Abstract Detta arbete syftar till att belysa förskolepersonals tankar kring traditionella könsmönster och könsroller genom att undersöka hur de använder olika material för att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Att motverka kan ske på olika sätt och jag har titta på hur pedagoger använder olika material på avdelningen, men användningen av böcker var det som intresserade mest. Till grunden för studien ligger intervjuer med pedagoger som arbetar på samma avdelning på en förskola i Sverige. Materialet från intervjuerna transkriberas för att sedan analyseras via ett genusperspektiv, vilket menas att man genom ett kritiskt sätt att se på kön och genus analyserar insamlat material. Resultat av studien visar på att pedagogerna på just denna avdelning inte använder böcker som verktyg för att motverka traditionella könsmönster, samt att det fattas kunskap till arbetet med traditionella könsmönster. Pedagogerna är införstådda med att deras arbete att motverka traditionella könsmönster med hjälp av böcker inte sker.

AbstractGenom en litteraturstudie samt intervjuer av ett antal pedagoger på typiska manliga eller kvinnliga utbildningar som genomförts av författaren kan slutsatsen dras att skolan upprätthåller och förstärker rådande könsrollsmönster. Detta trots att det i Lpo 94 tydligt står att skolan skall motverka traditionella könsrollsmönster. Skollagen säger också att skolan ska främja jämställdhet mellan könen. Syftet med uppsatsen var att ta reda på vilken syn lärarna hade på sitt eget förhållningssätt gentemot eleverna ur ett genusperspektiv Genom mitt resultat har jag kommit fram till att det är viktigt att lärare är medvetna om hur de arbetar och vilket förhållningssätt de har när de bemöter sina elever, för att inte förstärka och föra vidare traditionella könsmönster. Dock ska inte den enskilde läraren hållas ensam ansvarig då det framkommer att ansvariga för den pedagogiska verksamheten, till exempel rektor, bär ett stort ansvar för jämställdhetsuppdraget aktivt utövas på skolorna. Jämställdhet i skolan har en tydlig formell status och stöd i dokument. Undersökningar visar dock ofta att jämställdheten är formell – men inte reell i skola och klassrum. (Tallberg Broman, I, 2002).

Syftet med det här arbetet är att få reda på hur 6-åringar talar om reklam. För att försöka komma fram till syftet har vi utgått från forskningsfrågan: Hur talar 6-åringar om reklam? Tidigare forskning har visat på att barn kan påverkas både positivt och negativ av reklam. Reklamens positiva sida kan bidra till barns kreativa utveckling genom lek vilket kan stimulera fantasin. Den negativa sidan kan bland annat vara överdriven konsumtion och materialism. Vår undersökning har omfattat barn i 6-årsåldern samt två pedagoger som arbetar i förskoleklass. Dessa har vi intervjuat och observerat för att se om reklam finns i barnens lek och vardag. Undersökningen visade att barn har reklam i sin lek men att den är omedveten, i första hand utgår leken från barns intresse.

Uppsatsen handlar om hur genus gestaltas i barnböcker anpassade för barn i förskoleåldern, 1-5 år.

AbstractFörhållningssättet till genus är centralt i pedagogers arbete med barn, då det enligt läroplanen är förskolans uppdrag att arbeta för jämlikhet samt att motverka traditionella könsmönster (Lärarens handbok, 1998). Idag används barnböcker som en del av förskolans pedagogiska verksamhet, både gällande underhållning och ur ett mer centralt och lärorikt syfte. Syftet med detta examensarbete är att studera genus i barnböckerna. Vi har undersökt hur könsroller framställs i böckerna. Följer de normen för vad samhället föreskriver eller framställs karaktärerna som normbrytare? Vi kommer även att studera om det finns förändringar i karaktärernas gestaltning beroende på vilket årtal boken är skriven. Som metod har vi använt oss av kvalitativ textanalys för att besvara våra frågeställningar. För att kunna forma vår egen analysmodell kring vad som anses vara manligt och kvinnligt, tog vi hjälp av Nikolajevas (2000) och Hirdmans (2003) analysmodeller över typiskt manliga och kvinnliga drag. Vi valde ut egenskaper från dessa båda scheman och fick fram ett eget analysschema som vi sedan i undersökningen utgick ifrån. Egenskaperna vi valde att ta med i vårt schema är karaktärsdrag som ofta tillskrivs mannen respektive kvinnan.Av de barnböcker vi analyserat har det visat sig att män framställs mer genustereotypt exempelvis med kläder i förhållande till kvinnor. Kvinnor däremot framställs oftare könsstereotypiskt med hjälp av attribut, såsom rosetter och hårklämmor. Vi har sett karaktärer vars egenskaper och handlingar varit helt enligt könsnormen, där män gör manliga sysslor och så vidare. Men likaså gränsöverskridaren som bryter normen har synts till i flera av böckerna. Även gränsvakten har observerats i två av böckerna. Vi har också kunnat urskilja förändringar i de analyserade barnböckerna beroende på vilken tidsperiod de skrevs till exempel vad gäller karaktärernas kläder och handlingar.

Eftersom julkalendern är ett återkommande fenomen i Sverige med minst en miljon tittare per avsnitt varje år anser vi att en studie av dessa ur ett queerteoretiskt perspektiv är intressant och kan ge en idé om hur uppfattningar kring vad som är normalt respektive avvikande skapas och reproduceras. Det centrala i våra frågeställningar rör presentationen av könsroller samt vilka egenskaper karaktärerna tillskrivs utifrån könstillhörighet då vi ser en problematik gällande vilka attribut som tillskrivs könen utan eftertanke eller reflektion över hur detta kan påverka exempelvis skapandet av genus. Resultatet av uppsatsen visar bland annat att heteronormativiteten i regel upprätthålls även om det går att utröna avvikelser från det som uppfattas som normativt normalt.

Arbetets centrala frågeställning är varför människor i Sverige idag fortfarande väljer att gifta sig, trots att de lever i ett samhälle där samboförhållanden är så accepterade, samt vilka eventuella skillnader det finns mellan män och kvinnor i denna fråga. Frågan undersöks med hjälp av två kvalitativa metoder. Dels genom en observation av ett Internetbaserat diskussionsforum med bröllopsinriktning, och dels genom intervjuer med två par som nyligen gift sig. Undersökningarna inriktade sig på dels människornas känslor, tankar och åsikter om bröllop och äktenskap, men också hur de själva valt att utforma sitt bröllop. Resultaten av undersökningen visar att ett bröllop kan ha väldigt många funktioner samtidigt, och att brudparen utformar sitt bröllop efter vilka vinster de eftersöker. Bröllopet kan ge vinster i form av praktiska (ekonomiska/juridiska) fördelar så väl som trygghets-, sociala och känslomässiga vinster. Bröllopet kan även ses som ett feminitetsprojekt, eftersom kvinnan genom bröllopet får möjlighet att visa upp den femininitet/respektabilitet som kan ge vinster för henne, enligt Bourdieus kapitalteori. Bröllopet kan även ses som ett stort skådespel, enligt Goffmans dramaturgiska teori, där de deltagande får möjlighet att framställa sig själva på det sätt de vill uppfattas. Slutligen kan bröllopet även ses ur ett etnologiskt perspektiv, där seden är ett sätt att markera övergångar i livet och tidens gång, samt att hedra och skymfa deltagare.

Författare: Git-Marie Nilsson och Annika LindholmTitel: God morgon genus! Hur vi möter barnen ur ett genusperspektivUppsatsen är skriven utifrån ett genusperspektiv. Intresset för genusperspektivet väcktes i en kurs på Malmö högskola genom läsning av ”Lilla genushäftet” som är skrivet av Maria Hedlin. Undersökningen i uppsatsen genomfördes på en förskola genom att titta på mötet på morgonen, mellan pedagog och barn, ur ett genusperspektiv. Syftet med undersökningen var att studera om och hur genus skapas i förskolan. Finns det skillnader i hur pedagogerna tror sig göra och hur de faktiskt gör i mötet på morgonen. Följande frågeställningar har använts för att genomföra undersökningen:•Är det skillnad på hur man bemöter flickor och pojkar i förskolan?•Vad har pedagogerna för uppfattning om hur man bemöter flickor och pojkar?Observationer och intervjuer av tre pedagoger har genomförts. Pedagogerna har inte visat några större skillnader i bemötandet av flickor och pojkar. Deras uppfattning är att de inte heller gör några skillnader i bemötandet men att det finns skillnader i hur flickor och pojkar vill bli bemötta. / Authors: Git-Marie Nilsson and Annika LindholmTitel: Good morning gender! How we meet the children from a gender perspective? The essay is written from a gender perspective. The interest in gender perspective started on a course at Malmoe University and by reading of the ” Lilla genushäftet” written by Maria Hedlin. The content in this essay is coming from an investigation made on a preschool and by observing the way of how teachers at the preschool was meeting up the children in the mornings.The purpose with the investigation was mainly to study and find out if and how creating of gender is taking part in the preschool. Are there any differences between how the teachers think they act and how they actually do it when they meet the children in the mornings?Following questions has been used to go trough the investigation: •Are there any differences between how the teachers refute the girls and the boys in this preschool?•What is the teachers view in how they refute girls and boys?Observations and interviews have been made of three teachers. The teachers have not shown up any significant differences in how they refuted boy’s verses girls. Their own view is also that they don’t make any differences between how they refute boys and girls, but that boys and girls actually want to be refuted in different ways.

Syftet med den här kvalitativa studien är att undersöka och belysa vilka normer och föreställningar pedagoger i förskolan har om traditionella könsmönster. För att få en större vetskap inom ämnet, samt ge en bakgrund till vår studie har vi valt att utgå ifrån följande teoretiska begrepp: Genus, könsroller samt normer. De områdena har vi även använt oss av för att undersöka tidigare forskning om ämnet, bland annat ur ett historiskt och internationellt perspektiv. Som metod för att samla in vår empiri till studien så valde vi att intervjua pedagoger i en fokusgrupp. Till fokusgruppstillfället hade vi förberett frågor om ämnet som vi diskuterade, samt spelade in intervjun för att sedan transkribera materialet.Resultatet av vår studie visade på att det finns en del föreställningar av kön som bidrar till könsroller, och att det är i bemötandet som detta skapas. Pedagogernas medvetenhet om hur de bemöter barn spelar alltså stor roll, men också hur de arbetar med detta. Pedagogerna som medverkade i vår studie arbetade mycket med genus på sin förskola, och verkade mycket medvetna om bemötandets betydelse. Däremot framkom det att pedagogerna inte verkade riktigt redo för användandet av begreppet hen. Pedagogerna menade att de fokuserade arbetet på att göra verksamheten mer jämställd genom att arbeta med bemötandet av de två kön som redan finns för att alla barn, oberoende av kön, ska få lika förutsättningar i förskolan.

Titel: Genus, skolan och barnet - En kritisk diskursanalysFörfattare: Maria Henningsson och Annika OlssonDetta arbete är en kritisk diskursanalys med fokus på talet om kön och genus, i förskolan och skolan. Syftet är att finna mönster, om det önskvärda respektive icke önskvärda barnet, som framträder i utvalda texter inom genusforskningen och genuspedagogiken. Relaterat till detta vill vi även närmare undersöka vilka föreställningar verksamma pedagoger har om genuspedagogik. De centrala frågeställningarna är: Vilka normativa föreställningar, såväl traditionella som nyare könsroller, framträder inom genusforskningen och genuspedagogiken? samt: Vad anses som önskvärda respektive icke önskvärda egenskaper hos barnet? Arbetet bygger på kvalitativa metoder i form av intervjuer och kritisk diskursanalys där metod och teori tillsammans hänger ihop. Grunden för vår undersökning är Faircloughs teori om den tredimensionella modellen (Fairclough, 1992). Vår undersökning har tydliggjort att traditionella och stereotypa föreställningar om könsroller fortfarande är starka inom förskola och skola. Samtidigt har det blivit tydligt att det pågår ett arbete med att implementera nyare och mer gränsöverskridande normer kring kön där verksamma pedagoger ger uttryck för en ambivalent hållning. I texterna finner man en medvetenhet om att traditionella könsroller bör luckras upp samtidigt som man tyr sig till just de traditionella könsrollerna. Nyckelord: Kritisk Diskursanalys, genus, genusforskning, genuspedagogik, socialt kön, kön och könsroller.