Det övergripande syftet med denna uppsats är att vidga kunskapen om ett relativt utforskade ämne, nämligen genus inom fältet styrketräning. Detta undersöks genom analysera bilder på vältränade människor med rådande teorier inom ämnet för att på så vis bidra till ny kunskap. Mer specifikt så är syftet med denna studie att undersöka hur föreställningen om manligt respektive kvinnligt reproduceras i form av bilder på två webbsidor som behandlar styrketräning. De olika typer av bilder som återfinns på hemsidorna präglas av tydliga genusskillnader som på ett extremt sätt framhäver männens makt över kvinnorna genom att porträttera dem på både tydliga och mer subtila sätt vilket har lyfts fram i analysen. Genom att belysa dessa aspekter så har ett relativt outforskat område nu fått en mer nyanserad och genomskinlig bild genom att rikta ljus på hur genus skapas genom bilder i fältet för styrketräning. Frågor som uppsatsen ställer sig är: Hur framställs genus i bild på kvinnor respektive män som i varierande grad utövar styrketräning och kroppsbyggning på utvalda webbsidor? Vilka olika typer av bilder av kroppen återfinns på webbsidorna? Hur framställs de och vilka skillnader finns mellan könen vad gäller dessa bilder? Analysen av bilder på två olika nätsidor som riktar sig till kvinnor och män som styrketränar visar att det verkar finnas ett större behov av att skilja män och kvinnor åt i just styrketräningssammanhang, detta eftersom kvinnan här närmar sig vad som anses vara männens sfär.

Bakgrund: Utifrån erfarenheter och teoretisk kunskap har sjuksköterskestudenter uppmärksammat hur stereotyper kring kön finns starkt närvarande i sjukvården. Vården är dominerad av kvinnor men styrs av maktstrukturer utifrån patriarkala hierarkier. Problem: Kan förutfattade meningar om vad som är manligt och kvinnligt bli ett hinder för personcentrerad vård? Förminskas patienten från att vara en individ till att bli en generalisering utifrån genusnormer? Kan sjukvården bortse från fördomsfulla vårdkulturer gällande könsstereotyper i mötet med patienten? Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor upplever att genus påverkar den personcentrerade vården. Metod: Examensarbetet är en empirisk intervjustudie som använder en kvalitativ manifest innehållsanalys av obearbetat material. Urvalet består av sjuksköterskor inom svensk somatisk vård. Resultat: Vårdares och patienters kön har stark inverkan på vårdens utformning samtidigt som det florerar uppfattningar hos sjuksköterskor att en förutsättningslös attityd kan överbrygga könets betydelse. Slutsats: Genus måste belysas starkare, både i forskning och klinisk praxis då genus har en direkt och indirekt inverkan på den personcentrerade vårdens kvalitet. Sjukvården måste bli bättre på att medvetandegöra genus då rådande genusnormer ofta är osynliga och måste belysas kontinuerligt för att inte åter bli osynliga och genom detta orsaka diskriminering och vårdlidande. / Background: Experience and theoretical knowledge made nursing students aware that gender stereotypes are present in health care. Health care is dominated by women but controlled by patriarchal hierarchies. Problem: Can prejudice on masculinity and femininity hinder person-centered care? Is the patient being reduced from being an individual to becoming a generalization of gender norms? Is it possible for health care systems to ignore the impact of prejudiced gender cultures and still give patients qualitative treatment? Aim: To describe registered nurses experiences of how gender affects person-centered care. Method: An empirical interview study with a qualitative manifest content analysis of unprocessed data. The selection comprises registered nurses in Swedish somatic health care. Result: The gender of health care personnel and patients strongly affects the formation of health care relationships. Simultaneously there is preconception among nurses that an unbiased attitude can overlap the consequences of gender. Conclusion: Gender needs to be illuminated, in scientific research but also in practice. The health care system needs to develop its awareness of gender because prevailing gender norms are often invisible and need to be continuously illuminated in order to prevent gender bias, discrimination and care suffering.

Den romerska författaren och poeten Publius Ovidius Naso (43 f.Kr. - 17 el. 18 e.Kr.) hade år 8 e.Kr. skrivit färdigt sitt magnum opus Metamorfoser. Verket skildrar ungefär 250 olika myter eller sagor som alla kretsar kring temat förvandlingar, eller så kallade metamorfoser. Men Ovidius verk har under det senaste århundradet uppmärksammats för dess otaliga skildringar av våldtäkt. Från Jupiter till Pluto, från gudarnas gud till underjordens härskare, skapar Ovidius ett poetiskt universum där våldtäkt är enda sättet för dessa gudar att uttrycka sina karikatyr-artade sexualiteter. I och med att Ovidius porträtterar ett såpass stort spann av sexuella kfgj så formas därmed det mönster som ska komma att brytas med i myten om nymfen Sálmakis våldtäkt på den unga pojken Hermafróditos.  Med hjälp av forskare som lagt fram att Ovidius skildrar våldtäktens psykologiska följder på dess offer kan vi i Sálmakis-myten se att det rör sig om något så ovanligt som en kvinnlig våldtäktsförövare. I forskning när det gäller subjektivitet inom mytologiska narrativ, där mannen har blivit det universella subjektet, utifrån vilket allt annat definieras, blir det tydligt att Ovidius också i subjekt/objekt ställer rollerna på sin kant.  Alltså skapar Ovidius något unikt i skildringen av Sálmakis där det rör sig om en kvinnas roll som subjekt och våldtäktsförövare. Hon blir placerad jämte mannen. Men det krävs något så brutalt som våldtäkt för att först blottlägga maskulinitetens uttryck för att sedan kunna klargöra Sálmakis roll i myten.

Title: The “reality” of violence: a study of how participants of the internet forum Familjeliv talk about domestic violence against women, with a discourse psychological approach. The purpose of this study was to examine how participants in the discussion forum Familjeliv reasoned and constructed the reality of men's violence against women in intimate relationships. The data used in the study comes from 20 discussion-threads on the forum where violence in intimate relationships has been discussed based on the participants' experiences, questions and findings. The data has then been analyzed on the basis of  discourse psychology and feminist theory. The focus of the analysis was to examine the language that the participants used. To do this, two analytical tools were used: positioning and interpretative repertoires. The result showed a variety of reasoning and constructions regarding the definition of violence, the responsibility of the women and men, and whether men's violence against women should be considered a social problem or not. The majority of the data that was  analyzed highlighted the woman's responsibility in the relationship, some of whom also saw it as both the man and the woman's responsibility while some left the entire responsibility to the man. The result also showed that men's violence against women is seen as a societal problem by many who participated in the discussions. At the same time, there were some who considered that men's violence against men was a major problem, and therefore thought that this problem should be given more attention than men's violence against women. In order to develop support efforts for women exposed to violence in intimate relationships, knowledge about the public's perception of the phenomenon is required. As a professional, this knowledge also increases the understanding of how exposed women are treated in everyday meetings with other individuals. / Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur deltagare på diskussionsforumet Familjeliv talar om och konstruerar verkligheten kring mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Materialet som använts i studien kommer från 20 diskussionstrådar på forumet där våld i nära relation har diskuterats utifrån deltagarnas erfarenheter, funderingar och konstateranden. Materialet har sedan analyserats utifrån en diskurspsykologisk ansats och feministisk teori. Analysens fokus låg på att undersöka språket som deltagarna använde sig av. För att göra detta användes två analysverktyg: positionering samt tolkningsrepertoarer. Resultatet visade på en variation av tal och konstruktioner gällande våldets definition, kvinnans respektive mannens ansvar samt om mäns våld mot kvinnor skulle ses som ett samhälleligt problem eller inte. Majoriteten av de trådar som analyserats belystes kvinnans ansvar i relationen, några av dem såg det även som både mannen och kvinnans ansvar medan vissa lade hela ansvaret på mannen. Resultatet visade även att mäns våld mot kvinnor ses som ett samhälleligt problem av många som deltog i trådarna. Samtidigt fanns det vissa som ansåg att mäns våld mot män var ett större problem och därför ansåg att det var något som borde få större uppmärksamhet än mäns våld mot kvinnor. För att kunna utveckla insatser för kvinnor utsatta för våld i nära relation krävs en kunskap kring allmänhetens uppfattning av fenomenet. Som professionell ökar denna kunskap även förståelsen för hur utsatta kvinnor blir bemötta i vardagliga möten med andra individer.

This essay examines how after-school center teachers talk about working with gender equalityat the after-school center. Furthermore, it is about how after-school center teachers talk abouttheir work to counteract traditional gender roles, and how they describe the strategies they useto counteract traditional gender roles. Previous research shows that a difference is madebetween girls and boys by educators, children are treated differently based on their gender.Research also shows that educators' attitudes and emotional expressions can help shape achild's gender identity. The thesis is based on several theoretical poin, these are socially orbiologically constructed gender, gender roles and gender contracts, with these concepts theresults are analyzed. In our study, we have started from the questions: How do after-schoolteachers talk about their work in counteracting traditional gender roles? Also: How do theafter-school center teachers describe in their speech their strategies for counteractingtraditional gender roles in the after-school center's activities? The method we used to getanswers to our questions was qualitative interviews. We have interviewed trained after-schoolteachers from three different schools. The results we have obtained show that educators saythat they do not actively see that they are working to counteract traditional gender roles, theeducators stated above all that they work on the basis of the curriculum. Furthermore, we seethat the traditional gender roles are extremely alive in the educators we interviewed, theresults show that the gender contract to some extent governs the planning of the leisurecenter's activities and environment. Finally, the after-school center teachers we interviewedfeel that they do not have the education that may be needed to work actively with gender andequality at the after-school center.

Our interests and self-efficacy affects which paths we end up on in life, not the least career wise. Earlier studies have shown a difference of interest and self-efficay beliefs between women and men. The exhibition ”Jobblabb” aims to delimit these differences and help children to openly think about their interest and future occupations. The aim of this study is to investigate: firstly, if there is adifference between girls and boys in the sample of 11-year olds. Secondly, if the exhibition affects the way the students perceive their interests and self-efficacy within different activities. The method used for this analysis is a survey (called ICA-3) which is based on Hollands RIASEC types. The result showed no significant difference between the groups that had and had not visited the exhibition. However, there was a significant difference based on gender in the sample. Boys rated their interest and self-efficacy higher in realistic-activities than girls and girls rated their interest and self-efficacy higher in artistic-activities than boys, these results are in line with previous research. Lastly the study contributes suggestions for efficient career-counselling activities.

The binary of gender is a socially constructed system dividing two opposite sexes, as a result fashion design has required two main fields, womenswear and menswear, and in between them: unisex. In unisex fashion, the male coded garments are favored due to social constructions about gender and norms as well to their loose fitting silhouettes that are used as a solution for being able to fit male and female coded bodies. This work proposes an alternative of what unisex can be through exploring the non-human form of a chair with the purpose to step away from the human body’s biological differences that often dictates fashion design. The method allows for unisex cuts to be explored through the means of experimental pattern cutting, as the gendered body does not dictate the shape of the garment. As a result this work proposes a reaction to the male coded unisex, including female coded materials, decorative shapes allowed to fit many through elasticity. / De binära könsrollerna är ett socialt konstruerat system som delar upp två motsatta kön, vilket resulterat i att modedesign krävt två huvudområden, damkläder och herrkläder, och betraktat som däremellan: unisex. Inom unisex modet gynnas de manligt kodade plaggen på grund av sociala konstruktioner om kön och normer, samt deras löst sittande silhuetter som används som en lösning för att kunna passa både manligt och kvinnligt kodade kroppar. Detta arbete föreslår ett alternativ till vad unisex kan vara genom att utforska den icke-mänskliga formen av en stol med syftet att ta ett steg bort från människokroppens biologiska skillnader som ofta dikterar modedesign. Resultatet föreslår en reaktion på det manligt kodade unisex modet genom att inkludera kvinnligt kodade material, dekorativa former som passar olika kroppar genom sin elasticitet.

In this study the purpose is to explore how female and male characters are depicted in two tv-shows named “Scenes from a marriage¨ with a qualitative content analysis as a method. These two tv-shows are made with a gap of 48 years, the first tv-show was made and televised 1973 by Ingmar Bergman and a remake of the tv-show was made and televised 2021. The three questions asked to the study was; “How are the female and male characters portrayed?”, “What are the differences or similarities between the versions in the portrayal of male and female characters?” and “What gender norms and gender roles are seen or absent in the tv series?”. The theories used in this research was gender system and gender contract from Yvonne Hirdman but also the male gaze from Laura Mulvey in order to analyze the chosen scenes. To help analyze the terms gender norms and gender roles have been used. The results shows that the portrayal of the female and male characters in the older version of  “Scenes from a marriage” from 1973 was more traditional in its depictions of gender and norm-conforming but with some social interactions that shows norm-breaking, while the portrayal of the female and male characters in the new version from 2021 was more norm-breaking when the gender roles was reversed and gender norms were not followed by the characters but with some social interactions that shows norm-conforming.

This study examines how Swedish media portray women's violence. The material used in thestudy are three narratives produced by the researchers Gentry and Sjoberg to analyze differentnews article perspectives when it comes to gender linked to violence within the Islamic State(IS). The method used is a critical discourse analysis based on Fairclough's three-dimensionalmodel. Which will help to see the discourses in the writing of the Swedish media. Analyzingthis is important to identify the difference between how women's violence is portrayed incomparison to men in the Swedish newspapers.

Denna undersökning granskar hur representationen av de kvinnliga karaktärerna sker i Barbiefilmen Barbie Princess Adventure (2020). Granskningen genomfördes genom två separata analyser, en narrativ analys av filmen och en semiotisk visuell analys av de kvinnliga karaktärerna. Undersökningen visade på att filmen representerar en motsägelsefull femininitet. Majoriteten av den narrativa analysen visade på att de kvinnliga karaktärerna var bemyndigande, självsäkra och självständiga karaktärer med både maskulina och feminina egenskaper. I den visuella analysen och i delar av den narrativa analysen framstår karaktärerna som stereotypiskt gestaltade. De sex karaktärerna som granskades konstruerade alla en identitet av hyperfemininitet. Filmen visar på en representerad femininitet med möjligheter till jämställd individualism men i en begränsning av att de kvinnliga karaktärerna har ett hyperfeminitetisk utseende. I slutet av uppsatsen öppnar jag upp till vidare forskning och diskuterar framtiden för Barbiefilmerna. / This thesis will analyze how the female characters in the Barbie movie Barbie Princess Adventure (2020) are represented. The movie was analyzed by conducting two separate analyses. One narrative analysis of the movie and one semiotic visual analysis of six female characters. The analysis showed that the movie represented a contradictory femininity. The overall narrative analysis showed that the female characters were empowered, confident, independent and had both masculine and feminine skills and interests. The visual analysis and some conclusions from the narrative analysis showed that all the six female characters have a stereotypical image. They all show a hyperfeminine identity. The movie shows a femininity with possibilities but with the limitation of a hyperfemininen appearance. In the end of the thesis, I open up for further research on the subject and discuss the future for Barbie movies.