Bakgrund: Sedan dess tidiga start på 60-talet växer idag Artificiell Intelligens (AI) i revolutionerande fart och används idag i områden från sjukvård, digitala klockor, domstolar, offentliga toaletter, preventivmedel eller till energisystem. Den breda implementeringen och data växer storslaget fram på marknaden. Men AI-tekniken bidrar även till att bland annat kvinnor drabbas av stereotypa könsroller som programmeras in, trots att kvinnor är de som 1) använder tekniken minst och 2) är underrepresenterade inom tech-sektorn. Ur ett etiskt perspektiv finns även andra problematiska svårigheter med AI i förhållande till dess utsläpp och påverkan på klimatet. Syfte: Syftet med arbetet är att studera vilka föreställningar om AI personer som är verksamma inom sektorn i Sverige har, med särskild hänsyn till genus och klimat. Frågeställning: Vilka föreställningar har personer verksamma inom AI-sektorn i relation till genus och klimat? Metod och teori: En kvalitativ metod har använts där halvstrukturerade intervjuer har gjorts med fyra personer. En kvalitativ innehållsanalys har gjorts vid analyserandet av intervjutranskriberingarna. I Analysen tillämpas Yvonne Hirdmans genusteori. Slutsats: AI diskursen med dess mestadels positiva konnotationer har ett stadigt grepp inom sektorn. Inget av de aktuella projekten som informanterna är verksamma i nu tillämpar något specifikt etiskt regelverk, bortsett från de etiska riktlinjer som varje enskild organisation som är involverad i projektet har. Det finns en viss medvetenhet om etikrelaterade problem med AI kopplat till genus och klimatförändringar, men inget större engagemang i att hantera det eller att granska egna utsläpp. Huvudfokus är hur AI kan tillämpas för att hantera olika samhällsutmaningar.

I följande studie undersöks hur realityserien True Love Sverige konstruerar könsroller. Syftet är att få insyn i hur media kan påverka vår identitet, samt blottlägga hur en produktion går till väga för att kommunicera ett visst budskap. De metoder och teorier jag har använt mig av är multimodal kritisk diskursanalys, socialsemiotik, könsrollsteorin och Yvonne Hirdmans genuskontrakt. Resultatet visar att deltagarna konstrueras genom produktionsbolagets val av setting, attribut, perspektiv, ljud och musik. Analysen visar att programmet till stor del (re)producerar traditionella könsroller, men att vissa deltagare – främst de av manligt kön – bryter dem.

Syftet med denna studie är att göra en komparativ studie och undersöka vilken typ av material barn på två förskolor i två länder använder sig av och hur de använder material i sin lek. Förskolorna ligger i Sverige och Bosnien-Hercegovina. Metoden bestod av observationer i de två förskolorna och pågick i fyra dagar i varje förskola. Den tidigare forskningen och den teoretiska utgångspunkten bestod av tidigare studier och teorier om socialisation och könssocialisation och hur detta inverkar i ett barns uppväxt och föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt.Resultatet i denna studie visar att barns val av material till viss del återspeglar rådande könsrollsmönster i båda länderna genom att flickor intar en mer omhändertagande roll av familj, medan pojkar visar styrka och tuffhet genom olika typer av krigslekar. Det var dock svårt att dra en generell slutsats, eftersom det fanns situationer där pojkarna valde material och typer av lekar som traditionellt betraktas som typiskt kvinnliga situationer. Att flickorna och pojkarna valde att leka med vissa typer av material i studien kan tyda på att de kan vara medvetna om vilka förväntningar det finns på de och att de intar de förväntande könsroller för att bli accepterade av gemenskapen. / How and with what do boys and girls play with in preschool?A comparative qualitative study about gender role in children’s play and their choice of material in preschools in Sweden and Bosnian-Hercegovina.

Syftet med arbetet är att försöka identifiera normer och värderingar som kan finnas i dagens skola med inriktning på de lägre skolåren ur ett homo- bi- och transperspektiv. Med hjälp av djupintervjuer och textanalys försöka få fram ett resultat som redovisar detta. Samtidigt ger även arbetet en översikt av tidigare forskning gällande attityder gentemot homosexuella och hur antagandet att alla är heterosexuella kan påverka HBT-personer. Sammanfattningsvis pekar mina resultat på att den undersökta skolan inte har ett HBT-perspektiv i så stor utsträckning i sin undervisning och att det delvis har sin förklaring i skolans styrdokument, förväntningarna på pojkar och flickor samt den rådande heteronormativiteten.

Syftet med den här studien, som har genomförts i en årskurs tre, är att undersöka och ta reda på vilka könsmönster som kan tänkas finnas i ett urval av skönlitteratur. Enligt Kåreland (2007) möter eleverna tidigt tydliga könsmönster inom skönlitteraturen vilket innebär att de får en bild av vad som anses vara kvinnligt respektive manligt. Vi vill därför ta reda på hur dessa könsmönster påverkar elevernas syn och uppfattning om kvinnliga och manliga karaktärer i skönlitteratur. Det empiriska materialet har utgjorts av en pedagogs boklista. Med detta menas att hen har skrivit ned de skönlitterära böcker som hen har läst högt för eleverna under höstterminen 2015. Denna litteratur har vi tolkat genom textanalys och användandet av narratologiska begrepp. Materialet har också utgjorts av en semistrukturerad intervju med en grupp elever. För att fördjupa oss i genustänkande har vi utgått från Yvonne Hirdmans (1998) genussystem. Genussystemet innebär en särskiljning mellan kvinnligt och manligt samt ett normtänkande i samhället där mannen utgör normen. Arbetets resultat visar att majoriteten av den lästa skönlitteraturen har ett stereotypt könsmönster där flertalet av karaktärerna är män. Vi anser att det blir tydligt vad eleverna anser är manligt respektive kvinnligt. Om man däremot diskuterar kön utifrån elevernas egna tankar och erfarenheter, är vår slutsats att de frångår ett stereotypt tankesätt kring kön och könsroller.

Szabo, Victoria och Christiansson, Linus (2014). Förskolebarns fria lek ochkommunikation ur ett genusperspektiv. Malmö högskola: LärarutbildningenDet här arbetet syftar till att få en ökad förståelse kring förskolebarns lek ochkommunikation i den fria leken ur ett genusperspektiv. Därutöver är avsikten att bidratill en ökad inblick om hur samhället och genus formar barn redan i tidig ålder.I studien deltog 15 barn på en mångkulturell och kommunalt driven förskola, därskriftlig observation användes som metod.I studiens resultat framkommer det att barn formas av samhällets förväntningar ochnormer men även att barn prövar och utmanar dessa för att hitta sin plats på förskolan.Vidare visar resultatet att maktpositioner både skapas och utmanas i leken och ävenkommunikationen bland pojkar och flickor, det var ingen roll eller position som enbarttillhörde ett kön.

Studien vill belysa hur genusfrågan i läroböcker i år nio har framställts efter skolreformerna 1969 respektive 1994. Är pojkar och flickor, kvinnor och män ensidigt eller stereotypt framställda? Undersökningen koncentrerar sig främst på analys av bilder och text i läroböckerna och den innefattar två läroböcker från varje läroplansreform där antal avbildade kvinnor och män, antal kvinno- respektive mansrelaterade ord samt kvinnliga och manliga sysslor räknats. Studien visar att flickor får lite utrymme i de tidiga läroböckerna men att det i de moderna snarare råder jämvikt i fördelningen av de båda könen. När det gäller utövande sysslor infinner sig en förskjutning från kvinnor i kvinnliga sysslor i de äldre läroböckerna mot kvinnor i manliga sysslor i de moderna böckerna. De senaste böckerna speglar i sin text i stort den verklighet elever befinner sig i idag, men önskvärt vore om pojkar fick ta mer del av kvinnliga sysslor i läroböckernas texter. / Studien vill belysa hur genusfrågan i läroböcker i år nio har framställts efter skolreformerna 1969 respektive 1994. Är pojkar och flickor, kvinnor och män ensidigt eller stereotypt framställda? Undersökningen koncentrerar sig främst på analys av bilder och text i läroböckerna och den innefattar två läroböcker från varje läroplansreform där antal avbildade kvinnor och män, antal kvinno- respektive mansrelaterade ord samt kvinnliga och manliga sysslor räknats. Studien visar att flickor får lite utrymme i de tidiga läroböckerna men att det i de moderna snarare råder jämvikt i fördelningen av de båda könen. När det gäller utövande sysslor infinner sig en förskjutning från kvinnor i kvinnliga sysslor i de äldre läroböckerna mot kvinnor i manliga sysslor i de moderna böckerna. De senaste böckerna speglar i sin text i stort den verklighet elever befinner sig i idag, men önskvärt vore om pojkar fick ta mer del av kvinnliga sysslor i läroböckernas texter.

Syftet med studien var att undersöka hur genus tar sig uttryck under skolidrotten och hur maktrelationen/dominansförhållandet kan se ut mellan pojkar och flickor. För att vi skulle kunna svara på vårt syfte använde vi oss av följande frågeställning: Är det så att pojkar tenderar att dominera under samundervisning i idrott och hälsa i årskurs 9 och hur uttrycker i så fall sig denna dominans? Vi valde att använda oss utav en kvalitativ icke deltagande (känd) observationsmetod där vi observerade fyra niondeklasser under två idrottslektioner vardera på en skola i Malmö. Uppsatsens teoriram bygger på Yvonne Hirdmans genusteori, genuskontrakt och genussystem där det är mannen som är kontraktsskrivare och utgör normen. Resultatet i vår undersökning visar att pojkar är tävlingsinriktade, aktiva, högljudda samt att de visar på en stor tilltro till den egna idrottsliga förmågan men en misstro till flickors förmåga. Som kontrast vill flickorna ha ordning och reda, är ibland självmant passiva men oftast är passiviteten påtvingad samt att de har en misstro till den egna idrottsliga förmågan och en tilltro till pojkars förmåga. Det är också väldigt tydligt att det råder en stark könsrollsuppdelning under idrottslektionerna där både pojkarna och flickorna är medvetna om vad som uppfattas som maskulint och feminint. Inte minst syns detta då ingen anammar de egenskaper, attribut och beteende som under skolidrotten skapats och blivit synonymt med det andra könet. Det är pojkarna som dikterar och dominerar under skolidrotten där flickorna, som låter sig styras, ger legitimitet till pojkarnas dominans då de inte utmanar det genuskontrakt som existerar. / The purpose of this essay is to examine how gender is expressed during physical education in order to determine which gender is the more dominant in this environment. To help clarify the goals of the essay the following questions were proposed: “Do boy’s behavior dominate over girls behavioral traits during physical education in year nine? If so, where is this domination apparent?” A qualitative, non-participating known observation method was used to observe four classes in year nine during two lessons each in a school in Malmö. The essay is founded on Yvonne Hirdmans gender theory, gender contract and gender system where it is the male that is the contract writer and also the norm. The results of the essay show boys are more competitive, active and louder, showing a greater belief in their own athletic ability with a significantly lower belief in girl’s athletic ability. Although girls were seen as more orderly and demanded a higher degree of organization, girls put more belief in the boy’s athletic ability than themselves. Girls tend to be more passive during play which can be attributed to one of two reasons: forced passiveness from the boys domination or a voluntary passive state. It is also very clear that there is a strong gender divide during physical education, and both boys and girls are aware of what is understood as masculine and feminine. It is the boys that dictate and dominate during physical education and the girls who let them control the environment through not challenging the gender contract that exists.

Syftet med studien har varit att undersöka vilka metoder och arbetssätt pedagogerna på någraförskolor i Falkenbergs och Hyltes kommuner använder sig av för att arbeta medjämställdhet. Pedagogerna i Falkenbergs kommun har deltagit i ett jämställdhetsprojekt och vihar gjort jämförelser med Hyltes kommun där pedagogerna inte har haft möjlighet attmedverka i något projekt. Syftet var också att ta reda på om det finns behov av fortbildninginom detta område. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och ansåg att det var den mestlämpade metoden för att kunna få svar på de empiriska frågeställningarna:• Vilka attityder/synsätt finns på uppdraget att bryta könsmönster och könsroller iförskolan bland pedagoger i två kommuner?• Hur ser jämställdhetsarbetet ut bland förskolans pedagoger i Falkenbergs och Hylteskommuner?• Vilka uppfattningar finns hur fortbildning bäst bör genomföras för att stärkajämställdhetsarbetet i förskolan?Elva pedagoger (förskollärare och barnskötare) intervjuades på förskolor i kommunerna.Urvalsgruppen delades in i tre grupper varav två intervjugrupper i Falkenberg och en grupp iHylte. Undersökningens teoretiska utgångspunkter har vi till största delen hämtat från denstatliga utredningen Jämställd förskola (SOU 2006:75) och rapporten ger många förslag pååtgärder för att nå fram till ett bättre jämställdhetsarbete. Intervjuresultatet visar tydligasignaler på att pedagoger är i stort behov av utbildning för att kunna utföra ett kvalificeratgenusarbete i barngruppen. Vi menar att de pedagoger som genomgått fortbildning inom dettaområde och nu arbetar aktivt har förändrat sitt förhållningssätt genom att reflektera över sigsjälv i sin roll som medskapare av kön. De uppvisar också en medvetenhet om att detraditionella könsrollsmönstren och könsrollerna måste brytas. I resultatet framkom även hurviktigt det är att arbetsledningen finns med i förändringsarbetet och stöttar sin personal.

Syftet med vår undersökning har varit att belysa fritidspedagogers bemötande av flickor och pojkar under idrottslektioner ur ett genusperspektiv. Vi har också velat se hur man inom arbetslaget löser problematiken kring könsbundna aktiviteter och hur manliga och kvinnliga fritidspedagogers uppfattningar skiljer sig om sitt arbete i relation till det motsatta könet. Efter genomförda intervjuer med kvinnliga och manliga pedagoger och observationer under idrottslektioner har vi bearbetat materialet med hjälp av genusteorier och socialteoretiska perspektiv för att urskilja mönster. Resultatet visade att både manliga och kvinnliga pedagoger gör skillnad på barnen beroende på deras kön oavsett vilket kön pedagogen själv har. Vi har även sett att arbetslaget gör val av aktiviteter utifrån pedagogernas intresse och kunskap vilket gör att aktiviteterna ofta blir könsbundna exempelvis att de manliga pedagogerna spelar fotboll och har träslöjd och de kvinnliga syr och pysslar. Slutsatser som går att dra är att ämnet borde lyftas mer i arbetslagen för att diskutera hur de kan lösa problematiken kring att pedagoger tar givna roller utifrån deras kön.