Radio är en av många plattformar och arenor där offentlig debatt kan äga rum. Och just som medium når radio ut till en stor mängd människor. Med den bredden kommer även ett stort ansvar. Ett ansvar, inte minst för kanalerna på Sveriges radio, för att förse medborgarna med korrekt information så att publiken kan skapa egna uppfattningar om samhälleliga fenomen och problem. Med detta i ryggen tycker vi att det är både intressant och relevant att kika närmare på Sveriges radio, och specifikt på programmet P1 Debatt. Vi har valt att kolla hur genusrepresentationen ser ut på P1 Debatt. Syftet med studien är att se rent konkret hur genusrepresentationen ser ut i stort. Även att undersöka om det finns något mönster av typiska könsroller som yttrar sig i de olika avsnitten samt i vilka roller män respektive kvinnor har som medverkar i programmet. Vi har valt att utföra analysen genom en kvantitativ innehållsanalys. Materialet vi har undersökt täcker nio avsnitt som är två timmar långa vardera. Analysenheterna som vi har analyserat består av repliker. Alltså blir varje gång någon har börjat tala eller uppträda en ny analysenhet. Resultatet av genusrepresentationen har visat sig vara jämn, det om man endast räknar det totala antalet män respektive kvinnor som har medverkat i programmet. Men när man bryter ut avsnitt för avsnitt kan man se stora skillnader i könsfördelningen. Alltså kan P1 Debatt se jämställt ut vid första anblick men går man in på djupet så får man en helt annan bild.

No description available.

Denna studie har undersökt om spelare förhåller sig annorlunda till sin karaktär i papper & penna rollspel på grund av karaktärernas kön. Detta gjordes genom att skapa en artefakt, en så kallad ”one-shot”, av ett kortare äventyr med hjälp av den fjärde utgåvan av regelverket för papper & penna rollspelet Dungeons & Dragons. Artefakten utspelade sig i ett stort spökhus med en ond häxa inuti. Spelarna fick välja mellan fyra olika manliga karaktärer att ta kontroll över inför äventyret. Äventyret tillät spelarna att lösa flera enkla pussel, slåss mot häxans magiska korpar samt pussla ihop vem häxan var och vad hennes verkliga mål egentligen var. Halvvägs genom denna spelomgång förvandlar häxan alla karaktärerna till kvinnor och tillär spelarna att välja mellan två speciella drycker vid två tillfällen. Alla dessa delmoment och faktorer användes för att observera om det fanns någon skillnad i spelarnas agerande under spelomgången. Efter äventyret avslutats deltog alla spelare i en individuell, kvalitativ intervju på cirka 20 till 30 minuter. Frågorna från intervjuerna kan ses i Appendix A. Resultaten visar att könet av en karaktär inte förändrar hur en spelare tänker eller agerar utan andra faktorer. Om scenariot spelarna befinner sig i trycker på könsroller kan spelarna välja att utnyttja sin karaktärs kön för att uppnå någonting, men detta sker inte helt baslöst på grund av könet i sig.

Det svenska samhället präglas av en jämställdhetsdebatt där regeringen genom sociopolitiska åtgärder aktivt arbetar med att jämställa kvinnor och män. Det har skett förändringar i hur faderskapet och pappans roll framställs i samhället vilket resulterar i nya attribut på rollen som pappa. Denna studie syftar till att beskriva och skapa förståelse för mäns upplevelser av rollen som pappa. Studien är av kvalitativ ansats och genomförd med hjälp av tio semistrukturerade intervjuer. Teoretiska utgångspunkter är rolltagande och socialisation, normer köns- och genusroller samt rollkonflikt. Urvalsgruppen består av män som blivit pappor efter senaste revideringen i föräldraförsäkringslagen 2016-01-01 och är sammanboende med barnets mamma. Datan analyserades med hjälp av fenomenologisk analys. Resultatet visade att männen upplevde rollen som pappa präglad av ansvar, delaktighet och jämställd med den andre föräldern. Männen upplevde att det tog tid att socialiseras in i rollen som pappa där den sociala omgivningen och normer samt den egna pappans antagande av rollen som pappa påverkade. Männen upplevde att traditionella könsroller allt mer suddas ut vilket resulterade i förändrade attityder från omgivningen där främst arbetsgivarens stödjande förhållningssätt beskrevs uppmuntrande till att ta ut föräldraledighet. / The Swedish society is characterized of an ongoing gender equal debate where the government through social policy measures is actively working on equating men and women. There have been many changes about how fatherhood and the father's role is portrayed in the society which results in new attribute to the father’s role. This qualitative study aims to describe how men experience their role as a father in contemporary time. The study uses ten semi-structured interviews as an instrument. Role-takingand socialization, norms and gender roles and role-conflict, social normsand gender roleis constituted as theoretical framework. The sample consists of men who have children born after the latest revision of parental leave insurance 2016-01-01 and are cohabiting with the child’s mother. The data were analyzed by using a phenomenological analysis. The result showed that the men perceived their role as a father as being characterized by responsibility, participation and equal to the other parent. The men perceived that it took time to socialize in to the role as a father were the social environment, norms and also their own fathers role affected them when taking on the role as a father. The traditional gender roles are changing which results in transformed attitudes from the social environment where mainly the employers supporting approach was described to encourage the respondents to take out parental leave.

Denna intervjustudie har som syfte att undersöka lärares uppfattning om hur maskulinitet formas och tar sig uttryck hos högstadiepojkar under idrottslektionen. Studien grundar sig på fyra semistrukturerade intervjuer med lärare som undervisar högstadieelever i ämnet idrott och hälsa. Uppsatsen har tagit sin teoretiska utgångspunkt både i tidigare forskning på området men också i begrepp såsom könsroller, hegemonisk maskulinitet samt identitet och identitetsskapande. Under uppsatsens gång har det identifierats tre teman; ungdomars identitetsutveckling, normer och maskulinitet och maskulinitetens dominans på idrottslektionen. Maskulinitet formas i samspel med ungdomarnas identitetsutveckling och samhällets rådande normer. Under idrottslektioner tar sig maskulinitet uttryck bland annat genom att pojkar tar större plats [genom att höras och synas mer], genom en hårdare jargong pojkar sinsemellan, samt genom vilka aktiviteter som förknippas med manlighet. Maskulinitet tar sig också uttryck genom att ungdomar agerar i enlighet med rådande normer och genom att reagera mot de som avviker från dem. Detta bidrar också till att föreställningar kring maskulinitet befästs och fortsätter att reproduceras.

I vår forskningsstudie har vi undersökt om hur förskolläraren arbetat med jämställdhet med barnen i olika leksituationer. Utifrån våra forskningsfrågor, På vilket sätt framträder jämställdhetsarbetet i leksituationer i verbala interaktioner mellan förskollärare och barn. På vilket sätt förhåller sig förskollärare till normer rörande könsroller, i leken. För att besvara dessa forskningsfrågor har vi använt oss av kvalitativ ansats och samlat in data genom skriftliga observationer. Vi har genomfört vår forskning på en förskola med två deltagande förskollärare i en barngrupp på 14 barn, var av tio var flickor och fyra pojkar. Observationerna skedde både inomhus och utomhus. Vi såg i observationerna att förskollärarna arbetade med allas likavärde och jämlikhet och var inte alltid medvetna om när de arbetade med jämställdhet i alla situationer. Det som vi har kommit fram till i resultatet har varit att vi har kunnat se skillnad i hur förskollärarna har interagerat utifrån de olika observationerna med barnen. Lekarna som bestämdes av förskollärarna var könsneutrala och utmanade inte barnen i de stereotypa könsrollerna. Förskollärarna vad noga med att benämna barnen med deras namn och ge ungefär lika mycket talutrymmet för båda könen.

Previous research has shown that traditional gender patterns and gender roles are being reproduced by adults and society. Gender patterns is something that is discovered in for example children’s play pattern while gender roles are attributed to the way a girl or a boy is considered to behave. This study investigates four preschool teachers’ perceptions of their own gender equality work, how they understand the terms “gender patterns” and “gender roles” and how the new Swedish preschool curriculum effects their work against inequality between boys and girls. Qualitative interview has been used as a method and then the preschool teachers’ answers have been compared and categorized. Six categories appear in the results: “Traditional gender patterns and genes roles”, “The influence of society and the home”, “Gender transparency”, “Conversation and reflection”, “Awareness” and “The curriculum reinforces the work in preschool”. The preschool teachers seem to think that gender patterns and gender roles are linked to a traditional way of seeing gender and that society and the homes are the sources to the reproduction of these traditional ways of categorizing boys and girls. To counteract traditional gender patterns and gender roles the preschools teachers believes in a gender transparency approach, conversation and reflection and awareness in choices such ass materials, environment and in how adults value boys and girls. The preschool teachers believe that de new Swedish curriculum supports their already ingoing gender equality work. / <p><strong>Fastställt via akademichefsbeslut HIG-STYR 2019/7 den 2019-01-07</strong></p><p><strong> </strong>Daniel Petterson, fil dr, univ. lekt Pedagogik och Erika Björklund, fil dr, univ. lekt Pedagogik går in som examinatorer på PEG700 under veckorna 1 till och med 3, 2019 då Peter Gill, prof. Pedagogik, gått i pension från och med 2019-01-01.</p>

Studiens syfte har varit att titta på pedagogens bemötande av barn i förskolan ur ett genusperspektiv vilket innebär att ta reda på om, när och hur skillnader görs utifrån barnets kön. Den teoretiska ansatsen har även haft det socialkonstruktivistiska perspektivet som grund där fokus ligger på att människor i samspel med varandra konstruerar samhället och innebörden av begrepp såsom könsroller, genus, femininitet och maskulinitet. Studien grundar sig på en kvalitativ ansats där både observationer och intervjuer har använts och våra forskningsfrågor har varit: På vilka sätt syns det skillnader i pedagogens bemötande av flickor och pojkar? Hur erbjuder samt uppmuntrar pedagogerna barnen olika utifrån förutbestämda könsmönster? Tyder pedagogers utsagor kring sitt bemötande av flickor och pojkar på medvetenhet? Resultatet från observationerna påvisade att pedagogerna bemötte flickor och pojkar på olika sätt främst när det kommer till tonläge, kroppsspråk, samtalets innehåll, att ställa olika krav samt genom att tillskriva barn könsroller. Resultatet från intervjuerna synliggjorde att pedagogerna till stor del var medvetna om begreppet genus samt om sitt individanpassade agerande men att där fanns en viss omedvetenhet kring sitt agerande utifrån ett genusperspektiv. För att få svar på syftet med studien utfördes först observationerna av verksamma pedagoger och därefter intervjuer för att synliggöra pedagogernas reflektion kring sitt agerande.

Syftet med denna studie var att beskriva sex pedagogernas uppfattningar om barns genus i förskolan. Studien har studerat pedagogers uppfattningar på barns genus och pedagogers syn på den allmänna påverkan utifrån samhället i stort. Denna studie är en kvalitativ intervjustudie som genomfördes med hjälp av djupintervjuer. Där sex pedagoger bestående av fem kvinnliga och en manlig pedagog ifrån två förskolor, fick delge sina uppfattningar om barns genus på förskolan. Resultatet av denna studie lyfter upp vikten av barnens genus och dess betydelse i de yngre åren. Pedagogerna menar att de har en stor påverkan på barnen i förskolan, där deras syn kan påverka barnen och hjälpa eller hindra barnets fortsatta utveckling. / <p>Betygsdatum i Ladok: 2016-12-23.</p>

Uppsatsen analyserar tre karaktärer i J.K Rowlings bok Harry Potter och fången från Azkaban (2017) ur ett genusperspektiv och vänskapsperspektiv. Syftet med analysen är att se hur karaktärerna beskrivs utifrån könsroller och vad vänskapsrelationen har för betydelse för de tre karaktärerna och hur det kan kopplas till genus. Uppsatsen utgår från olika perspektiv kring genus och vänskap, bland annat Maria Nilsons (2010) tankar kring genus i barnlitteratur och William M. Bukowski (2001) som skriver om fyra olika vänskapsfunktioner. Analysen visar att alla tre karaktärerna har både manliga och kvinnliga egenskaper och därmed bryter mot traditionella könsroller till viss del. De tre karaktärernas egenskaper påverkar vänskapen på flera sätt då karaktärerna kompletterar varandra.