Denna uppsats har skapats med syftet att undersöka och jämföra skildringen av stereotypen the final girl i filmerna The Texas Chain Saw Massacre (1974) och The Texas Chainsaw Massacre (2003), med utgångspunkt i teori om genusrepresentation och slasherfilmstereotyper. För detta använde undersökningen en komparativ metod i form av en filmsemiotisk analys. Metoden utformades också för att särskilt avläsa karaktärers beteende och agerande. För att stärka undersökningen har analys – och resultatdelen grundats på teori om stereotyper, slasherfilmer, och genusrepresentation, med särskild hänvisning till Carol J. Clovers uppsats: Her Body, Himself (1987). Undersökningens resultat påvisade att filmernas skildring och representation av stereotypen hanteras olika, där den senare nämna filmen skildras som mer stereotypisk enligt sin representation. Detta kan ha berott på det stora tidsspannet mellan filmerna, och de feministiska rörelser som har påverkat filmindustrin under denna tid. / The purpose of this essay was to examine and compare the portrayal of the final girl stereotype in The Texas Chain Saw Massacre (1974) and The Texas Chainsaw Massacre (2003), based on literature about gender representation and slasher movie stereotypes. To achieve the purpose of the study, a comparative method was used in the form of a film semiotic analysis. This method was also purposefully adjusted for analyzing the representation of a character’s manners and behavior. To strengthen the analysis, theoretical approaches about stereotypes, slasher movies, and gender representation was used, with special reference to Carol J. Clovers essay: Her Body, Himself (1978). The result proved that the stereotype was portrayed differently in both movies, and that the latter mentioned one included a stronger and more obvious stereotypical representation. This outcome may have been affected by the large time-gap between the two movies, as well as the feminist movements that had influence on the movie industry during the time of their respective productions.

“Can women talk about anything but men? – a comparative narrative analysis of the television series “Skilda världar” and “SKAM””   The purpose of this study is to compare how young women are portrayed in two different Scandinavian television shows. Especially which roles they are given as young women in different decades since the television shows were aired with a 19-year time difference. The first one being the Swedish “Skilda världar” and the second one is the Norwegian international internet success “SKAM”. Theories used in this study are postmodern theories and gender theories. Anja Hirdmans Tilltalande Bilder (2001) are used to explains how women are presented in the media. It follows by a subchapter on how women are portrayed in TV series and soap operas. The theories and previous research served as tools for the analysis. A narrative method has been used, with Vladimir Propps functions to make indentations. The three first episodes of each series has been analysed with 1-4 indentations. In addition to Propps functions the actant-modell of Algirdas J. Greimas has been used to explain the roles of the characters. The result of the study shows a difference between the main young female characters. Sandra, the main female character of “Skilda världar” is much more controlled by her family. She’s to a greater extent treated like an object than the female main character in “SKAM”, Eva. Eva shows more moral courage and independency. Both of the leading female roles have a dream of liberating themselves. They have various types of liberations but with similar elements. Sandra wants to free herself from the oppressing demands of her home, and find passion and love through a relationship. Eva wants to become more independent from her boyfriend and create an own social circle. Heterosexual relationships are the subconscious centre in both of their stories.

Leaders engaging in controlling leadership behaviours (CLB) has been connected to followers perceiving their basic needs thwarted. However, little research has been made in the organizational field to understand the implications of controlling leadership behaviours for employee well-being. The present study aimed to clarify this relation through understanding controlling leadership behaviours’ influence on employee health, as well as investigate the impact of both leader and employee gender on employees’ perception of  controlling leadership behaviours. A sample of 818 employees, representing the Swedish labour market, completed a questionnaire including measures of perceived controlling leadership behaviours and well-being in terms of self-rated health, burnout, self-rated job satisfaction and vigour. Results confirmed the notion that leaders’ controlling leadership behaviours, like other negative leadership behaviours, is associated with lowered well-being. Results also indicate that male employees perceive male leaders as more controlling than female employees do, while female leaders are perceived as equally controlling by both male and female employees. The gender of leaders exhibiting controlling leadership behaviours seem to have no association with employee well-being. The implications of gender on controlling leadership behaviours is still a question unanswered. Future studies should therefore continue exploring both leader and employee gender influence on CLB. / Ledare som använder sig av kontrollerande ledarskapsbeteenden har visat sig underminera basala psykologiska behov hos sina följare. Trots detta saknas det forskning på hur chefers kontrollerande ledarskapsbeteenden påverkar anställda. Denna studie syftade till att klargöra hur kontrollerande ledarskapsbeteenden påverkar anställdas hälsa, och undersöka hur såväl anställdas kön och chefens kön påverkar de anställdas uppfattning av chefens kontrollerande ledarskapsbeteenden. Ett randomiserat urval på 818 arbetstagare svarade på frågor om uppfattat kontrollerande ledarskapsbeteenden hos sin chef och självskattad hälsa i termer av självskattad hälsa, utbrändhet, arbetstillfredsställelse och arbetsenergi. Resultaten bekräftade att kontrollerande ledarskapsbeteenden hos chefer är relaterat till sämre hälsa och arbetsprestation hos de anställda, samt ökar viljan att sluta. Manliga anställda uppfattar manliga chefer som mer kontrollerande jämfört med sina kvinnliga kollegor, medan kvinnliga chefer uppfattas lika kontrollerande av både manliga som kvinnliga anställda. Den kontrollerande chefens könstillhörighet var inte associerat med anställdas mående. Hur könsaspekter påverkar kontrollerande ledarskapsbeteenden är fortfarande inte klarlagt. Framtida studier bör därför fortsätta undersöka hur både chefens och den anställdas kön influerar CLB.

I den här uppsatsen utforskas André Acimans roman Call Me by Your Name (2007) och regissören Luca Guadagninos filmatisering av verket (2017) i relation till det antika begreppet eros (ung. begär). Det finns sedan tidigare en konstnärlig tradition i västvärlden att tillämpa antik tematik vid gestaltningen av manligt samkönat begär och för att åskådliggöra hur detta sker även i Acimans och Guadagninos respektive verk används i den här uppsatsen Platons Gästabudet (Symposion, ca 385 f. Kr) som en återkommande utgångspunkt i analysen. Utifrån ett urval tematiska inslag i Gästabudet, som alla anknyter till Platons övergripande behandling av begär ur ett filosofiskt perspektiv, riktas i det här arbetet uppmärksamheten mot hur dessa teman även förekommer i Call Me by Your Name, roman som film. Detta gäller inte minst Platons presenterade tanke att eros, under rätt omständigheter, har förmågan att leda filosofen mot upplysthet och förståelsen av en upphöjd och evig ordning. Utöver att visa på hur båda verken (som utspelar sig i relativt modern tid) genomsyras av denna antika begärstematik är ett annat mål med uppsatsen att genom en komparativ analys, och med ett genusvetenskapligt och queerteoretiskt perspektiv, blottlägga hur skillnaderna mellan romanförlagan och filmadaptionen påverkar bilden av den unge huvudpersonen Elio och dennes utforskande av sin sexualitet – även då bilden av sexualitet i en mer generell mening. Slutsatsen som den här uppsatsen leder fram till är att Acimans förlaga vid en första anblick framstår som mer utmanande i förhållande till en modern heteronormativ ordning (så som åskådliggjord av Judith Butlers heteronormativa matris) medan Guadagninos version – trots skildringen av samkönat begär i berättelsens centrum – innefattar mer konservativa indikationer. Samtidigt är de utmanande aspekterna i Acimans roman inte heller helt oproblematiska vid en andra anblick. I den mån Acimans skildring med hjälp av den antika tematiken gör motstånd mot moderna uppfattningar om sexualitet, begär och relationsformer leder nyttjandet parallellt till att andra diskriminerande och begränsande uppfattningar om kön, genusidentitet och könsmaktsordning snarare bekräftas inom berättelsens ramar mer än vad de utmanas.

The three dystopian novels Brave New World by Aldous Huxley, Kallocain by Karin Boye and Nineteen Eighty-Four by George Orwell have been highly discussed amongst literary critics and scholars. Although these works are well-known, some themes have had very little or no recognition. Biological reproduction is a recurring subject in dystopian literature. Although it is not the main theme in the novels, it is a very important part in dystopian culture and dystopian society. By focusing on reproduction and the structure of gender roles in these three dystopias, I hope to bring to light something that's been in the shadows for a long time i.e. the women of dystopian society. I will address the role of nature and technology in terms of reproduction by using Pia Maria Ahlbäck's theory of the heterotopia. Later, I will discuss the problems and possibilities of the role of women in biological reproduction.

The media is not only a source of entertainment, it is also a way to better understand ourselves and a means to shape our identities. The purpose of different types of communication are never neutral, there is always a discourse and an underlying meaning at work. By continually portraying women as stereotypical characters, the patriarchal discourse is reproduced and perpetuates an unequal view of women in society. It is possible to reconstruct the hegemonic male domination and representation is key if there is a change to be had in this area. Thus, it is of utter importance to create productions that showcase a vast variety of social and gender roles. The purpose of this essay is to analyse female representation in visual media with a primary focus on women’s history, exemplified by how gender is created by female characters in the miniseries Fröken Frimans krig. The analysis has a basis in multimodal critical discourse analysis as well as critical narrative analysis, and also takes into consideration Mulvey’s theories on the male gaze. The theoretical framework is based on poststructural feminist theory with an aim to deconstruct notions of what constitutes a woman and a man.

Den här studien undersöker om det kan utrönas skillnader, och om så är fallet, i vad dessa skillnader består i, mellan manligt och kvinnligt skriftspråk i katastrofjournalistik med avseende på diskoteksbranden i Göteborg 1998 och tsunamikatastrofen 2004.    Dessa händelser valdes med utgångspunkt av att de liknar varandra, inte bara i att de faller under katastrofjournalistik, utan för att de båda krävde ett stort antal svenska dödsoffer och genom detta haft djupgående påverkan på det svenska samhället. Studiens empiri består av 78 nyhetsartiklar från Dagens Nyheteroch Svenska Dagbladet, vilka genererats med hjälp av databasen Retriever. Dessa har sedan undersökt noga genom text- och innehållsanalys med både kvantitativa och kvalitativa inslag.    Resultatet av studien visade att det i materialet fanns språkmässiga skillnader mellan könen. De kvinnliga journalisterna tenderade att använda fler pronomen i sina texter och att beskriva händelserna mer detaljrikt än männen. Dessutom tenderade nyhetstexterna som författats av kvinnor att vara mer emotionella och innehålla fler ord än de som författats av män, samtidigt som meningslängden i deras artiklar var kortare än männens. / This study is aiming to investigate if there is a detectable difference, and if so, what characterizes that difference, between female and male written language in news reports from two catastrophic events that have had great impact on the Swedish society, namely the disco fire in Gothenburg in 1998 and the tsunami that hit the Bay of Bengal in 2004.   For the purpose of the investigation, 78 articles were pulled from the Swedish newspapers Dagens Nyheterand Svenska Dagbladet, with help by the newspaper search engine Retriever. Those articles were then closely examined through the use of both qualitative and quantitative content analysis.    The study showed that there were some differences to be found in the language use of female and male journalists concerning the two news events. Some of these differences being that the female reporters both tended to use more pronouns in their texts, and too describe events in more detail than their male colleagues. Other features that set female and male articles apart, were that female texts tended to contain more words than male texts at the same time as being more emotionally orientated. Articles by female writers also tended to be divided into shorter sentences than articles by male writers.

No description available.

This essay tries to deduct whether the pitted ware culture (3200-2300) at Ajvide and Västerbjers had a gender structure based on big game hunting via grave furniture. The grave furniture is selected on the basis of big game affiliation and then subjected to descriptive statistics and correspondence analysis. The results suggest that seal and boar hunting is normative for men but that only seal is normative for women in Ajvide and only boar at Västerbjers. / <p>Denna uppsats tilldelades ett A i betyg.</p>

Bakgrund och problemdiskussion: Prissättningen av revisionsarvodet är komplext och kan påverkas av faktorer såsom klientens storlek och risk eller vilken revisionsbyrå som har anlitats. Tidigare forskning har visat att könsskillnader bland revisorer kan påverka revisionsarvodets storlek, där kvinnliga revisorer kan associeras med högre arvoden på grund av bland annat deras egenskaper, personlighetsdrag alternativt externa krav på mångfald från klienternas sida. Det finns en föreställning om att Sverige är mer jämställt jämfört med andra länder i Europa. Trots detta tyder forskning på att andra länder, som inte har ett lika högt jämställdhetsindex, har kommit längre gällande jämställdhet inom revisionsbranschen. Frågan som kan ställas är: påverkar den kvinnliga påskrivande revisorn revisionsarvodets storlek i Sverige och finns det således en kvinnlig premie på revisionsarvodet? Syfte: Syftet med studien är att förklara den kvinnliga påskrivande revisorns eventuella effekt på revisionsarvodet, i svenska börsnoterade bolag. Metod: Denna studie utgår från en deduktiv forskningsansats där tidigare forskning om revisionsarvodet samt befintlig teori om genus har legat till grund för studiens teoretiska referensram. Den teoretiska referensramen har sedan använts för att skapa en teoretisk modell, där förväntade samband om kvinnans direkta och indirekta samt bestämningsfaktorernas påverkan på revisionsarvodet presenteras. Denna teoretiska modell har sedan testats genom en kvantitativ forskningsmetod med empiriska data från svenska börsnoterade bolag. Datainsamlingen kommer från databaser såsom Datastream, Holdings, Business Retriever men även årsredovisningar, med fokus på år 2022. Slutsats: Det kan konstateras att den ojämna fördelningen, mellan kvinnliga och manliga påskrivande börsbolagsrevisorer, fortsatt består i Sverige. Trots detta finner vi inga signifikanta samband för kvinnans direkta och indirekta påverkan på revisionsarvodet. Med andra ord kan det konstateras att det inte finns någon skillnad i revisionsarvode mellan kvinnor och män och således existerar det ingen kvinnlig revisionspremie i Sverige. Däremot finner denna studie flertalet betydelsefulla samband mellan bestämningsfaktorerna och revisionsarvodet. Detta bekräftar att tidigare forskning om dessa bestämningsfaktorer till viss del även gäller i den svenska kontexten. / Background and problem: The pricing of audit fees is complex and can be influenced by factors such as client size and risk, or the choice of audit firm. Previous research has indicated that gender differences among auditors can impact the size of audit fees, where female auditors are associated with higher fees due to their attributes, personality traits, or external demands for diversity from clients. There is a perception that Sweden is more gender-equal compared to other European countries. However, research suggests that other countries, with lower gender equality indices, have made more progress in gender equality within the audit industry. The question that arises is: does the qualified female auditor affect the size of audit fees in Sweden, and thus, is there a female premium on audit fees? Purpose: The purpose of the study is to explain the potential effect of the qualified female auditor on the audit fee, in Swedish listed companies. Method: This study is based on a deductive research approach where previous research on audit fees and existing gender theory forms the theoretical framework of the study. The theoretical framework is then utilized to construct a theoretical model, presenting expected relations regarding the direct and indirect influence of women and determinant factors on audit fees. This theoretical model is subsequently tested using a quantitative research method with empirical data from Swedish listed companies. Data collection is sourced from databases such as Datastream, Holdings, Business Retriever, as well as annual reports, focusing on the year 2022. Conclusion: It can be noted that the uneven distribution, between female and male qualified auditors in listed companies, persists in Sweden. Despite this, we find no significant correlations for the direct and indirect influence of women on audit fees. In other words, it can be concluded that there is no difference in audit fees between women and men, and thus, there is no female audit premium in Sweden. However, this study finds several significant correlations between determinant factors and audit fees. This confirms that previous research on these determinant factors applies, to some extent, in the Swedish context.