This study aims to investigate the didactic potential inherent in Sophocles' Antigone and Euripides' Medea within the framework of the Swedish school curriculum, coupled with its value-based assignment viewed through a gender theoretical perspective. The primary inquiries guiding this study are as follows: What pedagogical possibilities reside in the tragedies of Antigone and Medea concerning gender dynamics and their alignment with the educational objectives of the Swedish curriculum? In what ways do Antigone and Medea diverge in their treatment of gender-related themes? Additionally, what pedagogical considerations must educators bear in mind when addressing the teaching of Antigone and Medea across various instructional contexts? The theoretical foundations underpinning this investigation encompass gender theory and the theory delineating didactic potential in fiction, positing that literature possesses the capacity to foster critical thinking concerning foundational values. The principal methodological approach employed in this study is close reading, a method that entails a meticulous analysis of the text to discern subtle nuances and complexities inherent in the representation of gender in Antigone and Medea. The preeminent findings underscore the pervasive presence of the male-female dichotomy within the two works. Existing scholarship indicates a male association with the public sphere (polis) and a female association with the domestic sphere (oikos). However, both Antigone and Medea navigate between these spheres, reflecting their complexity and norm-defying nature. Notably, these characters exhibit traits traditionally ascribed to males, such as strong will, courage, and a propensity to question authority, offering intriguing implications from a gender theoretical standpoint. Consequently, the didactic potential of both tragedies is deemed substantial.  The tragedies serve as an auspicious foundation for aligning with the school's core values and the objectives of the Swedish curriculum. However, pedagogical deliberations are imperative, extending beyond individual reading. Integrating literature discussions and diverse tasks is advisable to broaden students' perspectives and enhance their repertoire. Teachers should also be cognizant of the inherent problematic aspects within the tragedies, necessitating a nuanced approach in instructional planning.

No description available.

ABSTRACT  Aims:  While the relationship between unemployment and well-being is widely acknowledged, there has been little exploration of its consequences for older workers. It is also less clear whether this relationship differs between welfare states characterized by varying levels of social protection for the unemployed. Thus, the aim is to examine the relationship between unemployment and well- being, considering factors such as age and gender across diverse contexts.  Methods:  Data is utilized from the European Social Survey (ESS), round 9 conducted in 2018, encompassing 25 countries classified into five welfare state regimes (Scandinavian, Anglo-Saxon, Bismarckian, Southern and Eastern), with 44 577 respondents, aged 16-90. Well-being is measured using the variable "Happy" on a 10-point scale. The analysis includes individual-level factors (employment status, age, gender) and macro-level factors (welfare state regimes). Employment status was main activity in the last 7 days. Linear regression models are employed, with a focus on both the entire population and the unemployed within each welfare regime. The analysis initially compares well-being between the employed and unemployed, followed by a focused analysis on older (55 years or older) unemployed.  Results:  Unemployed individuals in all countries reported lower well-being than those employed. Scandinavian, Anglo-Saxon and Bismarckian regimes exhibit a significant negative impact of unemployment on well-being, while Southern and Eastern European states demonstrate more modest impacts. Older unemployed individuals generally indicate higher well-being across all regimes compared to young and middle-age unemployed, although the results lack statistical significance. Gender-based disparities in well-being within the Scandinavian, Anglo-Saxon, and Bismarckian regimes also lack statistical significance, implying an equivalent negative impact of unemployment on both men and women. In contrast, Eastern and Southern regimes exhibit a significant distinction, with higher well-being among unemployed women compared to men. Conclusion:  The negative relationship between unemployment and well-being is consistent across Europe but varies by welfare state regime. Simultaneously, older unemployed individuals report higher well- being, suggesting that younger and middle-aged unemployed individuals may face more significant challenges in navigating the association between unemployment and well-being. This difference may be attributed to the presence of social protection mechanisms within welfare regimes, exerting a positive influence on the well-being of the older demographic, and variations in work culture, such as an earlier retirement age in some countries and lower work norms in others. The non-existent gender differences in the association between unemployment and well- being in the Scandinavian, Bismarckian, and Anglo-Saxon regimes suggest a shared work norm where women should experience similar psychosocial and economic pressures as men when unemployed. Yet, in Eastern and Southern regimes, women exhibit significantly higher well-being than men, which indicate that traditional standard of the man as the main breadwinner is still pervasive in Eastern and Southern regimes. These findings emphasize the influence of contextual factors on the relationship between unemployment and well-being. / SAMMANFATTNING  Syfte:  Även om sambandet mellan arbetslöshet och välbefinnande är allmänt erkänt, har det gjorts lite forskning kring dess konsekvenser för äldre arbetstagare. Det är också mindre tydligt om detta förhållande varierar mellan välfärdsstater som kännetecknas av olika nivåer av socialt skydd för arbetslösa. Således är syftet att undersöka förhållandet mellan arbetslöshet och välbefinnande, med hänsyn till faktorer som ålder och kön i olika sammanhang.  Metod:  Data används från European Social Survey (ESS), omgång 9 genomförd 2018, omfattande 25 länder indelade i fem välfärdstatsregimer (Skandinavisk, Anglo-Saxisk, Bismarckiansk, Södra och Östra Europa), med 44 577 respondenter i åldrarna 16–90. Välbefinnande mäts med variabeln "Lycka" på en 10-gradig skala. Analysen inkluderar individuella faktorer (sysselsättningsstatus, ålder, kön) och makrofaktorer (välfärdsstatsregimer). Sysselsättningsstatus var huvudaktivitet de senaste 7 dagarna. Linjära regressionsmodeller används, med fokus på både hela populationen och de arbetslösa inom varje välfärdsregim. Inledningsvis jämförs välbefinnandet mellan de sysselsatta och arbetslösa, följt av en detaljerad analys av äldre (55 år och äldre) arbetslösa. Resultat:  Arbetslösa i alla länder rapporterade lägre välbefinnande jämfört med de sysselsatta. Skandinaviska, Anglo-Saxiska och Bismarckianska regimerna uppvisar en signifikant negativ påverkan av arbetslöshet på välbefinnandet, medan länderna i Södra och Östra Europa visar mer måttliga effekter. Äldre arbetslösa indikerar generellt sett högre välbefinnande i alla regimer jämfört med unga och medelålders arbetslösa, även om resultaten saknar statistisk signifikans. Könsskillnader i välbefinnande inom Skandinaviska, Anglo-Saxiska och Bismarckianska regimerna saknar också statistisk signifikans, vilket antyder en likvärdig negativ påverkan av arbetslöshet på både män och kvinnor. Å andra sidan uppvisar Södra och Östra regimerna en signifikant skillnad, med högre välbefinnande bland arbetslösa kvinnor jämfört med män. Slutsats:  Det negativa förhållandet mellan arbetslöshet och välbefinnande är konsekvent över hela Europa men varierar mellan välfärdsregimer. Samtidigt rapporterar äldre arbetslösa personer högre välbefinnande, vilket antyder att yngre och medelålders arbetslösa personer kan stå inför större utmaningar när det gäller att hantera konsekvenserna av arbetslöshet. Denna skillnad kan bero på närvaron av socialt skyddsnät inom välfärdsregimerna, vilket har en positiv inverkan på välbefinnandet hos de äldre, samt variationer i arbetskultur, såsom en tidigare pensionsålder i vissa länder och lägre arbetsnorm i andra. De icke existerande könsskillnaderna i förhållandet mellan arbetslöshet och välbefinnande i Skandinaviska, Bismarckianska och Anglo-Saxiska regimerna antyder en gemensam arbetsnorm där kvinnor bör uppleva liknande psykosociala och ekonomiska påfrestningar som män när de är arbetslösa. I motsats till detta uppvisar kvinnor i Östliga och Sydliga regimerna signifikant högre välbefinnande än män, vilket indikerar att den traditionella normen där mannen är huvudförsörjaren fortfarande är utbredd i Östa och Södra regimerna. Dessa resultat betonar betydelsen av kontextuella faktorer för förhållandet mellan arbetslöshet och välbefinnande.

Men's violence against women is a widely recognized problem that has recently received considerable political and social attention. Previous studies show that one in three women are subjected to violence by a man in a close relationship at some point in their lives, regardless of class, religion and ethnicity. Economic violence is a less recognized form of violence, yet one with serious consequences, both long and short term. This study aims to examine how social workers identify economic violence in their encounters with clients, as well as whether traditional gender roles and conceptions of gender affect the conditions for identifying economic violence. The study consists of ten qualitative semi-structured interviews with social workers in financial assistance. The empirical data revealed that there are several aspects that make it difficult for social workers to identify economic violence. Lack of time affects the conditions for actively working on the issue of economic violence. Similarly, gaps in knowledge about economic violence due to inadequate education, both at university level and in professional life, is something that social workers perceive as a challenge regarding identifying economic abuse. The empirical data also highlights how notions of gender roles can affect social workers' ability to identify economic violence. Norms about the division of responsibilities in the home and subconscious thoughts about gender hierarchies provide space for a normalization process that makes it difficult for the woman and the social worker to detect the violence. Most of the participants admit that they have their own bias about gender, thus making it visible and raising awareness of how these can affect the assessment of what is economic violence or not.

De genusrelaterade skillnaderna inom fenomenet smärta är en aspekt som måste betraktas i omvårdnadsarbetet. Många faktorer påverkar smärtupplevelsen och sjuksköterskan måste ta hänsyn till dessa för att kunna göra en korrekt bedömning. Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns skillnader i män och kvinnors smärttröskel och smärttolerans, samt om skattningen av den upplevda smärtan skiljer sig mellan könen. En inriktning mot akut fysisk smärta har gjorts i detta arbete. Arbetet har utförts som en litteraturstudie som använt sig av databassökning för att inskaffa det vetenskapliga materialet. Studien har följt SBU:s steg för att finna de tio artiklar som har används för att besvara syftet. Artiklarna har kvalitetsbedömts efter en modifiering av Carlsson & Eimans (2003) ursprungliga kvalitetsbedömningsmall. Resultatet av studien visar på skillnader i både smärttröskel och smärttolerans, samt hur de olika könen skattar sin smärta. Enligt underlaget har män högre smärttröskel och smärttolerans än kvinnor, de rapporterar även mindre smärta och skattar sin upplevda smärta lägre. Det fanns även signifikanta siffror som visar att män rapporterar mindre smärta till en kvinna än till en man. Efter att ha djupare analyserat dessa fynd kan det ses att de olika studiernas resultat i vissa avseende talar emot varandra. / The gender related differences within the phenomenon pain is an aspect that must be considered in the nursing care. Many factors influence the experience of pain and the nurse has to regard these to be able to make a correct assessment. The aims of this study was to examine if there is any difference in pain threshold and pain tolerance between men and women, and if there is any gender difference in reporting experienced pain. A choice has been made to direct this study against acute, physical pain. The method that has been used for the study is a literature review, and to obtain the scientific material searching through databases has been made. The study has followed SBU’s steps for finding the ten articles that have been used to respond to the aims that were set. The quality of the articles was estimated with an evaluation form created by Carlsson & Eiman (2003) that was modified by the authors. The results of this study show differences in both pain threshold and pain tolerance, and in how pain is rated by the different genders. According to the material men have higher pain threshold and pain tolerance than women, and they also report less pain and rate the pain they experienced lower. There were also significant numbers showing that men report less pain to someone of the female sex then to the opposite. After having done a deeper analysis of these findings it can be seen that the results of the different studies used, in some aspects speak against each other.

No description available.

Denna uppsats ämnar att analysera genderswap tekniken i Stephenie Meyers bok Life and Death: Twilight Reimagined ur ett genusperspektiv. Uppsatsen förhåller sig till Lena Gemzöes bok Feminism där genusproblematiker diskuteras. Uppsatsen avser att jämföra Life and Death: Twilight Reimagined med original boken Twilight för att undersöka om det finns könsskillnader mellan huvudkaraktärerna Bella och Beau och hur genderswap påverkar detta. Analysen visar att via genderswap lyckas man framhäva skillnaderna mellan Bella och Beau i förhållande till våld, familjesfären och manliga privilegier. Via ett genderswap visar Meyer på hur den kvinnliga stereotypen fortfarande präglar Bella som kvinnlig karaktär och hur Beau som Bellas respektive manliga version framhäver existerande problematiker inom berättelsen. Jag argumenterar att analysen om genderswap driver till diskussion om hur könsroller gestaltas i Meyers två böcker och skapar utrymme för vidare diskussion inom ämnet.

The essay examines how the portrayal of Barbie as a woman has evolved over the decades in animated films. Out of the forty-two animated Barbie films released, the selection includes: “Barbie in the Nutcracker (2001)”, “Barbie in a Mermaid Tale (2010)”, “Barbie: A Fashion Fairytale (2010)”, and “Barbie Princess Adventure (2020)”. The study isconducted through a qualitative content analysis consisting of two separate analyses, one narrative and one visual, focusing primarily on Barbie as a female character but also on other female supporting characters. The narrative analysis reveals a clear change in how Barbie verbally expresses herself throughout the story with both female and male characters, taking into account the years and storyline. The visual analysis also shows a distinct transformation in how Barbie is dressed and the constructed world surrounding her.

Fördelningen av det obetalda hem- och omsorgsarbetet har länge varit ett omtalat ämne och en orsak till konflikter i förhållandet. Syftet med studien är att undersöka hur heterosexuella par med hemmavarande barn hanterar och upplever fördelningen av det obetalda hem- och omsorgsarbetet samt möjliga framgångsrika strategier paren kan tänkas använda för att uppnå en jämlik fördelning. 10 par intervjuades genom semistrukturerade intervjuer. För att besvara första frågeställningen användes materialet för att få fram den upplevda jämlikheten samt att sammanställa den upplevda arbetsfördelningen. För den andra frågeställningen tematiserades materialet där teman för strategier visade sig. Resultatet visade att kvinnor ägnar mer tid åt hushållsarbete än männen, men när det kommer till omsorgen blir fördelningen mer jämlik. Parens upplevelse av jämlikhet varierade, trots ojämlikhet inom vissa par så har ändå majoriteten en upplevelse av att det jämnar ut sig i slutändan. Varierande strategier användes men den som paren angav oftast var kommunikation.

Syftet med denna uppsats är att göra en komparativ karaktärsanalys med fokus på genus, genom en närläsning av romanerna The Hunger Games och The Maze Runner. De frågor som ställs fokuserar på vilken syn det finns på könsroller i romanerna, hur protagonisterna Katniss och Thomas framställs ur ett genusperspektiv samt hur tillfällena de axlar sin hjälteroll samt de uppoffringar som görs beskrivs. Den teoretiska grunden fokuserar på genusbegreppet, könstillhörighet hos unga samt maskulinitet och femininitet. Genom att göra en närläsning av romanerna undersöker uppsatsen komparativa anslag, gör en karaktärsanalys med fokus på genusforskning och utgångspunkt i genusteori. Analysen visar att Katniss och Thomas är mångfacetterade karaktärer som naturligt placerar sig i ledarroller samt visar stort mod under pressade och farliga situationer. Genom att fokusera på sina styrkor, snarare än samhällets förväntningar, utmanar protagonisterna de stereotyper som finns inom genusteori. / The purpose of this essay is to conduct a comparative character analysis on the protagonists in the novels The Hunger Games and The Maze Runner, through a close reading and with a focus on gender theory. The questions posed is focused on how gender role is viewed in the novels, how the protagonists Katniss and Thomas are portrayed from a gender perspective, how the situations they become heroes in the story and sacrifices they make are described. The theoretical foundation focuses on the concept of gender and young people's gender identity. Through the close reading of the novels, this essay explores comparative aspects, conducts a character analysis with a focus on gender research, and is based in gender theory. The analysis shows that Katniss and Thomas are multifaceted characters who instantly take on leadership roles and show great courage in dangerous situations. By focusing on their strengths rather than society’s expectations, the protagonists challenge the stereotypes that exist within gender.