De svenska fritidsgårdarna fyller en viktig funktion för många ungdomar. De möjliggör en social och aktiv fritid där ungdomarna under kontrollerade former själva får planera sin egen tid utan krav på vare sig prestation eller aktivt deltagande. Fritidsgården utgör en miljö med mycket goda pedagogiska och personlighetsutvecklande förutsättningar, men dess frivilliga utformning riskerar även att förstärka normbrytande beteenden hos ungdomarna. Detta ställer höga krav på fritidsledarna, och deras bemötande och relationsbyggande färdigheter kan vara avgörande för ungdomarnas utveckling. Fritidsgårdarna har historiskt sett främst besökts av killar vilket har format hur verksamheten är uppbyggd. Stora ansträngningar har under lång tid gjorts för att locka fler tjejer, men det är först på senare tid som killarnas egna agerande har börjat belysas. Hur maskulinitetsnormer och -uttryck yttrar sig i verksamheten och vilken påverkan det har på både fritidsgårdsmiljön och ungdomarna är än idag relativt outforskat. Studien använder sig av en kvalitativ metod och är baserad på semistrukturerade intervjuer med sju fritidsledare på kommunala fritidsgårdar i Stockholms stad. Syftet är att undersöka hur ledarna uppfattar könsnormer och maskulinitetsuttryck hos killarna, och på vilket sätt de bemöter dessa. Författarna har utgått från Raewyn Connells teorier om maskuliniteter, Mats Trondman begrepp relationskapital samt begreppet homosocialitet. Resultatet visar på ett stort engagemang hos fritidsledarna kring det pedagogiska genusarbetet, men även stora utmaningar i de starkt befästa maskulinitetsnormer som existerar hos killarna och tenderar ha en hämmande eller negativ inverkan på verksamheten och ungdomarna. Hierarkiska och exkluderande tendenser upplevs vara utbrett bland killarna, och föreställningar om könsskillnader verkar vara djupt rotade både hos ungdomar och personal. Fritidsledarnas aktiva och långsiktiga relationsbyggande lyfts även fram som en förutsättning för att skapa en trygg och utvecklande miljö med potential för en framgångsrik genuspedagogik.

Studien behandlar kvinnor och mäns syn på sig själva som elgitarrister och musiker inom rockgenren, där deltagarnas reflektioner omkring sitt spel blir satt i fokus och analyseras utifrån ett genusperspektiv. Syftet är att synliggöra kvinnliga och manliga elgitarristers uttryckta tankar om sitt musicerande och sin roll som elgitarrist. Studien är kvalitativ och har socialkonstruktionism och genus som teoretiska utgångspunkter. För att komma fram till resultatet användes semistrukturerade intervjuer med hjälp av stimulated recall. Fyra deltagare, varav två kvinnor och två män, spelade in när de improviserade till en utskickad bakgrund och fick sedan dela sina tankar om sitt gitarrspel i en intervju. Resultatet visar att det både finns likheter och skillnader mellan kvinnliga och manliga elgitarristers självförtroende, självbild och musikaliska trygghet samt att kön spelar roll för elgitarristers allmänna uppfattning om sitt musicerande och sin position som instrumentalist.

Denna uppsats redogör för hur mening skapas kring könsroller inom mormonismen utifrån dess religiösa urkunder samt förkunnanden från auktoriteter inom kyrkan. Ljuskastas över mansidealet, kvinnoidealet och maktrelationer inom religionen utifrån frågan om kön. Undersökningen är avgränsad till de tre specifika religiösa urkunderna som är specifika för mormonismen (Mormons bok, Den kostbara pärlan samt Läranoch förbunden), vidare undersöks uttalanden/förkunnanden från mormonska auktoriteterinom kyrkan gällande frågan om kön. Undersökningen genomförs kvalitativt och analyserar resultaten utefter diskursanalys och diskursteori. Undersökningen kommer attvisa på att språkbruket inom mormonismen utgår från en essentialistisk syn på kön där kvinnans och mannens olika ordinerade roller i livet baseras på denna syn. Vidare upptäcks stora skillnader på hur man talar om kvinnor respektive män, där språket är särskilt värderande. Utifrån språket synliggörs maktrelationer där mannen både erhåller makten i kyrkan och ses som familjens överhuvud.

Musikproduktion kan framställas som en inte lika jämställd del av musikbranschen. Även om det finns många kvinnor som är framgångsrika som artister så är de flesta upphovspersoner till hitlåtar män. Statistik från helt nya studier visar också tydligt att det är få kvinnor som når kommersiella framgångar som musikproducenter i musikbranschen. Dessutom verkar intresset för att studera musikproduktion vara svagt hos kvinnor. Därför undersöks i den här studien, med kvalitativa intervjuer som metod, vilka erfarenheter som fyra svenska yrkesverksamma kvinnor inom musikproduktion har med fokus på frågor om varför musikbranschen är ojämlik. Under dessa intervjuer uppkom många olika förklaringar till varför musikindustrin ser ut så som den gör och flera av dem kan kopplas till relevant genusteori, såsom frågan om hur genus konstrueras i musikproduktionssammanhang. Resultatet pekar på att det behövs fler kvinnliga förebilder som musikproducenter och att unga kvinnor engageras tidigt inom musikproduktion. Detta skulle leda till att musikbranschen förändras och ger plats åt fler kvinnor samtidigt som detta också skulle kunna leda till att fler kvinnor vill söka sig till såväl utbildning i musikproduktion som till musikbranschen som musikproducenter.

Syftet med denna kvalitativa studie var att få en förståelse för gymnasieelevers erfarenhet och syn på psykisk ohälsa samt deras hjälpsökarbeteende vid psykisk ohälsa. Därtill vilken påverkan könsroller och normer kan ha på hur gymnasieelever samtalar om känslor och psykisk ohälsa, samt hur psykisk ohälsa kan yttra sig. För att uppnå detta syfte har fem semistrukturerade intervjuer med gymnasieelever från Mellansverige genomförts. Dessa intervjuer har sedan tolkats och analyserats utifrån tidigare forskning, teori om socialkonstruktionism och ett genusperspektiv. De främsta resultaten från denna studie var att deltagarna från studien helst vänder sig till familj eller vänner vid psykisk ohälsa. Könsroller och normer kan ha en påverkan på hur killar och tjejer pratar om psykisk ohälsa och känslor. Skolrelaterad stress lyftes som en bidragande faktor till psykisk ohälsa och stigmatiseringen kring ämnet psykisk ohälsa upplevs stor vilket skapar en tystnadskultur särskilt i skolan. Slutsatser som dras är att det behövs mer fokus på ungdomarnas egna erfarenheter av psykisk ohälsa och förslag till vidare forskning med fokus på orsaker till psykisk ohälsa hos unga framförs.

The Swedish Armed Forces should invariably work towards an even gender distribution within decision-making and leadership positions, as stated by to the national plan of action of the implementation of regulations regarding women, peace and security at the UN security council. As it is today significantly more men than women are drawn to a professional military career. Research about gender segregated professions show that structural differences of what is considered male, and female contributes to the fact that women are not attracted to professions dominated by men. The aim of this report is to investigate the occurrence of stereotypical images of men and women maintained by conscripts, together with an investigation of how leadership ideals within the military are attributed to men and women.  Four hypotheses were developed and tried against data collected through a survey. The survey is based on Schein descriptive index which is a widely recognized measuring instrument for gender roles within studies of leadership.  Alike the results of previous studies, this research confirms that men and women are attributed different character traits. Additionally confirmed is the hypothesis that men attributes the same qualities and natures to military leaders as they ascribe to men in general.

No description available.

I denna uppsats operationaliseras feministisk skräckfilmsteori på tre nyproducerade filmer ur en filmtyp som kommit att kallas bland annat post-horror. Teorier och koncept ur Carol J. Clovers Men, Women, and Chain Saws och Barbara Creeds The Monstrous-Feminine operationaliseras på tre post-horror-filmer som behandlar esoteriska teman och särskilt lyfter fram kön och genus. Syftet är att undersöka hur kompatibla teorierna är med filmerna, och vad i filmernas representation av genus som ligger utom räckhåll för teorierna. Uppsatsen landar i ett redogörande för teoriernas fortsatta relevans i analysen av genusmässigt kodande av våld såväl som esoterism. Analysen av gestaltning bortom en binär könsuppdelning och transnationella produktionsmodeller utgör aspekter av filmerna som skulle kräva andra teoretiska perspektiv.

Denna studie utreder vilka skönlitterära verk svensklärare arbetar med i svenskundervisningen på gymnasienivå. Syftet är att urskilja huruvida de litterära verken möjliggör identifiering med karaktärer för elever som inte identifierar sig med heteronormativiteten. För att uppnå ovanstående har studien undersökt hur karaktärer i utvalda verk framställer kön, könsidentitet och könsroller samt hur heteronormativiteten upprätthålls och utmanas. I studien kombineras kvantitativ och kvalitativ metod för att uppnå det formulerade syftet. Den kvantitativa metoden består av en materialinsamling av klassuppsättningar med de mest frekvent lånade verken, av svensklärare, på fyra kommunala gymnasieskolor. Därefter har ett urval gjorts, där sex romaner som var bland de mest frekvent lånade samt förekommande verken på skolornas listor, analyserats. Urvalet av romanerna föranledde det kvalitativa tillvägagångssättet. Romanerna analyserades genom så kallade queera läsningar, ursprunget från queerteori, i kombination med närläsning och textsamtal. Resultatet visar att de flesta av karaktärerna i de analyserade romanerna framställs som heterosexuella personer som innehar stereotypiska egenskaper. Traditionella könsroller upprätthålls men utmanas till viss del i vissa böcker. Heteronormativiteten befästs som det normala och det som utmanar normen stigmatiseras på olika sätt. De analyserade verken möjliggör, från ytan, inte någon identifiering av karaktärer för elever som inte identifierar sig med heteronormativiteten. Genom den queera läsningen synliggörs däremot vissa luckor i de litterära verken som erbjuder andra alternativ framför heteronormativiteten.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur motståndsläsning eller motströmsläsning (resisting reading) kan användas som verktyg i tolkning av tre svenskspråkiga normkritiska sagobilderböcker; Alexander Janssons, Sofia Jensfeldts och Silvy Strands Rödluvan (2018), Askungen (2018) och Skönheten & Odjuret (2021). Dessa tre sagobilderböcker ingår i Moderna sagor-serien som publicerats av OLIKA förlag AB. Med hjälp av text- och bildanalyser utifrån ett genusperspektiv ville jag undersöka vilka genusstrukturer och normkritiska perspektiv dessa tre barnböcker visar upp. I anknytning till detta undersökte jag hur tolkning av normkritiska sagor med hjälp av motståndsläsning och -skrivande som en del av litteraturundervisning kan bidra till undervisning av normkritik och demokrati i den svenska skolan. Resultatet visar att läsande och skrivande mothårs kan inkluderas i undervisning av litteratur exempelvis vid modersmålsundervisning där fokus ligger i normkritik och samhällets demokratiska värderingar.