Studiens syfte är att utifrån ett genusperspektiv undersöka den fysiska miljöns påverkan på barn. Detta undersöker vi genom att observera barnen under den fria leken för att få syn på hur miljön men även materialet bidrar till olika förutsättningar och begränsningar. Vi undersöker även pedagogernas föreställningar kring detta genom kvalitativa intervjuer. Vi vill ta reda på hur pedagogerna har tänkt och resonerat när de konstruerat miljön och valt material. Vi har tagit hjälp av Butlers genusteori men även Göranssons teoretiska angreppssätt på materialiteter.I vårt resultat kom vi fram till fyra analytiska poänger. Det första är att barn är medskapare i att göra genus. Det andra är att pedagogerna reflekterar kring material och leksaker men mindre kring utformningen av miljön och avdelningens rum. Det tredje är att samhället har en stor påverkan på barns föreställningar om genus och det fjärde är att pedagogerna är genusmedvetna i deras bemötande med barnen.

Studiens syfte var att undersöka vilka didaktiska utmaningar som lärare ställs inför i sin dansundervisning. Vi har avgränsat oss till didaktiska utmaningar som är relaterade till könsroller och kulturella skillnader. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning där vi genomförde en semistrukturerad intervju med fyra aktiva lärare inom ämnet idrott och hälsa. Empirin som vi har samlat analyseras och diskuteras ur ett feministiskt och sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att pardanser och viss expressiv dans kan upplevas som lite mer utmanande att undervisa i för lärarna. Beröring och en machokultur anses vara grundläggande koncept för dansens didaktiska utmaningar. För att hantera dessa utmaningar använder lärarna en variation av redskap och planering av gruppindelning för att undvika protester från eleverna. Beröring gällande religiösa såväl som kulturella skäl hanterades genom att arbeta runt problemet och låta eleverna själva välja vilka de vill dansa med och tolererar fysisk kontakt med. Det här riskerar att skifta utmaningen från beröring av religiösa skäl till att vissa elever känner sig exkluderade för de inte har någon att dansa med. Att finna metoder för dansundervisning som är inkluderande och respekterar varje elevs förutsättningar blir därför en utmaning som kräver noga planering och samarbete med andra lärare såväl som elever.

Mot bakgrund av de skrivningar i skolans styrdokument som framhåller vikten av att gepojkar och flickor samma förutsättningar och inte begränsas av stereotypa könsroller syftardenna studie till att undersöka hur genus konstrueras i två läroböcker i samhällskunskap förgrundskolans årskurs 7-9. Den huvudsakliga metoden har varit en diskursanalys med endiskursteoretisk ansats. Både texter och bilder har analyserats. Metoden har ocksåkompletterats med en kvantitativ innehållsanalys av representation av kön i både text ochbild. Den teoretiska utgångspunkten har baserats på Judith Butlers genusteorier. Studienvisar att genus i det undersökta materialet konstrueras enligt traditionellt dikotoma idéerom manligt och kvinnligt. Stereotypa artikulationer av maskulinitet och femininitet skaparen hegemonisk diskurs som framträder genom en fixering av nodalpunkterna man ochkvinna. Studien visar också att representation av män och kvinnor är relativt jämnt fördeladmen att män ofta har en dominerande position eller en högre status. Ickebinära genusuttryckär få. Slutsatserna som dras i denna uppsats är således att de undersökta läromedlenpresenterar begränsade meningserbjudanden beträffande genusuttryck vilket kan leda tillimplikationer för en undervisning som ska motverka könsmönster som begränsar eleverna.En tolkning av resultatet är att det krävs en medvetenhet om genusteori samt vilka diskursersom presenteras i läroböckerna hos läraren för att kunna följa de krav som ställs på skolangenom skollag, läroplan och kursplan när det gäller att inte begränsa elevernas val ochmöjligheter på grund av kön. / <p>2020-09-06</p>

I den här uppsatsen undersöker jag de vuxna som omger Astrid Lindgrens figurer Pippi Långstrump och Emil i Lönneberga. Jag söker efter hur könsrollerna etableras och föreställs under uppfostran utifrån ett genusperspektiv. Vidare söker jag svar på följande frågor genom att göra en komparativ textanalys av ovan nämnda verk: Hur gestaltas de kvinnliga och manliga könsrollerna i böckerna? Hur förhåller sig respektive barn till könsrollerna? Vilken effekt har könsrollerna på barnen?Slutligen kom jag fram till att böckerna gestaltar således könsroller på olika vis. Karaktärerna i böckerna visar både följa och bryta mot de stereotypiska könsrollerna som både liknar och skiljer sig från varandra.

The aim of this paper is to gain understanding and contribute to the knowledge of attitudes towards same-sex parenting in Sweden. Despite quite sparse previous research, some results in other nations show that attitudes towards homosexual men are more negative than their female counterparts and several studies also show that men generally have more negative attitudes than women regarding same-sex parenting. An interesting perspective of understanding attitudes toward same-sex parenting is found in theories of a correlation between these attitudes and social gender norms. To research the attitudes in Sweden, a quantitative study with data from the International Social Survey Programme is performed using multivariate regression analysis. The results show that differences between the sexes in attitudes regarding same-sex parenting can also be found in the cultural context of Sweden,where men are inclined to have less positive attitudes. The previously found pattern of a greater negativity towards homosexual men as parents is not found to be statistically significant in this study, however, the results support that higher levels of equality impact attitudes to same-sex parenting in a positive direction. The results and suggestions for further research.

Our study aims to shed light on the uneven representation of male and female teachers in the Swedish preschool system, but also specifically male preschool teacher´s role in relation to a female dominated domain. Considering both parents and male preschool teacher´s perspektive, er condukted a quantitative survey aimed towards parents and a qualitative interview study aimed to male preschool teachers. The theoretical framework used to analyze our material were an intersectional and a phenomenograpic approach where we studied a variety of experiences and perspektives om what kind of role gender plays in preschool. Conclusions from our analysis show that male preschool teachers express a general discomfort performing intimate woek duties included in a preschool teacher+s job, worrying about parents´views on the risk of sexual abuse on their children, regarding the preschool teacher´s gender. Our study showed a general discomfort, but also a divided view from parents on the fact that male preschool teachers exist, but it was also concluded that gender should not be a deciding factor in what kind of duties a preschool teacher should be allowed to perform. The study contributes a wide perspektive on the problematic situation experienced by parents regarding male preschool teachers, but it also sheds light on the fundamental rigid gender norms, contributing further prejudice towards male preschool tachers.

En studie om jämlikhet och jämställdhet och elevers och krögares syn på detta. / Differences in outlook between girls and boys-A study of gender patternsin restaurant teaching

Vi har i denna studie granskat fyra avsnitt ur svenska dokumentärserier som handlar om fall där en kvinna begått mord eller medhjälp till mord. Dokumentärernas struktur utgörs av ett tidslinjärt berättande om dessa kvinnors liv från barndomen fram tills att de erhållit sin dom i rätten. Valet av att analysera kvinnor dömda för mord eller medhjälp till mord kom sig av att de utgör en mycket liten del av den svenska befolkningens grova våldsförbrytare och att brottslingar av kvinnligt kön jämfört med manligt är ett forskningsfält som förhållandevis få studier gjorts om genom tiderna. Vi fann också få analyser av svenska kvinnliga våldsförbrytare baserade på dokumentärer då svenska true crime dokumentärer är relativt nytt i Sverige. Vi har sett detta göras på utländska dokumentärserier och fann det intressant och meningsfullt att bidra med en analys av den svenska motsvarigheten. Samhället genomsyras av sociala regler i form av föreställningar och normer och inte minst könsrelaterade sådana. Studiens huvudsakliga analytiska tolkningsram har utgjorts av det genusteoretiska där tidigare forskning om könsroller och kroppen som social konstruktion samt Christies teori om idealiska offret/gärningspersonen varit vår utgångspunkt. Media är en utav de främsta källorna till kriminalitet vi har idag och syftet med vår studie var att studera hur de kvinnliga mördarna Sara Svensson, Johanna Möller, Cecilia Liebler och Ksenia Kotsneva-Gröndahl framställs i svenska dokumentärserier och hur framställningarnas utformning kan förstås utifrån ett genusperspektiv. Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi genom tematisk textanalys undersökt dokumentäravsnittens beskrivande av kvinnorna och deras livshistorier för att hitta återkommande mönster och teman. Frågeställningarna vi ämnade att undersöka var huruvida det går att urskilja gemensamma typiska egenskaper som tillskrivs de olika kvinnliga mördarna i dokumentäravsnitten och om framställningen av kvinnorna skiljer sig åt från den “idealiska brottslingen”. Resultatet av studien påvisar en tendens i flertalet dokumentäravsnitt att framställa kvinnan i enlighet med rådande genusnormer då deras feminina egenskaper (eller brist på) och roller som kvinnor synliggörs och betonas mer än realiteten i att de faktiskt är brottslingar. Konsekvensen blir att ansvaret tas ifrån kvinnorna då deras brottslighet förklaras av alternativa omständigheter snarare än den att de är kvinnor som begått brott. Samt att rådande samhällsnormer om det kvinnliga reproduceras.

Denna studies syfte är att öka förståelsen för hur könsroller representeras i dialogerna i romaner kring det moderna genombrottet. Materialet utgörs av korpusar baserade på tolv romaner utgivna mellan 1830 och 1930, sex skrivna av kvinnliga författare och sex av manliga. Repliker yttrade av kvinnliga karaktärer jämförs med repliker yttrade av manliga karaktärer med avseende på talutrymme, formalitet, topiker, semantiska typer och ordklassfördelning. Dessa aspekter undersöks även i en jämförelse mellan kvinnliga och manliga författare. Studien visar att det i romandialogerna vid denna tid gavs betydligt mer utrymme åt manliga karaktärer, framför allt i manliga författares verk. Den visar också att de manliga karaktärerna talade mer formellt, och att kvinnliga karaktärer talade mer om människorelaterade ämnen, men i övrigt talade kvinnliga och manliga karaktärer om ungefär samma saker och på liknande sätt. Skillnaderna i talutrymme och formalitet tyder på en skev maktbalans i dialogerna och speglar troligen verkliga och upplevda samhällsförhållanden under den undersökta perioden. De små skillnaderna i övriga undersökta aspekter indikerar att samtalsämnen och ordklasser i dialogen inte användes som medel för att uttrycka könsrollerna i romanerna. I en exkurs undersöks en av romanerna separat eftersom historien i denna utspelar sig 500 år senare och könsrollerna skiljer sig avsevärt från i övriga verk. Den främsta skillnaden mot övriga romaner är att de kvinnliga karaktärerna fick betydligt större del av talutrymmet.

Datorspel har växt i popularitet för vart år som gått och involverar idag flera miljarder aktiva spelare världen över. Idag visar statistik på en nästintill jämlik fördelning av män och kvinnor som spelar men ändå anses fortfarande den stereotypiska gamern som manlig. Detta har lett till att det finns problem med representativa kvinnliga spelkaraktärer i många spel då problem kring hypersexualiserade karaktärer, karaktärer i stereotypiska könsroller samt även exkludering av kvinnliga karaktärer har förekommit under många år. Detta kan till viss del tänkas vara på grund av att spelindustrin länge varit fylld av en majoritet av manliga utvecklare och arbetare som även utvecklar spelkaraktärer gentemot en manlig publik. Men i och med vikten av karaktärs identifiering när de kommer till en bra spelupplevelse är de viktigt att ta reda på var kvinnliga gamers anser är bra kvinnliga spelkaraktärer och vilka attribut som borde fokuserar på vid utvecklingen av kvinnliga spelkaraktärer. Genom en webbenkät som riktade sig mot kvinnliga gamers världen över och frågeställningen “Vad kännetecknar bra kvinnliga spelkaraktärer enligt kvinnliga gamers?” samlades kvalitativ data in som gav djupare insikt i vad som krävs i den framtida utvecklingen av kvinnliga spelkaraktärer. I resultatet finns trender om vikten av välskrivna, utvecklade och mångfaldiga karaktärer men även att karaktärernas personlighet och roll verkar ha större betydelse än dess utseende när det kommer till aspekter om vad som gör en bra spelkaraktär. Det uttrycktes många åsikter om att översexualisering av kvinnliga karaktärer inte är önskvärd. Däremot tyckte majoriteten att en förbättring skett inom spelindustrin de senaste åren när det kommer till kvinnliga representation men att det finns mycket som fortfarande måste göras på den fronten. Därför rekommenderas det med framtida studier inom området för att ytterligare navigera vad som kan göras för att förbättra spelindustrin i samband med spelkaraktärer. / Videogames grow in popularity every year and today there are several billion active users around the world. Todays statistics show an almost equal distribution between men and women that play videogames but the stereotypical gamer is still seen as male. This has lead to some representative problems for women in videogames where, for many years, many games have female characters that are oversexualised, in stereotypical gender roles or even exclude female characters all together.This can partially be because of the fact that the gaming industry have been dominated by male developers for many years and they develop games to a generally male audience. With the importance of character identification when it comes to a good gaming experience and the negative effects these representation issues can have on girls and women it is now important that we find out what female gamers considers make a good female game character and what attributes should be the focus when developing good female game characters. With the help of a web survey, a target of female gamers around the world and the research question “What characterizes good female game characters according to female gamers?” qualitative data was collected that gave a deeper insight into what it takes to develop good female game characters. The results show trends about the importance of well written, developed and diverse characters but also the fact that the characters personality and role is more important than their appearance when it comes to making good female game characters. Many opinions on oversexualisation were expressed and the fact that this was not a desirable trait for female characters. Many also expressed the opinion that the female representation in videogames has become better in the last couple of years but that there is still a long way still until it can be considered good. That is why future research within the field is encouraged so that we can navigate what it takes to improve the gaming industry when it comes to game characters.