Studiens syfte är att, utifrån ett genusperspektiv, studera vad pojkar respektive flickor leker i förskolan. Förskolans läroplan betonar vikten av det jämställdhetsarbete som ständigt ska pågå i förskolan. Vidare ska barn i förskolan inte påverkas av de traditionella könsroller som råder i samhället. I litteraturgenomgången presenteras relevant litteratur gällande genus och lek i förskolan. Tidigare forskning beskrivs liksom genusteori, som är utgångspunkt för studien. Observationerna är gjorda med videokamera under två dagar på en förskola, där tolv flickor och nio pojkar var delaktiga. Videoobservationer har gjorts för att se vad barnen leker på förskolan samt att se vad de leker i köns- homogena samt heterogena grupper. Resultatet visar att när barnen leker i könshomogena grupper väljer de att leka med konstruktionsmaterial. Även när barnen leker i könsheterogena grupper väljer de att leka med konstruktionsmaterial, som anses vara en traditionell pojkleksak. När barnen leker i könsheterogena grupper förekommer det en del rollekar. Utifrån resultatet söker flickorna kontakt med pedagogerna i större utsträckning än vad pojkarna gör. I barnens lek förekommer uppmärksamhetssökande, framför allt från pojkarna och den riktar sig till det motsatta könet. Uppmärksamhetssökandet kan tolkas som antingen en form av kontaktssökande eller en form av makt.

Idag är modet mer kommersialiserat är någonsin och bilder som porträtterar kvinnor i olika sammanhang som kan knytas till mode cirkulerar snabbare än någonsin. Vad är det egentligen för bild av kvinnan som framställs på dessa bilder? Syftet med följande uppsats är att med hjälp av Barthes modell för semiotisk bildanalys ta reda på om svenska ELLE använder sig av några återkommande bild/-er av kvinnan i sina modereportage. Analysen är gjord ur ett genusperspektiv med utgångspunkt från stereotypa könsroller och kvinnans tillskrivna egenskaper. Materialet som analyserats är fyra stycken bildreportage om cirka åtta bilder från svenska ELLE (juni, september, november2010 samt april 2011). Urvalet är gjort mekaniskt och ett bildreportage från varje säsong har valts ut för att komma så nära en representativ bild som möjligt. Barthes modell för semiotisk bildanalys går ut på att analysera bilden i två steg. Första nivån, denotativa nivån är det läsaren ser omedelbart när denna tittar på bilden, det som porträtteras. Konnotationen som då blir andra ordningen av beteckningen beskriver det samspel som sker när tecknet möter användarens uppfattningar, känslor, värderingar och kulturella bakgrund. Analysen som återfinns i uppsatsen är gjort av varje bildserie som helhet men en djupgående analys av varje enskild bild återfinns i bilagorna. Efter att med hjälp av Barthes analysmodell analyserat ELLE’s modereportage har jag kommit fram till att ELLE vid flertalet tillfällen framställer kvinnorna på bilderna utifrån tillskrivna, kvinnliga egenskaper. Dessa egenskaper utgår ifrån hur vi ordnar könens egenskaper efter dualistiska förhållanden, kvinnan tillskrivs de motsatta egenskaperna som mannen har. Egenskaper som återfinns i de analyserade bilderna är; kvinnan som passiv, en del av naturen, betraktad, objekt, kropp, känsla, djur. Detta genom att bland annat porträttera kvinnan i en skog iförd kläder som gör att hon smälter in i naturen samt visa henne som ett djur som skyggt flyr betraktaren. Att framställa henne i situationer då hon passar upp på och blir betraktad av män samt bilder där hennes kropp och dess former är i fokus.

Syftet med denna uppsats är att försöka tolka ett eventuellt mönster av maskulina framställningar och ställa dessa tolkningar i relation till den äldre, mer traditionella bilden av mannen. Detta gjordes genom en studie av reklamfilm i svensk TV. Studien är en diskursanalys som utgår från ett analysschema vilket tagits fram med hjälp av Keith Selby och Ron Cowderys bok How to study television. Analysschemat är indelat i sex olika nivåer. Först och främst har urvalet utgått ifrån reklamer som har någon visuellt identifierbar manlig karaktär. När detta breda urval gjorts fokuserades analysen de som innehöll mer framträdande män. Nästa steg i analysschemat analyserade de fysiska egenskaperna hos dessa manliga karaktärer. Miljön som männen i reklamfilmerna fanns i utgjorde den tredje nivån, och följdes upp med en analys av rekvisita som återfanns i reklamerna. Det femte och sjätte steget utgjordes av verbal- respektive ickeverbal kommunikation. Studien visar att det finns en mängd olika förslag till hur en man bör vara och bete sig. Dock kan man inte se att det finns någon ny omdanande bild av mannen som vuxit fram som en motpol till den traditionella mansbilden. De mansbilder som syns är alla varianter av den traditionella framställningen av mannen. Dessa framställningar premierar fortfarande de traditionella egenskaper som tillskrivits mannen. I ett exempel där männen inte har många av de manligt traditionella egenskaperna stiger istället kvinnan in i rollen som man och genom henne syns den traditionella mannen. Även den till synes totala motpolen till den traditionella mannen, tönten, ger en tydlig bild av att han inte tillhör det ledande mansidealet. Trots att han är en motpol har han ändå blivit formad ur den referensram som är den traditionella mannen och det går att se på mannen som tönt som en symbolisk inversion. Anledningen till dessa olika nyare varianter av maskulina framställningar diskuterar vi utifrån den homosexuella maskulinitetens påverkan på den traditionella maskuliniteten. Även feminismen har dragit sitt strå till stacken för att kunna få igenom de bilder av mannen som mer omsorgsfull. Sammantaget går det att säga att denna studie visar att den traditionella mannen är långt ifrån död. Den lever i högsta grad fortfarande kvar som maskulinitetens ledande galjonsfigur.

Min utgångspunkt i denna uppsats var könsroller i film. Utifrån detta skapade jag mitt syfte som var att undersöka hur valda kvinnliga karaktärer i huvudrollen i tre svenska ungdomsfilmer skildrades, samt analysera huruvida skildringarna av karaktärerna bevarar eller bryter mot etablerade könsroller utifrån aktuell forskning. ¨Mina frågeställningar var:•Vilka utmärkande könsrollsmönster går att utröna i de valda karaktärernas agerande/handlande gentemot andra?•Vilken reaktion bemöts de valda karaktärerna med, utifrån detta agerade/handlande?•Vilka budskap landar filmen i, när det gäller huvudrollsinnehavarnas inordning eller revoltering utifrån de etablerade könsroller?De tre karaktärerna som jag valde att analysera var Sofie i Hipp Hipp Hora, Emma i Fjorton Suger och Ida i Sandor /slash/ Ida. Jag skapade ett analysverktyg bestående utav några nyckelkategorier kring könsroller. Utifrån dessa kategorier kunde jag analysera hur karaktärernas agerande gentemot andra bemöttes, och om karaktärerna bröt eller bevarade etablerade könsrollerna utifrån aktuell forskning. Mitt resultat visar karaktärerna vågar bryta emot de etablerade könsrollerna. Filmerna förmedlar även en bild utav unga smala vackra blonda tjejer som är tuffa och vågar gå sina egna vägar trots att det inte alltid är den lätta eller den rätta vägen.

Heteronormativiteten är den norm som är starkast i vårt svenska samhälle och omedvetenheten kring den är stor bland gemene man. Problematiken med att låta dessa normer styra i det dolda kan medföra att de som inte platsar in drabbas av utanförskap. Syftet med den här studien är att undersöka om fyra svenska homestylingprogram bekräftar eller avviker från heteronormativiteten, hur de gör det och om det är någon skillnad mellan dessa program. Undersökningen har utförts genom att använda diskursanalys enligt Michel Foucaults beskrivning av detta samt genom inspiration från Eva Bolanders dissertation (2009) om hennes analys av sexualupplysningsprogram. Vår analys redovisas under fem teman och varje program ställs upp var för sig. Analysen visar att dessa fyra program både avviker och bekräftar heteronormerna. När det gäller yrken och arbetsuppgifter och utseende visar vår analys att de fyra homestylingprogrammen bekräftar heteronormativiteten i mycket hög grad men när det gäller jargong, sexuella läggningar samt utförande av uppgifterna avviker programmen till ganska stor del eftersom de inte följer det typiskt heteronormativa kännetecknen i särskilt hög grad. En jämförelse mellan dessa fyra program visar att TV4:s program Äntligen hemma var det program som mest bekräftade heteronormerna och att de andra tre var svåra att rangordna eftersom de alla avvek från normerna men på skilda sätt.

<p>Historiskt sett har kvinnan fått lite utrymme i media överhuvudtaget. Det håller på att ändras idag, mycket tack vare jämställdhetsdebatten. Kvinnor syns och hörs mer men det handlar i stor mån fortfarande om det privata: hemmet, familjen och relationer.</p><p>Vår uppsats är uppbyggd kring en kvalitativ undersökning av gymnasieelever i fokusgrupper. Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på vad gymnasieelever anser om två utvalda kvinnors åsikter i media. De två kvinnorna är Anna Anka och Susanne Sjöström som medverkade i reality-showerna <em>Svenska Hollywoodfruar</em> respektive <em>Ensam mamma söker</em>. Båda serierna visades på TV3.</p><p>De frågor vi ställt oss är; <em>Hur påverkas mottagare av Anna Ankas och Susanne Sjöströms åsikter?</em> <em>Hur hade mottagarna reagerat om dessa åsikter framfördes av en man?</em><em> </em>Med underfrågan: <em>Varför? </em>Och <em>Varför</em> <em>utvecklas dessa kvinnors åsikter till en debatt? </em></p><p>Resultatet visar att våra fokusgrupper inte anser sig bli direkt påverkade av kvinnors åsikter i media, men de tror att åsikterna kan påverka dem indirekt i form av diskussioner. Reaktionerna på kvinnors åsikter i media hade blivit större om åsikterna hade framförts av en man, visar resultatet. Det är för att mäns åsikter, av många, tas på större allvar. Susanne Sjöströms sätt att leva och visa sina åsikter visar att en kvinna kan klara av att ta hand om en familj, både ekonomiskt men också hushållet och allt annat runtomkring. Anna Ankas sätt att leva och åsikterna hon framför kritiserar istället jämställdhetsdebatten och sättet många svenskar lever på. Därför har dessa kvinnors åsikter blivit till en debatt, enligt våra fokusgrupper.</p>

<p>Mitt arbete undersöker hur tysta, duktiga flickor upplever sig själva i klassrummet och varför de, enligt sig själva, är så tysta. Jag har även tittat på hur de upplever klassrumssituationen. Jag har dels tagit reda på hur fenomenet tysta, duktiga flickor behandlas i litteraturen och dessutom genomfört en undersökning där jag använt mig av intervjuer. Jag har intervjuat tio flickor från skolår fem till år åtta och som enligt deras lärare har passat in på kriterierna för tysta, duktiga flickor. </p><p>Undersökningen visade på två huvudorsaker till varför tjejerna var så tysta i klassrummet. De hade antingen ingen lust att yttra sig eller så vågade de inte yttra sig av rädsla för att säga fel eller för att bli retade och kallade för"stud"eller"fjäskis". De flesta av tjejerna var medvetna om att de inte yttrade sig så ofta i klassrummet. Tjejerna tyckte också att pojkarna var de som pratade mest i klassrummet och flera tyckte att det var jobbigt att arbeta för att det var så stökigt och pratigt.</p>

<p>”Politiken är ett spel, avskuret från det verkliga livet! Det är för att omskapa politikensinnehåll och metoder som kvinnorna bör engagera sig. Vitsen med den kvinnligarösträtten, dyrt vunnen 1921, är inte att förmera antalet röstsedlar, utan att ändra politikens riktning och för detta måste kvinnorna skolas i medborgarskap”</p><p>Orden är Elisabeth Tamms i ett radioprogram från 1940 och hon kom attleva hela sitt liv efter dessa ord. Trots att Elisabet Tamm aldrig trodde påpartiväsendet lät hon sig ändå väljas till både kommun och riksdag. Hon ären av de kvinnor som utmanade manssamhället på 1920-talet. Hon gjordedet med stor entusiasm, skärpa och intelligens tillsammans med en gruppav andra färgstarka personligheter: Elin Wägner, Kerstin Hesselgren, AdaNilsson, Honorine Hermelin, m.fl. Tillsammans bildade de den inre kretsenav Fogelstadgruppen. Det var också dessa kvinnor som stod bakomtidskriften Tidevarvet.</p><p>Mellan åren 1923 till 1936 gavs Tidevarvet ut, och var en radikalveckotidning. Fogelstadgruppen arbetade för att integrera kvinnorna isamhällsdebatten. På vilka sätt utmanade Fogelstadgruppen dåtidensgenusdiskurs och rådande normer och ideal? Vilka metoder använde de föratt öka sitt politiska inflytande i samhällsdebatten? Det ska uppsatsenförsöka besvara.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att försöka tolka ett eventuellt mönster av maskulina framställningar och ställa dessa tolkningar i relation till den äldre, mer traditionella bilden av mannen. Detta gjordes genom en studie av reklamfilm i svensk TV. Studien är en diskursanalys som utgår från ett analysschema vilket tagits fram med hjälp av Keith Selby och Ron Cowderys bok How to study television. Analysschemat är indelat i sex olika nivåer. Först och främst har urvalet utgått ifrån reklamer som har någon visuellt identifierbar manlig karaktär. När detta breda urval gjorts fokuserades analysen de som innehöll mer framträdande män. Nästa steg i analysschemat analyserade de fysiska egenskaperna hos dessa manliga karaktärer. Miljön som männen i reklamfilmerna fanns i utgjorde den tredje nivån, och följdes upp med en analys av rekvisita som återfanns i reklamerna. Det femte och sjätte steget utgjordes av verbal- respektive ickeverbal kommunikation.</p><p>Studien visar att det finns en mängd olika förslag till hur en man bör vara och bete sig. Dock kan man inte se att det finns någon ny omdanande bild av mannen som vuxit fram som en motpol till den traditionella mansbilden. De mansbilder som syns är alla varianter av den traditionella framställningen av mannen. Dessa framställningar premierar fortfarande de traditionella egenskaper som tillskrivits mannen. I ett exempel där männen inte har många av de manligt traditionella egenskaperna stiger istället kvinnan in i rollen som man och genom henne syns den traditionella mannen. Även den till synes totala motpolen till den traditionella mannen, tönten, ger en tydlig bild av att han inte tillhör det ledande mansidealet. Trots att han är en motpol har han ändå blivit formad ur den referensram som är den traditionella mannen och det går att se på mannen som tönt som en symbolisk inversion.</p><p>Anledningen till dessa olika nyare varianter av maskulina framställningar diskuterar vi utifrån den homosexuella maskulinitetens påverkan på den traditionella maskuliniteten. Även feminismen har dragit sitt strå till stacken för att kunna få igenom de bilder av mannen som mer omsorgsfull.</p><p>Sammantaget går det att säga att denna studie visar att den traditionella mannen är långt ifrån död. Den lever i högsta grad fortfarande kvar som maskulinitetens ledande galjonsfigur.</p>

Kejneaffären i början av 1950-talet var en så kallad rättsröteaffär där en pastor Kejne anklagade rättstaten för korruption med homosexuella undertoner. I den här uppsatsen har jag undersökt hur tidningar framställde homosexualitet och homosexuella män i texter förknippde med Kejneaffärens inledande månader som medial såpopera. Den tidigare forskningen menar att det mediala klimatet var homofobiskt, vilket innebär rädsla och intolerans gentemot gruppen homosexualitet. Den homosexuelle framställdes som "den andre", som ett hot mot det normala samhället. Detta ville jag undersöka närmare genom att studera hur andrefieringen och det stereotypiseringen skedde. Jag undersökte också om tidningstexterna utsatte homosexuella för språklig diskriminering. Från diskursanalysen lånade jag analytiska verktyg för att också försöka se diskursen om homosexuella, det vill säga vilka föreställningar och tankemönster som texterna gav exempel på och vilka som hade mandat att uttala sig i ämnet. Mitt källmaterial bestod av texter publicerade i tidningarna Aftonbladet, Arbetaren, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.