<p>Studiens syfte var att försöka belysa kvinnors situation i missbruksbehandling där män och kvinnor deltar i samma behandlingsgrupp. Frågeställningarna var: (1) Hur har kvinnornas liv som missbrukare sett ut? (2) Hur ser kvinnornas könsrelationer ut i behandlingen? (3) Vad innebär det att vara kvinna i en blandad könsgrupp under behandlingen? Studien genomfördes i form av kvalitativa intervjuer med en fenomenologisk hållning, och tolkades sedan med hjälp av meningstolkning. Resultaten analyserades med hjälp av könsperspektivet samt det psykodynamiska perspektivet. Resultaten visade att kvinnors situation i en blandad könsgrupp kan vara komplicerad och att både kvinnor och män lätt blir distraherade av varandra. De intervjuade kvinnorna ger uttryck för att det är svårt att koncentrera sig på behandlingen i en blandad könsgrupp, då det ofta uppstår sexuella anspelningar mellan männen och kvinnorna i gruppen. När de intervjuade kvinnorna beskriver hur livet i missbruket har sett ut är det en mörk bild som ges, där sexuellt utnyttjande och misshandel har varit ett vanligt inslag i deras liv som missbrukande kvinna.</p>

<p>Medberoende har blivit ett relativt vedertaget begrepp sedan 1980-talet. Termens syfte var att beskriva det beteende som en person åsamkades av att leva tillsammans med en alkoholmissbrukare samt hur denna person även möjliggjorde för missbrukaren att fortsätta i sitt mönster. Forskning har visat att fler kvinnor än män tenderat att bli medberoende och att män oftare lämnat en missbrukande partner. Kritiker har därför menat att begreppet endast identifierat ett kvinnligt fenomen och att termen fungerat kränkande mot kvinnor samt bortsett från det faktum att kvinnan tillhör en underlägsen grupp i samhället. Inom socialt arbete i Sverige har det hittills varit sparsamt med forskning utifrån könsteoretiska utgångspunkter. Då dagens samhälle ter sig vara byggt på kvinnliga underordningar och manliga överordningar anses könsteoretisk forskning vara viktig. Denna rapport har syftat till att belysa ”kvinnligt medberoende” utifrån genussystemteori. Avsikten har varit att undersöka utifall ett samband mellan genus eller kön och kvinnligt medberoende kunde påträffas.</p>

<p>Uppsatsens syfte är att undersöka hur kvinnan skildras i två verk i svensk arbetarlitteratur. Romanerna som ligger till grund för undersökningen är Moa Martinsons <em>Mor gifter sig </em>(1936) och Ivar Lo-Johanssons <em>Analfabeten </em>(1951). För att belysa uppsatsens syfte har följande frågeställningar ställts: Hur skildras kvinnliga könsroller i de båda romanerna? På vilket sätt skildras kvinnans underordning i förhållande till mannen? Finns det någon skillnad i hur kvinnan framställs i de båda romanerna utifrån ett samhälleligt perspektiv? De perspektiv som använts som utgångspunkt för uppsatsens teoretiska bakgrund är baserad på feministiska föreställningar om hur genus och kön är kulturellt och samhälleligt konstruerat, samt hur kvinnan ur ett historiskt och samhälleligt perspektiv har ansetts vara underordnad mannen. Tidigare forskning utgår ifrån Ebba Witt-Brattströms (1988) och Magnus Nilssons (2003) avhandlingar om Moa Martinsons respektive Ivar Lo-Johanssons författarskap. Undersökningen är utförd med hjälp av hermeneutik samt närläsning som metod. Uppsatsens resultat visar att Moa Martinsons skildring av kvinnan uppvisar vad feministisk forskning anser vara typiska kvinnliga egenskaper, dock finns avvikelser från vad tidigare forskning hävdat vara utmärkande för Martinsons författarskap. Ivar Lo-Johanssons skildring av kvinnan är tvetydig. Kvinnan skildras mer som en betydelsefull tillgång i det gemensamma hemmet och uppvisar därmed motsägelsefulla drag av vad feministisk forskning hävdar är typisk för den kvinnliga könsrollen.</p>

<p>Sammandrag</p><p>Detta examensarbete bygger på en fallstudie av en manlig pedagog i förskolan. En aktuell fråga i dagens debatt är bristen på män i förskolan, vilket medför att en närmare granskning av manliga pedagoger kontra kvinnliga pedagoger är befogad. Frågan är på vilket sätt manliga pedagogers tänkande och beteende skiljer sig från kvinnliga pedagogers motsvarande? Syftet med den här undersökningen är att med hjälp av videoinspelning i detalj analysera en manlig pedagogs arbete tillsammans med barnen på en förskola. Speciellt söker jag vilka uppgifter en manlig pedagog väljer att utföra tillsammans med barnen, hur han väljer att utföra dem och vilket språk han använder. Den empiriska basen är observationer (videofilm) av en manlig pedagogs arbete under två dagar. Observationerna kompletterades även med en intervju för att genom den få en bredare bild och ett sammanhang utifrån respondentens perspektiv.</p><p>Undersökningen visar i sammanfattning att den manlige pedagogen skiljer sig i ganska hög grad från sina kvinnliga pedagoger och deras arbetssätt. När han valde aktiviteter själv prioriterade han att busa med barnen och själv leka barn. Han deltog i leken som en jämlik, medan den kvinnliga pedagogen behöll sin pedagogroll även i leken. Språkmässigt använder han sig av färre ord och även av en mer direkt kommunikation. Han ser sig själv som ett komplement i den kvinnodominerade pedagoggruppen. Genom att vara ett komplement ser han till att bidra med, enligt honom, typiskt manliga saker och aktiviteter.</p><p>Nyckelord: manlig pedagog, könsroller, manligt språk, förskolan.</p> / <p>Abstract</p><p>This written examination is built upon a case study of a male teacher in preschool. One question that is a burning issue right now is the lack of men in preschool, which implies that a closer study of male versus female teachers is justified. The question is in which way the male teachers behave differently from the female teachers? The purpose with this study is to, with the help of a video recording, analyze a male teacher’s work with children in detail. I am especially interested in which kind of tasks he chooses to do with the children, how he chooses to carry them out and what type of language he uses. The empiric contains mainly of an observation (a video recording) of a male teacher during two days of his work. The observations were supplemented with an interview in order to get a wider picture and to put it into context.</p><p>The study shows in context that the male teacher differs in a lot of ways compared to his female co workers. When he chooses the tasks himself he prioritizes to fuss with the children and to play himself. He participated in the games as an equal, while the female teacher never stopped being a teacher. When it comes to his language, he uses fewer words and also a more direct communication. He regards himself as a complement in the group that is dominated by females. By doing so, he makes sure that he contributes with, according to him, typical male activities and tasks.</p><p>Keywords: male teacher, sex role, male language, preschool.</p>

<p>This study shows how boys and girls play has changed during the 20th century. The purpose is to make people aware of the change that has happened. In the background I show what the literature says about gender and play, before and now.</p><p>To get a result I’ve interviewed two older persons and four children. These interviews has been compared to see similarities and differences.I discovered that today’s play revolves mostly around toys. In my discussion I talk about how I believe this can affect children and their fantasy. I’ve also discovered that girls play hasn’t changed as much as boys.</p><p> </p>

<p>A B S T R A C T</p><p>P U R P O S E / A I M : The main objective of this essay is to investigate the difference of visual representation between girls and boys in two mail order catalogues - Ellos and La Redoute. I want to examine how girls and boys interact in the pictures of the catalogues and what kind of activities are going on. Do these activities differentiate between the girls and the boys? Does the representation differ if the children are in a group or by themselves? A second objective is to compare these representations between the two catalogues.</p><p>M A T E R I A L / M E T H O D : Two mail order catalogues are used, Ellos (Swedish) and La Redoute (originally French). The material consists of 345 pictures of children. I looked for two main phenomena in the pictures; facial expressions and activities. These were counted and compared in different aspects. Three main categories were compared: group size, age and sex. The quantitative empirical results are analysed within the theoretical framework of Yvonne Hirdman.</p><p>M A I N R E S U L T S : There are differences between girls and boys in mail order catalogues. The boys are represented as more active and more “manly”: they do more sports and they never touch each other. The girls are portrayed as more stereotypic female; they are picking flowers, holding hands and are playing in comparison to the boys who seem to take things more seriously. These differences are more characteristic of La Redoute, the French catalogue.</p><p>K E Y W O R D S : Genus, barn, postorderkataloger, kön, könsroller, homosocialitet, könssocialisation, medier, identitet, stereotyper.</p>

Mitt arbete undersöker hur tysta, duktiga flickor upplever sig själva i klassrummet och varför de, enligt sig själva, är så tysta. Jag har även tittat på hur de upplever klassrumssituationen. Jag har dels tagit reda på hur fenomenet tysta, duktiga flickor behandlas i litteraturen och dessutom genomfört en undersökning där jag använt mig av intervjuer. Jag har intervjuat tio flickor från skolår fem till år åtta och som enligt deras lärare har passat in på kriterierna för tysta, duktiga flickor. Undersökningen visade på två huvudorsaker till varför tjejerna var så tysta i klassrummet. De hade antingen ingen lust att yttra sig eller så vågade de inte yttra sig av rädsla för att säga fel eller för att bli retade och kallade för"stud"eller"fjäskis". De flesta av tjejerna var medvetna om att de inte yttrade sig så ofta i klassrummet. Tjejerna tyckte också att pojkarna var de som pratade mest i klassrummet och flera tyckte att det var jobbigt att arbeta för att det var så stökigt och pratigt.

Syftet med denna uppsats är att belysa nio kurdiska föräldrars syn och uppfattningar om kön och könsskillnader. Föräldraskapet är ett medel för hur könsrollerna ser ut och formas inom familjerna. Hur har könsrollerna förändrats hos föräldrarna sedan migrationen till Sverige? Finns det olika uppfattningar mellan kurdiska kvinnor respektive män gällande könsroller? Utgångspunkten för denna uppsats är att synliggöra föräldrarnas uppfattningar, upplevelser samt erfarenheter kring könsroller. Denna undersökning är utförd och skriven utifrån kvalitativ forskningsmetod och är baserad på intervjuer eftersom detta perspektiv är mest lämpligt för att få svar på mina frågeställningar. Den utgår från att det finns flera verkligheter som inte är objektiva, utan att det är individens egna subjektiva upplevelser som får avgöra vad som är verklighet. Tyngdpunkten i denna studie ligger på intervjuundersökningen. Det svenska samhället tenderar att ge en negativ bild av ett visst folk, nämligen människor med utomnordiskt ursprung, där bland har den kurdiska folkgruppen fått uppmärksamhet de senaste åren. Diskursen som pågår handlar om kvinnornas utsatthet, att de är okunniga, förtryckta, outbildade och slavar i sina hem. I det nya hemlandet Sverige blir dessa människor automatiskt historielösa och identitetslösa. Dessa bilder motsäger slutsatsen i studier av den internationella migration som visar att migrationen från samhällen med starka patriarkaliska drag till Sverige har lett till en dramatisk ökning av maktresurser hos kvinnorna. Det är främst kvinnor som har fått möjligheter till utbildning, val av yrke och ekonomisk självständighet. De teoretiska perspektiven har valts för att beskriva, att det finns ett strukturellt förtryck av kvinnor oavsett kön, klass- och etnisk tillhörighet. · Genus/Könsrollen och jämställdhet · Patriarkatets roll · Kön och makt · Etnicitet, klass och kön/genus Kvinnors underordning generellt existerar i samhället och därför kan dessa beröra alla kvinnor oavsett etnicitet och klassbakgrund. De människor som ingår i min studie styrs av ovan nämnda maktstrukturer och underordningsrelationer som existerar i den kontext de befinner sig i. Könsmaktstrukturen har olika karaktär och utseende, när man är kvinna med en annan klass- och etnisk tillhörighet. Vilka gränser har kvinnorna överskridit och vilka är deras motiv och drivkrafter genom politisk kamp och utbildningssystem? Det slutliga temat belyser informanternas erfarenhet och upplevelser av att vara minoritet: Upplevs det som hinder eller tillgång? När och i vilket sammanhang? Upplever kvinnorna respektive männen det annorlunda? Resultatet visar att barn/ungdomar och familjen fungerar bättre när både könen tar del av ansvaret gällande barnuppfostran, hushållsarbete och familjeförsörjningen. Männen menar även att familjerelationen samt parrelationen fungerar bra och är mer harmonisk när både könen medverkar och deltar i barnuppfostran och hushållsarbetet. Detta är en positiv aspekt även för samhället då familjen funktionellt fungerar. Samhället ger dubbla budskap, å ena sidan ställs krav på föräldrar att vara delaktiga i barnens skolgång. Å andra sidan reduceras deras makt och delaktighet till fördomar med kulturella begränsningar. Detta skapar dilemma och maktkonflikter, mellan både barn och deras föräldrar och inte minst mellan föräldrar och samhället. Det påverkar föräldrarna negativt och till barnens nackdel. Detta framgår enligt både empirin och de teoretiska perspektiven. Uppsatsens resultat visar att migrationen till Sverige har positivt påverkat föräldrarnas uppfattningar om könsroller och förändrat dem eftersom båda könen har möjlighet att försörja familjen. Även männens insyn och delaktighet i barnuppfostran och det traditionella ”kvinnogörat”, har bidragit till att kvinnorna taget steget framåt. Kvinnorna har snarare blivit en viktig aspekt för familjens funktion både när det gäller familjens socioekonomiska - och sociokulturella aspekter. De aspekter som belyses i denna uppsats är kriterium, vilka ökar kvinnors status både i samhället och inom familjen. Till exempelvis att skaffa sig högre utbildning, bra yrkesposition som ställer krav på sin arbetsgivare och sin make, är delaktig i familjförsörjningen och sin socialomgivning.

A B S T R A C T P U R P O S E / A I M : The main objective of this essay is to investigate the difference of visual representation between girls and boys in two mail order catalogues - Ellos and La Redoute. I want to examine how girls and boys interact in the pictures of the catalogues and what kind of activities are going on. Do these activities differentiate between the girls and the boys? Does the representation differ if the children are in a group or by themselves? A second objective is to compare these representations between the two catalogues. M A T E R I A L / M E T H O D : Two mail order catalogues are used, Ellos (Swedish) and La Redoute (originally French). The material consists of 345 pictures of children. I looked for two main phenomena in the pictures; facial expressions and activities. These were counted and compared in different aspects. Three main categories were compared: group size, age and sex. The quantitative empirical results are analysed within the theoretical framework of Yvonne Hirdman. M A I N R E S U L T S : There are differences between girls and boys in mail order catalogues. The boys are represented as more active and more “manly”: they do more sports and they never touch each other. The girls are portrayed as more stereotypic female; they are picking flowers, holding hands and are playing in comparison to the boys who seem to take things more seriously. These differences are more characteristic of La Redoute, the French catalogue. K E Y W O R D S : Genus, barn, postorderkataloger, kön, könsroller, homosocialitet, könssocialisation, medier, identitet, stereotyper.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur kvinnan skildras i två verk i svensk arbetarlitteratur. Romanerna som ligger till grund för undersökningen är Moa Martinsons Mor gifter sig (1936) och Ivar Lo-Johanssons Analfabeten (1951). För att belysa uppsatsens syfte har följande frågeställningar ställts: Hur skildras kvinnliga könsroller i de båda romanerna? På vilket sätt skildras kvinnans underordning i förhållande till mannen? Finns det någon skillnad i hur kvinnan framställs i de båda romanerna utifrån ett samhälleligt perspektiv? De perspektiv som använts som utgångspunkt för uppsatsens teoretiska bakgrund är baserad på feministiska föreställningar om hur genus och kön är kulturellt och samhälleligt konstruerat, samt hur kvinnan ur ett historiskt och samhälleligt perspektiv har ansetts vara underordnad mannen. Tidigare forskning utgår ifrån Ebba Witt-Brattströms (1988) och Magnus Nilssons (2003) avhandlingar om Moa Martinsons respektive Ivar Lo-Johanssons författarskap. Undersökningen är utförd med hjälp av hermeneutik samt närläsning som metod. Uppsatsens resultat visar att Moa Martinsons skildring av kvinnan uppvisar vad feministisk forskning anser vara typiska kvinnliga egenskaper, dock finns avvikelser från vad tidigare forskning hävdat vara utmärkande för Martinsons författarskap. Ivar Lo-Johanssons skildring av kvinnan är tvetydig. Kvinnan skildras mer som en betydelsefull tillgång i det gemensamma hemmet och uppvisar därmed motsägelsefulla drag av vad feministisk forskning hävdar är typisk för den kvinnliga könsrollen.