Denna studie syftar till att öka förståelsen för islamiskt grundade värderingar om könsroller, genom att undersöka muslimska mäns kvinnosyn och förväntningar på kvinnan som framtida hustru. Intervjuer med åtta muslimska män besvarar frågeställningar kring förväntningar på kvinnan, könsroller och äktenskapet. I denna studie undersöks muslimska mäns syn på skillnaden mellan könen. Sekulär och muslimsk feministisk teori används för att analysera empirin. I studien framkommer hur praktiserande muslimer som vill leva efter Koranen, kan uppleva en viss social press kring att leva upp till sin könsroll som ofta framställs som medfödd. Det finns en syn bland informanterna i studien att man och kvinna kompletterar varandra i ett äktenskap. Det centrala kring mannens könsroll är försörjningsplikt. Det centrala kring kvinnan handlar snarare om kropp och klädsel. Studien visar också på den heterogenitet som finns inom religionen och hur viktigt det är att se muslimer som individer, snarare än tillhörande en homogen, muslimsk kategori. / This thesis aims to increase understanding of islamic values based on gender roles, examining Muslim men’s view of women and expectations of the woman as a future wife. Questions regarding expectations on the future wife, gender roles and marriage are answered through eight interviews with Muslim men. This thesis examines Muslim men’s view on differences between the sexes. Secular and Muslim feminist theory analyzes the empirical data. The result shows how some practicing Muslims who want to live according to the Qur’an may experience a certain social pressure when it comes to living up to the gender role that is often portrayed as essential. Men and women complement each other through marriage according to the informants of the study. Men are portrayed as the responsible one for the economy of the family and when it comes to women, focus is more on the body and her clothing. This thesis also demonstrates the heterogeneity that exists within islam and the importance of seeing Muslims as individuals, rather than belonging to a homogenous category.

This qualitative study highlights young women's own experiences and how gender roles, gender stereotypes and gender differences affect them in their workplace. This study includes 8 women respondents' own experiences, but also how they have been affected in their workplace. In this study, we have limited ourselves to women aged 25-30 who work in larger cities in Sweden. This study has been analyzed using a qualitative method, with a hermeneutic analysis. Scientific articles have also been a background for analysis of the results of interviews. Theories and concepts such as norms, habitus, sex and gender, have been an asset for a sociological analysis of the results. These theories and concepts explain how the respondents' own experiences about gender roles, gender stereotypes and gender differences has affected them in their workplace. Therefore this study is only a study that explains individual perceptions and not the objective truth. The analysis of the results in this study display how young women have been affected by both gender roles, gender stereotypes and gender differences in their workplace. The study reveals how they apprehend themselves according to how norms have been created based on their gender, and hence formed gender roles in their workplace but also in society. / Följande kvalitativ studie belyser unga kvinnors egna erfarenheter av hur könsroller, könsstereotyper och könsskillnader påverkar dem på deras arbetsplats. I studien ingår 8 kvinnliga respondenternas egna erfarenheter av hur de har påverkats på deras arbetsplats. Studien har avgränsats till kvinnor i åldern 25-30 år som arbetar i större städer i Sverige. Studien har analyserats med hjälp av en kvalitativ metod som innefattar en hermeneutisk analys. Vetenskapliga artiklar har också varit en bakgrund för analys av resultaten och intervjuer. Teorier och begrepp som normer, habitus, kön och genus har varit en tillgång för den sociologiska analysen av resultaten. Samtliga teorier och begrepp förklarar hur respondenternas egna erfarenheter om könsroller, könsstereotyper och könsskillnader har påverkat dem på deras arbetsplats. Studien förklarar endast individuella uppfattningar och inte en objektiv sanning. Analysen av resultaten i studien visar hur unga kvinnor har påverkats av både könsroller, könsstereotyper och könsskillnader på sin arbetsplats. Studien belyser hur respondenterna upplever sig själva utifrån hur normer har skapats utifrån deras kön och därmed bildat könsroller på sin arbetsplats men också i samhället.

Hanna Ekegren & Adelina Funke: “‘En tjej!’ ‘Och den har man varit kär i!’”: En litteraturanalys av Ulf Starks Dårfinkar & dönickar (1984). Grundlärarprogrammet inriktning 4–6, Svenska, självständigt arbete, 15 högskolepoäng. Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap. Uppsatsen analyserar hur samhällsnormer för kön, genus och sexualitet skildras i ungdomsboken Dårfinkar & dönickar (1984) som Ulf Stark skrivit. Syftet med analysen är att synliggöra hur män och kvinnor representeras i romanen, problematisera sättet som jagberättandet används på, upplysa om hur samhällsnormerna framställs samt föra en diskussion kring hur boken skulle kunna användas i ett didaktiskt syfte. Uppsatsen utgår från skolans värdegrund och håller sig till mallen för en kvalitativ textanalys. Den tar även sitt avstamp i förväxlingsteorin vilken Maria Nikolajeva beskriver. Analysen visar att boken har en tydlig heteronorm, bestämda könsroller samt ett normativt genustänk. I slutsatserna kommer vi fram till att bokens karaktärer samspelar och har olika funktioner i förhållande till huvudkaraktären samt bokens representation av sexualitet, könsroller och genus.

Denna uppsats undersöker hur Sveriges herr- och damlandslag i fotboll representerades i media under VM 2018 och VM 2023. Syftet med studien var att bidra med ökad förståelse och kunskap om hur mediegestaltningen ser ut och hur gestaltningsmönster kan variera beroende på kön och prestation. Studien använde kvalitativ textanalys och integrerade gestaltningsteori, dagordningsteori och genusteori för att analysera hur lagen porträtteras i media. Resultaten visade på skillnader i representation mellan herr- och damlandslaget. Herrlandslaget fick mer uppmärksamhet och beröm i media, medan damlandslaget ofta fick mindre positiva inslag och i stället kritik. Vid både seger och förlust blev herrarna berömda utifrån empirin medan damerna fick kritik vid både seger och förlust. Studien visade också på hur medierna kan påverka vår uppfattning av idrott och kön. Genom att välja vad som ska uppmärksammas och hur det ska gestaltas kan medierna påverka hur vi tolkar och förstår idrott och kön. Studien bidrog med insikt i hur media kan påverka vår uppfattning av idrott och kön och betonar vikten av att fortsätta undersöka och utmana ojämlikheter i mediebevakningen av idrott. Studien betonar även jämställdhet som en viktig aspekt i mediebevakningen. / This study aims to analyze the media representation of Sweden's men's and women's national football teams during the 2018 men's World Cup and 2023 women's World Cup through a qualitative content analysis of articles from two newspaper tabloids which are Aftonbladet and Expressen. By integrating the framing theory, agenda-setting theory, gender theory and representation into the analysis, themes, and patterns in how the teams were portrayed in the media were identified. The results show differences in how the men's and women's teams were depicted, as well as how victory and defeat affected media representation. The discussion focuses on methodological considerations, the relevance of the results, and suggestions for future research in the field. The media representation of Sweden's men's national football team appears to be more positive even though they did not achieve any medal in their respective tournament meanwhile Sweden's women's national football team achieved a bronze medal.

Denna uppsats är en kvalitativ studie som handlar om hur pedagogers förhållningssätt till att motverka stereotypa könsmönster i förskolan ser ut. Syftet med studien är att undersöka vad pedagogerna i förskolan uppfattar blir viktigt i arbetet med miljö, material och förhållningssätt för att motverka stereotypa könsmönster i förskolan, samt vilka begränsningar pedagogerna uppfattar med det arbetet. Den teoretiska utgångspunkt som har använts i studien är feministisk poststrukturalism med fokus på begreppen positionering och subjektskapande. Feministisk poststrukturalism innebär kortfattat att handlingar och språket blir konstruerade utifrån det som människor beskriver (Eidevald 2009, s. 52). Vårt val av metod är semi-strukturerade intervjuer där valet av metod grundas i en ambition att få fatt i respondenternas egna erfarenheter och tankar kring ämnet. Studien har genomförts på fyra olika förskolor med förskollärare och barnskötare. Därefter har materialet analyserats utifrån fem olika teman vilka är: miljö och material, bemötande, begränsningar, dominerande diskurser och barns intressen. Resultatet av studien visar att det som pedagogerna har gemensamt är att de arbetar med okodat material för att främja barnens fantasi. Kodat material sågs dock som nödvändigt i viss mängd för att utmana dominerande normer. Resultatet av vår studie framhåller även vilken betydelse samhället har i barns konstruktion av kön och hur samhället ser på flickor och pojkar samt vilka begränsningar pedagogerna upplever med att motverka traditionella könsmönster i förskolan.

Uppsatsen analyserar Astrid Lindgrens karaktärer Pippi Långstrump och Ronja Rövardotter. Litteraturanalysen genomförs med komparativ metod. Syftet är att synliggöra diskriminerande strukturer, exkluderingsmekanismer och normer i texterna. Vi har även valt att undersöka Lindgren som person, för att se om det finns en koppling mellan hennes person och verk. Uppsatsen utgår från en kvalitativ analys och teorin critical literacy. Analysens resultat i vuxnas syn på barn visar en hierarki där vuxna har makt. I Pippi Långstrump exkluderas barn som stör ordningen, och i Ronja Rövardotter exkluderas barn genom ett hemlighållande av föräldrarna. Pippi Långstrumps far är frånvarande under större delen av Pippis liv, hans roll är att fungera som en ekonomisk resurs för dottern. Ronja Rövardotters far är närvarande och beskyddande, dock gör hans leverne och temperament att Ronja skjuts ifrån honom. Båda karaktärerna Pippi och Ronja är normbrytande, men på olika sätt. Pippi bryter normerna genom sitt ohyfsade beteende, Ronja bryter normerna genom att gå emot sin familjs värderingar. Pippi Långstrump är en humoristisk och lättsam bok, den är uppbyggd med mindre enkla vardagsäventyr där Lindgrens skicklighet för ordlekar och anekdoter visas. Ronja Rövardotter är en familjeroman som skildrar sorg, kärlek, tragedier och död.

Den afrikanska kontinenten beräknas att drabbas mer än någon annan region av klimat-förändringarnas direkta effekter. Samtidigt är anpassningsmöjligheterna här begränsade och ekonomin särskilt beroende av klimatrelaterade sektorer. Samband mellan ekonomisk svaghet och sårbarhet är relativt kartlagda i det internationella klimatarbetet. Dessa kopplingar belyser inte minst kvinnors utsatta position i utvecklingsregioner, eftersom kvinnor utgör majoriteten av världens fattiga befolkningar. Sårbarhet inför ett förändrat klimat grundas dock inte enbart på ekonomiska och finansiella tillgångar. Traditionella, könsdifferentierade levnadssätt ålägger kvinnor ett särskilt ansvar över hem och familj, medan fördomar om kvinnors olämplighet begränsar deras politiska inflytande. Denna uppsats understryker de implikationer som kön och könsroller ger upphov till, i fråga om anpassningsmöjligheter till försämrade klimatförhållanden och minskad vatten- och mattillgång. / The African continent is reckoned to be the region most affected by direct impacts of climate change. At the same time, here, adaptation possibilities are scarce and the economy particularly dependent on climate-related sectors. International climate research has identified connections between economic weakness and vulnerability. These relations shed light – not the least – on the exposed position of women in developing regions, since women constitute the majority of the world’s poorest populations. Nevertheless, vulnerability due to climate change is not only founded on economic and financial assets. Traditional, gender differentiated ways of living impose certain responsibilities on women for household duties and family life, while prejudices about women’s unsuitability limit their political authority. This essay underlines the implications of gender and gender roles, regarding adaptation possibilities to deteriorated climatic conditions and reduced access to water and food.

Can the need for inclusion result in certain social norms remain unchallenged, and over time become hard to identify? To “fit in” and be accepted in different social contexts we have to behave according to the dominating rules and conventions. We accept characteristics and make use of attributes specific for the group we want to be a part of. When we accept these attributes we contribute to keep the concept of them alive. Further on these attributes will be picked up by the next person who wants to become a part of that specific context. This means that in the same moment we are being created, we are also the creators. In the same way, we are the cause of, and a result of, the fact that certain concepts remain unchallenged. Individuals are raised within a fixed structure in society. That structure defines principles of heteronormativity, for example the concept of right or wrong, masculinity and femininity, and good or bad. The fact that we are born and raised within it leaves us with a very narrow space in which we can interpret alternative ways. This does not mean that these alternative interpretations do not exist. To question existing and accepted structures can be a first step away from the safe environment that we are a part of. Awareness of the risks of this could be an explanation of why people refrain from questioning it. In this paper we try to penetrate the problems through the glasses of Pierre Bourdieu, Judith Butler and Berger and Luckmann to mention a few. The reason why this paper focuses on society, and norms in specific, emanate in an interest for invisible and sometimes indistinct structures. By indistinct we mean structures that exist in an extent that makes it hard to identify. The aim of this thesis is divided in two parts. The first part is to critically examine the social construction of heteronormativity. The second part is to examine how plural sexual identities function in relation to the heterosexual norm that we assume exists in society. The distinction in an individual’s hetero- or homosexuality is made difficult because of the spectrum of sexual identities. The grayscale of alternatively interpreted sexual identities that fits between the two poles of sexuality (hetero and homosexuality) are easily forgotten and thus treated as deviant behaviors. The issue of sexual identities is a complex one. To speak of it in a natural way to express sexuality, and not of its moral right or wrong, requires the understanding and acceptance of an individual’s differences as well as similarities. It is through ten interviews, where individuals share their experiences of both heteronormativity and sexuality that we get to know how and in which ways they feel affected by these two.

Studien undersöker hur könsroller gestaltas ur ett genusperspektiv i bilderboken Se upp för krokodilen! (Moroni & Eriksson, 2013). Syftet är att få djupare kunskaper om hur dessa skildringar speglar målen i läroplanen för förskolan om att motverka traditionella könsnormer och främja jämställdhet och likabehandling mellan könen. Forskare menar att bilderboken är ett användbart och didaktiskt verktyg för att fånga barns intressen och påverka deras tankegångar. Tidigare forskning (Kåreland, 2005) visar att könsstereotypa föreställningar lever kvar i en stor del av utbudet av barnböcker. I studien analyseras bilderboken Se upp för krokodilen! (Moroni & Eriksson, 2013) både utifrån bilder och text. Analysen fokuserar på karaktärernas yttre- och inre personskildringar, det vill säga, karaktärernas utseende, ansiktsuttryck, kroppsspråk respektive karaktärernas egenskaper och personligheter. Studiens resultat visar att karaktärerna i boken, till viss del avviker från de stereotypa föreställningar om vad som anses som maskulint och feminint, dock visar karaktärerna att de båda har egenskaper som kan representera båda könen. / The study examines how gender roles are portrayed from a gender perspective in the picture book Watch out for the crocodile! (Moroni & Eriksson, 2013). The aim is to get deeper knowledge about how these depictions reflect the goals of the Swedish syllabus for preschool that counteracts traditional gender norms and promote equality and equal treatment between the genders. Researchers consider that the picture book is a useful and didactic implement to capture childrens’ interests and influence their thoughts. Previous research (Kåreland, 2005) shows that gender-stereotyped conceptions persist in a large part of the range of children’s books. The study analyzes the picture book Watch out for the crocodile! (Moroni & Eriksson, 2013) both from photographs and text. The analysis focuses on the characters external and internal personal depictions, that is, the characters appearance, facial expressions, body language and the characters properties and personalities. The results of the study show that the characters in the book, partially differ from the stereotypical conceptions of what is considered as masculine and feminine. However, the characters show that they both have properties that can represent both sexes.

This study has been conducted as a literary analysis of four chapter books for children in the early years of compulsory school: Magister Tutnäsa, Vilken fullträff, Astrakan, Sune och tjejhatarligan, and Alva och Dum-Julia. The aim has been to analyse four teacher characters from a gender perspective. The study has focused on the teachers’ personal characteristics and whether these are typically female or male. Another aim has been to study how the character reinforces or runs against stereotyped gender patterns. Stephens’s and Andræ’s matrices of femininity and masculinity in literature have been used. The result shows that all the teachers in the analysed books are portrayed in a nuanced way. The characters display examples of both gender stereotypes and gender-transgressing characteristics. Stereotyped gender patterns are something that school is supposed to counteract. This can be done by working with literature. For this reason, another aim has been to show how teachers can purposefully use literature in the school’s work for gender equality.