Jämställdhet är ett högaktuellt ämne i samhällsdebatten. Skolan har i uppdrag att uppfostra elever till att bli demokratiska medborgare som ska kunna delta i samhället. I läroplanen finns skrivningar om att undervisningen ska vara jämställd och att eleverna ska få samma möjligheter oavsett könstillhörighet. En stor del av historien som förmedlas i historieämnet präglas av kungar och mäktiga män. Utifrån vår egna erfarenhet så får kvinnor inte samma utrymme i undervisningen. Vi valde därför att undersöka hur kvinnor framställs i historieundervisningen och hur lärare arbetar för att göra sin undervisning jämställd. Detta gjorde vi enligt kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer av behöriga lärare på mellanstadiet. Resultatet visade att kvinnor inte fick tillräckligt med utrymme i undervisningen och att det var upp till lärarna själva att se till att komplettera läromedel och undervisning med kvinnor. Vi har kommit fram till att det är intresse som styr hur representationen av kvinnor ser ut och att det inte går att förlita sig på läromedel då även de saknar jämlik representation. Dessa slutsatser pekar på att det behövs mer insatser när det kommer till jämställdhet och konstaterar att undervisningens likvärdighet kan brista med en ojämn representation.

Byggbranschen har länge präglats av en mansdominans men har de senaste decenniet  omfattats av allt fler kvinnor. Trots fler kvinnor i branschen är den fortfarande starkt dominerad av män vilket framgår i intervjupersonernas upplevelser och erfarenheter. Syftet med denna studie är att belysa kvinnors upplevelser och erfarenheter av byggbranschen relaterat till deras kön. Frågeställningarna riktade sig mot just erfarenheter av branschen men även reaktioner från omgivningen. Studiens teoretiska perspektiv grundar sig i Pierre Bourdieus begrepp habitus och symboliskt våld. Även Judith Butlers teorier performativitet och diskursiv praktik ligger som underlag för att belysa ämnet kvinnor i byggbranschen. Den kvalitativa studiens underlag består av sju semistrukturerade intervjuer med kvinnor som arbetar i byggrelaterade branscher. Det är informanter från måleri, svetsning samt VVS. Studiens resultat belyser olika typer av fördomar som kvinnor utsätts för. Dessa fördomar synliggörs i upplevelser och erfarenheter som kvinnorna vittnar om. Dessutom upplevde de en viss särbehandling relaterat till deras kön då de ofta blir ifrågasatta och utfrysta. Resultatet pekar på hur branschen är utformad för specifikt män, då bristen av arbetskläder och annan utrustning inte anpassats för den kvinnliga kroppen. Informanterna upplevde även särskilda reaktioner från kollegor och kunder på arbetsplatsen relaterat till deras kön. Kvinnorna tolkar denna reaktion som att en arbetande kvinna i byggbranschen anses vara annorlunda. Slutligen kan studiens resultat användas för att belysa dessa ojämlikheter som branschen tillämpar vilket i resultatet presenteras som en viktig del av byggbranschens förändringsprocess. Målet för samtliga informanter är fortsatt att förändra branschen genom att etablera en mer könsneutral arbetsplats anpassad efter alla.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om och hur de digitala röstassistenterna Google Assistant och Apples Siri bidrar till att porträttera och förstärka könsroller år 2021, på det svenska språket. Materialet för denna studie omfattar intervjuer med dessa två röstassistenter där cirka 40 frågeställningar/påståenden ställdes till assistenterna, uppdelat på fyra intervjutillfällen. Frågeställningarna avsåg att kartlägga röstassistenternas definition av kön och identitet, respons vid sexuella trakasserier samt de egenskaper assistenterna med betraktande av ett genusperspektiv kan tillskrivas. Som teoretiskt ramverk används Judith Butlers teori om performativitet. Genom tematisk analys identifierades fem olika teman, inkluderande entiteter som på olika vis bidrar till att porträttera och förstärka könsroller; Den icke-binära assistenten, Neutralitet och motstånd, Etablering av social relation, Stereotypa könsroller samt Politisk korrekthet. Studien visar att de svensktalande röstassistenterna år 2021, trots en politisk medvetenhet i retoriken bidrar till att replikera och förstärka en diskurs vilken alltjämt befäster traditionella könsroller.

This bachelor's thesis examines how gender equality challenges manifest within the Swedish IT industry, with a specific focus on women with web editor degrees. Despite Sweden's reputation for gender equality, issues persist within the IT sector, including gender-based disparities in promotions, wage gaps, and challenges in career advancement. The study employed a two-fold methodology, beginning with a thorough review of existing literature, followed by qualitative interviews with women professionals in web editor roles. The analysis of these interviews applied Hirdman's gender theories, encompassing the gender contract and gender order. The findings illuminate that gender expectations and historical gender hierarchies significantly influence the challenges faced by women in web editing. In conclusion, gender equality within the web editing profession remains complex due to the interplay of the gender contract and gender order. Ongoing efforts are needed to dismantle traditional gender roles, raise awareness of industry-specific challenges, and promote inclusivity. Future research can explore strategies to advance gender equality in web editing.

I denna studie undersöks kvinnliga ledares upplevelser av att vara chef inom den mansdominerade IT-branschen. Kvinnor är tydligt underrepresenterade inom både ITbranschen och chefsrollen, vilket resulterat i ett antal hinder för kvinnor inom IT och ledande roller. Syftet med studien är därmed att undersöka hur upplevelserna av att som kvinna ha en typiskt manlig arbetsroll i en mansdominerad bransch kan se ut. Studien utgår från en hermeneutisk metodansats för att på ett optimalt sätt kunna tolka och uppnå en förståelse av de undersökta upplevelserna. För att ytterligare stödja tolknings- och förståelseprocessen användes ett teoretiskt ramverk bestående av Goffmans dramaturgiska perspektiv kombinerat med två teorier om kvinnor och ledarskap av Eagly och Karau samt Alvesson och Billing. Tio intervjuer har genomförts med åtta kvinnliga IT-chefer, en manlig IT-chef och en kvinnlig HR-chef. Utifrån en hermeneutisk analys av intervjumaterialet lyfter studien fram en huvudtolkning med en kärna som benämns som den sociala dimensionen av ledarskapet inom IT-branschen. Resultatet av undersökningen visar att sociala omständigheter, social interaktion och samhällsstrukturer på olika sätt formar kvinnors upplevelser av att vara chef inom den mansdominerade IT-branschen.

Studien undersöker hur filmen Barbie, som är en feministisk produkt med ironiska inslag, gestaltar feminina respektive maskulina könsroller och på vilket sätt filmen upprätthåller alternativt motsätter sig stereotyper som finns för män och kvinnor. Med utgångspunkt i samhällets normer och föreställningar om kön, syftar studien till att undersöka filmens roll i upprätthållandet eller motsättningen av dessa normer. Filmens påstådda feministiska karaktär sätter krav på hur materialet reproducerar stereotypa könsroller. Filmen utspelar sig i de fiktiva världarna Barbie-land där kvinnorna besitter makten och Ken-land där männen bestämmer, samt i den verkliga världen. Filmen är utformad ur ett ironiskt perspektiv där de driver med de normer som existerar. Den metod som har tillämpats i studien för att uppnå syftet är en kvalitativ ansats med ett multimodalt kritiskt diskursperspektiv. Resultatet från studien visar att både kvinnliga och manliga karaktärer upprätthåller stereotypa yttre attribut men motsätter sig personlighetsrelaterade egenskaper som går utanför de stereotypa parametrarna. Samtidigt som materialet inkluderar en varierande uppsättning egenskaper för respektive kön kan det konstateras att de yttre attributen som representeras av karaktärerna upprätthåller könsstereotypiska ideal och en sexualiserad roll. Idealen som framställs i filmen blir synliga trots hur de ironiska verktygen skapar en förlöjligad roll för att ge effekt. De diskurser som har framkommit i analys- och resultatavsnittet har sitt ursprung i existerande könsnormer. Dessa mönster har kunnat belysas genom användningen av en metodologisk ram baserad på en multimodal kritisk diskursanalys.

In this essay I investigate how gender roles gets protrayed in the famous, swedishauthor Elsa Beskow’s picture books about the three aunts, Aunt Green, Aunt Brownand Aunt Lavender. The focus is on the main charcters which are the three aunts,Uncle Blue, Peter and Lotta and especially the picture book The adventures of Peterand Lotta. The central point of this essay were to analyze how Beskow display stereotypicalgender roles in both the verbal and visual story of her picture books about the threeaunts. Using gender, children’s literature and picture book theories I couldinvestigate Beskows works and identify a lot of typical gender roles in thecharacters clothes and characteristics. However, she also includes features, such asthe clothes, which are typical for the time being. Beskow does go against the flow,for example when she includes Lotta, a girl, in a masculine narrative. The conclusion of this essay is that Elsa Beskow should be perceived as a modernauthor for her time because she illustrate women who are allowed to be feminineand still be a part of the masculine narratives. She illustrate women who isn’t dependent on men and men who are allowed to have feminine characteristics.

This essay discusses the complex of problems relating to gender roles in correlationto the chosen novel The summer I turned Pretty written by Jenny Han. The essaycompares examples from the book based on different perspectives such asfemininity in comparison to masculinity, and how it consequently impacts theprotagonist in her actions and thoughts. Which also impacts her approach to therespective characters in the book. As a result of this the essay also discusses theimportance of looking at intersectionality in addition to the feminist perspective toinclude a wider perspective of social structures. Additionally, the result of theanalysis consists of an explanation that focuses on the feminine approach the bookexploits. It discusses how our view on femininity are focused on the male gaze andretails the details of the patriarchal structures we live after in the contemporarysociety. Due to this it also impacts the literary themes and trends such as thefeminine figure subjecting herself to the male gaze. Due to these themes and trendsthe essay demonstrates how women are obliged to follow the patriarchy andultimately shows how it can be highlighted in the chosen book.

Denna studie undersöker vilka synsätt det finns bland förskollärare att se på uppdraget att motverka könsmönster, samt hur de i relation till det uppdraget resonerar vid val av barnlitteratur. I studien används feministisk poststrukturalism som teoretiskt perspektiv samt begreppen normer, subjektskapande och positionering för att analysera materialet. För att söka svar på våra frågeställningar hur beskriver de tillfrågade förskollärarna uppdraget att motverka traditionella könsmönster i förskolan? samt hur resonerar förskollärarna i valet av barnlitteratur? har vi intervjuat fem verksamma förskollärare. Resultatet av studien visar att både frågor om genus och könsmönster samt högläsning och barnlitteratur är ämnen som förskollärarna anser viktiga och som centrala i förskolans utbildning. Resultatet visade dock att i förskollärarnas resonemang om val av barnlitteratur, är genus inte en aspekt som prioriteras lika högt som bland annat språkutveckling. Förskollärarna menar att böcker är ett verktyg somde arbetar med kopplat till att motverka könsmönster för att visa barnen olikheter, samt för att kunna diskutera olika frågor tillsammans med barnen. Sammanfattningsvis ger förskollärarna uttryck för att de arbetar för att ge alla barn oavsett kön samma möjligheter och förutsättningar i förskolan.

This study investigates the distribution of household labour in Swedish couples and therelationships between the division of household labour and gender roles. Despite Sweden'sreputation for gender equality, disparities in household labour persist. Using data from theInternational Social Survey Program (ISSP) 2012, the study employs multiple regressionanalysis to examine these relationships. The research is grounded in theories of gender andcapital, as well as existing literature on gender roles, to provide a comprehensive frameworkfor analysis. Key findings include a strong positive connection between gender and the timespent on household tasks, with women spending more time on household chores than men.Higher income is associated with less time spent on household tasks, while higher educationlevels and older age correlate with more time dedicated to these tasks. Notably, attitudestowards traditional gender roles did not significantly impact household labour hours. Theseinsights contribute to the understanding of how demographic and socio-economic factorsinfluence the division of labour in the household, despite the progressive gender equalitypolicies in Sweden.