Att män tar sig friheter att ta på kvinnors kroppar, är en normaliserad handling inom krogkontexter och något som många kvinnor varit utsatta för. Syftet med denna studie är att undersöka hur mäns frihetstagande tar sig uttryck i en krogkontext och hur det i sin tur kan påverka kvinnor och vilken effekt det kan ha på könsroller i det offentliga rummet. Resultatet bygger på två observationer och sex semi-strukturerade intervjuer, som sedan analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Objektifieringsteori som en del av genusteori och feministisk teori, socialkonstruktivism, symbolisk interaktionism samt tidigare forskning har legat till grund för tolkning och analys av materialet. Av resultatet framgår det att mäns frihetstagande tar sig uttryck i handlingar och ord som objektifierar kvinnor och upprätthåller den strukturella könsmaktsordningen. / <p>2018-01-19</p>

En esta tesina se analiza los roles de género en la trilogía lorquiana, que consiste en los dramas Bodas de sangre, Yerma y La casa de Bernarda Alba. El análisis se basa en la teoría feminista y la idea de que el género se produce culturalmente y que esta producción de género crea tanto distinciones como desigualdad entre los géneros. En todas las obras existen normas de género que se basan en la domesticidad, la pureza y la sumisión como características femeninas. Las normas son dicotomías y por eso las características masculinas son las opuestas. Como las normas están presentes en cada obra, todos los personajes femeninos más importantes tienen que enfrentarse a ellas. Su actitud varía entre el fortalecimiento y la transgresión y varios de los personajes fortalecen algunas de las normas mientras transgreden otras. Sin embargo, independientemente de su actitud ninguno de los personajes femeninos logra evitar el destino trágico que les asigna el sistema patriarcal presentado en la trilogía.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur chefredaktörerna för livsstilsmagasinen Cosmopolitan, som är ett magasin för kvinnor, och Slitz, som är ett magasin för män, väljer att presentera sig själva i sina ledarspalter. Materialet som har använts är en ledarspalt från varje magasin. Den metod som har använts för att analysera texterna är huvudsakligen en topik­analys, med stöd av en textanalys. Även fotografierna som hör till spalterna har analyserats. Resultatet av undersökningen visar att de bilder chefredaktörerna ger av sig själva i hög grad bygger på gamla könsroller. Cosmopolitans chefredaktör tenderar att förminska sig själv, me­dan Slitz chefredaktör försöker framställa sig i så god dager som möjligt. Det finns även några inslag i texterna där chefredaktörerna tydligt går ifrån könsrollerna. Exempelvis visar Cosmo­politans chefredaktör en villighet att lämna en trygg anställning för en otryggare frilanskarriär, och Slitz chefredaktör skriver mer om sina känslor än Cosmopolitans chefredaktör gör.

I denna studie om stjärnfamiljer som genomgått en adoptionsprocess har fokus legat på att besvara frågan: Vad innebär det att ha adopterat som stjärnfamilj? Studiens fokus ligger på två grupper, ensamstående kvinnor och samkönade par. Genom ett målinriktat urval i en kvalitativ studie har fokus legat på att fånga de upplevelser och emotioner som dessa respondenter erfarit och med öppna samtal där endast vägledande frågor användes. Med inspiration från hermeneutiken har vi analyserat och tolkat materialet. Resultatet visar på en kunskapsbrist inom det sociala arbetet angående dessa adoptanter samt att en exkludering kan ske då det kommer till den heterosexuella tvåsamhetsnorm som råder i samhället. Ett annat resultat som denna studie visar är att socialarbetare har en rädsla över att framstå som diskriminerande och på så sätt bemöts dessa adoptanter annorlunda än om ett heterosexuellt par ansöker om adoption. Resultatet visar även att väntan på ett barn är av varierande längd och respondenterna förklarar känslor som kan liknas med en bergodalbana. Den konklusion som framkommit är att de respondenter som intervjuats i denna studie har överlag goda erfarenheter från adoptionsprocessen men det finns även skäl till att studera detta ämne vidare för att öka kunskapen hos socialarbetare. / In this study about starfamilys who has gone thru an adoption process have focus laid on answering the question: What does it mean to adopt as a starfamily? This study has its focus on two groups, single women and samesex couples. By using a goal-oriented selection in a qualitative study where focus have been capturing the experiences and emotions that our respondents have experienced. We have analysed with a hermeneutic approach and interpreted the material. The results show there is a gap in knowledge in the social field about these selected groups and an exclusion can occur because of the twosome- and heterosexual norm in the society. Another result is that some social workers have a fear of being seen as discriminatory and because of this the treatment of these adoptive families can be different from the treatment towards heterosexual couples. The results also show that the wait for children various in lengths and feelings that are described as a rollercoaster is portrayed by the respondents. The conclusion in this study is that our respondents have a mainly positive experience from their adoptions but there are still reasons to study this topic furthermore to gain more knowledge to social workers.

Målet med denna kandidatuppsats är att utreda hur flickor och pojkar framställs i fyra olika barnböcker för åldrarna 6-12. De valda böckerna finns med på två topplistor över de mest utlånade barnböckerna och författarna i Sverige 2016 och 2017. Hälften av böckerna är skrivna av manliga författare och resterande av kvinnliga författare för att se om deras framställningar av könen skiljer sig åt.   I uppsatsen används en textanalytisk metod ur genusperspektiv med fokus på karaktärerna, en komparativ metod för att jämföra böckerna, samt en hermeneutisk metod för att se hur delarna (karaktärernas egenskaper) utgör helheten (karaktären). Karaktärerna fungerar även som delar vilka utgör berättelsen, helheten. Teorier som ligger till grund för analyserna är feministiskt inriktade med namn som Yvonne Hirdman och Elaine Showalter i framkant, såväl som teorier där barns lärande behandlas, där Maria Nikolajeva är ett viktigt namn.   Resultatet av analyserna visar att i samtliga böcker av män beskrivs flickorna mer som objekt än aktiva karaktärer. Om flickorna är handlingskraftiga får de förolämpande ord riktade mot sig, som ett försök att reducera dem till ting skapta för pojkarnas ögon. I de kvinnliga författarnas böcker finns inga tydliga förväntningar på könen. Flickor och pojkar får bete sig traditionsenligt men även normbrytande utan att ögonbryn höjs. Att skillnader i kvinnornas och männens karaktärsgestaltning påträffas kan bero på att män i alla tider vunnit sin överordnade position tack vare tydliga åtskillnader mellan män och kvinnor.

Preventivmedel för kvinnor innefattar en betydande andel biverkningar. Hittills har män inte upplevt några allvarliga biverkningar av de testade preventivmedlen för män, trots detta är det biverkningarna som stoppat preventivmedel för män från att lanseras på marknaden. I denna studie argumenteras för att en möjlig förklaring till detta ligger i skilda riskuppfattningar om preventivmedel för män och kvinnor. Studien undersöker riskuppfattningar om preventivmedel samt hur individers egenskaper kan påverka denna riskuppfattning. Studien analyserar hur altruism, riskbenägenhet, föreställningar om könsroller och kön påverkar riskuppfattningar om preventivmedel för män respektive för kvinnor. För att undersöka detta utfördes en enkätundersökning bland 413 studenter vid Linköpings universitet. Respondenterna fick uppge sina uppfattningar om risker kring preventivmedel för antingen män eller kvinnor, samt förhålla sig till påståenden och besvara frågor om altruism, riskbenägenhet och könsroller. Vilka preventivmedel (för män eller kvinnor) en respondent tillfrågades att beakta bestämdes slumpmässigt. Datamaterialet analyserades sedan med hjälp av linjär regressionsanalys. Resultaten visar att respondenterna uppfattar biverkningarna från preventivmedel som värre för kvinnor än för män, där riskbenägenheten hos respondenterna spelade störst roll i deras riskuppfattning. Risksökande och mer altruistiska individer upplever riskerna som större medan den föreställningar om könsroller hade en liten påverkan på resultatet. Avslutningsvis visar resultaten en viss könsbias och den största skillnaden mellan könen är att män som är mindre altruistiska ser mindre risker med preventivmedel medan kvinnor som är mer altruistiska ser mer risker med preventivmedel. / Contraception for women entail a considerable amount of side effects. Even though men so far have not experience serious side effects from the tested contraceptive for men. These side effects have proven to inhibit the availability of male contraception on the market. In this study argumentation is made that one possible explanation for this dwells in a difference in risk perception between contraception for men versus for women, were side effects for contraception for men is preceded as more severe. The aim of this study is to evaluate four traits in individuals which arguably is affecting this risk perception, these are traditional views of gender roles, altruism, risk attitude and a difference in perceptions between genders. To test this, a survey with 413 respondents was conducted at Linköping University. The respondents had to report their perceptions about risks regarding contraception for either men or women, as well as respond to statements about altruism, risk attitudes and traditional gender roles. It was randomized what kind of contraception (for men or for women) the respondents answered. The data material was analyzed through linear regressions. The results show that the respondents, both the women and the men, perceive side effects for contraceptive for women as more severe were their risk attitude have the biggest effect on their risk perception. Furthermore, individuals who are more altruistic and risk seeking perceive larger risks with contraception while the individuals view on traditional gender roles have negligible effect on the respondent’s risk perception. A gender bias dwells in the respondents answer and the biggest difference between the genders is that men who are less altruistic see less risks with contraception while women who are more altruistic see more risks with contraception.

The aim of this study is to investigate stereotypical gender roles in ten fiction-related chapter books for children and young adults from a gender perspective. The selection of fictions has been made randomly from the decades of the 1940s, 1970s, 1990s and 2010s, of which nine books are from the three later decades, three from each decade, and one from the 1940s. The book from the 1940s, Fem söker en skatt, has together with research on gender and stereotypical gender roles in children's and youth literature, worked as a guideline on stereotypical gender roles. The study shows that characters following the stereotypical gender roles are getting fewer and fewer over the years, and that it is of the utmost importance to discuss gender equality from an early age. Here, teachers have an important role to strengthen children and young adult's awareness and acceptance for all human being's own worth. / Syftet med den här studien är att ur ett genusperspektiv undersöka stereotypa könsroller i tio skönlitterära kapitelböcker för barn och unga. Urvalet av skönlitteratur har gjorts slumpmässigt utifrån årtiondena 1940-, 1970-, 1990- samt 2010-talet varav tre böcker är från vardera av de tre senare årtiondena, och en från 1940-talet. Boken från 1940-talet, Fem söker en skatt, har tillsammans med forskning kring genus och stereotypa könsroller i barn- och ungdomslitteratur fungerat som en ledstjärna kring stereotypa könsroller. Studien visar på att karaktärer som följer stereotypa könsroller blir färre och färre med åren, samt att det är av högsta vikt att diskutera jämställdhet mellan könen redan från tidig ålder. Här har lärarna en viktig roll för att stärka barn och ungas medvetenhet och acceptans för alla människors egenvärde.

Studiens syfte är att ur ett barns perspektiv få en förståelse för barns tankar kring begreppet könsroller, detta för att underlätta för genus- och jämställdhetsarbetet på förskolan. För att uppnå syftet har följande frågeställningar besvarats: Vilka tankar och upplevelser har barn om könsroller? Hur tänker och upplever barn situationer när någon bryter mot könsrollen? Hur resonerar barn kring sina egna normer angående könsföreställningar med utgångspunkt i olika bilder som belyser personer eller situationer som är en del av samhällets normer eller som bemöter samhället normkritiskt? Studien är kvalitativ och bygger på fokusgruppsintervjuer med barn i åldrarna 4–6 år. Ett hermeneutiskt perspektiv genomsyrar studien. Sortering, reducering och argumentering utgör grunden för bearbetningen av intervjumaterialet. Studien lyfter fram barns egna erfarenheter av genusfrågor och jämställdhetsfrågor och låter barnen uttrycka sig med egna ord. Vi kan i studien se att barns tankar och upplevelser kring könsroller överlag följer de normer som finns i samhället angående könsroller. Barnen ifrågasatte det presenterade materialet som bröt mot samhällets normer. En del barn förändrade dock sitt perspektiv under tiden som fokusgruppssamtalet fortgick. Utifrån tolkat material ser vi behov av mer genusarbete som belyser både jämställdhet, identitet och normkritiskt tänkande.

Onlinespel fortsätter att växa för varje år och har på ett decennium gått ifrån att vara en trevlig sidosyssla till att tas som arbete. Nutida studier visar att den stereotypiske gamern inte längre existerar. Gruppen gamers är en diversifierad grupp människor ifrån alla världens länder, båda könen inräknade. Trots detta är dock sexism fortfarande väldigt vanligt förekommande inom gamingkulturen. Denna studie syftar till att undersöka hur könsroller upplevs för de som definierar sig som kvinnor. Frågeställningarna som ligger till grund för studien är hur könsroller reproduceras online samt hur de upplevs påverka den enskilde, vilka förväntningar som könsrollerna medför på individen i en grupp online, och hur maktstrukturer samt rådande hegemoni upplevs styra online och påverka individen i sitt vardagliga liv. Resultaten visar att målgruppen generellt upplever sig marginaliserade på den virtuella arenan. Detta främst genom orealistiska förväntningar, annorlunda förutsättningar, sexistiska strukturer och orimliga skillnader i bemötande efter att deras kön offentliggjorts. / Online games continue to grow for each year and in a decade, it has gone from being a nice side activity to for some, classified as work. Contemporary studies show that the stereotypic gamer no longer exists. The gamer group is a diverse group of people from all the world's countries, including both sexes. Nevertheless, sexism is still very common in gaming culture. This study aims at investigating perceived gender roles in regard to people who define themselves as women. The questions underlying the study are how gender roles are reproduced online and how these perceive to influence the individual, what expectations gender roles bring to an individual in a group online and how power structures and current hegemony are perceived to govern online and affect the individual in their daily life. The results show that the target audience generally feels marginalized on the virtual arena. This mainly through unrealistic expectations, different conditions, sexist structures and unreasonable differences in treatment after disclosing their gender.

Trots att Sverige är ett av världens mest jämställda länder drabbas fortfarande kvinnor av psykisk ohälsa i större utsträckning än män. På arbetsmarknaden visar sig detta genom kvinnors högre grad av sjukfrånvaro. Det kan finnas olika förklaringar till dessa könsskillnader. Tidigare studier föreslår teorier om hur flera sociala roller antingen kan skapa rollansträngningar och negativt påverka den psykiska hälsan, eller skapa s.k. rollackumulering och påverka den psykiska hälsan positivt. Denna studie syftar till att undersöka skillnader i risken för psykisk ohälsa mellan män och kvinnor med och utan barn. Vi undersöker även om förvärvsarbete kan ha en skyddande effekt mot psykisk ohälsa, samt om denna effekt skiljer sig åt mellan män och kvinnor. Vi hoppas kunna bidra till forskningsfältet jämställdhet inom arbetslivet genom att belysa att ojämställdhet inte bara handlar om skillnader i inkomst och makt mellan könen utan också om skillnader i psykisk ohälsa, vilket i större utsträckning drabbar kvinnor. Studien använder data från en europeisk surveyundersökning från 2014 där personer boende i Sverige i arbetsför ålder ingår. Ett index på psykisk ohälsa konstrueras utifrån självskattade mått för att undersöka utfallet av risken för psykisk ohälsa utifrån oberoende kombinationsvariabeln Kön och föräldraskap samt den oberoende variabeln förvärvsarbete. Den kvantitativa metod som används för att besvara studiens frågeställningar är multinomial logistisk regression och analys sker först med hela urvalet och sedan i två urval uppdelade för män och kvinnor.  Resultaten visar att kvinnor med och utan barn tenderar att ha större risk för psykisk ohälsa än män utan barn. Män med barn kan däremot ha en minskad risk för psykisk ohälsa jämfört med män utan barn. Vidare visar studiens resultat att förvärvsarbete kan ha en skyddseffekt mot psykisk ohälsa för både män och kvinnor.