Egentlig depression är en folksjukdom, men i dagsläget är kognitiv beteendeterapi, som fått mest stöd i depressionsforskning, en bristvara. Därav finns ett behov av att med begränsade resurser kunna hjälpa så många patienter som möjligt och då är Internetbaserad självhjälpsbehandling i ett alternativ vid mild till måttlig depression. Denna behandlingsform kan dock inte hjälpa alla, varför de som inte svarat på den inledande behandlingen som ett andra steg bör erbjudas mer intensiv och individualiserad vård; så kallad. stepped care. Vid depression uppvisar vissa patienter sudden gains, det vill säga relativt stora, snabba och stabila minskningar av symptom, som ofta bibehålls på lång sikt. Syftet med studien var att undersöka effekten av stepped care vid mild till måttlig depression, vinna ökade kunskaper om sudden gains samt se om överlappningar mellan sudden gains och stepped care fanns. 85 deltagare inkluderades i studien, varav 69 randomiserades till Internetbaserad självhjälpsbehandling eller live gruppbehandling. Övriga deltagare utgjorde en preferensgrupp där de själva valt Internetbehandling. Båda behandlingsalternativen utgick från samma KBT-baserade behandlingsmoduler, som administrerades under åtta veckor samtidigt som veckovisa självskattningar med MADRS-S hämtades in. Efter avslutad behandling bedömdes vilka deltagare, bland dem som fått Internetbehandling, som var i behov av fortsatt vård och därmed skulle erbjudas ytterligare åtta sessioner med telefonterapi. Efter de första åtta veckorna var 70 % av samtliga deltagare utan diagnos och 40 % av deltagarna hade uppvisat sudden gains. Endast 22 % visade sig vid eftermätningen behöva gå vidare till telefonterapi, varav 60 % tackade ja och 40 % fullföljde. Efter avslutad telefonterapi var 75 % av dessa deltagare utan diagnos. En begränsning med studien är att den endast är partiellt randomiserad. Slutsatsen är att den Internetbaserade självhjälpsbehandlingen var så effektiv att få deltagare behövde ytterligare vård i stepped care. De deltagare som uppvisade sudden gains mådde bättre än övriga vid behandlingens slut och fortsatte att må bättre vid enmånadsuppföljning.

Föreliggande studies syfte var att undersöka behandlingseffekten av ett Internetbaserat självhjälpsprogram med e-poststöd, för personer med olika typer av ångestproblematik. Ett ytterligare syfte var att undersöka behandlingsresultaten när deltagaren själv fick förfoga över behandlingens upplägg och innehåll. Huvudkomponenten i behandlingen utgjordes av sammanlagt 16 moduler hämtade från tidigare Internetbehandlingar riktade mot social fobi, paniksyndrom, generaliserat ångestsyndrom samt depression. Behandlingsgruppen utgjordes av 27 individer som varit kontrollgrupp i en tidigare behandlingsstudie. För samtliga deltagare pågick behandlingen tio veckor. Beroendevariabler utgjordes av självskattningsformulären Clinical Outcome in Routine Evaluation – Outcome Measure, Beck Anxiety Inventory, Montgomery Åsberg Depression Rating Scale – Self Rated, Quality Of Life Inventory, resultat på SCID-intervjuer samt kodning av totala symtom. Beroende t-test visade att behandlingsgruppen förbättrades signifikant på samtliga beroendevariabler, vilket innebär att denna KBT-behandling har lett till minskad grad av ångest, nedstämdhet samt ökat välmående, funktion och livskvalitet för deltagarna. Genomsnittlig effektstorlek inom gruppen var Cohens d=0.88.

This study investigated the efficacy of a multicomponent cognitive–behavioral intervention of insomnia, CBT-I, for patients suffering from an anxiety disorder and/or a major depressive episode together with comorbid insomnia. In particular, the aim of the study was to evaluate whether anxiety and depressive symptoms declined as a function of treatment for insomnia. After rigorous diagnostic procedures, 8 patients were treated in a multiple baseline design. Patients experienced clinically significant reductions in insomnia-, (57 %) depressive- (75 %) and anxiety symptoms (40 %). A three week follow-up measurement demonstrated retained effects. These findings suggest that CBT-I is a feasible treatment for comorbid insomnia. It also provides partial support for insomnia as a possible causal agent of depression and anxiety. Further, a schematic model of transdiagnostic processes common to insomnia, anxiety and depression, is presented. More research is warranted to render better treatment for patients with anxiety and/or depression and comorbid insomnia. / Denna studie undersökte effekten av en Kognitiv- Beteende Terapeutisk behandling mot insomni, KBT-I, för patienter som lider av ångeststörning och/eller egentlig depression samt komorbid insomni. Studiens syfte var framförallt att utvärdera om ångestsymtom och depressiva symtom reducerades som en följd av behandlingen mot insomni. En minutiös diagnostisk procedur tillämpades, varefter 8 patienter inkluderades i en multipel-baslinjes design. Deltagarna erhöll kliniskt signifikanta förbättringar på insomni-, (57 %) depressions- (75 %) och ångestsymtom (40 %). Resultaten kvarhölls vid uppföljning tre veckor efter avslutad behandling. Resultaten tyder på att KBT-I är en tillämpbar behandling för patienter med komorbid insomni. Resultaten bidrar även med visst stöd för en kausal länk från insomni över till depression och ångest. Vidare presenteras en teoretisk modell över transdiagnostiska processer som förekommer vid insomni, ångest och depression. Ytterligare forskning behövs för att åstadkomma effektivare behandling för patienter med ångest och/eller depression och komorbid insomni.

Syftet är att undersöka de teorier och behandlingsmetoder som Nyckelns behandlingshem använder sig av, samt att belysa själva begreppet självskadebeteende och dess orsaker. Vi har gjort en litteraturgenomgång om orsaker och behandling och en kvalitativ intervju med personal på behandlingshemmet Nyckeln, vars målgrupp är unga flickor i åldern 15 till 25 år. Dessa behandlas för självskador enligt vår definition: att skära, rispa eller bränna sig i huden. De metoder vi utgår från är kognitiv terapi, kognitiv beteendeterapi och dialektisk beteendeterapi, vilka Nyckeln grundar sin behandling på. Dessa teorier går ut på att förändra negativa tankesätt och att därmed få till en förändring i beteendet. De resultat vi har fått fram är att orsakerna till självskador i huvudsak är ett sätt att hantera svåra känslor på och att det är ett sätt för flickorna att uttrycka sig. Den kognitiva behandlingen är en fungerande metod just för att den lägger fokus dessa bitar och Nyckeln hjälper därmed flickorna att identifiera sina känslor och att hitta andra sätt att hantera dem på. Efter de resultat vi har fått fram i analysen kan vi dra slutsatsen att Nyckelns arbete fungerar. De lyckas behandla en hel del flickor utifrån de kognitiva modeller de använder sig av.

Aggression Replacement Training (ART) är en multimodal behandlingsmetod som riktar sig till barn och ungdomar med aggressivt och antisocialt beteende. ART bygger på kognitiv beteendeterapi (KBT). Metoden består av tre kompo-nenter. Social färdighetsträning, ilskekontrollträning och moralträning. Syftet är att se hur två klassföreståndare, en elevassistent och tre ART-tränare upplever elevers utveckling av färdigheter i och med ART-träning, samt se hur informan-terna upplever att klassen där den enskilda eleven ingått har förändrats i och med den ART-träning som denne erhållit. Även miljöns påverkan på upprätthål-landet av de nyförvärvade färdigheterna undersöks. Studien har genomförts med kvalitativ metod. Halvstrukturerade intervjuer har utförts vilka sedermera har analyserats med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visar att respondenterna upplever positiva förändringar hos de elever som fullföljer ART. Effekter som de kunnat skönja är ett minskat vinstorienterat beteende, ökat självförtroende och förbättrad koncentrationsförmåga samt effektivt tillämpande av de nyför-värvade färdigheterna både praktiskt och teoretiskt. Klassen har i de flesta av fallen förändrats genom att den har blivit lugnare och tryggare som grupp. Mil-jön är av stor betydelse för de förändringsprocesser som eleven genomgår. Vi-dare är miljön väsentlig för upprätthållandet av färdigheterna i skolklassen. Den kritik som respondenterna riktar till metoden är gällande den bristande roll bar-nens föräldrar spelar i behandlingen. Författarnas slutsats är att ART är en ef-fektiv metod som ger stöd och möjligheter för elever med ett avvikande beteen-de. Skolan upplevs av författarna vara en optimal plats för att vidareutveckla och bevara de färdigheter som ART medför. Vidare diskuteras huruvida en ut-vecklad dialog mellan de vuxna som finns kring varje elev skulle leda till ökade möjligheter att tillgodose det enskilda barnets specifika behov. För att detta skall kunna ske bör föräldrar/vårdnadshavare ges större utrymme till att ta del av barnets behandling och skolgång. Studien avslutas med förslag på fortsatt forskning.

Denna single case studie, med multipel baslinjemätning över beteenden, utvärderade huruvida frekvensen traumarelaterade undvikandebeteenden minskade vid 12 sessioners behandling under 6 veckor med Seeking Safety (en behandlingsmanual med copingstrategier för PTSD och samtidigt missbruk), hos patienter med PTSD som inte bedömts lämpliga/redo att direkt börja traumafokuserad KBT. Därutöver utvärderades huruvida behandling med Seeking Safety, kunde öka villigheten att genomgå traumafokuserad KBT. 4 patienter deltog i studien varav 3 fullföljde behandlingen. Resultaten visade en svag tendens i riktning med hypoteserna, men studiens resultat i sin helhet ger ej stöd för behandlingens effekt hos patientgruppen. Av denna studie går ej att utläsa huruvida behandling med Seeking Safety kan leda till minskning av traumarelaterade undvikande-beteenden.

Insomni och depression är två vanliga former av psykisk ohälsa som mycket ofta förekommer samtidigt. Psykologisk behandling med KBT i form av vägledd självhjälp är väl utprövat för dessa båda tillstånd var för sig. Endast ett fåtal behandlingsstudier har utvärderat någon form av psykologisk behandling för personer med samtidig insomni och depression. Vägledd självhjälp är inte utvärderad för denna grupp. I denna randomiserade studie jämfördes två KBT-baserade vägledda självhjälpsbehandlingar, den ena mot insomni (n=22), den andra mot depression (n=21), för personer med samtidig insomni och depression. Båda behandlingarna hade effekt på både insomnisymtom mätt med ISI och depressionssymtom mätt med MADRS-S. Effekterna var mindre än i tidigare studier av behandling för insomni respektive depression var för sig. Det var ingen skillnad i effekt mellan grupperna i något av utfallsmåtten. Att ingen skillnad kunde fastställas kan bero på för få deltagare.

Sedan 1990-talet har behandlingsmetoden Aggression Replacement Training (ART) fått ett stort genomslag i Sverige och metoden används såväl inom socialtjänstens öppenvård som inom kriminalvården, samt på många av Statens institutioners ungdomshem. ART tycks idag vara en av de mest spridda manualbaserade behandlingsmetoderna (Kaunitz & Strandberg, 2009, s. 37). Mot bakgrund av metodens omfattande tillämpning inom dessa områden, ansåg vi att det fanns skäl till att undersöka hur ungdomar som genomgått ART träning upplevde metoden. Detta är också syftet med denna studie. Då vi har förstått att det finns få svenska kvalitativa studier om ungdomars erfarenheter av ART, menar vi att det är av intresse att i föreliggande studie belysa denna fråga.Vi valde därför att genomföra en kvalitativ undersökning, varvid vi intervjuade sex stycken ungdomar som samtliga har haft problem med ett antisocialt beteende och kriminalitet. I syfte att analysera vår empiri har vi utkristalliserat följande fem teman: motivation, gruppens betydelse, användbara kunskaper, övning ger färdighet och faktorer som påverkar. Vår studie visar bland annat att ungdomarnas aggressiva och destruktiva beteende genom åren har belönats och förstärkts, vilket vi anser kan vara en förklaring till varför dessa beteenden hos ungdomarna har vidmakthållits. Vi har också sett att ungdomarnas motivation till att förändra sina destruktiva beteenden tycks vara avgörande för att ungdomarna skall vilja ta till sig de verktyg som ART tillhandahåller. Vidare kan vi konstatera att ART gruppens sammansättning och atmosfären i gruppen är viktig för att ART deltagarna skall kunna ge sig hän i träningen, och därmed få en större behållning av behandlingsmetoden. Vi har förstått att de kunskaper som ungdomarna har förvärvat genom ART, riskerar att försvinna då missbruk finns med i bilden. Då den unge eventuellt har en komplex problematik, anser vi att andra behandlingsprogram utöver, eller i kombination med ART, kan vara verkningsfulla.

No description available.

rePULSE är en ny träningsmetod för personer som har problem med att kontrollera sina impulser, inte bara aggression och ilska utan även nedstämdhet, social fobi, depression och missbruk med mera. Bakom rePULSE står Gunilla Dobrin. Det praktiska genomförandet av själva kursen följer de principer som finns i den kognitiva terapin där man arbetar med att hitta de negativa tankar som dyker upp och påverkar personen i fråga. Utgångspunkten för metoden är ART, Aggression Replacement Training, men till skillnad från ART som är en form av gruppterapi är rePULSE ett individuellt program. ARTs grundare Arnold P. Goldstein har tillsammans med Barry Glick (1987, 1994) påvisat att ART fungerar och ger resultat. Det saknas ännu utvärderingar och granskande forskning av metoden rePULSE, det är alltså inte möjligt att säkert påstå att metoden fungerar, trots att ART visat sig vara effektiv. I denna uppsats undersöktes metoden och dess kvalitet utifrån två perspektiv – dels brukarnas, som kallas deltagare, dels de professionella, eller som de här kallas, handledare. Detta genom kvalitativa forskningsintervjuer. Alla personer som intervjuats, både handledare och deltagare, var överens om att rePULSE är bra och de upplevde att metoden fungerar. rePULSE fasta struktur, de konkreta verktygen och dess individualitet är inslag som gör att metoden är uppskattad av både handledare och deltagare.