Syftet med uppsatsen Hur pedagogernas beröring av barn kan påverka barnens könsroller - en studie om beteendemönster på fritidshemmet är att undersöka om det finns en skillnad på hur de observerade pedagogerna i min undersökning rör vid flickor och pojkar. Resultatet av undersökningen är att de observerade pedagogerna gav flickorna dubbelt så mycket positiv beröring, samtidigt som de gav pojkarna tretton gånger så mycket negativ beröring. Sett till tidigare forskning i området betyder det att pedagogerna bemöter flickor och pojkar olika utefter kön och riskerar att vara medskapare till att befästa stereotypa könsroller. Jag har i uppsatsen använt mig av metoden observation och analyserar dessa observationer med ett socialkonstruktivistiskt och genusteoretiskt synsätt. / The purpose of the bachelor thesis How the pedagogues way of touching children may affect the childrens' gender roles - a study about behavioural patterns in the recreational center of school, is to examine if there is a difference in how the observed pedagogues in my study touch girls and boys. The result of the survey is that the observed pedagogues gave the girls twice as much positive touch, while giving the the boys thirteen times as much negative touch. Considering previous research in the area this means that the pedagogues meet girls and boys differently and run the risk of assisting in establishing gender role stereotypes. I have in my bachelor thesis used the method of observation and analyze these observations with a social constructivist and gender theoretical approach.

”Politiken är ett spel, avskuret från det verkliga livet! Det är för att omskapa politikensinnehåll och metoder som kvinnorna bör engagera sig. Vitsen med den kvinnligarösträtten, dyrt vunnen 1921, är inte att förmera antalet röstsedlar, utan att ändra politikens riktning och för detta måste kvinnorna skolas i medborgarskap” Orden är Elisabeth Tamms i ett radioprogram från 1940 och hon kom attleva hela sitt liv efter dessa ord. Trots att Elisabet Tamm aldrig trodde påpartiväsendet lät hon sig ändå väljas till både kommun och riksdag. Hon ären av de kvinnor som utmanade manssamhället på 1920-talet. Hon gjordedet med stor entusiasm, skärpa och intelligens tillsammans med en gruppav andra färgstarka personligheter: Elin Wägner, Kerstin Hesselgren, AdaNilsson, Honorine Hermelin, m.fl. Tillsammans bildade de den inre kretsenav Fogelstadgruppen. Det var också dessa kvinnor som stod bakomtidskriften Tidevarvet. Mellan åren 1923 till 1936 gavs Tidevarvet ut, och var en radikalveckotidning. Fogelstadgruppen arbetade för att integrera kvinnorna isamhällsdebatten. På vilka sätt utmanade Fogelstadgruppen dåtidensgenusdiskurs och rådande normer och ideal? Vilka metoder använde de föratt öka sitt politiska inflytande i samhällsdebatten? Det ska uppsatsenförsöka besvara.

This thesis examines how teachers in physical education work with gender and gender roles in two religious schools in Stockholm. My main research questions were how the teachers relate to gender roles, if they think of gender when planning the lessons and do the boys or the girls get more attention from the teacher, if so, how do they get it? This study is based on interviews and observations, which makes it a qualitative study. The P. E. teachers in my study work in two religious schools. Two of them work at a Muslim school where segregated education exists, which means that boys and girls don’t have physical education classes together. The third teacher works at a Christian school that has co-education. The main theory in my study is that gender is socially created by humans. Masculinity and femininity are created when people are in integration with each other. The conclusions in my study are that the teachers relate to gender roles in different ways. All teachers find it difficult to work with gender in an active way, which means that this is something that’s not given priority during the lesson. By my analysis, I have also found that teachers to some extent follow the curriculum requirements for overcoming gender roles, but the lack of awareness from the teachers can actually lead to the reinforcement of gender roles. All the teachers in my study would like to have some form of training or practical exercises that they can improve their skills in becoming more aware of working with gender. The teachers therefore share awareness that they could be better. I can also say from my empirical evidence that teachers in my study did not prioritize gender in their planning of the lesson. During my observations in the Muslim school I found it a bit difficult to see whether the girls or the boys got more attention from the teacher. I noticed, however, that girls more often received more praise from both teachers B and C, than boys did in teacher A and C’s lessons. I felt, however, in teacher C’s lessons in the Christian school, girls received more praise from the teacher and more attention by the way he spoke to them.

Studiens syfte var att försöka belysa kvinnors situation i missbruksbehandling där män och kvinnor deltar i samma behandlingsgrupp. Frågeställningarna var: (1) Hur har kvinnornas liv som missbrukare sett ut? (2) Hur ser kvinnornas könsrelationer ut i behandlingen? (3) Vad innebär det att vara kvinna i en blandad könsgrupp under behandlingen? Studien genomfördes i form av kvalitativa intervjuer med en fenomenologisk hållning, och tolkades sedan med hjälp av meningstolkning. Resultaten analyserades med hjälp av könsperspektivet samt det psykodynamiska perspektivet. Resultaten visade att kvinnors situation i en blandad könsgrupp kan vara komplicerad och att både kvinnor och män lätt blir distraherade av varandra. De intervjuade kvinnorna ger uttryck för att det är svårt att koncentrera sig på behandlingen i en blandad könsgrupp, då det ofta uppstår sexuella anspelningar mellan männen och kvinnorna i gruppen. När de intervjuade kvinnorna beskriver hur livet i missbruket har sett ut är det en mörk bild som ges, där sexuellt utnyttjande och misshandel har varit ett vanligt inslag i deras liv som missbrukande kvinna.

Historiskt sett har kvinnan fått lite utrymme i media överhuvudtaget. Det håller på att ändras idag, mycket tack vare jämställdhetsdebatten. Kvinnor syns och hörs mer men det handlar i stor mån fortfarande om det privata: hemmet, familjen och relationer. Vår uppsats är uppbyggd kring en kvalitativ undersökning av gymnasieelever i fokusgrupper. Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på vad gymnasieelever anser om två utvalda kvinnors åsikter i media. De två kvinnorna är Anna Anka och Susanne Sjöström som medverkade i reality-showerna Svenska Hollywoodfruar respektive Ensam mamma söker. Båda serierna visades på TV3. De frågor vi ställt oss är; Hur påverkas mottagare av Anna Ankas och Susanne Sjöströms åsikter? Hur hade mottagarna reagerat om dessa åsikter framfördes av en man? Med underfrågan: Varför? Och Varför utvecklas dessa kvinnors åsikter till en debatt? Resultatet visar att våra fokusgrupper inte anser sig bli direkt påverkade av kvinnors åsikter i media, men de tror att åsikterna kan påverka dem indirekt i form av diskussioner. Reaktionerna på kvinnors åsikter i media hade blivit större om åsikterna hade framförts av en man, visar resultatet. Det är för att mäns åsikter, av många, tas på större allvar. Susanne Sjöströms sätt att leva och visa sina åsikter visar att en kvinna kan klara av att ta hand om en familj, både ekonomiskt men också hushållet och allt annat runtomkring. Anna Ankas sätt att leva och åsikterna hon framför kritiserar istället jämställdhetsdebatten och sättet många svenskar lever på. Därför har dessa kvinnors åsikter blivit till en debatt, enligt våra fokusgrupper.

This study shows how boys and girls play has changed during the 20th century. The purpose is to make people aware of the change that has happened. In the background I show what the literature says about gender and play, before and now. To get a result I’ve interviewed two older persons and four children. These interviews has been compared to see similarities and differences.I discovered that today’s play revolves mostly around toys. In my discussion I talk about how I believe this can affect children and their fantasy. I’ve also discovered that girls play hasn’t changed as much as boys.

The picture book is the children's first contact with the world of literature. The aim of our study is to look at how children and adults are portrayed in the picture book, from a gender perspective. Our aim is to critically examine how girls and boys, men and women are presented when it comes to both characteristics and appearance. Our research also focuses on how the text and images complete each other and we conduct a qualitative text and image analysis. We use Nikolajevas (2000) analytical model for picture books and previous research that already exists within the subject. In our paper we have clarified the concepts related to gender: gender, gender roles, gender equality and the picture book. We have also emphasized and described which gender patterns are found in each book. In order to obtain our results, we have examined three picture books that were published during the 2000s. Based on the analysis, we discovered that there are still stereotypical roles in the books. This also counts for the environment, clothes and accessories of the characters in the books. In all three books, however, we could also see some gender awareness and the willingness to question clear gender patterns.

Syftet med denna studie var att undersöka eventuella samband mellan inkomstfördelning samt utbildning och attityd gentemot delad föräldraledighet. Vidare blev denna problemformulering vital, då den även befrämjade möjligheten att titta på hur attityden gentemot delad föräldraledighet inverkar på synen av könsroller i ett hushåll. Undersökningen bygger på en enkät kring familjeliv och arbete, som har utförts av Sociologiska Institutionen vid Umeå universitet, och sammanförts av ISSP 2012 (International Social Survey Program). Studien grundar sig i en univariat analys som beskriver variablernas frekvensfördelningar, och därefter testas eventuella samband genom bivariat och multivariat analys. Det teoretiska ramverket där begrepp såsom könsroller, resurser och kapital inbegrips, blir på senare hand studiens analytiska verktyg. Resultatet påvisar att det föreligger ett positivt samband mellan inkomstfördelning, utbildning och attityd gentemot delad föräldraledighet. Det visar sig att man i hushåll där mannen tjänar mer, förhåller sig traditionellt på så sätt att man anser att föräldraledigheten endast bör tas ut av kvinnan. Vidare påvisar resultat att de med hög utbildning, i jämförelse med de som endast innehar gymnasial alternativt lägre utbildning, anser att föräldraledigheten bör delas upp jämlikt. Detta påvisar även ytterligare ett positivt samband i hur attityden gentemot delad föräldraledighet återspeglar synen på könsroller och därmed synen på jämställdhet. En traditionell inställning gentemot delad föräldraledighet återspeglar en syn på hur man anser att kvinnan bör ta hand om barn, och mannen försörja familjen.

The aim of this study is to investigate how 20 children discusses norm breaking based on a children’s book with a focus on following questions: How do the children discuss norms based on the children’s book? Are there differences in opinions and comments between children with Swedish as their first language and children with Swedish as a second language, and if so, which ones? The investigation is based on four discussions of children’s literature, which are a method Chambers (2004) means enable the children to put their thoughts and feelings about the book into words. The theoretical frame of the study is founded on post-structuralism feminism and particularly Butler (Ambjörnsson, 2010) and Davies (2003) theories about gender and gender roles. The investigation shows, among other things, that the children are basing their discussions on the norms accepted by the society. But it also shows that there are differences in the way that the children with Swedish as a first language and Swedish as a second language discusses norm breaking.

No description available.