This study aims to examine how the Swedish national team in football was portrayed in a Swedish newspaper during the FIFA Women's World Cup 2003 and 2023. The main focus was to examine if there were any similarities or differences in the portrayal from a gender perspective. The study aims to understand whether and how gender stereotypes exist and change in sports journalism. The empirical material consists of ten articles published in Dagens Nyheter, five from each championship. A qualitative linguistic text analysis was used to analyze the articles from a linguistic perspective to uncover underlying values and meanings. The study uses a theoretical framework consisting of Hirdman's gender system and gender contract (2003, 2004), Lippmann's stereotypes (2012), and Entman's framing theory (1993). The findings revealed both differences and similarities in the team's portrayal in 2003 and 2023. The reporting in 2023 showed a shift towards focusing less on private lives and appearances compared to 2003, despite the lack of strong patterns in 2003. References to players by their full name were more common in 2023 in comparison to 2003 where the use of only forename and nicknames were more common. Both tournaments consistently emphasized the emotional aspects of the players and also described them based on their athletic achievements. The results show that the reporting on women's football is evolving towards a less stereotypical portrayal, though some stereotypical elements remain, such as the strong focus on the player’s emotions.

Syftet med undersökningen är att fördjupa vår förståelse för hur undersköterskor som arbetar inom kommunal äldreomsorg upplever gränsdragningen mellan arbete och privatliv till följd av att de anpassar och justerar sina känslor i vardagen. Eftersom vi båda har arbetat inom kommunal äldreomsorg finns viss förförståelse för ämnet. Den teoretiska referensramen fokuserar på det emotionella arbetet samt work life balance, vilket ligger till grund för hur vårt insamlade material tolkas. Materialet har insamlats genom åtta telefonintervjuer, vilka vi sedan har analyserat och kopplat samman med den teoretiska referensramen. Resultatet visar på att det emotionella arbetet upplevs olika av undersköterskorna. Däremot uppfattar samtliga undersköterskor att de ofta kan behöva gå in i en roll och uttrycka sig på ett sätt som inte alltid stämmer överens med vad de egentligen känner. Studien visar även att de flesta undersköterskorna upplever att deras balans mellan arbete och privatliv är bra, men det går att se att gränsdragningen mellan arbete och privatliv påverkas av att de har ett känslomässigt arbete.

This essay explores whether the gender constructions in Joe Abercrombie’s Best Served Cold and Juliet Marillier’s Daughter of the Forest question or contribute to existing gender categories. The analysis is performed using Raewynn Connell’s gender structure model, Brian Attebery’s theory of fantasy as a "fuzzy set" and Maria Nikolajeva’s schedule for stereotypical gender traits. Thus, both of the texts were analyzed to determine if their contents, structures and reader responses create opportunities or act limiting, how the main characters are portrayed and how the books various power-, production-, emotional- and symbolic relations look like. The result of the analysis is that both of the books portray patriarchal worlds, sexual division of labor, misogyny and gender-binding statements. The characters in Daughter of the Forest are quite stereotypical, with some traits that exceed their gender, whilst the characters in Best Served Cold are all portrayed with traditionally manly traits (even the female main character). Therefor one can say that Best Served cold’s female protagonist is the only element in the books that fully questions prevailing gender categories.

In this study, ninety costumes from the LittleBigPlanet (Media Molecule, 2008, 2011; Sumo Digital 2014) franchise were analyzed in order to answer the question on how the LittleBigPlanet series have represented diversity of different genders through the available costumes to a seemingly gender neutral character. This is done by dividing the costumes into three categories: feminine, masculine and neutral. The costumes are categorized according to set criteria, and in the results it is revealed that there are mostly feminine costumes, even though the difference is minor. The study also analyses how different gender-coded costumes in the LittleBigPlanet series are portrayed, and several traits are found to be reoccurring. Finally, it is discussed whether having portrayed stereotypical body images were suitable for the age of their audience, and it is also stated that the costumes of the LittleBigPlanet franchise are generally diversified. / I denna undersökning analyserades nittio kostymer från LittleBigPlanet-serien (Media Molecule, 2008, 2011; Sumo Digital 2014). Syftet är att besvara frågan om hur LittleBigPlanet serien har representerad mångfald av kön genom de tillgängliga kostymerna för en till synes könsneutral karaktär. Detta görs genom att dela upp kostymerna i tre kategorier: feminina, maskulina och neutrala. Kostymerna är kategoriserade enligt satta kriterier, och resultaten avslöjar att det är huvudsakligen feminina kostymer, även om skillnaden inte är särskilt stor. Studien analyserar även hur olika könskodade kostymer i LittleBigPlanet-serien är porträtterande, och flera egenskaper visar sig upprepas. Slutligen diskuteras om det är lämpligt för kostymerna att porträttera stereotypiska kroppsbilder i spelen med tanke på deras spelares ålder, och det påstås även att kostymerna i LittleBigPlanet-serien är någorlunda mångsidiga.

Syftet med denna studie är att undersöka huruvida kvällspressens rapportering om sexbrott reproducerar stereotypa könsroller. Det är också att granska hur genusmedveten kvällstidningsjournalistiken är. Då medier besitter en maktposition och har inverkan på människor är det relevant att kritiskt undersöka hur könsrollerna gestaltas och genom det främja både demokrati och den feministiska forskningen. Uppsatsens teoretiska ramverk består av Yvonne Hirdmans genusteori samt gestaltningsteori som den förklaras av Jesper Strömbäck och Robert Entman. Vidare förklaras nyhetsvärdering och nyhetsurval som ett komplement till förståelse om vad som blir nyheter. Undersökningen har begränsats till två kvällstidningar, Aftonbladet och Expressen, då de är de två största rikstäckande kvällstidningarna i Sverige. I uppsatsen representerar dessa två tidningar kvällspressen överlag. Den tidsperiod som har undersökts är 1 juni 2016 till 31 augusti 2016. Uppsatsen bygger på en kvantitativ innehållsanalys där ett kodschema har utformats och variabler har arbetats fram för att besvara studiens frågeställningar. Variablerna är baserade på tidigare forskning inom fältet för brottsjournalistik. Artiklarna som har undersökts faller inom bestämda urvalskriterier. Resultaten visar att artiklar om sexbrott får lite utrymme jämfört med den totala rapporteringen, trots att ämnen som berör brott och sex ofta prioriteras på kvällstidningsredaktioner. Vidare visar resultaten att offret i de flesta fall är en kvinna och att männen vanligtvis är förövare, och att offret – kvinnan, är den som får störst utrymme och främst får komma till tals. Detta bidrar till att kvinnor får uttala sig mer i sexbrottsrapporteringen, vilket genererar i att sexbrott ses som ett kvinnoproblem. Etnicitet var främst förekommande i beskrivningen av förövaren och gör att hen porträtteras som en stereotyp förövare, i linje med tidigare forskning. Slutsatsen är dock att kvällspressen i vissa aspekter bedriver en någorlunda genusmedveten journalistik, vilket sett till tidigare forskning är en förbättring. Samtidigt måste varje enskild journalist ta ansvar för att inte reproducera en stereotyp bild av sexbrott.

The aim of this essay is to discuss the double graves existence, content and meaning during the Swedish Iron Age. Being buried in pairs seems to have been relatively rare. Is the double grave a family grave or was one of the individuals a human sacrifice? The focus of this essay will be to discuss the possible relationship the people in the double graves may have had, but also to see how rare the grave type is with the help and inspiration of theories by Sarah M. Nelson. Are the graves family style graves such as husband and wife or parent and child? Are there any other possibilities for the existence of double graves? The most common interpretation of the double graves is that they are family graves. I will try to answer these questions by examining four Iron Age burial grounds in Sweden. I do not rule out that double graves may be family graves, however, if they were family graves, why are they so uncommon and where is the rest of the family? Why is it only two people in the grave? This makes me question if the double graves are something else but pure family graves. It is more likely that the double graves have been the results of accidents or disease where two people lost their lives at the same time.

No description available.

Sverige är och har länge varit ett land som ligger i framkant när det gäller jämställdhetspolitik, trots detta fortsätter männen att dominera de ledande positionerna. Syftet med denna studie är att undersöka chefer inom en organisation i bilbranschen, för att urskilja hur de ser på ledarskap, rekrytering och kvinnors möjligheter att avancera till chefspositioner. Åtta chefer på olika anläggningar inom samma organisation intervjuades semistrukturerat. Samtliga chefer i studien är män, eftersom vi vill utöka den tidigare forskningen med ett perspektiv från de som står överst i maktordningen. Empirin analyserades med hjälp teorier om homosocial reproduktion, oreflekterad/reflekterad magkänsla, beslutsfattande med system 1 och 2, rollöverensstämmelse och tre synsätt på kvinnligt ledarskap. Utifrån empirin gjordes även jämförelser med den tidigare forskningen som bland annat behandlar homosocialitet och kvinnor och mäns möjligheter att bli chef. Slutsatsen av studien är bland annat att cheferna visar homogena mönster mellan hur de beskriver sig själva och vad de söker efter hos en chefskandidat. Samtidigt använder de gärna sig av magkänsla vid rekrytering, vilket kan öka risken för homosocial reproduktion. Detta kan eventuellt hindra kvinnor att båda träda in i och avancera till chefspositioner i organisationen. Vissa av cheferna talar om en kultur som finns i företaget där kvinnor har svårare att bli accepterade som chefer än män. Ett annat mönster vi finner i empirin är att cheferna uppvisar föreställningar som överensstämmer med teorin om rollöverensstämmelse. Att den kvinnliga könsrollen och ledarskapsrollen är svåra att förena är ytterligare en potentiell bidragande faktor till att kvinnliga chefer möter hinder både vid avancemang till högre positioner och i sin roll som ledare. Flera av cheferna uppmärksammar att det finns strukturella problem som hindrar kvinnor från att bli chefer generellt i samhället, dock är det få som uppger att de ser några strukturella problem eller att kvinnor skulle möta hinder inom den egna organisationen.

I create to heal wounds – personal, emotional and social. I create to break the patriarchy  and normative systems that excludes people of different genders, sexualities, colours and bodies. I make human wear – fashion for bodies of all sizes and genders. I want people to be comfortable with themselves and their bodies and that is the goal with my brand EKLUND EKLUND.  The fashion world today consists of “his and hers”, size zero, “wear and tear” and sexist ads, all of which maintains heteronormativity and sick beauty ideals. Clothes are made for “women” and “men” in size XS-XL, leaving everyone outside of those norms excluded.  I will research the gender - and beauty norms in western media and fashion and how it affects people and their self esteem. How can I make fashion inclusive and socially sustainable? Can I make clothes that fits all?  I’m gonna make a One Size Queer Couture Collection to include different expressions and bodies to change the norms of gender and size. One Size that adjusts to different shapes and sizes, Queer as in genderless for everyone and Couture as in hand-made fashion.  I will achieve this through experimental pattern making, non-normative design and a presentation of the clothes with and for people confronting norms of gender, sexualities, beauty and colour.

I denna kvalitativa studie har det undersökts om vilken betydelse könsroller har på bankanställda samt om manliga och kvinnliga anställda upplever sin yrkesroll annorlunda. I undersökningen återfinns nio respondenters upplevelser varav sex anställda är respondenter som identifierar sig som kvinnor och tre som identifierar sig som män. Studien har genomförts på tre olika organisationer på olika orter i Sverige. Denna undersökning belyser respondenternas subjektiva upplevelser och erfarenheter om könsroller. Resultatet har analyserats utifrån de sociologiska perspektiven: rollteorin och symbolisk interaktionism som förklarar hur respondenternas roller skapats och hur de utspelar sig samt hur de uppfattar sig själva utifrån könsroller. Studiens resultat är att manliga och kvinnliga anställda upplever könsroller på liknande sätt, det vill säga i enlighet med de stereotypa egenskaperna utifrån vad som anses manligt respektive kvinnligt. Dock skiljer sig betydelsen av könsroller i upplevelser och även att det råder en ojämlikhet. Kvinnliga anställda upplever att de behöver prestera mer för att bli lika uppskattade som manliga kollegor. Kvinnor upplevde även i större utsträckning att de blev negativt bemötta av främst kunder på grund av deras kön. De manliga anställda upplevde att deras manliga kön fungerade som en positiv tillgång när det gäller respekt och karriärsuppgång. Resultatet visade att samtliga respondenter anpassade sig efter de rådande stereotypa könsrollerna dock att det sker utan någon större reflektion. / In this qualitative study, we have investigated which meaning gender roles have on bank and financial employees’ professional role, and whether male and female employees perceive their professional role differently. The study includes nine respondents' experiences of which six employees identify as female and three employees identify as male. The study has been conducted within three different organizations in different locations in Sweden. This study highlights the respondents' subjective experiences and experiences about gender roles. The results have been analysed using the sociological perspectives: role theory and symbolic interactionism, which explain how the respondents' roles are created, how they take place and how they perceive themselves based on gender roles. The study reveals that male and female employees experience gender roles in a similar way, that is, in accordance with the stereotypical characteristics based on what is considered male and female, respectively. However, the importance of gender roles in experiences differs and that inequality exists. Employees who identify as female feel that they need to perform at a higher level to become as appreciated as male colleagues. Women, to a greater extent than the men, felt that they were negatively addressed primarily by customers because of their perceived gender. The employees who identify as male felt that their gender served as a positive asset when it comes to respect and career advancement. The result showed that all respondents adapted to the prevailing stereotypical gender roles, however, that it occurs without any major reflection.