsanalys av bildmaterialet i tidningarna Dagens Nyheter och Aftonbladet. Urvalet av tidningar och bilder är strategiskt gjorda. Huvudresultat: Resultatet visar att kvinnor fortfarande är underrepresenterade män i både dagspress och kvällspress. Kvinnor representeras mest i kultur- och nöjesdelarna, medan männen representeras mest i sporten. Det finns fortfarande skillnader i hur kvinnor och män framställs på bild, men resultatet visar att det har blivit lite jämnare.

I denna undersökning har Hallandspostens sportsidor under 2019 studerats utifrån könsrepresentation genom en kvantitativ innehållsanalys. Resultatet från denna undersökning har jämförts med resultatet från en tidigare kandidatuppsats som behandlande samma månader under 2014. De teoretiska utgångspunkter som studien utgått ifrån är att männen kan ses normen inom idrottsrapporteringen och kvinnorna blir därav marginaliserade, studien baseras därav på genusteori och dagordningsteorin. I resultatet framkommer det att av all sportrapportering så handlar det om män i tre fjärdedelar och enbart en fjärdedel av artiklarna behandlar kvinnliga idrottsutövare. Den främsta skillnaden som framkom i jämförelsen är att kvinnor får en ökning i sportrapporteringen under oktober 2019 jämfört med 2014. Sett till utrymmet så är det männen som får de stora artiklarna och kvinnor syns i störst utsträckning i de mindre artikelformaten. Analysen visade på att det är en skev sportrapportering utifrån genus och detta kan tolkas som att mäns prestationer värderas högre än kvinnors. Den mansdominans som är i Hallandspostens sportsidor kan medföra att manlig idrott hamnar högre upp på konsumenternas dagordning.

Det finns mycket tidigare forskning kring könsrepresentation i media, dock är det inte alla medie-genrer som uppmärksammas och mode har ofta en marginaliserad roll i genusforskning. I denna uppsats undersöks hur den franska modetidningen Vogue Paris representerar ”la Parisienne” – den parisiska kvinnan – utifrån de två motsägande vetenskapsteorierna feminism och post-feminism. Syftet med denna uppsats är att bidra till den feministiska debatten kring mode och könsrepresentation i media och ge ny insikt kring hur modetidningen representerar kvinnan. Genom en kvalitativ innehållsanalys av olika modefotografi ur två nutida nummer av modetidningen som representerar ”la Parisienne”, med Roland Barthes semiotiska modell som metod, besvaras frågorna: hur representerar Vogue Paris ”la Parisienne” genom modefotografi; på vilket sätt (re)konstrueras myten om ”la Parisienne”, samt vad innefattar denna myt; hur kan denna representation/konstruktion uppfattas utifrån feminism respektive post-feminism; och slutligen, hur förhåller sig denna myt till den dominerande ideologin om kvinnlighet? I min undersökning kommer jag fram till att Vogue Paris konstruerar en motsägelsefull och kontrastfylld myt om ”la Parisienne”, som innefattar en innebörd som både feminin och sexuell men även naturlig och maskulin. ”La Parisienne” är en mångtydig representation och genom en feministisk kontra post-feministisk läsning av bilderna belyses två olika sidor av denna, både ideologiska men även njutningsfulla och uppskattade, identitet. Denna representation och myt går emot flera tidigare feministiska synpunkter kring medierepresentationen av kvinnan och flera av de opponerande feministiska ståndpunkterna angående mode – min uppsats belyser att mode inte alltid har en sexuell eller förtryckande natur. Representationen av kvinnan i form av ”la Parisienne” går främst emot den dominerande ideologin om kvinnlighet, som naturaliserar kvinnans roll som fru, hemmafru, mamma och sexuellt tillgängligt objekt. Parisiskan representeras dock ofta som sexuell, men framförallt som en aktiv, självständig, bestämd, icke-traditionell och fri kvinna.

No description available.

This study was conducted with the aim to make gender representation visible in books that are being read-aloud to pupils in the grades 0-3. The study was based on two questions: “What does the representation of gender look like in the books that are being read aloud to the pupils?” and “What does the figuration of the books' characters look like from a gender perspective?”. Initially, the importance of equality according to the different national policy documents was presented. Swedish schools have a mission, according to the curriculum, to achieve equality. This is necessary because research showed that children were affected by gender norms and made choices based on them. Therefore, several authors meant that teachers should be making conscious book choices, where they choose norm-critical books. According to the curriculum, children should face different kinds of stories in school that give them new knowledge and insight. The read-aloud book that the teacher chooses could be used as a tool for opening discussions about gender. The method for collecting data went in several steps. First, several libraries across the country were asked to send their statistics of the most borrowed children's literature in the age gap of 6-9 or 9-12. The statistics then were compiled into one list of the 18 most popular children´s books. A survey was then conducted with the compiled list of books, and it was sent out into two Facebook groups, for teachers to answer. The teachers answered the question if they have or are planning to read this book with their pupils. The five most popular books were then analysed with the help of our own constructed analysis-tool, and the method for analysing was qualitative text analysis and semiotic picture analysis. This study's theoretical framework was Hirdman´s (1988; 2003) theory of gender system, gender contract and three different formulas to express gender stereotypes, Harding´s (1986) theory of symbolic and structural gender and Nikolajeva´s (2017) scheme of stereotypical attributes. The result showed that the representation of gender was rather equal between the two sexes. The characters' portrayal on the other hand went mostly in line with the stereotypes for their gender, with some exceptions. Female characters were mostly portrayed as caring and passive, with makeup and long eyelashes. Male characters on the other hand were mostly portrayed as active and brave.Finally, further research should be made where the impact of fiction on young children is analysed, and there is also a need for further research on Swedish children's books from a gender perspective. Further research could also be made where booktalks after a read-aloud session are used to open discussions about gender. / Föreliggande studie syftade till att synliggöra representationer av genus i de högläsningsböcker som läses för elever i F-3. Frågeställningarna studien utgår från är: ”Hur ser representationen av kön ut i de högläsningsböcker som läses för elever?” och ”Hur ser gestaltningen av böckernas karaktärer ut ur ett genusperspektiv?”. Studiens metod bestod av ett flerstegsurval, där flertalet stadsbibliotek runt om i landet kontaktades med en förfrågan om att få deras statistik på de mest utlånade barnböckerna. Statistiken sammanställdes till en lista och utifrån den konstruerades en enkät. Enkäten skickades ut i två Facebookgrupper för lärare och lärarstudenter samt till enstaka skolor. I enkäten, som enbart riktade sig till F-3 lärare, fick respondenterna besvara om de har eller planerat att högläsa någon utav de böckerna som framkom från stadsbiblioteken för sina elever. De fem mest populära barnböckerna valdes sedan ut för analys. Studiens teoretiska utgångspunkter var Hirdmans (1988; 2003) teori om genusordning, genuskontrakt och tre formler för könsstereotyper, Hardings (1986) teori om strukturellt, symboliskt och individuellt genus samt Nikolajevas (2017) schema för stereotypa egenskaper. De valda analysmetoderna som användes vad kvalitativ textanalys och semiotisk bildanalys där ett eget analysverktyg konstruerades och användes. Resultatet visar att de analyserade böckerna har en jämn fördelning av manliga och kvinnliga huvudkaraktärer, centrala karaktärer och illustrerade karaktärer. Det visar också att karaktärerna ofta skildras i enlighet med stereotypen för deras kön. Slutsatsen var att mer forskning behövs inom områdena skönlitteratur och genus, specifikt där svenska barnböcker analyseras ur ett genusperspektiv samt forskning om hur skönlitteraturen påverkar elever. Vidare forskning behöver även behandla hur och om samtal efter högläsning kan öka elevers förståelse om genus.

This study has been performed to give light to numerous observations from earlier studies in how characters are represented in video games. Through examination of 884 characters from 60 games and comparing them to each other depending if the game was violent or not, was a fighting game or not and how popular the game was this study was looking to find several answers regarding how the game industry works and how characters are being represented depending on these factors. This study found that the gender distribution has partially levelled out since former studies (Williams, et al., 2009; Downs och Smith, 2010) and that the hypersexualized  representation has decreased for female characters but increased for male characters for some hypersexual variables. Violent and fighting games hade larger male distribution of male characters, but only fighting games had more hypersexualized characters than its counterpart. Analyses regarding how popular the games was in comparison to each other gave no concrete results. / Denna studie har utförts för att ge ljus till flertalet observationer från tidigare studier om hur karaktärer representeras i digitala spel. Genom att undersöka 884 karaktärer från 60 spel och jämföra dem mot varandra beroende på om spelen var våldsamma eller ej, om spelet var ett slagsmålsspel eller ej och hur populärt spelet var söktes det flera svar om spelbranschen och hur karaktärer representeras beroende på dessa faktorer. Studien fann att könsfördelningen hade utjämnats delvis sedan tidigare studier (Williams, m fl., 2009; Downs och Smith, 2010) och att hypersexualiserad representation hade sjunkit för kvinnliga karaktärer men höjts för manliga karaktärer för vissa hypersexualiserade bedömningar. Våldsamma och slagsmålsspel hade större andelar män, men endast slagsmålsspel hade fler hypersexualiserade karaktärer än sin motpart. Analyser som berodde på hur populära spelen var i jämförelse med varandra visade inget konkret.

Könsstereotypisering i reklam är ett genomgripande problem som fortsätter att forma och förstärka samhällets normer och uppfattningar om könsroller. Denna masteruppsats syftar till att ge en översikt över den problematiska naturen av könsstereotypisering i reklam, där man belyser de relaterade frågorna och deras konsekvenser, samtidigt som man erbjuder forskningsbaserade rekommendationer till intressenter för att främja mer inkluderande och rättvisa reklampraktiker. Forskningen visar att könsstereotyper kvarstår i reklam över hela världen, även om vissa länder kan uppvisa mer avancerade tillvägagångssätt för att hantera frågan. Det har också konstaterats att könsstereotypisering manifesteras genom olika medel, inklusive ljud-, visuella och semantiska element, där subtila former är särskilt oroande på grund av deras obemärkta påverkan på tittare. Viktiga områden för undersökning inkluderar de negativa effekterna av skadlig reklam, den kulturella påverkan, företags och intressenters ansvar, fördelarna med utbildning av anställda och interaktiva upplevelser, utmaningar med att uppnå allmänt engagemang, betydelsen av kvalitativ copytesting, effektiviteten i proaktiva åtgärder och branschinitiativ samt användningen av humor i reklam. Uppsatsen föreslår en forskningsbaserad metod för att främja jämställdhet mellan könen i reklam genom en föreslagen ram. / Gender stereotyping in advertising is a pervasive issue that continues to shape and reinforce societal norms and perceptions of gender roles. This master's thesis aims to provide an overview of the problematic nature of gender stereotyping in advertising, highlighting the associated issues and their implications, while offering research-based recommendations for stakeholders to foster more inclusive and equitable advertising practices. The research reveals that gender stereotypes generally persist in advertising, although some countries may exhibit more advanced approaches to addressing the issue. It was also found that gender stereotyping manifests through various means, including audio, visual, and semantic elements, with subtle forms being particularly concerning due to their unnoticed influence on viewers. Key areas of exploration include the negative effects of harmful advertising, the cultural influence, corporate and stakeholder responsibility, the benefits of employee education and interactive experiences, challenges in achieving widespread involvement, the significance of qualitative copy testing, the effectiveness of proactive measures and industry initiatives, and the use of humour in advertising. The thesis proposes a research-based approach to promoting gender equality in advertising through a suggested framework.

The study aims to create an understanding of golf clubs' gender equality work, thechoice of gender equality efforts and to see how this change can become financiallysustainable. Historically, both society and sport have consisted of structures and normsthat have subordinated women. As society has begun to question these structures, golfhas taken a clearer stance on gender equality by providing an education program toclubs. Traditional norms still influence golf today, as there is a perception that golf is asport for rich and older men, which discourages women from participating. The studysample consists of seven golf clubs selected by Annica Lundström from the SwedishGolf Association (SGF) due to her strong relationships and knowledge of the researchtopic. These golf clubs have all done the Vision 50/50 club development program andhave also been certified. The collection of data was carried out through semi-structuredinterviews with various representatives from each club, the material was supplementedby reviewing the clubs' annual reports, membership statistics and their websites. Thedata were then analyzed using a theoretical framework consisting of institutional theoryto understand internal and external pressures. Feminist theory was also used to explaingendered structures and norms within organizations. In addition, resource dependencytheory was applied to understand the resource challenges facing the golf clubs.Theresults indicate that many golf clubs have implemented measures to better integratewomen. This has been done by addressing the club's course, cultural attitudes andrepresentation. The number of female board representatives has increased. However thenumber of female members has decreased in most clubs, in some cases significantly. / Studien syftar till att skapa förståelse för golfklubbars jämställdhetsarbete, valet avjämställdhetsinsatser samt att se hur detta förändringsarbete kan bli ekonomiskt hållbart.Historiskt sett har samhället och idrotten bestått av strukturer och normer som harunderordnat kvinnor. I takt med att samhället börjat ifrågasätta dessa strukturer hargolfen tagit en allt tydligare ställning till jämställdhet genom att tillhandahålla ettutbildningsprogram till klubbar. Traditionella normer präglar golfen än idag då det finnsen uppfattning om att golf är en rikemanssport, gubbsport och detta kan hejda kvinnorfrån golf. Studiens urval består av 7 golfklubbar som valts ut av Annica Lundström påSGF eftersom hon har en god relation och kunskapsbas om forskningsämnet. Dessagolfklubbar har alla genomgått klubbutvecklingsprogrammet vision 50/50 och dessutomblivit diplomerade. Insamlingen av datan genomfördes genom semistruktureradeintervjuer med olika representanter från varje klubb, materialet kompletterades genomatt granska klubbarnas årsrapporter, medlemsstatistik och information via deraswebbsidor. Datan har sedan analyserats av det teoretiska ramverket bestående avinstitutionell teori för att förstå interna och externa påtryckningar. En annan teori varfeministisk teori för att förklara könsbaserade strukturer och normer inomorganisationer. Utöver detta har tillämpningen av resursberoende förekommit för attförstå golfklubbarnas resursutmaningar. Resultatet tyder på att många golfklubbar hartillhandahållit insatser för att integrera kvinnor. Detta har gjorts genom attuppmärksamma klubbens bana, kulturella attityder och representation. Antalet kvinnligastyrelserepresentanter har ökat och antalet kvinnliga medlemmar sjunkit. Majoriteten avgolfklubbar har minskat antalet kvinnliga medlemmar, vissa har dessutom gjort detmarkant.