Denna studie undersöker om, och i sådana fall på vilket sätt, traditionella könsroller kommer till uttryck i den fria leken i förskolan.  Detta syfte analyseras utifrån två frågeställningar vilka är:  * Vilka skillnader i val av aktiviteter finns mellan pojkar och flickor? * På vilket sätt ger barnen uttryck för de traditionella könsrollerna i leken?   Studien genomfördes i förskolans fria lek. Barnens val av rum skedde genom turordning och det barn som fick välja rum först hade fler valmöjligheter jämfört med det barn som fick välja sist. Som metod för datainsamling användes videoobservationer vid en förskola där etablerad kontakt mellan barn och observatör redan fanns. Totalt deltog 11 barn i åldrarna fyra till fem i studien. Resultatet av studien visar på att barnen agerade ungefär lika ofta enligt normer för traditionella könsroller, som de agerade könsöverskridande. Detta genom både val av lek och hur de agerade i leken.  Uppsatsen skrevs som en del under lärarutbildningen och kan bistå med att väcka lärares funderingar kring barns olika könsroller. Detta genom att diskutera könsroller och hur dessa skildras i barnens fria lek. / This study is based on social learning theory and intends to examine whether, and if so how, the traditional gender roles are expressed in the free play in preschool. This purpose is analyzed based on two issues which are: * How does boys and girls play during the free play in preschool? Are there any differences between the type of games they have chosen? * Will the traditional gender roles be expressed in boys’ and girls’ free play? How? The study was conducted in the preschool free play. Children’s choice of room was done by an activity board where the children who got to choose the room first had more choices as compared to the children who may choose last. Video observations were used as the method of data collection in the study. The observations were made at a preschool where established contact between the children and the observer already existed. The result of the study show that the children acted about as often under the standards of traditional gender roles, they acted as transgender. This, by both choice of play and the way they acted in the play. The essay was written as a part in my teacher education and it can contribute to arouse teachers to reflect about different gender roles in preschool. This by discussing gender roles and how they are portrayed in children’s’ free play.

Today’s stream of information is massive. Children and teenagers are exposed to information and advertising daily. The requirement to be able to sort and review the messages behind the advertising is fast becoming more important. This study has been made on 8- year-old pupils, in which they studied analysing advertisements for one lesson and then they were interviewed individually. The purpose of this study was to see if eight-year-old children are aware of the way advertisements describe gender and how you in a pedagogical way can teach children to critically examine media, above all advertising.   One of the questions asked is: Can eight-year-old children see specific gender roles in advertising? By studying former research and carrying out this study the writer of this essay has tried to answer the questions.   Through the study it was apparent that the 8- year- old pupils had difficulties to grasp the gender roles and see the messages behind advertising. It is important to learn more about media and advertising in early ages to be able to criticize the messages in media. / Dagens informationsflöde är stort. Barn och ungdomar exponeras för information och reklam dagligen. Det ställer stora krav på att kunna sortera informationen och kritiskt kunna granska budskapen bakom reklam. Tidningsreklam är något som barn träffar på ofta och många gånger ter sig dessa reklambilder stereotypt för könsroller.   Undersökningen har gjorts genom en kvalitativ studie på elever som är i åtta års ålder, där de hade ett lektionstillfälle i reklamanalys som sedan följdes upp med enskilda intervjuer.   Syftet var att se om barn i åtta års ålder är medvetna om reklamens framställning av könroller och hur man på ett pedagogiskt sätt kan ge barn verktyg att kritiskt granska medier, framför allt reklamen.   En av frågorna som har ställts är: Kan barn i åtta års ålder utläsa specifika könsroller i en reklambild? Genom studier av tidigare forskning och den genomförda undersökningen har författaren sökt svar på frågorna.   I resultatet kan man utläsa att respondenterna i studien hade svårt att se könsrollerna och se till reklambildens bakomliggande budskap. Det är viktigt att lära sig mer om media och reklam i tidiga åldrar för att kritiskt kunna granska dess budskap.

Lilla Aktuellt is the only news show in Sweden that is directed toward children and is supposed to be at their service - producing news for them in a way that they can relate to and understand.  The aim of this study is to investigate how people that participate in interviews in Lilla Aktuellt are represented depending on their sex, age and ethnicity with the help of intersectionality, social representation and framing theories. We have tried to answer if there are any patterns in how people who participate in the news reports of Lilla Aktuellt are portrayed depending on what sex, age or ethnicity they could belong to. We also investigate what differences and similiarities that can be distinguished from the content of the show over time depending on these social categories.   We have done a critical discourse analysis on 52 news reports from the program, with half from 2004 and half from 2014. During this process we found several discourses which suggests that there is a difference in how people are portrayed dependning on the social categories mentioned above, and what subjects they get to represent in the news reports. There is also a change in what kind of news that are brought up in the programs in 2014 compared to 2004, which have lead to a difference in who gets to participate the most in the program. Our study shows that children gets a greater representation in 2014 than in 2004.

Syftet med denna studie var att undersöka hur genus skapas och upprätthålls hos barn i ung ålder som går i förskolan. Vi har valt att fokusera på två olika förskoleavdelningar för att analysera hur personalen talar med barnen, men även hur barnen kommunicerar i leken. Två avdelningar på samma förskola, som arbetar med barn i åldrarna tre till fem år, observerades och intervjuer utfördes med fyra förskolepersonaler. De centrala delarna i undersökningen är hur det biologiska könet upprätthåller könsrollerna, och den konflikt som då uppstår mellan de olikheter som det biologiska könet bär med sig och arbetet kring könsneutraliseringen. Undersökningen syftar även på hur pojkar och flickor kategoriseras in i olika roller och hur dessa isärhålls och hur ojämlikheten upprätthålls, men också hur den hierarkiska ordningen ser ut samt om dessa stereotypa könsroller går att motverka. En slutsats som kunde dras av studien var att personalen ville ha en jämställd avdelning, vilket endast har uppnåtts till en viss del. Detta visar på att de stereotypiska könsrollerna fortfarande exiserar i förskolans miljö och att det finns svårigheter med att ta sig ur och motverka dessa. I diskussionen tas problematiken upp angående dubbelheten mellan att bemöta könen utifrån deras biologiska skillnader och behandla pojkar och flickor lika. Det blir även tydligt hur dessa två tankesätt kan användas i förskolan liksom i det sociala arbetet. / The purpose of this study was to examine how gender is created and maintained among children at a young age who attend preschool. We have chosen to focus on two different departments, at the same preschool, to analyze how the staff is talking to the children, but also how the children communicates while they are playing. The two departments are working with children aged three to five years. We observed the departments and performed interviews with four staff members. The most essential in this study is to show how the biological sex sustains gender roles, and the conflict that arises between the differences that the biological sexes is carrying around and the work around gender neutralization. Also how boys and girls are categorized into different roles and how these are separated depending on the gender, and how inequality is maintained. But also to see what the hierarchy looks like and if these stereotypes can discourage. A conclusion that could be drawn from this study was how the staff wanted a gender equal department, and that they have partly achieved this. This indicates that the stereotypical gender roles still exists in the preschool environment and that it is very difficult to think and act gender neutral and counteract these gender roles. In the discussion it was brought up how the duality between treating the sexes by their biological differences or treating boys and girls the same can be problematic. It also becomes clear how these two ways of thinking can be used in preschools and in social work.

Denna studie syftar till att ur ett normkritiskt perspektiv undersöka hur förskollärare med erfarenhet av genusfrågor inom förskolan uppfattar och talar om sitt arbete med att motverka traditionella könsmönster och könsroller utifrån deras syn på kön. Undersökningen bygger på̊ kvalitativ metod som i detta fall innebär intervjuer. Det var sex förskollärare som intervjuades. Intervjuerna genomfördes på tre förskolor samt i två av respondenternas hem enligt deras önskemål. I resultatet gick det att urskilja två olika sätt att förhålla sig till genusarbete i förskolan. En grupp hade större erfarenhet av forskning och arbete kring kön och genus. De såg kön som mer komplext utifrån queerteori. Den andra gruppen ansåg sig inte ha tillräcklig erfarenhet av genusarbete och såg kön som binärt. Gruppen med större erfarenhet reflekterade mer kring vikten av vuxnas agerande för att bryta mot olika normer, vilket påverkade deras arbete att konsekvent ha ett genus och normkritiskt tänk. Respondenterna med större erfarenhet av genusarbete hade ett normkritiskt förhållningssätt som grundläggande perspektiv på verksamheten. Den andra gruppen respondenter prioriterade områden där de istället fokuserade på det som uppstod tillfälligt i barngruppen. De kritiserade inte normer i lika stor utsträckning utan fokuserade istället på avvikare och försökte skapa en större tolerans kring avvikare av normer eller valde att kringgå känsliga ämnen på olika sätt. Dessa två förhållningssätt visade sig också när det gällde det intersektionella perspektivet. Studien visade att erfarenhet av genusarbete inte styrker en gemensam syn på hur arbetet ska genomföras, vilket skolinspektionens rapport kring förskolans arbete med jämställdhet även visade.

Studien syftade till att explorativt undersöka mäns erfarenheter av att vara föräldraledig samt till att få en ökad förståelse kring deras upplevelser av föräldraledigheten. Tio män som hade varit föräldralediga minst nittio dagar deltog i studien. Intervjuer användes för datainsamling tillsammans med en intervjuguide. En tematisk analys användes för att analysera datamaterialet. Ur analysen skapades tre teman som beskriver mäns upplevelser av att vara föräldraledig. Temana var: Att kliva in i en värld tillsammans med barnet, Förståelsen för partnern samt Traditionella könsroller. Ur berättelserna framkom bland annat att det krävs viss anpassning att hitta sin nya roll i en situation som tidigare tillhört kvinnans domän och att det kan vara svårt att bryta sig in. Respondenterna beskrev hur dem utvecklat en närmare relation till barnen tack vare föräldraledigheten. Vidare belyste respondenterna att gamla könsroller till viss del är framträdande och att inställningen till mäns föräldraledighet inte alltid överensstämmer med dagens diskussioner om ökad jämställdhet. / The study aimed at explorative describe men`s experiences of parental leave and to get a greater understanding of their experiences of parental leave. Ten men who had been on parental leave for at least ninety days participated in the study. Interviews where used in collecting data along with an interview guide. A thematic analysis was used to analyze data. From the analysis three themes that narrate men`s perceptions of parental leave were created. The themes where: To step into a world with the child, Understanding of the partner and Traditional gender roles. The stories revealed among other things that it takes some adjustment to find their new role in a situation that previously belonged to the woman`s domain and that it can be difficult to enter. The respondents described how they developed a closer relationship with the children thanks to parental leave. Futhermore the respondents highlighted that old gender roles to some extent is prominent and that the attitude towards men´s parental leave is not always consistent with today´s discussions about greater equality.

Superhjältar har länge varit sinnebilden för hegemonisk maskulinitet, det manliga idealet, i den västerländska populärkulturen, vilket gör det svårt för kvinnor att ta sig in på området. Många kvinnliga hjältar som har försökt tillägna sig traditionellt maskulina karaktärsdrag har fått betala genom att istället bli sexualiserade. Det postfeministiska synsättet menar dock att kvinnliga hjältar kan få vara sexiga och bära traditionellt feminina markörer som smink och höga klackar om det är på deras egna villkor och om de samtidigt är tuffa och går sin egen väg. Tv-serien Supergirl har feministiska mål och producenterna säger sig ha skapat en kvinnlig hjälte som behandlas likadant som sina manliga motsvarigheter. Då karaktären Superman, som har samma krafter som Supergirl, förekommer i samma tv-serie ger det möjligheten att kunna jämföra de två karaktärerna på lika villkor. Genom att analysera narrativ och konstruktion har vi undersökt vilka skillnader som finns. Vi har även undersökt om, och i så fall hur, karaktären Supergirl tillägnar sig traditionellt maskulina drag. Resultaten visade att Supergirl, istället för att sexualiseras, framställdes som en ung och osäker flicka trots att hon är en vuxen kvinna. Det visade sig också vara tveksamt om Supergirl passar in på definitionen av en hjälte eftersom hon inte har de tuffa drag som hjältar traditionellt har. Hennes osäkerhet och brist på initiativförmåga är också det som gör att hon inte passar in på definitionen av den postfeministiska superhjälten. Narrativet i tv-serien placerade Supergirl i underläge från början genom att skicka henne till jorden långt senare än sin kusin. Både samhällsmedborgarna i tv-serien och Supergirl själv placerar Superman på en tron, medan hon själv oftast blir bemött som en ung flicka. Även kameravinklar och klippning hjälper till att förstärka denna bild. Vår slutsats blir att karaktären Supergirl inte hjälper den kvinnliga superhjälten att bryta ny mark. Hon har superkrafter, men hennes traditionellt feminina drag försvagar henne och hon framstår inte som intelligent eller som en ledare.

Syftet med denna uppsats är att undersöka genus i bilderböcker publicerade under 1970-talet och 2010-talet och jämföra dem för att se om det finns en skillnad mellan åren. Jag har arbetat med pojkar och maskulinitet i fyra svenska bilderböcker för att se hur pojkarnas känslor är gestaltade samt hur de behandlas av andra karaktärer. Jag har även tittat på leksakerna som syns i illustrationerna för att se om de kan ge en indikation över pojkarnas genus samt studerat om genus är tydligast i bild eller text.   För att nå mina resultat har jag använt termen performativt genus samt ett schema över stereotypa könsroller skapat av Maria Nikolajeva för att se om pojkarna agerade i likhet med deras födda genus och om de var gestaltade på ett stereotypt maskulint sätt. Jag använde även Gillian Roses metod kompositionsanalys för att analysera bilderna. Min undersökning fann att pojkarna både visade sina performativa genus och ett större antal stereotypa manliga egenskaper men alla visade även ett par stereotypa kvinnliga egenskaper. Leksakerna existerade främst som rekvisita men befäste pojkarnas manliga genus då de flesta var maskulina. Jag kunde även se en skillnad i hur böckerna från 1970-talet och 2010-talet gestaltade genus, främst gällande hur känslor visades. De äldre böckerna fokuserade mer på pojkarnas fysiska aktiviteter medan de nyare fokuserade på deras känslotillstånd.

This qualitative study examines middle school teachers and their thoughts and attitudes when working with gender roles and equality – both in social studies, but also as a part of schools´ core values.    The purpose of the study is to show how this work is done, both through different examples and also through understanding how these teachers look at their responsibility as teachers regarding gender roles and equality. The empiric material of the study consists of five semi-structured interviews with middle school teachers. The participants of the study had various experiences of working as teachers, which contributed to making the results and analysis interesting since they work in such a similar way with gender equality in their classrooms.    The results show that all the participants work actively with gender roles and equality in different ways. The participants say that they can use current events and ongoing discussions in society as a foundation for this work. They all see the connection between the core content in the social studies syllabus and the school’s basic values.    However, the participants have different views on their responsibilities as social studies’ teachers in relation to other teachers. On one hand, three of the participants claim that their responsibility is bigger as they are meant to teach the conceptions and their meaning within their subject. On the other hand, two of the participants say that the most important part of working with equality and gender roles lies within the school’s basic principles, and that it is the responsibility of everyone working in school to follow them.                           Keywords: gender rules, gender equality, middle school teachers and science teachers / Den här kvalitativa studien undersöker mellanstadielärares syn på och tankar kring arbetet med könsroller och jämställhet i både samhällskunskap och skolans värdegrundsuppdrag. Syftet med studien är dels att belysa hur arbetet går till genom olika exempel och dels genom att förstå hur samhällskunskapslärare ser på sitt uppdrag. Fem semistrukturerade intervjuer med behöriga mellanstadielärare har gjort den här studien möjlig. Lärarna har olika antal verksamma år, vilket har gjort resultatet och analysen intressant då de arbetar på så pass liknade sätt med könsroller och jämställdhet i sina klassrum.    I resultatet framkommer att alla lärarna jobbar mycket med könsroller och jämställdhet, på olika sätt. De menar att de allmänna diskussionerna och aktuella händelserna är bra som underlag. Alla ser kopplingen mellan det centrala innehållet i samhällskunskap och skolans allmänna värdegrundsuppdrag. Lärarna ser något olika på sitt uppdrags omfattning i förhållande till alla som arbetar i skolan. Tre av respondenterna menar att deras uppdrag som samhällskunskapslärare är något större då de i sitt arbete även ska undervisa om begreppen könsroller och jämställdhet och dess innebörd. Två av respondenterna menar att det är de som lärare som visar eleverna hur vi är mot varandra som är det viktigaste, alltså det uppdraget som finns i värdegrundsuppdraget som alla som arbetar i skolan har.                                   Nyckelord: könsroller, genus, jämställdhet, mellanstadielärare och samhällskunskapslärare

Declining birth rate in Japan has been acknowledged as a demographic crisis since the 1970s. Higher education and better jobs has given women freedom and alternatives to starting a family, and some say the value of marriage and children has decreased overall. This study explored attitudes towards childlessness on Japanese Internet forums in order to understand why Japan, a country with continually persistent and conservative gender roles, can experience such a drastic population decline. Especially since this phenomenon seems paradoxical in relation to women’s traditional roles in society. This paper has explored how people spoke about childlessness and two major discourses emerged. The attitudes were categorized into a modern versus a traditional discourse on childlessness. Money, conservative gender roles and relationships were identified as important reasons affecting the decision to have children or not. However, only money seemed as a rationale behind childlessness accepted in both discourses.