The purpose of this study is to try to get an insight into how Pippi Longstocking (Lindgren 2005) can be used for the purpose of working didactically regarding gender and value-based issues. This is a literature study where the first book of Pippi has been analyzed from a feminist perspective and from a gender perspective. Of interest to the study was also to analyze how gender is presented in the book, in order to create a deeper understanding of the book's characters related to gender. A delimitation was made at the first book when the characters and their characteristics became sufficiently clear, to create a picture of how they could help to create meaningful conversations with the students. The results of the study revealed a wide range of normative and human events that show that a single girl has a strong belief in herself, and an ability to act and be who she is without being restricted by others. Pippi and the people she meets present actions that are suitable for discussion, and thus can broaden views and create awareness among both teachers and students. / Syftet med den här studien är att försöka få en inblick i hur Pippi Långstrump (Lindgren 2005) kan användas i ett syfte att arbeta didaktiskt gällande genus och värdegrundsfrågor. Metoden som används i studien är en litteraturstudie där den första boken om Pippi har analyserats ur ett feministiskt perspektiv samt ur ett genusperspektiv. Av intresse för studien var också att analysera hur genus presenteras i boken för att genom det kunna skapa en djupare förståelse för bokens karaktärer kopplat till genus. En avgränsing gjordes vid den första boken då karaktärerna och deras egenskaper blev tillräckligt tydliga för att kunna skapa en bild om hur de skulle kunna bidra till att skapa meningsfulla samtal med elever. Resultatet av studien visade upp ett brett spektrum av normbrytande och medmänskliga händelser vilka visar sig genom att en enda flicka har en stark tro på sig själv, en förmåga att kunna agera och vara den hon är utan att begränsas av andra. Pippi och de personer som hon möter visar upp sidor som lämpar sig bra för diskussion och också därigenom kan vidga vyer och skapa en medvetenhet bland såväl lärare som elever.

RFSU- Do you want to? -A multimodal analysis of the RFSU’s (the Swedish Association for Sexuality Education) school material to encourage mutual sexuality The purpose of this study is to identify the semiotic resources, by using a multimodal analysis, that the RFSU uses to communicate the creation of relationships between participants to express their aim. Furthermore, to examine the basic thoughts that the RFSU has about standards due to gender should be eliminated, and how these become evident in the films. The starting point for the essay is questions about how the RFSU creates a relationship with the audience through the semiotic resources, as well as the manner in which it is possible to derive the RFSU’s basic thoughts about breaking the standards and working towards stereotypical gender roles. The material I examine consists of two short films belonging to a collection of school supplies under the name titled ”Vill du?” (Eng. ”Do you want to?”) that the RFSU has created for the education of secondary school students. The method is based on a sociosemiotic perspective where the material is analyzed by a composition analysis, an ideational analysis and an interpersonal analysis. The dialogues are analyzed based on the systemic functional grammar and the discussion of the results and how they are linked to the theory that there is a heteronormativity in today's society, which the RFSU wants to break through. The conclusion is that RFSU uses semiotic resources such as young participants, communication tools, such as: Skype, computers and phones, and other typical youth-related things. The most prominent result of the analysis that is actively breaking the standards against the heterosexual norm is that one film, ”Gorillan”, which works against the stereotypical gender roles, where it is the male who is subjected to sexual harassment; and the second film works against the norm of heterosexuality as it is about two gay guys.

Syftet med denna studie är att analysera de fyra senaste nordiska vinnarbidragen i Eurovision Song Contest, för att se om det föreligger återkommande mönster, normativa könsstereotyper och hur makt uttrycks i tävlingen. Genom multimodala analyser av dessa bidrag med fokus på kön och makt, kommer följande frågeställningar att besvaras: Hur ser den multimodala gestaltningen ut inom de fyra senaste nordiska vinnarbidragen i Eurovision Song Contest? Samt: Hur representeras kvinnor respektive män i de olika bidragen? Som material för analyserna har Youtube-klipp på samtliga bidrag använts, där det multimediala har analyserats genom multimodala analyser. Efter dessa analyser blir sammanfattningen att det finns återkommande mönster och könsstereotyper inom ESC, där männen ofta tilldelas makt medan kvinnor i stället är den mer försumbara. Dessa mönster och stereotyper ser vi inte givetvis vid första inblicken av ett bidrag, utan genom att göra djupare multimodala analyser. / The primary aim of this study is to examine and analyze how different media (multimedia or mixed media) in the Eurovision Song Contest work togheter when combined. The expectation is to see if there are reocurring themes and patterns in the representation of the Nordic countries in the ESC with a main focus on gender bias and authority. Four different winning entries from the Eurovision Song Contest performed by the Nordic countries have been chosen and analyzed. The thesis in this essay is that there are patterns in the representation of different countries in the ESC, and that there also may occur stereotypical gender bias. Therefore the key questions have been the following: What does the multimodal impersonation of the latest four Nordic winners in the ESC look like? And: What does the representation of men and women look like? Youtube-videos have been used as material to analyse these performances by doing multimodal analyses. This study indicates that there are occuring gender bias and stereotypes in the ESC, and also reoccuring patterns in the representation of the Nordic countries as a geographical area. We can not see this by the first glimpse, but through deeper multiodal analyses.

This Master's Thesis studies the attitude that library employees have regarding a sex and gender-neutral treatment of their clients. The analysis is based upon replies to a questionnaire which was submitted though channels directed at library employees, like BIBLIST and BiblFeed. The respondent’s replies contained a number of welldeveloped comments making the resultant analysis both quantitative and qualitative in nature. In performing the analysis a theoretical framework combining Hirdman’s gender system with symbolic interactionism has been used together with literature about gender roles. The questionnaire showed that gender neutrality is a complex concept that can be interpreted in many different ways and is therefore easily misunderstood. It is obvious that sex is an important category when respondents are dealing with their clients, but also that sex and gender are problematic concepts which respondents find difficult to know exactly how to relate to. A lot of the respondents see a need to address gender issues, but a lot of them also state that gender is a biological concept and therefore impossible or unnecessary to have to relate to. In general, in the replies to the questionnaire availability tops the list over important questions to be addressed in the library while sex and gender have very low priority. My belief is that gender norms are possible to change and that sex and gender issues should be prioritized by virtue of being recognised as an availability issue. It is everybody’s individual fundamental values that together form society’s common fundamental values. If we all put on our gender glasses and are prepared to alter how we treat one another we can, eventually, make sex and gender less important categories and begin to see our clients as individuals.

Syftet med studien är att utifrån Maria Nikolajevas feministiska narratologi uppmärksamma och undersöka stereotypa könsroller i serien 13 Reasons Why. Dessa stereotypa könsroller analyseras med hjälp av en genusteori kring det sociala könet som socialt konstruerat som feminina och maskulina karaktärsdrag. Undersökningen bygger på en narratologisk analys som utgår ifrån fokalisering (synvinkel) och genuslekt (studier i språket relaterat till kön) och studerar därmed hur kön presenteras genom olika berättarperspektiv och språkmönster. Materialet som ligger till grund för undersökningen är serien 13 Reasons Why, som visualiserar könsstereotypa situationer som ligger till grund för undersökningens analys. Analysen visar att serien är starkt influerad av feminina och maskulina karaktärsdrag och att språket i serien innehåller stora könsskillnader. Vidare styrker studien tidigare forskning om kvinnan som objekt, eftersom det genom tv-seriens val av fokalisering är tydligt att flickorna är de som är betraktade i samtligt analyserade scener. Detta är problematiskt eftersom det frångår skolans mål om att elever ska uppmuntras att finna sin unika egenart utan fördomar om kvinnligt och manligt och påverkar deras bild av hur flickor och pojkar bör vara.

In this essay, J.K. Rowling’s series about Harry Potter is analyzed by the use of feminist theories and gender studies. The main aim of the essay is to examine how Hermione Granger is portrayed. The analysis is based on three of the novels, Harry Potter and the Philosopher’sstone, Harry Potter and the Prisoner of Azkaban and Harry Potter and the Goblet of Fire. This essay argues that Hermione, in the first novel, is depicted as a stereotyped female character, but that she develops and grows over the course of time, which leads her character to deviate from the traditional gender stereotypes. The results are supported by different examples from the novels, which relate to the used theories and previous research. / I denna uppsats analyseras J.K. Rowlings serie om Harry Potter med hjälp av feministiska teorier och genusstudier. Huvudsyftet med uppsatsen är att undersöka hur Hermione Granger är porträtterad. Analysen är baserad på tre av romanerna Harry Potter and the Philosopher’sstone, Harry Potter and the Prisoner of Azkaban och Harry Potter and the Goblet of Fire. Uppsatsen argumenterar att Hermione, i första romanen, är skildrad som en stereotypisk kvinnlig karaktär, men att hon under tidens gång utvecklas och växer vilket leder till att hennes karaktär senare avviker från de traditionella könsstereotyperna. Resultaten stöds av olika exempel från texterna som relaterar till de använda teorierna och tidigare forskning.

Läroplanen för förskolan framhåller vikten av att verksamheten i förskolan ska främja alla människors lika värde oavsett kön (Skolverket, 2016). Likaså framgår att pedagoger ska arbeta aktivt med att motverka stereotypa könsroller (ibid.). I samband med högläsning i förskolan tillägnar sig barn kunskap inom området literacy. Detta innefattar såväl språkliga kunskaper som värdegrundsfrågor där jämställdhet utgör en viktig aspekt (Björklund, 2008; Fast, 2009). Syftet med studien är att synliggöra vad tidigare forskning framhåller angående barnböckers innehåll samt pedagogers arbete med barnböcker, sett ur ett genus- samt didaktiskt perspektiv. Som metod har en innehållsanalys genomförts, vilken inspireras av vad Wahlström (2015) kallar för kvalitativ metasyntes som innefattar en jämförelse av de utvalda studierna. Resultatet visar att barnböcker framställs inneha könsstereotypiskt innehåll samt att innehållet kan spela en roll för barns socialisation. Vidare framkom att flickor och pojkars literacyförmågor värderas olika samt att genusmedvetenhet verkar som en betydelsefull aspekt hos pedagoger. Resultatet kan komma att bidra till ökad kunskap angående betydelsen av såväl en genus- som didaktisk medvetenhet hos pedagoger som arbetar i förskolan. Genom att ha vetskap kring stereotypa könsroller samt barns literacy finns goda möjligheter till att arbeta enligt förskolans läroplan.

The aim of this study is to analyze the girl in literature in the children´s book Heinähattu, Vilttitossu ja Rubensin veljekset. The data of this study consist of the illustrations and the text of the picture book. By using new feminist conceptions that were framed through a Nordic girl research collaboration, the description of the girl is examined in the girl book Heinähattu, Vilttitossu ja Rubensin veljekset (Heinähattu, Vilttitossu and the Ruben brothers) written by Tiina and Sinikka Nopola. The study shows that both the traditional good girl Heinähattu and  the badly behaving Vilttitossu are included, but also an interesting description of how both girls brake the stereotypical rules of gender.

The way towards an equal society, where both women and men has the same possibilities both private and in professional life, has been a long and still ongoing process. During my practical studies to become a recreation instructor I have noticed a difference between the children I have met in my workplace. What I saw was that girls and boys had a different approach towards their future, plus that the pedagogues at the school had different roles depending if they were men or women. In this study I have investigated which dreams and visions a group of after-school children has, plus how these distinguish between the genders. I have through group interviews, first three boys and then three girls, investigated how children look at their future focusing on career, spare time and familysituation. The questions have also focused on how children look at the schools pedagogues with gender as a premiss. My result shows that the children's vision on their future tends to look different between the genders. The boy’s focus more on a career in either rescue work or on a career were an academic education is required, with an active life on the side. Where the girls focus on working either as a model or a make-up artist, and building a family on the side. The children's answers also show that they see a difference between the female and male pedagogues, where the men are more playful and fun, whilst the women are more helpful and experienced in craftsmanship and likewise. This means that the female and male pedagogues at the school assume different roles that in the long run probably affect the children and their views on feminine and masculine. The study´s result also grounds in different theories about gender plus earlier research in the subject.

Detta examensarbete behandlar ämnet genus med fokus på en grupp femåriga barns tankar om leksaker och kön. Syftet utgörs av att undersöka om en grupp pojkar och flickor vid femårsålder tänker könsstereotypt om leksaker. Samt om dessa eventuella könsstereotypa tankar kan kopplas till föräldrarnas utbildningsnivå. För att söka svar på detta genomfördes en bildundersökning med 11 barn på en centralt belägen förskola i en medelstor svensk stad, de medverkande barnens föräldrar besvarade en enkät rörande barnens bakgrund så som syskon, leksaker och kamrater. Resultatet visade att yttre påverkan i form av föräldrars utbildningsnivå tycks ha ingen eller liten betydelse för barnens könsstereotypa tankar. Resultatet visade istället att faktorer så som eventuella syskon, syskonens ålder och kön samt föräldrarnas medvetna genustänk gentemot sina barn, var av stor vikt gällande barnens uppfattning om vilka leksaker som är kopplade till vilket kön. / The aim of this study is to show whether boys and girls at the age of five have gender stereotyped views about toys or not, and if their views can possibly be linked to the parents educational level. In order to answer this question we carried out a picture based study amongst 11 children in a preschool located in a town in Sweden. The parents also answered a survey with questions regarding their background such as siblings, toys, friends, educational level and work. The results showed that the parents’ educational level has little or no impact on the children’s answers in the study. Sibling or lack of siblings seems to be of bigger significance. But also if the parents have gender in mind when buying toys and clothes to their child. These two factors seem to be the most significant ones in relation to how the children associate different toys with gender and toys in our study.